Antibiotikaförskrivning till patienter med svårläkta bensår som handlagts på en vårdcentral
|
|
- Thomas Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Antibiotikaförskrivning till patienter med svårläkta bensår som handlagts på en vårdcentral Meike Hüttermann Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården ISSN
2 Antibiotikaförskrivning till patienter med svårläkta bensår som handlagts på en vårdcentral Meike Hüttermann Handledare: Lars Falk & Eva Törnvall
3 Meike Hüttermann, 2015 Byrå4, Uppsala, Sverige 2015 Rapport-FoUrnalen 2015:5-ST ISSN
4 Förord Detta forskningsprojekt gjordes som en del av min specialistutbildning i allmänmedicin på Åtvidabergs vårdcentral. Arbetet som läkare på en vårdcentral innebär möten med patienter med svårläkta bensår. Denna patientgrupp vårdas av tradition av sjuksköterskor som tillkallar läkaren för bedömning vid avstannad sårläkning. Denna konsultation resulterar oftast i förskrivningen av antibiotika utan att läkaren blir ytterligare involverad i patientens sårbehandling. I Åtvidaberg infördes i december 2010 en sårmottagning med behandlingsprinciper enligt Sårcentrum i Blekinge (1). Detta koncept innebär att patientens läkare ska vara delaktig i sårbehandlingen och medför att patienten tidigt i sårbehandlingsförloppet får en diagnos med hänsyn till bensårets etiologi och att det finns en såransvarig sjuksköterska eller undersköterska som i största mån genomför all sårbehandling. Jag vill tacka all berörd personal och särskilt Eva Fallman på Åtvidabergs vårdcentral för ett målmedvetet gemensamt arbete för att förbättra sårvården för våra patienter med svårläkta bensår. Ett särskilt tack går till mina handledare Lars Falk och Eva Törnvall för all hjälp och stöttning! Meike Hüttermann
5
6 Sammanfattning Prevalensen av ben- och fotsår är cirka 0,3 % i Sverige vilket motsvarar knappt patienter. Överanvändning av antibiotika är ett känt problem i denna patientgrupp. Den största delen av antibiotikaförskrivningen till dessa patienter sker i primärvården. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka huruvida en strukturerad sårbehandling på en specialiserad sårmottagning på vårdcentralen påverkade antibiotikaförskrivningen till patienter med svårläkta bensår. Patienturvalet gjordes från vårdcentralspopulationen där 34 patienter kunde identifieras som vid återkommande besök hade blivit behandlade på sårmottagningen för ett svårläkt bensår. Antibiotikaförskrivningen vid behandling på sårmottagningen jämfördes med förskrivningen när patienterna behandlades på sjuksköterskemottagningen där distriktssköterskor och ibland sjuksköterskor eller undersköterskor arbetade och som fortsättningsvis i denna text benämns sjuksköterskemottagningen. Sammanfattningsvis noterades att antibiotikaförskrivningen per patient var betydligt lägre på den nya sårmottagningen (26 %) jämfört med den tidigare sjuksköterskemottagningen (62 %). Följsamheten till Läkemedelsverkets rekommendationer vid behandling av bedömda infekterade bensår var också högre på sårmottagningen (35 % versus 23 %). Denna skillnad i följsamhet och antibiotikaförskrivning kan sannolikt bero på den strukturerade handläggningen som ges på specialiserade sårmottagningar genom interdisciplinärt samarbete med diagnossättning, upprättande av en behandlingsplan, färre behandlande vårdgivare samt kontinuerlig granskning och dokumentation av såret av en såransvarig sjuksköterska. Jämförande statistiska beräkningar kunde inte göras eftersom patientgrupperna på sjuksköterskemottagningen och sårmottagningen inte var oberoende. Många patienter (n=37) överflyttades enligt de lokala riktlinjerna för bensårsbehandling från sjuksköterskemottagningen till sårmottagningen. Genom att kartlägga antibiotikaförskrivningen hos patienter med svårläkta bensår fick vi ett aktuellt lokalt faktaunderlag inför det fortsatta arbetet med att förbättra följsamheten till rekommendationer och därmed säkra en rationell antibiotikaanvändning.
7
8 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 4 Frågeställningar... 4 Metod... 4 Statistiska beräkningar... 6 Etiska överväganden... 6 Resultat... 6 Diskussion Slutsats Lärdomar Referenser... 15
9
10 Bakgrund Förskrivningen av antibiotika i öppenvård utgör mer än 90 % av den totala antibiotikaförskrivningen i Sverige och läkare i primärvården förskriver cirka 50 % av alla antibiotikarecept (2). Uppskattningsvis förskrivs 10 % av dessa recept inom primärvården för behandling vid hud- och mjukdelsinfektioner (3). Prevalensen av ben- och fotsår är cirka 0,3 % i Sverige vilket motsvarar knappt patienter. Man räknar med att ungefär 1 % av den vuxna befolkningen vid något tillfälle har haft bensår (4). Ett svårläkt bensår definieras som ett sår som inte läkt komplikationsfritt inom sex veckor från sårdebut och är lokaliserat till underben eller fot (4). På grund av att den bakomliggande orsaken till svårläkta bensår oftast är tidigare djupa venösa blodproppar, nedsatt arteriell blodtillförsel eller ibland andra sjukdomar som diabetes mellitus och reumatiska sjukdomar (med nedsatt cirkulation i mindre och större blodkärl) är det vanligt att nya bensår uppstår om inte den bakomliggande orsaken åtgärdas eller motverkas. Överförbrukning av antibiotika till patienter med svårläkta bensår är ett känt problem. I tidigare studier beräknades antibiotikaförskrivningen ske till 60 % av bensårspatienter mätt under en sex-månaders period respektive 68 % mätt under en 12-månaders period (5,6). Förekomsten av bedömda kliniska infektioner i bensår i dessa studier visade trots denna höga förskrivning ha en så låg prevalens som cirka 4 %. Denna överförskrivning av antibiotika ansågs orsakad av inadekvat bedömning av infektioner relaterade till bensår. Den inadekvata bedömningen kanske delvis kunde bero på brist på struktur och kontinuitet i relationen mellan patient och vårdgivare (7-9). Den traditionella strukturen för sårvård inom primärvården i Sverige har varit att framför allt distriktssköterskor handlägger bensår. Av organisatoriska skäl har inte alltid samma vårdgivare följt upp patienten. Läkare har kopplats in vid komplikation, oftast misstänkt infektion. Att bedöma om det tillstött en infektion i bensåret kan vara svårt eftersom till exempel rodnad och sekretion förekommer i det normala sårläkningsförloppet. Klassiska infektionstecken såsom värme, smärta, rodnad och sekretion återfinns hos majoriteten av patienter med svårläkta bensår utan att sårinfektion föreligger (10). Vid bensår som beror på venös eller arteriell insufficiens kan det till exempel vara svårt att kliniskt bedöma om en rodnad i huden runt ett sår beror på hypostatisk/cyanotisk hyperemi (rodnad orsakad av ökat tryck och blodstagnation i huden) eller erysipelas (bakteriellt orsakad infektion i huden) (8). En komplicerande faktor för svårläkta sår är dessutom att dessa så gott som alltid är kontaminerade eller koloniserade av bakterier (även av sådana som kan ge infektion), som i de flesta fall inte förhindrar sårläkningen. Enbart sårodling kan därför inte användas som diagnostiskt instrument (5,10). Överförskrivningen av antibiotika till patienter med svårläkta venösa bensår är mycket utbredd, vilket medför ökad risk för resistensutveckling 1
11 och svårbehandlade infektioner orsakade av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), vancomycinresistenta enterokocker (VRE) och extended spectrum betalactamases-bildande bakterier (ESBL) (4). En randomiserad studie visade att 10 dagars antibiotikabehandling, utifrån odlingssvar, av sår utan påtagliga infektionstecken, inte medförde kortare läkningstid än enbart sedvanlig lokalbehandling (11). En Cochraneöversikt från 2014 identifierade fem randomiserade kontrollerade studier och kom till slutsatsen att det saknas evidens för en rutinmässig användning av antibiotika, dvs diagnos grundad enbart på sårodlingsfynd och utan klinisk läkarbedömning, främjar läkningen av venösa bensår (12). De nationella rekommendationer som finns för antibiotikabehandling av infekterade bensår är utarbetade i ett samarbete mellan Läkemedelsverket och Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) (4). Informationen är tillgänglig på Landstinget i Östergötland (sedan den 1 januari 2015 Region Östergötland) via Hudklinikens sårwebb, som nås via Region Östergötlands intranät, med en sammanfattning av innehållet och en länk till originaldokumentet. Till vårdcentralen spreds denna information via särskilda utbildningsdagar inom sårvård med information om sårwebben. Originaldokumentet sammanfattades, i ett samarbete med Smittskyddsinstitutet (sedan 2014 Folkhälsomyndigheten), översiktligt i en broschyr med behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård, inklusive ett avsnitt om behandling av infekterade bensår (13). I denna fastslås att lokal sårinfektion är en klinisk diagnos grundad på nytillkommen/ökad smärta, ökad/ändrad sekretion, ökad rodnad samt lukt från såret. Förstahandsåtgärden enligt rekommendationerna är intensifierad lokalbehandling med täta omläggningar och adekvat kompression av eventuellt ödem. Vid utebliven förbättring inom 2-3 veckor eller tecken på spridd infektion ska man ta ställning till sårodling och antibiotikabehandling. Systemisk antibiotikabehandling är endast indicerad vid erysipelas, odlingsfynd av streptokocker grupp A eller vid sårinfektion som inte svarar på lokalbehandling, framför allt vid symtom på spridd infektion som allmänpåverkan och feber (13). Penicillin V (penicillin i tablett eller lösning som intas via munnen) rekommenderas vid streptokockinfektion och isoxazolylpenicillin vid stafylokockinfektion. Klindamycin rekommenderas vid penicillinallergi (tabell 1). Från gäller att isoxazolylpenicillin alltid ordineras i dosen 1000 mg tre gånger dagligen i 10 dagar (d.v.s. en högre dos än tidigare) (13). 2
12 Tabell 1: Läkemedelsverkets rekommendationer för systemisk antibiotika-behandling av infekterade bensår. Indikation Preparat Dos Längd Streptokockinfektion Penicillin V 1000 mg x 3 10 dagar (Kåvepenin ) Stafylokockinfektion Vid penicillinallergi Isoxazolylpenicillin (Heracillin ) Klindamycin (Dalacin ) mg x 3 10 dagar 1000 mg x 3 (från ) mg x 3 10 dagar Behandlingen av svårläkta bensår utförs traditionellt i Sverige av distriktsköterskor och sjuksköterskor. I Åtvidaberg genomfördes alla sårbehandlingar av sjuksköterskor antingen på vårdcentralen eller hemma hos patienten. Vårdcentralen med drygt listade patienter var geografiskt indelad i 4 team med 2-3 distriktssköterskor per team. På grund av många andra uppgifter som utfördes av distriktssköterskorna prioriterades inte kontinuiteten av sårvården utan behandlingen schemalades efter personalens tillgänglighet. Detta resulterade i att många olika behandlare involverades i behandling av samma sår och ibland med flera veckors mellanrum mellan behandlingstillfällena för den enskilde vårdgivaren. Läkare, oftast den jourhavande men om möjligt den patientansvarige, tillkallades för bedömning vid avstannad sårläkning. Denna konsultation resulterade oftast i förskrivning av antibiotikum utan att läkaren blev ytterligare involverad i patientens sårbehandling. Med införande av sårmottagningen i december 2010 omorganiserades sårvården på Åtvidabergs vårdcentral på olika sätt. Alla med svårläkta bensår enligt gällande definition, dvs bland annat efter sex veckors utebliven sårläkning, skulle anslutas till sårmottagningen som förlades till två halvdagar per vecka. Vid det första behandlingstillfället skulle såväl den såransvariga sjuksköterskan som den ordinarie patientansvarige läkaren vara närvarande. Såret skulle bedömas gemensamt med fastställande av diagnos och upprättande av en behandlingsplan samt insamling av alla relevanta data för registrering av såret i RiksSår. RiksSår som också kallas för RUT (Registry of Ulcer Treatment) är ett nationellt kvalitetsregister som används som ett diagnostiskt verktyg för behandlande läkare och sjuksköterska (14). Det hade tidigare påvisats att dokumentation kring sårvård på distriktssköterskemottagning utan strukturerad journalmall saknade relevant information för optimal sårbehandling. Därför dokumenterades alla besök på sårmottagningen i en särskilt på vårdcentralen utvecklad sårvårdsmall i patientjournalen (15). 3
13 Syfte Syftet med projektet var att undersöka antibiotikaförskrivning hos patienter med svårläkta bensår på vårdcentralen och att kartlägga eventuella skillnader mellan patienter som behandlades på sjuksköterskemottagningen jämfört med patienter som behandlades på sårmottagningen. Frågeställningar Fanns det någon skillnad i andel patienter som ordinerades antibiotika (antibiotikaförskrivning) mellan mottagningsformerna? Hur stor andel av antibiotikaförskrivningen föregicks av en läkarbedömning av såret? I vilken utsträckning följde förskrivaren av antibiotika gällande rekommendationer i avseende av antibiotikaval, doserings- och behandlingslängd samt tagande av sårodling och fanns det någon skillnad mellan mottagningsformerna Metod Studiedesignen var en retrospektiv kohortstudie. Studiepopulationen baserades på patienter listade på Åtvidabergs vårdcentral (n ). Inklusionskriterierna var att patienten behandlades för ett svårläkt bensår på sårmottagningen. Svårläkta bensår definierades som sår nedanför knät som inte hade läkt inom sex veckor efter debuten. Ett sår som uppstod på samma ställe registrerades som ett nytt sår om det gamla såret hade varit läkt i minst tre månader. Om inte bedömdes det som ett ofullständigt läkt sår. Urvalet av patienterna gjordes genom att via datajournalen Cambio COSMIC identifiera alla patienter som behandlades på sårmottagningen mellan (då sårmottagningen startade) och genom att söka med diagnoskoder (ICD-10) som används på sårmottagningen (tabell 2). I sökningen identifierades 45 patienter som behandlades vid minst ett tillfälle på sårmottagningen och av dessa var det 36 patienter som uppfyllde kriterierna för svårläkt bensår. Flera av patienterna behandlades på den tidigare mottagningsformen sjuksköterskemottagning där ett större antal sjuksköterskor behandlade samma patient vid olika tillfällen och där sannolikt också fler läkare blev involverade. Förutom en studiepatient överfördes de med kvarstående sår efter minst sex veckors behandling när sårmottagningen öppnade och fick sin 4
14 fortsatta behandling där. Utöver dessa patienter som ingår i studien fanns det ett okänt antal patienter med svårläkta bensår som enbart behandlades på sjuksköterskemottagningen eller i hemmet, t.ex. för att de inte kunde ta sig till vårdcentral på grund av sjukdom och eller hög ålder. Tabell 2: Diagnoskoder som användes på sårmottagningen. ICD-kod* Diagnos L97- Bensår I832P E118P T01-P Venöst bensår Diabetes mellitus typ 2 med komplikationer Sårskada * Kodklassificering enligt ICD-10 Vid granskningen av varje patients journal öppnades journalen med ett särskilt inlogg för kvalitetsarbete. Alla journalanteckningar från Åtvidabergs vårdcentral, granskades i kronologisk ordning och all relevant information samlades in. För varje patient registrerades ålder, kön, diagnos, grunden för diagnosen, riskfaktorer för nedsatt sårläkning och sårkarakteristika (antal sår, lokalisation av sår och sårstorlek). Behandling på sjuksköterskemottagningen och sårmottagningen registrerades och för antibiotikaförskrivning registrerades dosering och duration. Huruvida bakterieodling togs före antibiotikabehandling inklusive fynd av sårodlingen, samt val av omläggningsmaterial och kompressionsbehandling noterades. Dessutom registrerades vem som förskrev antibiotikabehandlingen och om förskrivaren själv bedömde såret före förskrivningen. Därefter genomsöktes särskilt anteckningar från fotronden på endokrinmedicinska enheten och anteckningar från akutmottagningen, kärlkirurgen, infektionskliniken, ortopedkliniken och hudkliniken för att samla in information angående eventuell antibiotikabehandling av dessa svårläkta bensår på respektive enhet. Slutligen öppnades individens journal i tidigare datajournalsystem, BMS, som användes före införandet av Cambio COSMIC (augusti 2008). Detta för att kontrollera om sårbehandling påbörjades före dess och om det fanns uppgifter om tidigare svårläkta bensår. Sårdebuten registrerades med exakt datum om patienten kunde ange detta. Om patienten inte mindes exakt registrerades sårdebuten som för flera månader respektive för flera år sedan. Antibiotikaförskrivning registrerades på följande sätt: vid förlängning av samma antibiotikum i samma dos registrerades denna som samma behandling. Vid byte till annat antibiotikum eller dos-ändring registrerades detta som en ny behandling. 5
15 Statistiska beräkningar På grund av att patientgrupperna inte var oberoende och alltså en del patienter behandlades på båda mottagningsmodeller med såväl samma som olika sår kunde inga jämförande statistiska beräkningar göras och data presenteras därför deskriptivt i antal och procentandel. Etiska överväganden En ansökan om granskning och godkännande till den Regionala etikprövningsnämnden bedömdes inte som nödvändig då projektet genomfördes som ett kvalitetsarbete av vårdcentralens verksamhet inom sårvård. Anmälan enligt personuppgiftslagen gjordes. All insamlad information registrerades som avidentifierad men kodad data i en Exceldatafil som endast författaren hade tillgång till med kodnyckeln på separat plats. Resultatet rapporterades enbart på gruppnivå. Journalgranskning innebär alltid en risk för integritetskränkning som i detta fall bedömdes som minimal då det var behandlande läkare på vårdcentralen som granskade journalen. Journalgranskningen medförde en bättre översikt och förståelse av genomförd behandling som i några fall resulterade i förändringar av den pågående sårbehandlingen som kan anses som potentiell fördel. Granskningen av patientjournalen skedde via en särskild inloggning för kvalitetsarbete och godkändes av verksamhetschefen. Resultat Av de 36 patienter som uppfyllde inklusionskriterierna hade två av olika anledningar mycket komplicerade sårläkningsförlopp som resulterade i sammanlagt 17 respektive 27 antibiotikabehandlingar. Båda patienterna hade sår orsakade av venös insufficiens och det förelåg flera riskfaktorer för försämrad sårläkning som djup ventrombos, övervikt, rökning, diabetes mellitus, hypertoni och hjärtinsufficiens. Därtill förelåg en allergi mot penicillin hos den ena patienten vilket gjorde det nödvändigt att göra avsteg från rekommendationer för förskrivning av antibiotika. Patienternas egna önskemål gjorde också att följsamheten till övriga behandlingsrekommendationer var låg. De övriga 34 patienterna hade totalt 53 svårläkta bensår som behandlades på Åtvidabergs vårdcentral på sårmottagning och/eller sjuksköterskemottagning under perioden Det genomsnittliga antalet sår per patient var 1,6 (variationsvidd 1-5). Ett exakt datum för sårdebuten kunde registreras för 26 såren. För sju sår angav patienten att detta hade funnits i flera månader, för sex sår i åratal och för 14 sår fanns inget uppgift om sårdebuten antecknad i 6
16 patientjournalen (men säkerställd sårduration sex veckor från första vårdkontakt till läkning). Medelåldern på patienterna vid den första kontakten var 74 år (58-88 år). Det var totalt 16 kvinnor och 18 män med 27 respektive 26 sår registrerade i journalen. Den största andelen av bensåren (49 %) både på sjuksköterskemottagningen och på sårmottagningen bedömdes orsakade av venös insufficiens. Alla patienter som anslöts till sårmottagningen fick en diagnos men för 31 % skedde diagnosregistreringen utan hänsyn till etiologi och diagnoser som sårskada eller bensår användes. På sjuksköterskemottagningen fick 12 % ingen diagnos och 48 % en diagnos utan hänsyn till etiologi. Kvinnorna hade i genomsnitt fyra och männen fem riskfaktorer för uppkomst av svårläkta bensår (16) (figur 1). Figur 1: Riskfaktorer för uppkomst av svårläkta bensår (16). Många patienter hade recidiverande sår och resultaten redovisas per sår eller per patient. Indikation för antibiotikabehandling grundar sig ofta på ett infekterat sår medan övriga sår kan vara utan infektionstecken. Eftersom bensår när det finns en bakomliggande sjukdomsfaktor till sår ofta har mycket lång läkningstid trots optimal behandling kom många patienter i studien att först tillhöra sjuksköterskemottagningen för att sedan överföras till den upprättade sårmottagningen. Ett antal patienter kvarstod i den gamla formen och nya patienter kom till båda mottagningsformerna. I enstaka fall tillkom nya sår medan andra läkte. Det var därför slutligen inte möjligt att göra ett för läsaren av denna rapport begripligt flödesschema som ledde fram till vilka som utvärderades i 7
17 studien från vardera mottagningen med avseende på antibiotikaförbrukning räknat på sår. Av de 53 såren blev 38 behandlade på sårmottagningen efter dess införande För 37 av dessa sår (97 %) inleddes behandlingen på sjuksköterskemottagningen, men patienten överfördes på grund av utebliven sårläkning till sårmottagningen. En patient blev direkt ansluten till sårmottagningen. Resterande 14 sår behandlades enbart på sjuksköterskemottagningen. Nio bensår var inte läkta vid studieperiodens slut. De övriga 44 såren hade läkt under studieperioden, men för två av dessa var inte exakt datum för sårläkningen angivet i journalen. Slutligen visade det sig att antalet patienter och antal sår som utvärderades var 34 patienter och 52 sår på sjuksköterskemottagningen respektive 34 patienter och 38 sår på sårmottagningen. Flera av dessa patienter och sår är alltså desamma men under skilda tidsperioder där den första var på sjuksköterskemottagningen (se tabell 3) Antibiotika till patienter förskrevs under behandlingstiden i genomsnitt 0,81 gånger respektive 0,45 gånger per sår på sjuksköterskemottagningen och sårmottagningen (se tabell 3). Det var en större andel patienter som fick antibiotika förskrivet på sjuksköterskemottagningen jämfört med sårmottagningen (62 % versus 26 %). Tabell 3: Antal och andel antibiotikabehandlingar per sår och sårgranskning av förskrivande läkare på sjuksköterskemottagningen och sårmottagningen. Sjuksköterskemottagning Sårmottagning Antal behandlade patienter Antal behandlade sår Antal antibiotikakurer totalt Genomsnittligt antal antibiotikakurer per sår 0,81 0,45 Genomsnittligt antal antibiotikakurer per patient 1,30,5 Andel patienter som antibiotikabehandlades (%) Antal granskade sår vid antibiotikaförskrivning 37 (86 %) 17 (100 %) Totalt förskrevs 60 antibiotikakurer under studieperioden till dem i studien inkluderade patienterna med svårläkta bensår som behandlades på vårdcentral. Sjuttiotvå procent av alla antibiotikakurer förskrevs till patienter på sjuksköterskemottagningen och 28 % till patienter på sårmottagningen. Följsamhetsgraden helt enligt Läkemedelsverkets rekommendationer för antibiotikaförskrivning var till patienter på sjuksköterskemottagningen respektive till patienter på sårmottagningen 23 % och 35 %. 8
18 Den antibiotikaförskrivande läkaren bedömde vid 86 % (25/29) av tillfällen själv såret vid det första tillfället patienten fick antibiotika förskrivet på sjuksköterskemottagningen. Vid den andra kuren gjordes detta vid åtta av nio tillfällen och vid insättning av den tredje kuren vid alla fyra tillfällena. Totalt bedömde läkare såren före antibiotikaförskrivning i 86 % av fallen (37/43) på sjuksköterskemottagningen jämfört med alltid på sårmottagningen (17 antibiotikakurer) (tabell 3). Det vanligaste felet var att sätta in fel antibiotikum och det näst vanliga felet var att välja rätt antibiotikum men att behandla med för låg dos (se tabell 4). Tabell 4: Antibiotikaförskrivning med hänsyn till avvikelse från Läkemedelsverkets rekommendationer. Antibiotikakur Sjuksköterskemottagning Sårmottagning Procent Antal Procent Antal Ej enligt rekommendationer Val av fel antibiotikum Rätt antibiotikum men fel dosering Rätt antibiotikum men annan avvikelse Enligt rekommendationer men sårodling togs inte Det var en större andel av patienter som fick antibiotika förskrivet från vårdcentral jämfört med från sjukhuskliniken om de handlades på sjuksköterskemottagningen jämfört med sårmottagningen (tabell 5). Tabell 5: Omfattning av antibiotikaförskrivning på vårdcentral jämfört med den på sjukhuskliniken. Antibiotikakur Sjuksköterskemottagning Sårmottagning Antal Procent Antal Procent Förskrivning på vårdcentral Förskrivning på sjukhus
19 Dessutom var andelen av antibiotikaförskrivning som gjordes enligt rekommendationerna större vid förskrivning på sjukhusklinik jämfört med förskrivning på vårdcentral (tabell 6). Tabell 6: Antibiotikaförskrivning på vårdcentral och på sjukhusklinik med hänsyn till följsamhet till Läkemedelsverkets rekommendationer. Förskrivning antibiotikakur Vårdcentralen Sjukhusklinik Procent Antal Procent Antal Enligt rekommendationer Ej enligt rekommendationer Omläggningsfrekvensen av sår föreföll högre för patienter på sjuksköterskemottagningen jämfört med sårmottagningen. Detta kunde delvis bero på att långvarande kompressionsförband, exempelvis Profore och Coban, användes i större utsträckning på sårmottagningen. På sjuksköterskemottagningen användes långvarande kompressionsförband på 43 % av patienterna med kompressionsbehandling. Motsvarande andel var 77 % för patienter på sårmottagningen med kompressionsbehandling. Dessutom användes i större omfång icke-rekommenderade kombinationer av omläggningsmaterial med liknande egenskaper (exempelvis Mepitel och Mepilex eller Mepitel och Aquacel ) på sjuksköterskemottagningen. Vidare sågs en stor skillnad i antal behandlare mellan mottagningarna. På sårmottagningen behandlades patienten av en person medan patienten på sjuksköterskemottagningen behandlades av i genomsnitt sex behandlare. 10
20 Diskussion Resultatet visar att den totala antibiotikaförskrivningen var avsevärt mindre vid behandling på sårmottagningen jämfört med behandling på sjuksköterskemottagningen (26 % versus 62 %). En liknande reduktion av antibiotikaförskrivning har tidigare setts i en studie på Sårcentrum i Blekinge, 2012, som visade att antibiotika förskrevs till 59 % av patienterna före anslutning till sårcentrumet jämfört med 44 % under behandlingen på sårcentrumet (17). Denna förbättring av sårbehandlingen anses bero på den mer strukturerade handläggningen som ges på särskilda sårmottagningar genom interdisciplinärt samarbete med diagnossättning, upprättande av en behandlingsplan och kontinuerlig behandling och dokumentation av såret av en såransvarig sjuk- eller undersköterska (18,19). Bedömning om ett sår är infekterat är svår utan en strukturerad och dokumenterad uppföljning av ansvarig distrikts- /sjuksköterska eller undersköterska med upprepad mätning av sårstorlek och en strukturerad anamnes. Det är viktigt att läkaren i dessa situationer inte bara expedierar receptbeställningar utan tar aktiv ställning genom systematiska frågor och kritisk klinisk granskning. Klinisk bedömning av såret gjordes vid förskrivning av antibiotika av förskrivande läkare vid samtliga fall på sårmottagningen i föreliggande studie. Detta förfarande är också ett tecken på det förbättrade interdisciplinära samarbetet jämfört med sjuksköterskemottagningen, där klinisk bedömning av förskrivande läkaren inte skedde i 14 % av fallen. Dessutom visade denna studie att förskrivningen av antibiotika på vårdcentral oftast inte följde gällande rekommendationer, men att följsamheten ökade tydligt (från 23 % till 35 %) vid införandet av sårmottagningen jämfört med förskrivningen på sjuksköterskemottagningen. Detta berodde delvis också på ett ökat samarbete med olika med olika sjukhuskliniker, bl.a. fotronden på endokrinmedicinska enheten och hudkliniken. En broschyr som sammanfattar Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård inklusive ett avsnitt om behandling av infekterade bensår fanns tillgänglig på vårdcentralen i Åtvidaberg. Den tydligt högre följsamheten till denna rekommendation på sjukhuskliniker jämfört med den på vårdcentralen (77 % respektive 13 %) är svår att förstå. En möjlig förklaring skulle kunna vara en vana att anamma ny vetenskaplig evidens fortare på sjukhus än på vårdcentral t.ex. som när den rekommenderade dosen av isoxazolylpenicillin höjdes från 750 mg till 1000 mg ( ). Det vanligaste felet var dock val av fel antibiotikum som eventuellt härrör från tidigare kliniska rutiner som resulterade i att man valde antibiotikum av vana istället för enligt aktuell evidensbaserad rekommendation. 11
21 Vare sig på sjukhusklinik eller på vårdcentral togs någon sårodling när den kliniska bedömningen av den aktuella patienten var erysipelas utgående från bensåret. Enligt Läkemedelsverkets rekommendationer ska sårodling tas vid utebliven förbättring eller försämring av en lokal sårinfektion samt vid tecken på infektionsspridning. Vid påvisade streptokocker rekommenderas behandling med penicillin V och vid växt av stafylokocker eller försämring med lokal avgränsning av sårinfektionen rekommenderas behandling med isoxazolylpenicillin (4). Denna formulering är inte helt tydlig i avseende om det är acceptabelt att ställa diagnosen erysipelas kliniskt och i så fall behandlas med penicillin V eller om det avses att infekterade bensår ska behandlas med isoxazylpenicillin vid avsaknad av odlingssvar för att täcka stafylokocker. Totalt bedömdes fem bensårsinfektioner under studieperioden som erysipelas och behandlades med penicillin V (n=2), cefadroxil (n=2) eller isoxazolylpenicillin (n=1). Tidigare undersökningar har visat en kolonisering av venösa bensår med S. aureus i 88 % (5) och förekomst av denna bakterie i 69 % vid klinisk infektion relaterad till bensår (17). En av dessa studier visade en förekomst av S. aureus på sårodling i 75 % av fallen där den kliniska bedömningen var erysipelas och streptokockinfektion hittades enbart i ett fall som också bekräftades med snabbtesten för streptokocker grupp A (Strep-A-test) (17). Detta resultat skulle kunna föranleda ett förtydligande av rekommendationerna i avseende av handläggning av erysipelasmisstanke utgående från infekterade bensår samt eventuell utnyttjande av Strep-A-testen i dessa fall. En svaghet i studien är att eventuell antibiotikaförskrivning av andra skäl än själva bensåret, t.ex. sårinfektion av operationssår efter kärlkirurgiskt ingrepp, inte beaktades i studien. Men detta bedömdes ha en försumbar inverkan eftersom hela journalen granskades och information om att antibiotikaförskrivning av andra skäl enbart förekom i undantagsfall. Dessutom fanns det stora skillnader i dokumentationen av sårbehandlingen mellan sjuksköterskemottagningen och sårmottagningen, där sjuksköterskemottagningens journalanteckning ofta saknade dokumentation av kliniska tecken på en sårinfektion såsom sårstorleken, sårsekretion mm. Detta försvårade bedömningen vid journalgranskning om en sårinfektion hade förelegat eller inte vid det aktuella tillfället. En annan svaghet är avsaknaden av en kontrollgrupp som direkt anslöts till sårmottagningen utan initial behandling på sjuksköterskemottagningen. Många av patienterna blev sin egen kontroll och det kan inte uteslutas att deras sår var i sämre skick vid första vårdkontakten än vid anslutningen till sårmottagningen vilket skulle resultera i mindre behov av antibiotikaförskrivning. Därför kan man inte dra några långtgående slutsatser vare sig avseende antal antibiotikaförskrivningar eller avseende den förändrade omläggningsrutinens möjliga effekt på infektionsincidensen av såren på sårmottagningen. Andra studier har dock visat såväl minskad 12
22 antibiotikaförskrivning som kortare läkningstider efter behandling på en specialiserad sårmottagning samt strukturerad dokumentation av behandlingen (1,6,20). Det är rimligt att tro att en konsekvent behandlingsrutin med få specialintresserade och kunniga vårdgivare får en positiv effekt på läkningen av sår. Inte minst är det väldokumenterat att kompressionsbehandling av bensår förknippade med ödem (framför allt vid venös insufficiens) är den viktigaste faktorn för sårläkning (21). Omläggningsfrekvensen och val av såromläggningsmaterial stod inte i fokus i denna studie men torde vara intressant att studera ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. En svensk studie visade vid sidan av minskat patientlidande p.g.a. snabbare läkning också en reduktion på knappt sju miljoner kronor årliga sårbehandlingskostnader i Blekinge (2006)(1). Slutsats På sårmottagningen för patienter med svårläkta bensår var antibiotikaförskrivningen betydligt lägre (26 % av patienterna) än på den tidigare sjuksköterskemottagningen (62 % av patienterna) på Åtvidabergs vårdcentral. Därutöver var andelen av antibiotikabehandlingar som följde Läkemedelsverkets och Stramas expertgrupps rekommendationer angående en adekvat antibiotikaanvändning bättre på sårmottagningen (35 %) än på sjuksköterskemottagningen (23 %). Genom att kartlägga antibiotikaförskrivningen hos patienter med svårläkta bensår fick vi ett aktuellt faktaunderlag inför det fortsatta arbetet med att förbättra följsamheten till rekommendationer och därmed säkra en rationell antibiotikaanvändning. 13
23 Lärdomar Projektet skulle handla om svårläkta bensår då jag sedan länge haft ett intresse av detta. Intresset väcktes när jag började arbeta på ett tyskt sjukhus 2007 som hade som specialinriktning behandling av patienter med diabetiska fotsår i behov av inneliggande vård. För att få hjälp med att hitta en konkret och aktuell frågeställning kontaktade jag FoU-enheten för närsjukvården, Region Östergötland, och fick under hela projektet mycket uppskattade råd och stöd. Särskilt viktigt var att tidigt skriva en projektplan med tydliga frågeställningar och göra fortlöpande anteckningar som senare underlättade att skriva FoUrapporten. Om jag skulle göra om arbetet skulle jag försöka vara mera strukturerad angående en tydlig tidsplanering för att undvika tidspressen i slutet. Att genomföra ett forskningsprojekt var på flera sätt lärorikt för mig. För det första utvecklade jag ökad kunskap i själva projektämnet, för det andra fick jag djupare förståelse för forskningsarbete. Den viktigaste personliga lärdomen som jag tar med mig är att det kan vara roligt och tillfredställande att forska. 14
24 Referenser 1. Öien RF, Ragnarson Tennvall G. Accurate diagnosis and effective treatment of leg ulcers reduce prevalence, care time and costs. J Wound Care 2006;15: Apoteket AB. Svensk läkemedelstatistik Stockholm: Apoteket AB, Lundborg CS, Olsson E, Mölstad S. Swedish Study Group on Antibiotic Use. Antibiotic prescribing in outpatients: a 1-week diagnosis-prescribing study i 5 counties in Sweden. Scand J Infect Dis 2002;34: Farmakologisk behandling av bakteriella hud-och mjukdelsinfektioner - ny rekommendation. Information från Läkemedelsverket 2009;20(5): Wiström J, Lindholm C, Melhus Å, Lundgren C, Hansson C. Infektioner och behandling vid kroniska bensår: Antibiotikaförbrukningen alltför hög, restriktivitet förordas. Läkartidningen 1999;96: Öien RF, Håkansson A, Ovhed I, Hansen BU. Wound management for 287 patients with chronic leg ulcers demands 12-full-time nurses. Leg ulcer epidemiology and care i a well-defined population in Southern Sweden. Scand J Prim Health Care 2000;18: European Wound Management Association (EWMA) Position document: management of wound infection. London: MEP, Cutting KF, White R. Defined and refined: criteria for identifying wound infection revisited. Br J Communitiy Nurs 2004;9:S Petursson P. GPs reasons for non-pharmacological prescribing of antibiotics: A phenomenological study. Scand J Prim Health Care 2005;23: André M, Eriksson M, Odenholt I. Behandling av patienter med hudoch mjukdelsinfektioner: Resultat av STRAMAs diagnos- och receptundersökning bland allmänläkare. Läkartidningen 2006;103:
25 11. Alinovi A, Bassissi P, Pini M. Systemic administration of antibiotics in the management of venous ulcers: a randomized clinical trial. J Am Acad Dermatol 1986;15: O`Meara S, Al-Kurdi D, Ologun Y, Ovington LG, Martyn-St James M, Richardson R. Antibiotics and antiseptics for venous leg ulcers. Cochrane Database of Systematic Reviews 2014, Issue 1. Art. No.:CD DOI: / CD pub Smittskyddsinstitutet. Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård, Artikelnummer ( 14. RiksSår (hämtad ) 15. Törnvall E, Wahren LK, Wilhelmsson S. Advancing nursing documentation - An intervention study using patients with leg ulcer as an example. Int J Med Inform 2009;78(9): Lindholm C. Sår. Lund: Studentlitteratur; Öien RF, Åkesson N. Bacterial cultures, rapid strep test, and antibiotic treatment in infected hard-to-heal ulcers in primary care. Scand J Prim Health Care 2012;30: Lorimer KR, Harrison MB, Graham ID, Friedberg E, Davies B. Venous leg ulcer care: how evidence-based i nursing practice? J Wound Ostomy Continence Nurs 2003;30: Harrison MB, Graham ID, Lorimer K, VandenKerkhof E, Buchanan M, Wells PS et al. Nurse clinic versus home delivery of evidencebased communitiy leg ulcer care: a randomized health services trial. BMC Health Services Research 2008, 8: Öien RF, Forsell HW. Ulcer healing time and antibiotic treatment before and after the introduction of the Register of Ulcer Treatment: an improvement project in a national quality registry in Sweden. BMJ Open 2013;3:e doi: /bmjopen Nelson EA. Venous leg ulcers. Clin Evid (Online) 2011 Dec;2011. pii:
26 Förteckning över rapporter utgivna av FoU-enheten för Närsjukvården, Östergötland, ISSN Kan beställas via e-post: Rapporterna finns också som PDF-filer på vår hemsida: Barn och ungas psykiska ohälsa Epidemiologisk kartläggning av diagnosregistrering i Region Östergötland och Stockholms läns landsting Författare: Ann-Britt Wiréhn, Agneta Andersson, Christina Dalman, Tomas Bokström 2015:4 Patientnära analyser i Finspång, Östergötland Författare: Srinivas Uppugunduri, Ewa Grodzinsky, Maria Edvardsson, Göran Schedvin, Siv Stigell Wiklund, Helen Styrbjörn, Agneta Andersson, Nahreen Tynngård 2015:3 Distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelse av arbetsmiljö i primärvård och en kartläggning av arbetstidens innehåll Författare: Eva Anskär 2015:2 D-vitaminbrist hos kvinnliga emigranter från subtropiska och tropiska områden boende i Sverige En tvärsnittsstudie vid två vårdcentraler i Motala Författare: Mustafa Douglah Georgios Korakakis 2015:1-ST Fungerar telefonbaserat beslutsstöd för att fastställa eller utesluta urinvägsinfektion hos kvinnor? Författare: Georgios Anastasopoulos, 2014:8-ST Aktiv exspektans vid bedömning av tarmsymtom enligt svenska NICEkriterierna Författare: Gabriella Karlsson, 2014:7-ST Utveckling av en svensk version av smärtbedömningsinstrumentet PACSLAC i en population av personer med demenssjukdom Författare: Pernilla Malmfors, 2014:6 Sjuksköterskors och chefers uppfattningar om RGS webb som arbetsverktyg i telefonrådgivning - en enkätstudie i primärvården Författare: Helena Skansén Nyberg, 2014:5 Interbedömarreliabilitet av triagesystemet RETTS Författare: Lise-Lotte Bergqvist, Linda Bohlin, Monika Karlsson, Jenny Pettersson, 2014:4 Integrerad diagnostisk utredning och kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD Författare: Henrik Hindmarsh, 2014:3
27 Upplevda magtarmsymtom hos patienter med ätstörning Författare: Cecelia Eriksson, Elisabet Bergfors, Bo Göran Olsson, Ewa Grodzinsky, 2014: 2 Från evidens till praktik Utvärdering av ett nytt arbetssätt för att använda evidens i vårdens förbättringsarbete Författare: Magnus Falk, Thomas Bradley, Morgan Edström, Solveig Johansson-Fredin, Eva Tärning, Per Carlsson, 2014:1 Uppföljning av medicinsk yoga för personer med Parkinsons sjukdom Författare: Anncharlotte Åberg, Lena Admyre, Paul Enthoven, 2013:6 Primärvårdsbaserad hälsoinformation i grupp till ofrivilligt migrerade Författare: Rose-Marie Mossberg-Maghsoudi, Hanna Waldemarson, 2013:5 Psykossjukdom ökar risken för metabolt syndrom intervention för en hälsosammare livsstil Författare: Berit Gustavsson Dahlgren, Lena Emilsson, Tommy Holmberg, Anna-Carin Jonsson, Jane Wennberg, Anniqa Foldemo, 2013:4 Utvärdering av samtalsbehandling i primärvården effekter av behandlingen Författare: Rolf Holmqvist, Anniqa Foldemo, 2013:3 Hälsosamtal Ett föräldracentrerat arbetssätt på Barnavårdscentral med stöd av Hälsokurvan Författare: Margareta Smedberg, 2013:2 Vårdkonsumtion och vårdkostnader för patienter i Dialektisk beteendeterapi före, under och efter behandling av personer med Borderline personlighetsstörning Författare: Ingrid Falklöf, Birgith Ledström, Annica Lundin, Mikael Åkeborg, Tommy Holmberg, 2013:1 Uppföljning av Ungdomshälsan Författare: Eva-Lena Fredriksson, Lena Rosengren, Tommy Holmberg, Anniqa Foldemo, 2012:3 Ambulatorisk blodtrycksmätning på vårdcentral Författare: Marie Ålholm Beijer, 2012:2 ST Vad gör vi på jobbet? En deskriptiv studie om arbetstidens innehåll på en vårdcentral Författare: Eva Anskär, 2012:1 Mindfulness för patienter med psykisk ohälsa uppföljning av behandlingseffekter inom primärvården Författare: Karin Hulting, Tommy Holmberg, 2011:3 Många äldre har biverkningar av simvastatin Författare: Fadi Chedid, 2011:2 ST Dessutom finns ett stort antal rapporter som utkommit i tidigare rapportserier. Hör gärna av dig till oss på FoU-enheten om du vill fråga om dessa.
28
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Läs merRiksSår Nationellt kvalitetsregister och virtuellt nationellt beslutsstöd inom God och Nära vård
RiksSår Nationellt kvalitetsregister och virtuellt nationellt beslutsstöd inom God och Nära vård Rut F Öien Allmänläkare, docent, Lunds Universitet Adjunct Associate Professor, Monash University Melbourne
Läs merAtt praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.
Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla
Läs merSårsmärta RiksSår Kostnader och läkningstid
Sårsmärta RiksSår Kostnader och läkningstid 57% av patienter med venösa sår har smärta Smärta i RiksSår 50% av alla patienter har smärta när de registreras i RiksSår; 67% har svår smärta = VAS >5. Endast
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Läs merForsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland Rapport 2 Mars 2010
Sammanställning av kostnader för vård av patienter med svårläkta sår i primärvården i Östergötland februari/mars 2010 Primärvårdens kvalitetsråd anordnade i januari 2009 ett uppskattat seminarium om svårläkta
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Expertmöte 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter
Läs merVälkomna till en presentation av RiksSår!
Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merUtvärdering av måttet Undvikbar slutenvård
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar
Läs merDiagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin
Läs merRAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM
RAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM Region Skåne våren 2017 Bakgrund Mellan 70 80 % av alla sår i Sverige behandlas i kommunen och studier visar att upp till 60 % av en sjuksköterskas tid går åt till sårbehandling.
Läs merNya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning
MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny
Läs merAnvändandet av StrepA på Sävja Vårdcentral
Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.
Läs merVälkommen till videoföreläsning!
Välkommen till videoföreläsning! OBS! stäng av Mikrofonen för att inte störa under föreläsningen. Mikrofon Fjärrkontroll Cisco Jabber Cisco Meeting och Join.video.rvn.se Hur påverkar strukturerad behandling
Läs merSymtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén
Läs merpvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade
Läs merVårdrelaterade infektioner i tandvården
Vårdrelaterade infektioner i tandvården Pia Gabre Cheftandläkare, Folktandvården Uppsala Docent, Odontologiska institutionen, Göteborgs universitet pia.gabre@regionuppsala.se Vårdrelaterade infektioner
Läs merSvårläkta sår. Hur påverkar strukturerad behandling av svårläkta sår läkningstider, antibiotikaförbrukning och kostnader?
Hur påverkar strukturerad behandling av svårläkta sår läkningstider, antibiotikaförbrukning och kostnader? Svårläkta sår Linda Jervidal Sårsjuksköterska/ distriktssköterska Region Jämtland/ Härjedalen
Läs merSår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm
Sår 2016 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dina kunskaper för att bättre tolka olika typer av sår Lär dig att välja rätt förband till rätt sår! Svårläkta sår vad gör du när såren inte läker? Diabetessår
Läs merSår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens
Läs merMIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten
MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare
Läs merPowerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig
Läs merSår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning
Läs merHalsont - faryngotonsillit
Halsont - faryngotonsillit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merHöstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se
Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler
Läs merKartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19
2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I
Läs merAntibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004
Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA...2 PENICILLINER...2 CEFALOSPORINER...2 MAKROLIDER...2 LINKOSAMIDER...2 FUSIDINSYRA...3 KINOLONER...3
Läs merFöljsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling
Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling En journalstudie vid Närhälsan Mösseberg vårdcentral Författare: Efim Ionidis, ST-läkare Närhälsan Mösseberg vårdcentral, Falköping Rapport 2019:2
Läs merFöljer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral?
ST-projekt VESTA Södra programmet 2012 Följer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral? Rania Hanna Chabo, ST-läkare i allmänmedicin Salems Vårdcentral 2012 Vetenskaplig
Läs merResistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Läs merAntibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?
Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordförande i Nationella Strama Stramas huvudbudskap Patientens
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping Strama föreslår mål på 5 års sikt: 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år Vid uttag ur läkemedelsregister:
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående
Läs merSvårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen
Svårläkta sår och antibiotikas roll Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen En distriktssköterska ringer dig en fredag eftermiddag angående Hulda 78 år. Hulda har en
Läs merANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Läs merBensår på Skillingaryds vårdcentral
Bensår på Skillingaryds vårdcentral Följer vi regionala riktlinjer?, ST-läkare, Skillingaryds vårdcentral December 2014 Helena.Jollivet@rjl.se Handledare Mikael Olsson, Med. Dr., spec. i allmänmedicin,
Läs merLuftvägsinfektioner upprepade kurer
Luftvägsinfektioner upprepade kurer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county
Läs merPATIENTER OCH NÄRSTÅENDE
MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få
Läs mer2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.
2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET
Läs merMål och mått Slutenvården Rekapitulation
Mål och mått Slutenvården 2013 Rekapitulation Övriga??? Strukturmål kan vara att Den antibiotikaansvarige läkaren avsätter (X tid) för arbetet med att utföra åtagandena enligt uppdragsbeskrivningen om
Läs merSKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merPRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merBehandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården
Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Redovisning avseende uppdaterad behandlingsrekommendation för faryngotonsillit (halsfluss) samt nya behandlingsrekommendationer för infektioner i tandvården
Läs merPatientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning
Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Bakterier är experter på att anpassa sig Överstiger antalet människor
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm, MRSA-teamet, Infektionskliniken, Danderyds sjukhus AB och Vårdhygien Stockholm 2017 Om du ha mer information
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merSKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merVerksamhetsdialog våren 2019
1 (5) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling 02-28 Vårdvalsenheten Verksamhetsdialog våren 2019 Vårdcentral: ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2018 Merparten av återkopplingen
Läs merAkut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
Läs merMeticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Läs merRiktlinje för sårvård i Halmstad kommun
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Sårvård i Halmstad Kommun Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140530 Gemensam med Regionen:
Läs merStudie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika
Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merBensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer
Svea 82 år Hypertoni Haft en stroke, måttlig pares vänster arm Svullna ben av varierande grad sedan lång tid Bensår medialt ovan malleolen sedan 5 mån, mäter 3x3 cm Nu värk, rodnad, svullnad 2 cm ut från
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och
Läs merNÅGRA AV KONFERENSENS TALARE
Sår 2018 kunskap utveckling inspiration Utveckling inom sårbehandling ta del av den senaste forskningen! Lär dig mer om läkningshämmande faktorer Hur kan du bedöma patientens smärta och ge effektiv smärtlindring?
Läs merNÅGRA AV KONFERENSENS TALARE
Sår 2017 kunskap utveckling inspiration Öka din kunskap kring infekterade sår ta del av senaste forskningen! Olika sårtyper lär dig att se skillnad på olika sår och välja aktuell behandling! Hur ska du
Läs merDrop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö
Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,
Läs merFörekomst och behandling av ben- och fotsår i Blekinge Sårvård av 287 patienter i öppen vård sysselsätter 12 sköterskor på heltid
Rut F Öien, distriktsläkare, doktorand, Vårdcentralen, Lyckeby, och samhällsmedicinska institutionen, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Anders Håkansson, docent, universitetslektor, samhällsmedicinska institutionen,
Läs merLeder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?
Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept
Läs merzccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare
Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare 2018-12-04 Internationella antibiotikaveckan! Skydda antibiotikan - kampanj https://www.youtube.com/watch?v=kchey4c1ve8 Stramas motto: Patientens rätt till
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merFÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet
FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet Uppdraget SMI skall tillsammans med Strama göra en översyn av nationella program för övervakning av antibiotikaresistens.
Läs merPatientsäkerhetsöverenskommelsen
Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2014 PPM VRI 2008-2014 PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 NLL
Läs merVad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral?
Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral? Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Katarina Hedin, Malin André, Hedvig Gröndahl,
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merLÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN?
LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? En jämförelse mellan journal och patientens egenrapportering ST-läkare Anneli Ringman - Råå Vårdcentral Handledare: Ann-Sofi Rosenqvist Vetenskaplig handledare: Veronica
Läs merVerksamhetsplan för Strama Jönköping 2017
Smittskydd Vårdhygien Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2017-02-09 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation
Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Sandared vårdcentral och Strama Västra Götaland Akut cystit hos kvinnor
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs mer2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004
Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4
Läs merCiprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merLÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten
ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar
Läs merHandläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla
Läs merSomatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Läs merAkut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral
Anna Lundborg Ander, distriktsläkare, Lindome vårdcentral Robert Eggertsen, distriktsläkare, universitetslektor, Mölnlycke vårdcentral och divisionen för allmänmedicin, Göteborgs universitet (robert.eggertsen@vgregion.se)
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merUtredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,
Läs merHur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar?
Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Beror skillnader i handläggning och behandling på varierande patientsammansättning
Läs merTillsammans tar vi nästa steg
Tillsammans tar vi nästa steg Europeiska Antibiotikadagen 2012 Strama Stockholm 18 november I Sverige: En nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens har bildats Ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Läs merResultat av praktiskt kvalitetsarbete. Gerd Skogar. Primärvårdens FoU-enhet 2001:1
Qulturum Rapport Bensårsbehandling Resultat av praktiskt kvalitetsarbete Gerd Skogar Primärvårdens FoU-enhet 2001:1 Författare: Gerd Skogar Distriktsköterska Distriktsköterskemottagningen Huskvarna vårdcentral
Läs mer19 Yttrande över motion 2017:49 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om obligatorisk utbildning för antibiotikaförskrivare HSN
19 Yttrande över motion 2017:49 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om obligatorisk utbildning för antibiotikaförskrivare HSN 2017-1812 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1812 Hälso- och
Läs merRiktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner
Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2010 Behandlingsriktlinjerna från 2004 har reviderats av STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) som är
Läs merFaktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merregionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt
Läs merDiabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller
Läs merVerksamhetsplan för Strama Jönköping 2015
Regionens hus Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2015-02-06 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap
Läs merSvårläkta sår. Patientsäker och individanpassad sårbehandling. Rätt diagnos = Rätt sårmaterial
Svårläkta sår Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 augusti 2011 LYSSNA TILL Röda Korsets högskola Christina Lindholm RiksSår Sårcentrum Blekinge Lyckeby vårdcentral Rut Öien Patientsäker och individanpassad
Läs mer