Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland Rapport 2 Mars 2010

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland Rapport 2 Mars 2010"

Stina Axelsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Sammanställning av kostnader för vård av patienter med svårläkta sår i primärvården i Östergötland februari/mars 2010 Primärvårdens kvalitetsråd anordnade i januari 2009 ett uppskattat seminarium om svårläkta sår med allmänläkare och kvalitetsregisterhållare Rut Öien från Blekinge. Därefter fortsatte Anna-Karin Schöld och Eva Törnvall på uppdrag av Primärvårdens kvalitetsråd uppföljningen av vården och vårdorganisationen för patienter med svårläkta sår. Första rapporten kom i maj Under två veckor i februari/mars 2010 ombads 16 vårdcentraler i Östergötland att göra en kartläggning över de patienter med svårläkta sår som behandlades på vårdcentralen. Kartläggningens utformning var hämtad från Ragnarsson Tennvalls m.fl. artikel 2. Urvalet utgjordes av de vårdcentraler som anmält sitt deltagande till kvalitetsregistret RiksSår. Elva vårdcentraler svarade och rapporterade om 106 patienter. Vårdcentralerna som deltog var fördelade över hela länet, hade varierande storlek mätt i antal listade patienter och fanns både i städer och på landsbygd. Medelåldern för patienterna var 78 år (15-94 år) och 61 % av patienterna var kvinnor. hade 26 % av patienterna diabetes. Antal besök per vecka under studieperioden var 201 besök, varav 55 % gjordes i patientens hem. Anmärkningsvärt var den långa sårdurationen och därmed behandlingstiden som har ett värde på 42 månader. Det var fler kvinnor än män som hade svårläkta sår men männen hade sår under längre tid och behandlades således under längre tid. Sårytorna varierade, -storlek på sårytan på 1732 mm 2 vilket motsvarar ett sår på ca 5,0 x 3,5 cm, tabell 1. Få patienter träffade en läkare (7 %) och de flesta behandlades av distriktssköterskor med stöd av undersköterskor. Av patienterna som ingick i kartläggningen hade 57 % en medicinsk diagnos. Det var främst I 83.2P Varicer i nedre extremiteterna med både bensår och inflammation och L97 Bensår som ej klassificerats annorstädes som användes, tabell 2. Flera patienter hade flera diagnoser som beskriver att de har ett sår men också orsaken till såret. Då inte medicinsk diagnos fanns angiven uppgavs att patienterna främst hade sår orsakade av venös insufficiens, tabell 2. Pumpstövel användes som behandling på nio patienter (8 %) och 75 stycken patienter (71 %) hade någon form av kompressionsbehandling, pumpstövel inräknat. 1 (5)

2 Tabell 1 Beskrivning av de patienter och deras svårläkta sår som har registrerats, antal, andel, ålder, kön, beskrivning av såret och sårbehandling uppdelat på totalt, kvinnor och män Kvinnor Män Antal (61) 41 (39) Medelålder Diabetes 28 (26) 13 (20) 15 (37) Sårduration (månader) Behandlingstid (månader) Total såryta (mm 2) Flera sår 48 (45) 26 (40) 22 (54) Behandlad av (%) Läkare (7) (9) (2) Distriktssköterska (88) (86) (90) Sjuksköterska (37) (34) (41) Undersköterska (52) (55) (46) Typ av besök (n=201) Mottagningsbesök Hembesök Antal behandlingar per vecka, Behandlingstid per tillfälle, minuter (45) (55) (37) (61) 1, (56) (44) (5)

3 Tabell 2. Antal och andel patienter som hade medicinska diagnoser och de vanligaste diagnoserna. I de fall då medicinsk diagnos ej finns har sårtypen angivits. Kvinnor Män Medicinsk diagnos* 60 (57) 36 (55) 24 (58) I83.2P L I73:9P I I I70.2C Typ av sår om diagnoskod ej n=54 n=36 n=18 angiven Venöst 23 (43) 15 (42) 8 (44) Arteriellt 4 (7) 2 (6) 2 (11) Ateriovenöst 4 (7) 4 (11) - Diabetiskt 4 (7) 3 (8) 1 (6) Reumatiskt 4 (7) 3 (8) 1 (6) Hydro-traumatiskt 6 (11) 2 (6) 4 (22) Annat 9 (17) 7 (19) 2 (11) * I83.2P Varicer i nedre extremiteterna med både bensår och inflammation. L97 Bensår som ej klassificerats annorstädes. I73.9P Perifer vasculär sjukdom. I83.0 Varicer. I70.2 A+C Arterioskleros i extremitetsartärer Kostnader för resursanvändning vid omläggning av svårläkta sår är beräknad på arbetstidskostnad, transportkostnad och kostnad för omläggningsmaterial. Enligt enkäten åtgick i genomsnitt 35 minuter för varje omläggning. Det gav en kostnad för distriktssköterskor/sjuksköterskor på 169 kr/besök och för undersköterskor 142 kr/besök. Vid hembesök har ytterligare en schabloniserad kostnad motsvarande 30 minuters arbetstid lagts till för att täcka kostanden för restid och kostnaden för arbetstid uppgår då till 313 kr respektive 264 kr, tabell 3 Transportkostnaden är beräknad på landstingets icke skattepliktiga ersättning för resor dvs. 10,50 kr/km. Under studieperioden innebar det i värde en kostnad på 3 kr/ hembesök (min 10,50 kr max 630 kr), tabell 3. Använda produkter för omläggning har delats in i 15 produktgrupper och en genomsnittskostnad har beräknats för varje grupp utifrån prislista i Sårvårdsprogrammet för Sydöstra sjukvårdsregionen , tabell 4. Dessa genomsnittskostnader har sedan använts för att beräkna kostnaden för material per omläggningstillfälle, tabell 3 och 4. Rapporteringen av använt material var mycket varierande i enkätsvaren därför måste resultaten tolkas med försiktighet. Siffror kan dock ge en fingervisning om användandet av olika produkter och kostnaden för dessa, tabell 4. 3 (5)

4 Tabell 3 Resursanvändning (arbetstidskostnad, transporter och material) och kostnad i kronor per patient och omläggningstillfälle, 106 patienter antal omläggningar/vecka 201 Omläggningsfrekvens/vecka 1.9 Tidsåtgång per omläggning (minuter) värde 35 Personalkostnad per omläggning i kronor Distriktssköterskor/sjuksköterskor Utan resor Med resor Undersköterskor Utan resor Med resor Transport Reselängd Medelvärde km Min max km Kostnad Medelvärde kr Min max kr Materialkostnad kronor (n=106) Medelvärde Min max Endast flerlagerbandage (n=19) Medelvärde Min max Totalkostnad kronor, värde Mottagningsbesök Hembesök , Beräknat på arbetskostnad för distriktssköterska/sjuksköterska Medelkostnaden för omläggningsmaterial per besök och patient för hela studiepopulationen var 157 kr (26 3 kr), tabell 3. Vid behandling med flerlagersbandage (n=19) uppgår kostnaderna för omläggningsmaterial till 233 kr (5 342 kr). Patienterna har haft sina sår och behandlats för dem i 2 år och 5 månader i värde. De har en större sammanlagd såryta för samtliga sår än vad värdet är för alla patienter. Patientgruppen har i tal färre besök (1,5) per vecka än för patienter med andra behandlingar (2.0). Omläggning med flerlagerbandage tar i 17 minuter längre än övriga omläggningar. Övervägande skedde behandlingen i patientens hem 4 (5)

5 (53 %) vilket är jämförbart med andra typer av behandlingar men patienter som behandlas med flerlagerbandage bor längre från mottagningen än övriga, 24 km i värde jämfört med 9 km. Tabell 4 Genomsnittskostnad för omläggningsmaterial per produktgrupp och antal patienter som behandlas med respektive produkter Omläggningsmaterial och sårprodukter Kostnad för omläggningsmaterial i tal i kronor Gel och gelförband (30) Kompresser utan verksam substans inklusive silikonförband (utan och med silikonförband) 43,26 (19,98 66,55) 22 (21) Zinkförband (19) Polyuretanförband (46) Hydrokolloidalförband (8,5) Alginatförband (7) Absorbtionsförband (20) Hydrofiberförband (29) Övriga produkter 109,34 (7 890) 33 (31) Tejp/Häfta (32) Fixeringsförband (35) Polstring/rengörning 7 39 (37) Flerlagerbandage (Profore) 5 19 (18) Kompressionsförband engångs Kompressionsförband flergångs Antal patienter som behandlas med olika omläggningsmaterial (%) n=106, flera svarsalternativ möjliga 16 (15) 34 (32) Referenser 1. Schöld A-K, Törnvall E (2009) Rapport från kartläggningen av patienter med långsamläkande sår. Ostergotland/Forsknings--och-utvecklingsenheten-for-narsjukvarden-i- Ostergotland/Verksamhet/Primarvardens-Kvalitetsrad---Q-radet/ 2. Ragnarsson Tennvall G, Andersson K, Bjellerup M, Hjelmgren J, Öien R (2004) Venösa sår kan behandlas både bättre och billigare. Läkartidningen 101 (17) Sårvårdsprogram för sydöstra sjukvårdsregionen 2009, finns på LISA under SårWebb 5 (5)

Relevanta dokument

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis