Välkommen till videoföreläsning!
|
|
- Erik Isaksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Välkommen till videoföreläsning! OBS! stäng av Mikrofonen för att inte störa under föreläsningen. Mikrofon Fjärrkontroll Cisco Jabber Cisco Meeting och Join.video.rvn.se Hur påverkar strukturerad behandling av svårläkta sår läkningstider, antibiotikaförbrukning och kostnader? Linda Jervidal Sårsjuksköterska/ distriktssköterska Region Jämtland/ Härjedalen 1
2 Svårläkta sår 2
3 Så här ser det ofta ut inom primärvården idag DR 1 PATIENT Vårdcentral DSK 2 DSK 2 DSK 1 DSK 3 DR 2 DSK 1 DSK 4 DSK 1 DSK 4 DSK 3 Andra professioner DSK 2 DSK 4 DSK 1 RIKSSÅR start av Sårmottagning Frösö Hälsocentral ( listade) Behov att optimera behandlingen av svårläkta sår för att minska lidande och kostnader. Oktober 2011 start av sårmottagning. 2 dagars sårutbildning med läkare. Identifiering av fot- och bensårspatienter. Även tillhörande hemsjukvård och särskilda boenden. Hittade 16 patienter. De kallades till hälsocentralen för att få diagnos och en behandlingsplan Var i Sverige finns det en primärvård som är duktig på svårläkta sår? Sårcentrum Blekinge. Hospitering samt deltagande i ett SKL projektet under Inspiration och hjälp för att strukturera sårmottagningen. Bjöd upp läkare från Sårcentrum för att föreläsa. 3
4 Brist 1. Ej tillräckligt bra upphandling av sår- och kompressionsförband Det saknades antiseptiska produkter som silver, honung, jod och PHMB och moderna flerlagers kompressionssystem Hur behandla biofilm? Hur behandla venösa sår effektivt utan flerlagerssystem? Hur kompressionsbehandla patienter med arteriell insufficiens (ankel/armindex 0,5-0,8)? 4
5 5
6 Brist 2. Hög antibiotika förbrukning Under fick 13 patienter på Frösö HC med svårläkta sår totalt 26 antibiotika kurer. Kom ihåg! Svårläkta sår är ALLTID koloniserade med bakterier. Vanliga odlingsfynd är Staphylococcus aureus, pseudomonas och koliforma bakterier. Viss sekretion, rodnad och svullnad runt såret är en del av det inflammatoriska svaret och bör betraktas som normalt. Lokal sårinfektion Symtom från såret Utebliven läkning Skör, lättblödande mörkröd granulationsvävnad Ökande/ändrad sårsekretion Ökning av obehaglig lukt Ökad smärta Lokala inflammationstecken runt såret Den som behandlar sår ska också kunna bedöma ovanstående. Kontinuitet! Det handlar aldrig om att bara lägga om. 6
7 Lokal sårinfektion Behandling Ökad omläggningsfrekvens Rengöring/debridering Omläggning med antiseptika Spridd sårinfektion symtom och behandling Symtom från såret: Rodnad och förhårdnad en bit från sårkanterna Såret försämras och/eller nya sår bildas Lymfangit Allmän sjukdomskänsla Feber Behandling: antibiotika och antiseptika 7
8 Brist 3. Inga riktlinjer/ vårdprogram När ska en patient ha remiss till kärlkirurg? När remiss till klinfys. Vilka patienter ska hudmottagningen ansvara för? När ska patienter ha remiss till diabetesfotteam? 8
9 Beskriva hur behandling av bensår går till- projekttjänst Metod: enkäter till primärvård, slutenvård och kommuner. Dsk/ ssk och läkare. Resultat: Ofta ingen diagnos Ankeltryck mättes oftast inte Bristande bedömning av smärta Delvis bristande kontinuitet Samarbete mellan primärvård och kommuner behövde förbättras Läkare från primärvården saknar riktlinjer för när patienter ska ha remiss till klinfys, diabetesfotteam, kärlkirurg och hudmottagning. Behov av uppdatering av kunskaper om sårbehandling Det saknades en övergripande funktion inom sårbehandling 9
10 Förbättringsförslag 1. Sårmottagningar och strukturerat omhändertagande Större hälsocentraler: sårmottagning där 1-2 distriktssköterskor/ sjuksköterskor/ undersköterskor med utökad kompetens inom sårbehandling samarbetar med läkare. Tätt samarbete med kommuner. Mindre hälsocentraler/ distriktssköterskemottagningar: Införande av strukturerat omhändertagande. Utökad kompetens inom sårbehandling. Tätt samarbete med läkare och kommuner. Sårmottagningens ansvarsområden: Trycksår och sår på fötter och underben som inte läkt på 2 veckor. Utföra dopplerundersökningar och tåtryck (om tåtrycksmätare finns) Samarbeta med läkare så att alla svårläkta sår får en diagnos och behandlingsplan. Behandla patienter med bensvullnader i samråd med läkare, med målet att förebygga komplikationer som eksem, bensår och erysipelas. Mäta ut, förskriva och följa upp behandling av kompressionsstrumpor Registrera i RiksSår och följa upp resultatet tillsammans med enhetschefer Ex. på läkarens ansvarsområden i samband med svårläkta sår Ställa etiologisk diagnos av såret. Gäller även hemsjukvårdspatienter och särskilda boenden. Utredning (ex. röntgen, remisser, biopsi) Ordination av läkemedel ex. smärtstillande och antibiotika Behandla bakomliggande sjukdomar Ordinera dos kompression 10
11 Gemensam handläggning Diagnos Grovdiagnostik Findiagnostik Benödem Ordinera kompression Anpassa kompression Sårsmärta Smärtskatta Ordinera smärtlindring Sårinfektion Behandla spridd sårinfektion Behandla lokal sårinfektion DR SSK/USK 11
12 Förbättringsförslag 2. Utbildning till de som behandlar och diagnostiserar sår Tips: Bjud in föreläsare till hemplatsen. Ta hjälp av produktspecialister Webbutbildning via RiksSår Sårsmart 12
13 Förbättringsförslag 3. Registrera i kvalitetsregistret RiksSår RiksSår Ett värdefullt verktyg för struktur genom checklistor Underlättar att sätta diagnos- avgörande för att rätt behandling ska sättas in Ger tillgång till rapporter över verksamhetens resultat och förbättringsområden Jämtland Härjedalen: Beslut 2014 om att primärvård och kommuner ska påbörja registreringar i registret. 13
14 Sjukdomar Diabetes Hjärt-kärlsjukdom RA, inflammatorisk sjukdom Neurologisk sjukdom eller pareser Malign sjukdom Hudsjukdom Bedömning helhetssyn Sårstatus Sårutseende Sårstorlek och djup Orenheter i såret Nuvarande behandling Kärlanamnes och kärlstatus Kärlanamnes - djup ventrombos, -Varicer -Åderbråcksoperation -arteriell kirurgi Arteriellt Kärlstatus - palpabla pulsar - ankeltrycksindex (ABPI) - annan arteriell undersökning Venöst Kärlstatus - doppler eller venduplex Livsstil Rörlighet Rökning Nutrition Längd, vikt. BMI Såranamnes Tidigare episoder av svårläkt sår Sårdebut Sårduration Sårlokalisation Smärta När gör det ont? Var gör det ont? Skatta smärta, VAS Aktuell smärtlindring Nedsatt känsel? Läkemedel Antikoagulantia Kortison Analgetika Hjärt-kärlmedicin Insulin Peroral antidiabetika Cytotoxiska läkemedel BLEKINGE SÅRUTBILDNING Mallar för insamling av patientdata CKU 2018, NINA ÅKESSON 14
15 Ett strukturerat omhändertagande enligt RiksSår minskar patientens lidande Tiden från registrering i RiksSår till läkning har minskat signifikant från 25 veckor år 2009 till 11 veckor år Det beror sannolikt på att RiksSår ger ett strukturerat arbetssätt med tidig sårdiagnostisering och med hög kontinuitet. Läkningstiderna skiljer sig åt, längst tid tar de arteriella såren att läka. Elsa Sår sedan drygt ett år tillbaka Starkt vätskande, tidvis illaluktande Upprepade antibiotikakurer Omläggningar 3 ggr/dag All vårdpersonal ombesörjde omläggningarna Journalanteckning kroniskt sår, går ej att förvänta läkning Ingen uppföljning 15
16 Elsa Strukturerat omhändertagande enligt RiksSår: - Diagnos, bedömning av såret - Anpassad behandling - Kontinuitet med uppföljning Behandling 2-3 ggr/v Ingen antibiotika Ökad livskvalitet för Elsa Läkning på 4 månader Ett strukturerat omhändertagande enligt RiksSår- halvering av kostnader Ref: Öien RF, Forssell H, Ragnarson Tennvall G. Cost consequences due to reduced ulcer healing times - analyses based on the Swedish Registry of Ulcer Treatment. Int Wound J Jun 30. doi: /iwj RIKSSÅR
17 Antibiotikabehandling för svårläkta sår under 6 månader innan registrering i RiksSår Antibiotikabehandling under läkningstid i RiksSår En kraftig minskning av antibiotika- ordination från 69% till 22% för behandling av sår genom användning av Riksår ( ) 1. Oien et al. Healing time and antibiotic treatment before and after the introduction of the Registry of Ulcer Treatment: an improvement project in a national quality registry in Sweden. BMJ Open RiksSårsdata Förbättringsförslag 4. Införande av funktionen övergripande sårsjuksköterska Övergripande sårsjuksköterska: En funktion som kan hålla sig uppdaterad inom modern sårbehandling, hjälpa till med fortlöpande utbildningsinsatser och ge råd om behandling av patienter med svårläkta sår. Sårkonsult till primärvård, slutenvård och kommuner Stötta uppbyggnad av strukturerat omhändertagande/ sårmottagningar i primärvården. Föreläsa och arrangera utbildningar Sitta med i expertgrupp hud i läkemedelskommittén Referensgruppsmedlem i upphandlingar som rör sårbehandling Arbeta med kvalitetsregistret RiksSår Delta i sårgrupp 17
18 Patientfall Blandsår (arteriell och venös insufficiens) hos diabetiker Duration: ca 10 år Helt läkt på ca 6 månader med: Kontinuitet Mekanisk debridering Rätt lokal behandling Rätt kompression Näringsdrycker Kraftigt förbättrad livskvalitet: Ingen smärta Ingen lukt Ingen sekretion Patientfall Man kan inte förvänta sig läkning VENÖSA BENSÅR i åtminstone i 4 år Helt läkt på ca 10 månader med: Kontinuitet Mekanisk debridering Rätt lokal behandling Rätt kompression = kraftigt ökad livskvalitet 18
19 Brist 4. Ingen upphandling och subvention av kompressionsstrumpor Utredning till politiker: Patienter blir kompressionslindade med bindor, trots att kompressionsstrumpor skulle kunna användas istället. Det är ej kostnadseffektivt. Brist på kompetens gör att patienter inte får rätt behandling. Brist på rutiner, riktlinjer och subvention inom detta område ökar troligtvis risken för komplikationer som bensår, eksem och erysipelas. Politiskt beslut tagit om subvention av kompressionsstrumpor. Upphandling pågår. Erysipelas Ex. på orsaker/predisponerande faktorer: Lokalt ödem, tex venös insufficiens och lymfödem. Hudskada, vid tex bensår, eksem och svampinfektion Prevention Arbeta för att patienter ska ha en hel hudkostym. Läk sår så fort som möjligt. Adekvat kompressionsbehandling utifrån orsak till ödem. Läkare hitta orsak till ödem och behandla. Vid misstanke om venös insufficiens rekommenderas venduplex och eventuell remiss till kärlkirurg för operation. Risken för recidiv av erysipelas är stor framför allt vid venös insufficiens, 30 procent inom 3 år. Region JH 370 patienter diagnostiserades med erysipelas 450 gånger under 2017 i primärvården. Endast läkemedelskostnader kr (kostnaden för läkarbesök och ev. sårbehandling är inte inräknade). 88 personer har vårdats på sjukhus pga. rosfeber. Kostnaden i genomsnitt kronor och totalsumman blir ca kronor per år. 19
20 Patientfall Eksem, klåda och periodvis sår relaterat till otillräcklig kompression hos patient med lymfödem och venös insufficiens. Fått behandling för erysipelas. Brist 5. Ej tillräckligt förebyggande arbete när det gäller trycksår 50 avvikelser om trycksår till slutenvården och länets kommuner Tvärprofessionell övergripande sårgrupp bildas med uppdrag att ta fram riktlinjer/ vårdprogram för att minska förekomsten av trycksår i regionen och länets kommuner. PPM mätning visade 15,7% trycksårsförekomst. Målvärde Utgången av 2020: mål förekomst av trycksår under 5 % 20
21 Blekinge ( invånare) 300 patienter med svårläkta sår 16 % = trycksår = 50 trycksår Behandling kostar lika mycket som: 25 knäproteser + 30 höftproteser + 45 pacemaker Eller som: 25 by pass operationer ( VÅRDSKADA: Kommer in med ett sår och åker hem med 2 Utsidan av stortå Häl 21
22 VÅRDSKADA: Kommer in med ett sår och åker hem med 2 Sacrum Höft Trycksår som läker fel Trycksår ena skinkan sedan 2 år och 9 månader Kirurgi för att öppna upp såret Såret läkt efter 3 år och 2 månader. 22
23 Trycksår angår oss alla Visa intresse och hjälp till att hitta riskpatienter. Efterfråga om tillräckliga insatser görs för att förebygga och behandla trycksår. Uppmärksamma rodnader/ sår i samband med kroppsliga undersökningar. Obs fingertryckstestet. Trycksår ska diagnossättas med ICD kod. Exempel på en bra organisation för sårbehandling i primärvården och kommuner PATIENT Sårmottagning DSK 1 DSK 2 Vårdcentral DR Andra professioner Övergripande sårsjuksköterska Digital teknik Sårgrupp RIKSSÅR
24 Exempel: Behandling under 2 år 600 omläggningar i patientens hem 35 olika sjuksköterskor upprepade antibiotika behandlingar Kostnad = kr Korrekt behandling på samma patient, se nästa bild B-M Strömkvist- Sårcentrum Blekinge Sårläkning inom 6 månader 30 omläggningar på distriktssköterskemottagning 1 Sköterska och inga infektioner Kostnad B-M Strömkvist - Sårcentrum Blekinge
25 TAKE HOME MESSAGE: Se till att ha en organisation i primärvård och kommuner som kan behandla svårläkta sår och bensvullander på rätt sätt. Det gagnar både patienter och sjukvården! Material från föreläsningen finns att hitta på Alternativt: Gå in på Sök på Dokumentation Klicka in dig på första träffen 25
26 TACK SÅ MYCKET! E-post: 26
Svårläkta sår. Hur påverkar strukturerad behandling av svårläkta sår läkningstider, antibiotikaförbrukning och kostnader?
Hur påverkar strukturerad behandling av svårläkta sår läkningstider, antibiotikaförbrukning och kostnader? Svårläkta sår Linda Jervidal Sårsjuksköterska/ distriktssköterska Region Jämtland/ Härjedalen
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Sårsmärta RiksSår Kostnader och läkningstid
Sårsmärta RiksSår Kostnader och läkningstid 57% av patienter med venösa sår har smärta Smärta i RiksSår 50% av alla patienter har smärta när de registreras i RiksSår; 67% har svår smärta = VAS >5. Endast
Välkomna till en presentation av RiksSår!
Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta
Utmaningen svårläkta sår. Hanna Wickström Specialist i allmänmedicin Sårcentrum Blekinge Kvalitetsregistret RiksSår Doktorand, Lunds universitet
Utmaningen svårläkta sår Hanna Wickström Specialist i allmänmedicin Sårcentrum Blekinge Kvalitetsregistret RiksSår Doktorand, Lunds universitet Kroniska sår Patienter med svårläkta sår förskrivs antibiotika
NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE
Sår 2018 kunskap utveckling inspiration Utveckling inom sårbehandling ta del av den senaste forskningen! Lär dig mer om läkningshämmande faktorer Hur kan du bedöma patientens smärta och ge effektiv smärtlindring?
RiksSår Nationellt kvalitetsregister och virtuellt nationellt beslutsstöd inom God och Nära vård
RiksSår Nationellt kvalitetsregister och virtuellt nationellt beslutsstöd inom God och Nära vård Rut F Öien Allmänläkare, docent, Lunds Universitet Adjunct Associate Professor, Monash University Melbourne
Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.
Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla
FÖR ATT SÅRET SKA LÄKA: BEHANDLA OCH FÖRBÄTTRA
Föreläsning om sår och sårbehandling 14 november 2018 i Stockholm tillsammans med Mölnlycke Health Care Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska E-post: margareta.grauers@comhem.se Margareta Grauers,
NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE
Sår 2017 kunskap utveckling inspiration Öka din kunskap kring infekterade sår ta del av senaste forskningen! Olika sårtyper lär dig att se skillnad på olika sår och välja aktuell behandling! Hur ska du
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos
Svårläkta sår. Patientsäker och individanpassad sårbehandling. Rätt diagnos = Rätt sårmaterial
Svårläkta sår Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 augusti 2011 LYSSNA TILL Röda Korsets högskola Christina Lindholm RiksSår Sårcentrum Blekinge Lyckeby vårdcentral Rut Öien Patientsäker och individanpassad
RAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM
RAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM Region Skåne våren 2017 Bakgrund Mellan 70 80 % av alla sår i Sverige behandlas i kommunen och studier visar att upp till 60 % av en sjuksköterskas tid går åt till sårbehandling.
Bedömning av sår Checklista öppenvård
Akut remiss för slutenvård (akuten): Infekterat sår med feber + CRP-stegring Misstänkt abscess Sen eller ledengagemang Akut gangränhot Bedömning av sår Checklista öppenvård Checklista för bedömning och
Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder
Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt
Behandlingskostnader
Behandlingskostnader Behandlingssfrekvens Tid till sårläkning Andel sårrecidiv 75% personal 10-20% förband Behandling -strategier 1. Kontrollera om patientens blodcirkulation är tillfredsställande och
Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud
Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring
Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Utmaningen svårläkta sår - från diagnossättning till undertrycksbehandling
Utmaningen svårläkta sår - från diagnossättning till undertrycksbehandling Hanna Wickström hanna.wickstrom@med.lu.se Specialist i allmänmedicin Sårcentrum Blekinge Doktorand Lunds universitet Styrgruppsmedlem
Kärlkirurgisk utredning och behandling
Kärlkirurgisk utredning och behandling Peter Danielsson, MD Specialist i allmänkirurgi och kärlkirurgi Överläkare Hallands Sjukhus Halmstad 2018-03-02 Dagens program Arteriell insufficiens i benen Bakgrund
Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland Rapport 2 Mars 2010
Sammanställning av kostnader för vård av patienter med svårläkta sår i primärvården i Östergötland februari/mars 2010 Primärvårdens kvalitetsråd anordnade i januari 2009 ett uppskattat seminarium om svårläkta
Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus
Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus For an obstinate ulcer, sweet wine and a lot of patience
Sår talare. Datum och plats: maj 2014, Stockholm. Medlemmar får 15 % rabatt kunskap utveckling inspiration
Sår 2014 Medlemmar får 15 % rabatt kunskap utveckling inspiration Lär dig identifiera vilken typ av sår patienten har samt behandla/minska läkningshämmande faktorer När patienten har ont hur minskar du
BM Strömqvist. Sårskola 2014
Sårskola 2014 Som sårombud ansvarar Du för att bistå enhetschefen med kunskap i sårbehandlingsarbetet, samt upprätta lokala rutiner. vara kontaktperson gentemot Sårgruppen i Blekinge följa och förmedla
Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer?
Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer? Ont i rygg/buk som hon inte haft tidigare? Feber? Synligt blod i urinen? Tidigare UVI? Läkemedelsallergi?
Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm
Sår 2016 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dina kunskaper för att bättre tolka olika typer av sår Lär dig att välja rätt förband till rätt sår! Svårläkta sår vad gör du när såren inte läker? Diabetessår
Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL.
Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL jennie.svanholm@kronoberg.se DIAGNOS Gäller för svårläkta sår dvs > 6 veckor Bensår är symtom-inte diagnos Varför finns det ett sår? Varför
Ödembehandling. Siv Carlsson sjuksköterska 2017
Ödembehandling Pumpstövelbehandling Flowtron HC Hydroven, Flowpac Kompressionsbehandling Lågelastisk kompr.- Kortsträcksbinda Högelastisk kompr.-långsträcksbinda Kompressionsstrumpor Klass 2, ev dubbla
Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL.
Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL jennie.svanholm@kronoberg.se DIAGNOS Gäller för svårläkta sår dvs > 6 veckor Bensår är symtom-inte diagnos Varför finns det ett sår? Varför
Nyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår
Nyhet! JOBST Comprifore Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår Kunskap om venösa bensår. Kompression kan betraktas som grundpelaren vid behandling av venösa bensår.
Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning
Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens
Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Sårvård i Halmstad Kommun Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140530 Gemensam med Regionen:
Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens
Riktlinjer Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Sårgruppen i Blekinge Mars 2016 Förord Kompressionsbehandling vid venös insufficiens ordination, kostnadsansvar och sortiment - är ett dokument
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,
Resultat av praktiskt kvalitetsarbete. Gerd Skogar. Primärvårdens FoU-enhet 2001:1
Qulturum Rapport Bensårsbehandling Resultat av praktiskt kvalitetsarbete Gerd Skogar Primärvårdens FoU-enhet 2001:1 Författare: Gerd Skogar Distriktsköterska Distriktsköterskemottagningen Huskvarna vårdcentral
Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling
Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det
Avancerad kurs i behandling av BEN- & FOTSÅR. Expo Medica och RiksSår
Avancerad kurs i behandling av BEN- & FOTSÅR Expo Medica och RiksSår RIKSSÅRS SÅRUTBILDNING 2018 En grundutbildning som riktar sig till teamet runt sårpatienten RiksSår 5 oktober2018 Kroniska sår RiksSår
Manual till Sår nr x. Bakgrund och Syfte
Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Sårjournal Region Skåne 2019-07-16 Utfärdad av Fastställd av Version. Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Styrgrupp journaldokumentation 1.0 Bakgrund och Syfte
Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för
Linda ben Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: 1 Linda Ben Svullna ben Orsaker: Vensystemet fungerar inte som det ska. Detta kan leda till venösa
Vårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ove Lind 2018-05-29 Verksamhet Primärvård Norr,Primärvård Örebro,Primärvård Söder,Primärvård väster,privata vårdcentraler,staben Hälso- och sjukvård,hälsooch sjukvårdsförvaltningen
Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018
Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Dokumentet gäller för alla typer av diabetes i alla åldrar och följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård.
RiksSår, nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår, NKR14-125
RiksSår, nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår, NKR14-125 RiksSår, nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna
Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen
Svårläkta sår och antibiotikas roll Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen En distriktssköterska ringer dig en fredag eftermiddag angående Hulda 78 år. Hulda har en
Bensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer
Svea 82 år Hypertoni Haft en stroke, måttlig pares vänster arm Svullna ben av varierande grad sedan lång tid Bensår medialt ovan malleolen sedan 5 mån, mäter 3x3 cm Nu värk, rodnad, svullnad 2 cm ut från
SÅRBEHANDLINGS- SYMPOSIUM 2015
SÅRBEHANDLINGS- SYMPOSIUM 2015 20-21 JANUARI 2015 STOCKHOLM DET ABSOLUT SENASTE INOM SÅRBEHANDLING FÖR 11:E ÅRET I RAD Sårbehandling och nya lokalbehandlingsmöjligheter nyheter för 2015! Honung en mirakelkur?
Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi
Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte
Bensår en multidiciplinär utmaning! Göteborg Lill-Marie Persson Överläkare Bensårscentrum Skaraborgs sjukhus
Bensår en multidiciplinär utmaning! Göteborg 17 05 03 Lill-Marie Persson Överläkare Bensårscentrum Skaraborgs sjukhus Bensår ett vanligt symtom Bensår Sår nedanför knänivå som inte läkt eller förväntas
Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och
Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Systematisk förbättringsarbete
Systematisk förbättringsarbete Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Alla har två jobb Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar och
Arteriella och venösa sår. Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm
Arteriella och venösa sår Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Dessa två patienter har sår som ej vill läka behöver de antibiotika? Ben och
Svårläkta sår. Nutritionens betydelse för sårläkningen Senaste forskningen Behandlingar vid svår sårläkning Motivational Interviewing
Svårläkta sår Inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 oktober 2012 TALARE Röda Korsets Högskola och Karolinska universitetssjukhuset Nutritionens betydelse för sårläkningen Senaste forskningen Behandlingar
Delrapport Projekt Sårvård
Startdatum 2007-01-01 2009-12-31 Beställare Marita Everås ledare Agneta Ericsson Utförare, 2 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 3 3. UPPDRAG OCH ORGANISATION... 3 4. SYFTE... 4 5. MÅL... 4 6. MÅLGRUPP...
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?
TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat
Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler
Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler Med hjälp av anamnes, inspektion och fysikalisk undersökning läggs grunden till diagnos av bensårets orsaker. Klinisk diagnostik är dock otillräcklig
Central venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Bensår. Sår nedanför knänivå som inte läkt eller förväntas läka inom 6 veckor
Bensår Sår nedanför knänivå som inte läkt eller förväntas läka inom 6 veckor Vad innebär multidisciplinär vård? Samarbete mellan olika specialister Samarbete med andra vårdgivare och andra professioner
Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?
Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordförande i Nationella Strama Stramas huvudbudskap Patientens
Behandling av svårläkta sår
Behandling av svårläkta sår Bedömning av sår Tack alla åhörare i Örebro! Här kommer en sammanfattning av föreläsningen. Ett tillägg finns som svar på frågan från personalen på gyn-kliniken, bild 52. Britt-Marie
Antibiotikaförskrivning till patienter med svårläkta bensår som handlagts på en vårdcentral
Antibiotikaförskrivning till patienter med svårläkta bensår som handlagts på en vårdcentral Meike Hüttermann Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården ISSN 1102-3805 www.regionostergotland.se
DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken
DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Handläggning av svårläkta sår
Handläggning av svårläkta sår Bakgrund Ojämlik handläggning av patienter med sår i Västra Götaland, många patienter får fel eller ingen behandling. Fokus har ofta varit på sårvård. Otydligt gränssnitt
Bensår på Skillingaryds vårdcentral
Bensår på Skillingaryds vårdcentral Följer vi regionala riktlinjer?, ST-läkare, Skillingaryds vårdcentral December 2014 Helena.Jollivet@rjl.se Handledare Mikael Olsson, Med. Dr., spec. i allmänmedicin,
Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens
Skånes universitetssjukvård Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Christina Monsen Leg. Sjuksköterska Dr med vet Enhet patientsäkerhet Skånes universitetssjukvård Helen Sinabulya ST läkare,
DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!
DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation! Ulrika Myrholm Diabetes/endokrinmottagningen Falu lasarett 161026,171023 Vårdprogram Diabetesfoten Se Dalarnas diabetesråd STRATEGI: 1. Regelbunden fotundersökning
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80
Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten)
Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten) Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Från enhetens startsida i Senior alert nås HALT-modulen via klick här. Informationsrutan visas första dagen av mätperiod. Sid
Fallövningar Från enhetens startsida i Senior alert nås HALT-modulen via klick här. Informationsrutan visas första dagen av mätperiod. Sid. Enheten Vitsippan Dagen för HALT-mätning 20 sängplatser tillgängliga
KRAVSPECIFIKATION. SÅRVÅRD SPECIAL tillägg, SLL572
0(25) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Upphandling Upphandlingsenheten 2012-06-26 LS 1204-0611 SLL572 KRAVSPECIFIKATION för upphandling av SÅRVÅRD SPECIAL tillägg, SLL572 20(25) 7 Hälsoekonomi 7.1
Svårt sjuka patienter
Svårt sjuka patienter -hur sköter jag huden och såren? Soile Kangasniemi leg. sjuksköterska Hudmottagningen När något gått fel Den åldrande huden torr tunn rynkig Den åldrande huden klåda vanligt när huden
Svårläkta sår, hur ska vi tänka?
Svårläkta sår, hur ska vi tänka? Susanne Dufva Specialistsjuksköterska inom onkologisk vård Sårcentrum, Södersjukhuset Jobba strukturerat e8 steg i taget Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Sårdiagnos Vad är målet?
Patientsäkerhetsöverenskommelsen
Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2014 PPM VRI 2008-2014 PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 NLL
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,
Uvi och hud- och mjukdelsinfektioner
Uvi och hud- och mjukdelsinfektioner Läkemedelskommitténs lunchföreläsning 190129 Maria Tempé, infektionsläkare Del I Urinvägsinfektion Vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos äldre. 23 000 recept
Har anslutning till RiksSår betydelse för sårläkningstiden?
Har anslutning till RiksSår betydelse för sårläkningstiden? En journalstudie på patienter med svårläkta bensår i Aneby, Nässjö och Tranås. Författare: Linn Strömberg Handledare: Hans Ravn Årtal: 2015 Författare:
Vanliga infektionssymtom i primärvården
Vårdhygien och Regionala Strama presenterar Vanliga infektionssymtom i primärvården Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra.. Vad ska vi göra? Vi är omgivna av bakterier Under en nagel ryms lika
Fakta om allergi EAACI Declaration 2011
EAACI förutspår att inom 15 år kommer mer än hälften av populationen i Europa lida av någon typ av allergi (baserat på epidemologiska trender) Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas
PICC-line, perifert inlagd central venkateter
PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,
Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud Ämnesområde: Styrning och ledning Nivå: Verksamhetsspecifika Författare: Mats Bäckarslöf, Utvecklingsenheten Dokumentansvarig: Utvecklingsenheten
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
MRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie
Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare
Välkommen som patient till sjukhuset i Arvika och Torsby Här får ungefär var tjugonde patient en komplikation med en vårdrelaterad infektion under vårdtiden. Personalen följer de flesta hygienrutinerna.
Hur ska svårläkta sår behandlas?
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I REGION ÖREBRO LÄN NR 208 JUNI 2017 Text: Mårten Prag och Birgitta Lernhage, Läkemedelscentrum Hur ska svårläkta sår behandlas? REFERAT FRÅN LÄKEMEDELSINFORMATION PÅ VÅRA VILLKOR (LIVV)
Framtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
MRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående
Riktlinje Fotsjukvård
2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,
PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX
Patient: Randomiserad extremitet Inklusion efter skriftlig och muntlig information Kirurgens signatur PREOPERATIV BEDÖMNING Markera sida i bilden DUPLEX Symtomgivande varicer i randomiserad extremitet