Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler

Transkript

1 Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler Med hjälp av anamnes, inspektion och fysikalisk undersökning läggs grunden till diagnos av bensårets orsaker. Klinisk diagnostik är dock otillräcklig när det gäller bedömning av graden av en eventuell cirkulationsrubbning. För denna bedömning krävs tillgång till en enkel ultraljudsdoppler. Motivet att komplettera bensårsdiagnostiken med dopplerundersökning är att det då finns möjlighet att diagnostisera behandlingsbara cirkulationsrubbningar och att inte ordinera kompressionsbehandling hos patienter med grav arteriell insufficiens. Här beskrivs en enkel metod för att, med hjälp av doppler, påvisa arteriell insufficiens hos patienter med bensår. Metoden lämpar sig väl för användning inom primärvården och kan utföras av såväl distriktsläkare som distriktssköterska. Dopplerundersökning bör rutinmässigt genomföras i samband med patientens första besök.

2 Utförande Patienten undersöks bäst liggande. En blodtrycksmanschett sättes över smalbenet. Applicera en klick gel i området där du tänker leta efter kärlet. Med dopplern letar man fram pulsljud i artärerna, arteria dorsalis pedis och arteria tib post. Håll dopplern i drygt 45 grader mot hudytan och låt den glida över området tills du hör pulsljudet. När bra pulsar hörs pumpas manschetten upp tills pulsljudet försvinner. Släpp därefter sakta ut luften ur manschetten. Trycket då pulsljuden återkommer noteras som systoliskt ankeltryck. Man bör mäta trycket i såväl a. dorsalis pedis som i a. tibialis posterior, om båda är öppetstående. Det högst uppmätta trycket jämförs med det systoliska armblodtrycket. Ankelindex räknas härefter se nedan. Utrustning som behövs ultraljudsdoppler för perifer blodtrycks-mätning (bör finnas på varje mottagning) vanlig blodtrycksmanschett ultraljudsgel

3 Ett index över 0,9 är normalt. Index 0,8-0,9 innebär en måttlig arteriell insufficiens. Index 0,5-0,7 innebär en betydande arteriell insufficiens Index lägre än 0,5 tyder på grav ischemi. Kom ihåg att patienter med grav arterioskleros kan ha falskt högt ankeltryck p.g.a. sklerotiska kärl, vanligt hos diabetiker.

4 Gör ankelindex på varandra. Prova att hitta både A tib post och A dors pedis!

5 Undersökning med doppler och staslang med tanke på venös insufficiens Utförande: Patienten undersöks stående med det aktuella benet avslappnat och lätt böjt i knäleden. 1) Placera dopplern riktad snett uppåt i knävecket något lateralt eller medialt om medellinjen, 2) Leta efter pulsljud från a. poplitea v. poplitea ligger alltid strax intill artären. Komprimera vaden varvid ett duschande flöde hörs från venen. Justera läget till bästa ljud hörs. 3) Komprimera nu vaden tills det duschande venflödet upphör, varvid kompressionen släpps. Hörs då ett liknande flöde som vid kompressionen talar det för en venös insufficiens, d v s att i avsaknad av fungerande klaffar rinner blodet tillbaka ner i venen. OM helt tyst tyder detta på normalfungerande klaffar dvs ingen insufficiens

6 4) För att försäkra sig om att det inte är en ytlig insufficiens i v saphena parva anbringas en stasslang tio centimeter nedom knävecket och vadkompressionen upprepas. Kvarstår backflödet efter det att kompressionen släppts, rör det sig om en djup venös insufficiens. Om backflödet försvinner beror det på en ytlig insufficiens i v. safena parva, (som kan opereras). Om inget backflöde hörs alls utan stasslang är klaffarna i v. poplitea intakta och patienten har ingen djup venös insufficiens. Har patienten varicer kan dessa vara orsaken och är ofta möjliga att operera. Med hjälp av denna metodik, d v s vadkompression, kan man också med dopplern kontrollera insufficiens i v saphena magna eller lyssna över varicer. Vid ytlig venös insufficiens hörs ett tydligt backflöde efter hävd kompression. Vid svårtolkade fynd rekommenderas kompletterande färgdoppler undersökning på klinfys.