Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen
|
|
- Hugo Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tjänsteskrivelse SN Handläggare: Erica Gunnarsson Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen Mars 2011 Erica Gunnarsson Gunilla Madsen Jaana-Kaisa Björk Katarina Olsson Karin Einefors Karin Selim Majlis Andersson h:\hemrehab proj. västra länet\slutrapport.doc
2 2 (18) Innehållsförteckning sid Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål 4 Avgränsning 4 Definitioner 5 Projektorganisation 6 Metod 6 Bedömningsinstrument och Utvärderingsmetoder 8 Resultat 8 Diskussion och Slutsats 16 Bilagor 18 Referenser 18
3 3 (18) Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen Sammanfattning I samverkan med primärvården, Karlskoga lasarett, Karlskoga, Degerfors och Laxå kommuner har projektet pågått från augusti 2007-december Projektet har finansierats av statliga stimulansmedel. Syftet med samverkan är att effektivare identifiera och tillgodose rehabiliteringsbehovet hos de mest sjuka äldre samt att höja kvalitén genom samverkan mellan rehabiliteringsaktörerna samt att ett rehabiliterande förhållningssätt blir en naturlig del i vardagsarbetet. All personal har ökat sin kunskap om rehabilitering och omvårdnadspersonalen har visar på en större praktisk kunskap. En del uttrycker till och med att arbetsglädjen har ökat under projektet och det har varit det bästa som har hänt under hela deras yrkeskarriär. Samarbetet mellan arbetsterapeuter och sjukgymnaster har gjort en riktig resa under den här tiden och samarbetet har ökat enormt. Sjukgymnasterna lyfts fram som nyckelpersoner i projektet och de har tillför kommunerna mycket. Vi har hittat en bra modell( verktyg) som vi kan känna oss stolta över och vi vet att den fungerar. Det vi inte har nått riktigt ända fram med i Karlskoga Kommun är att tillgodose rehabiliteringsbehov i efter en slutenvårdsvistelse eller annat då sjukgymnasten har haft en stor belastning under de senaste 7 månaderna. Bakgrund Rehabilitering av äldre sker vid sjukhusens sluten- och öppenvård, i primärvården och inom kommunernas hälso- och sjukvård. Sedan ÄDEL-överenskommelsen finns alla arbetsterapeuter i öppenvård i kommunen och öppenvårdens sjukgymnaster i primärvården och ansvarar gemensamt för det primärkommunala området. I västra länsdelen upplevde man att antal vårddagar inom slutenvården minskade och patienterna inte alltid var färdigrehabiliterade och hade ett fortsatt behov av rehabilitering efter utskrivning. Det har medfört att patienterna ofta har omfattande rehabiliteringsbehov vid utskrivningen från slutenvården. Dessa behov ska till största delen tillgodoses av kommunens arbetsterapeuter och primärvårdens sjukgymnaster.
4 4 (18) Under växte ett förslag fram där man trodde på idén om att Hemrehabiltering i västra länsdelen i samverkan - mellan kommunerna, slutenvården och primärvården skulle vara en framgång. Man ansåg att rehabilitering i hemmet ställer högre krav på andra arbetsformer och att det krävs mer resurser. För att kunna genomföra detta beslutades det att i samverkan ansöka stimulansmedel för att driva detta som ett projekt. Genom de statliga stimulansbidragen har en satsning på rehabilitering i hemmet varit möjlig. Primärvården anställde två sjukgymnaster samt att kommunerna kunde förstärka arbetsterapeutresurserna under projekttiden. Kunskapen om betydelsen av vardags/bas rehabilitering var låg hos omvårdnadspersonalen, chefer och annan personal när projektet började. Rehabilitering är något som arbetsterapeuter och sjukgymnaster jobbar med. För att möjliggöra att patienter/brukare ska bibehålla sina funktioner och få bo kvar hemma, krävs det att alla har ett rehabiliterande förhållningssätt. Regeringen anser att resurser behöver förstärkas för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre och har därför upprättat stimulans bidrag som kan sökas för att uppnå dessa mål. Syfte Att effektivare identifiera och tillgodose rehabiliteringsbehovet hos de mest sjuka äldre. Att höja kvalitén genom samverkan mellan rehabiliteringsaktörerna samt att ett rehabiliterande förhållningssätt blir en naturlig del i vardagsarbetet. Mål Att skapa hemrehabiliteringsteam för att: Tillgodose rehabiliteringsbehov i anslutning inom vårdtid inom sluten vård Öka kvaliteten på insatserna genom ett nära samarbete mellan sjukgymnast och arbetsterapeut Att öka kunskapen om rehabilitering i alla nivåer Öka kunskapen om ett rehabiliterande förhållningssätt hos chefer, biståndshandläggare, sjuksköterskor och rehabiliteringspersonal. Basrehabilitering för omvårdnadspersonal Ge verktyg för att i vardagsarbetet kunna handleda omvårdnadspersonalen. Avgränsning Målgruppen är personer som bor i ordinärt boende och är 65 år eller äldre. Kriterier för urval är motivation, förmåga att följa och ta instruktion och medicinska förutsättningar.
5 5 (18) Prioriterade grupper är: Nyligen utskrivna från sjukhusvistelse eller korttids vistelse Långvarit sjuk/passiv och vill komma igång igen. Ska eller har genomgått någon form av operation. Vårdas av anhörig och både vårdtagare och anhörig kan behöva råd och stöd gällande träning. Definitioner Hemrehabilitering Hemrehabilitering ges till brukaren i dennes hem eller närmiljö. Det handlar lika mycket om att återvinna funktions- och aktivitesförmåga efter en sjukdomsvistelse som att bibehålla och fördröja försämring av funktioner och förmågor. Insatserna ges genom specifik rehabilitering av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast och genom vardagsrehabilitering av omvårdnadspersonalen i hemtjänsten. Hemrehabilitering möjliggör ett kvarboende och en återgång till det egna boendet ( Maritha Månsson, MAR i Östersund) Specifik rehabilitering Är relaterad till och kräver kunskap inte bara om människans normala funktioner utan också om den aktuella sjukdomen, skadan och den behandling och träning som utvecklar, återvinner och bibehåller funktionsförmågan. Specifik rehabilitering utförs av arbetsterapeut eller sjukgymnast. Vid överlåtelse av arbetsuppgifter till annan personal sker det genom instruktion (generell eller individuell). Specifik rehabilitering är arbetsuppgifter och insatser som utförs och ges enligt HSL. Allmän rehabilitering Är oberoende av sjukdom och kan utföras av all personal. Arbetet utgår från ett rehabiliterande förhållningssätt vilket kan ses som ett utvecklat metodarbete utifrån socialtjänstlagen. Rehabiliterande/Funktionsbevarande förhållningssätt Ett funktionsbevarande förhållningssätt är ett arbetssätt som innebär att medvetet och målinriktat tillvarata personens egna resurser och ge hjälp till självhjälp. Det är att utgå från det friska och se möjligheterna. De självklara uppgifterna i vardagen är den bästa träningen, att ta sig upp ur sängen, resa sig, klä sig, sköta hygien och toalettbesök, hälla upp mjölken och äta själv mm. I rehabiliteringsarbetet ingår att förmedla optimism, uppmuntra och få brukaren att tro på sin egen förmåga. Det innebär också att motivera och stödja till att göra egna val, behålla sina intressen, vanor och att ta ansvar för sin vardag. All personal ska ha ett rehabiliterande/funktionsbevarande förhållningssätt som en bas i sitt arbete. Funktionsbevarande insatser ges av all personal och är inte en huvuduppgift för arbetsterapeuter och sjukgymnaster.
6 6 (18) Projektorganisation Styrgrupp- Curt Genelöv enhetschef - Karlskoga kommun, Kerstin Isaksson enhetschef ersattes senare av Sigbritt Edbom, enhetschef- Degerfors Kommun, Ann-Christine Mester enhetschef ersättes senare av Getty Norman, enhetschef- Laxå kommun, Brigitta Björk ersattes senare av Elisabeth Axelsson, Vårdcentralschef primärvården, Erica Gunnarsson projektledare Projektgrupp- Gunilla Madsen, arbetsterapeut Karlskoga kommun, Katarina Olsson, arbetsterapeut Degerfors kommun, Juri Yanez arbetsterapeut ersattes senare av Mailis Andersson arbetsterapeut Laxå Kommun. Karin Einefors, sjukgymnast, Jessika Kumpula vik sjukgymnast, Sofia Juunka, sjukgymnast ersattes senare av Jaana-Kaisa Björk, sjukgymnast Primärvården. Metod Planering och förankring av arbetet Arbetet inleddes med en omvärldsbevakning, läsa rapporter från liknande projekt, annan litteratur samt deltog på föreläsningar i ämnet. Lämpliga bedömningsinstrument valdes ut och utvärderingsformer planerades. Regionförbundet i Örebro kontaktades för utformning av brukarenkät, anhörigenkät samt planera och genomföra uppföljande fokus intervjuer av personal. I projektets början ansvarade projektgruppen för att arbeta fram ett utbildningsmaterial som skulle användas till omvårdnadspersonalens utbildning i bas rehabilitering. Det resulterade i en utbildningspärm som all personal har fått under utbildningen. Muntlig och skriftlig information om projektet gavs till kollegor, socialnämnder, ledningsgrupper, brukarråds osv. Projektgruppen = en arbetsterapeut från varje kommun samt två sjukgymnaster från primärvården påbörjar sitt arbete under sommar De har arbetat fram en arbetsmodell som ska öka samarbetet mellan arbetsterapeut och sjukgymnast samt för hur planeringen av patienternas rehabilitering ska se ut, med uppsatta mål utifrån patienterna önskemål och planerade uppföljningar. Oktober 2007 startade projektgruppen att testa modellen och jobba operativt med patienter. I augusti 2008, Laxå och i mars 2009, Karlskoga och Degerfors, implementerades arbetsmodellen till alla arbetsterapeuter i kommunerna
7 7 (18) med syftet att arbetsterapeuten skulle ha ansvar för hemrehabpatienterna på sitt område och på så sätt lära sig arbetsmodellen. Arbetsmodell När en person blir aktuell för hemrehab görs en gemensam första bedömning av arbetsterapeut och sjukgymnast, ibland deltar även hemtjänstpersonal. Bedömning: GMF och ADL-trappa. I Degerfors kommun valde man till en början att ha tre rehabundersköterskor som deltog i planeringen och genomförde den initiala träningen. Deras uppgift var sedan att stödja sina kollegor att ta över och fortsätta träningen i hemmet. Tillsammans läggs en rehabiliteringsplan Min planering upp utifrån personens egna önskemål och behov. Min planering tillsammans med aktuella träningsprogram och signeringslista samlades i en pärm som förvarades i patientens hem. Rehabperioden varar 2-12 veckor där träningen kan ske tillsammans med arbetsterapeut, sjukgymnast, hemtjänstpersonal, anhörig. Ofta får personen själv ansvara för en del träningsmoment. Träningen inkluderar ofta vardagsmoment såsom att klä på sig, laga mat, gå i trappor etc. När omvårdnadspersonal ska utföra rehabiliteringsinsatserna får de alltid en instruktion av arbetsterapeut eller sjukgymnast. Instruktionen innehåller: Vad ska göras, hur ska insatser utföras, vem får utföra den och hur mycket tid kräver insatser? För att kunna veta om insatsen är utförd använder vi en signeringslista. Beställning skickas sedan till chefen eller till gruppen för att alla inklusive chefen ska veta hur mycket rehabtid har gruppen denna vecka, månad. Under rehabperioden görs fortlöpande uppföljningar av arbetsterapeut och sjukgymnast. Efter max 12 veckor avslutas rehabperioden och slutbedömning görs med GMF och ADL- trappa samt brukarenkät. Även 3 månader efter avslutad rehabperiod görs ett uppföljningsbesök. Utbildningsinsatser All omvårdnadspersonal erbjuds en basutbildning i rehabilitering. I Karlskoga och Degerfors var utbildningen på 4 timmar per person och i Laxå var det 8 timmar per person. Utöver utbildningarna erbjöds all omvårdnadspersonal, chefer, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och biståndshandläggare i respektive kommun en föreläsning Att få leva tills jag dör - om ett rehabiliterande synsätt av Lisa Andersson. Sjukgymnast. Alla arbetsterapeuter och hemrehabsjukgymnasterna har haft en heldags utbildning i Handledning och rehabiliterande ledarskap med Magnus Zingmark, arbetsterapeut. Teamsamverkan
8 8 (18) För hemrehabilitering ska fungera och bli framgångsrikt måste all personal ha förståelse och kunskap om rehabilitering på olika nivåer. Det är viktigt att alla vet vilket ansvar man har och vilken roll man har i sin organisation för att få det att fungera. Vi skapade därför arbetsgrupper i alla tre kommunerna med uppdrag att ta fram ett förslag på hur samverkan ska öka och ge förslag på hur hela teamet kring patienten ska vara delaktiga i hemrehabilitering/ rehabiliterande förhållningssätt. Bedömningsinstrument och utvärderingsmetoder Adl-trappan: (Aktiviteter i det Dagliga Livet)Adl-trappan är ett arbetsterapeutiskt instrument som beskriver en persons aktivitetsförmåga. Bedömning görs genom observation eller intervju. Bedömningen kan fånga upp vad personen kan och gör själv eller med hjälp av annan person. GMF: (Generell Motorisk Funktionsbedömning). GMF är ett sjukgymnastiskt bedömningsinstrument som bedömer observerad hjälpberoende i utvalda motoriska funktioner och förmågor som t.ex. förflyttning inomhus, i trappa och rörelseförmåga i extremiteter osv. I samband med genomförandet gör patienten en självskattning av upplevd trygghet och smärta. Min planering: Ett instrument som används som stöd i målformulering och kunna följa patientens rehabilitering. Utformas tillsammans med patienten. Samlas tillsammans med annan dokumentation kring hemrehabilitering i en pärm i patientens hem. Brukarenkät: Alla patienter som har deltagit i hemrehabprojektet har fått en brukarenkät vid utskrivningstillfället. Frågor om innehåll, förväntat resultat samt personalens kunskap om rehabilitering. Anhörigenkät: I de fall där det funnits anhöriga delades en anhörig enkät ut under perioden hösten hösten För att få en uppfattning om deras upplevelse av hemrehabilitering. Fokusintervjuer: Genomfördes för att få personalens synpunkter på projektet rörande samverkan, arbetssätt och brukareffekt. Resultat Varje kommuns unika resultat redovisas som en bilaga. Här redovisas även antal beställda timmar till omvårdnadspersonalen i så kallad HSLtid. Modell I början upplevde projektgruppen att det var svårt att få till sig patienter och att det var svårt att få rätt patienter. De som skickar förfrågan vet mer om projektet nu och arbetsterapeuter och sjukgymnaster har lärt sig bättre hur de ska bedöma och vilka patienter som passar bra för hemrehabilitering. En stor framgångsfaktor i projektet har varit att det funnits en gemensam modell som alla har försökt att jobba efter. Det har gjort det tydligt, vem
9 9 (18) gör vad och hur ska det utföras och varför gör vi det vi gör? Det upplevs också positivt att arbetsterapeuterna och grupperna tar hand om sina hemrehabpatienter, då det ofta redan känner dem. En annan viktig faktor i projektet har varit att arbetsterapeut och sjukgymnast har jobbat tillsammans, gjort hembesök och satt upp mål med träningen tillsammans. Genom projektet kan man säga att primärvårdens sjukgymnaster fått en ny roll och arena att spela på, vilket har varit mycket positivt för kommunens brukare/patienter och personal. Det har varit svårt att genomföra gemensamma hembesök i Karlskoga, då belastningen har varit stor under de senaste 7 månaderna för hemrehab sjukgymnasten och det har varit en väntetid på ca 1,5 månad för nya ärenden. Utbildning Hösten Våren 2008 har genomförts basutbildningarna i alla tre kommunerna. Projektgruppen var de som undervisade personalen. Totalt har 76 omvårdnadspersonal i Degerfors och 167 omvårdnadspersonal i Karlskoga gått utbildningen i vardagsrehabilitering. Laxå har vi ingen uppgift på hur många som har genomgått utbildningen. Det delades samtidigt ut en utbildningspärm till varje vårdlag men innehållet från utbildningen. I det stora hela har utbildningen fått godkänt betyg och personalen har varit positivt inställda till den. Varje kommun har var för sig sammanställt personalens synpunkter. Föreläsningen med Lisa Andersson, Att få leva tills jag dör och 2008 deltog enhetschefer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, omvårdnadspersonal samt politiker. Föreläsningarna gavs i Karlskoga, Degerfors och Laxå. Handledning och rehabiliterande ledarskap. Föreläsare: Magnus Zingmark. 17 och 18 mars, Inbjudan skickade till länets kommuner och primärvårdens hemrehabsjukgymnaster och ett stort intresse fanns. 60 personer deltog och 59 stycken svarade på utvärderingsblanketten. Alla 59 svarade att ämnet var relevant för sitt vardagliga arbete. Föreläsningen upplevdes vara mycket bra eller bra. Teamarbete I arbetsgrupperna i kommunerna har det deltagit personal med olika professioner. Enhetschef, sjuksköterskor, omvårdnadspersonal, arbetsterapeuter, biståndshandläggare, projektledare samt i enstaka fall sjukgymnast. Alla tre grupper har tagit fram en rutin/riktlinje och eller en manual som beskriver definitioner och kort vad hemrehabilitering är, samt beskriver hur och vem som gör vad när det blir aktuellt med hemrehabilitering. Det
10 10 (18) har varit nödvändigt för att alla ska känna sig delaktiga samt att se att alla har ansvar för att modellen ska fungera. I Degerfors och Laxå har samverkan fungerat mycket bra mellan de olika yrkesgrupperna. Omvårdnadspersonalen är mestadels positiva till att få jobba med rehabilitering och tycker nu att de har fått en bättre förståelse i vad arbetsterapeut och sjukgymnast kan göra. Karlskoga har haft problem med att få ut informationen från arbetsgruppen och implementera arbetsmodellen. Det har lett till att det fortfarande blir missförstånd, fördröjning av och ibland utebliven rehabiliteringen när inte alla är med. Omvårdnadspersonalen känner inte till att vi har en arbetsmodell och biståndshandläggare känner sig inte delaktiga. Enkäter Anhörigenkät 27 anhöriga har svarat på enkäten, antalet utdelade enkäter är okänt. Enkäten bestod av 9 frågor och delades ut under perioden hösten hösten Sammanställningen visade att merparten av anhöriga var nöjda med träningen och resultatet. Samtliga anhöriga känner sig trygga med att vårdpersonal kommit hem och utfört träningen i hemmet. Regionförbundet har hjälp oss i sammanställning av enkäter. Se bilaga 6. Brukareenkät Som en del i utvärderingen av projektet hemrehabilitering i Västra länsdelen delades en brukarenkät ut under hela projektet. Enkäten bestod av 11 stycken frågor. Frågorna handlade om planeringen, om brukarna/patienterna är nöjda med resultatet, om de mår bättre och hur de klarar sitt dagliga liv efter träningen. Frågorna handlade också om upplevelsen av att träna hemma, tillgång till hjälpmedel samt personalens kompetens och om träningsinstruktionerna var bra. Den första sammanställningen från 2008 gjordes av Margareta Hansson på Regionförbundet i Örebro och den andra sammanställningen gjorde projektgruppen själva. Enkäterna delades ut av besökande arbetsterapeut/sjukgymnast mot slutet av träningsperioden. Mellan september september 2008 inkom 42 brukarenkäter och mellan september december 2010 hade 61 brukarenkäter inkommit. Det man kan se i sammanställningen av enkäten är att brukarna är mycket positiva och nöjda med resultaten. Brukarna upplever att de har fått varit med att planera sin träning, träningen har gett resultat, det var mycket bra att få träna hemma och att all personal är kunnig och att de utför träningen på rätt sätt. Se bilaga 5. Fokusgrupper
11 11 (18) Regionförbundet har hjälp oss att genomföra fokusgrupperna och skrivit en delrapport- utvärdering av personalens synpunkter. Vi kan konstatera att det verkar lättare i de mindre kommunerna att förankra och informera om ett nytt arbetssätt/metod än i en större kommun. Ledningens förankring av projektets syfte, arbetssätt mm är viktig på alla nivåer i organisationen för att skapa legitimitet, tydlighet och en engagerad personal. Även när det gäller att involvera biståndshandläggaren verkar det vara enklare med samarbete mellan dem och teamen i den mindre kommunen där biståndshandläggaren verkar ha en mer aktiv och delaktig roll i. Enligt manualen ska biståndshandläggaren vara en av flera yrkesgrupper som kan skicka en förfrågan om hemrehab och biståndshandläggaren ska informeras om när patienten blir en projektpatient. Denna del i manualen verkar de mindre kommunerna tillämpa fullt ut. Sjukgymnasten har av personalen lyfts fram som en viktig funktion som man saknat tidigare när ingen sjukgymnast har varit utsedd direkt för kommunens områden. Även om det varit möjligt att få hjälp har det skett i varierad omfattning. Arbetsterapeuterna fick också ett tydligare ansvar för hemrehabpatienterna som medförde närmare samarbete mellan vårdlagen och arbetsterapeuten. Även undersköterskor och vårdbiträden framförde att projektet medfört kunskap, ökat självförtroende, mer samverkan i deras dagliga arbete, men också frustration att inte hinna med rehabuppgiften eller övriga arbetsuppgifter Margareta Hansson och Susanne Rydén. Se bilaga 4. Antal förfrågningar fördelat på månader 317 patienter har blivit inskrivna i hemrehab under tiden oktober December Av 317 stycken patienter har 117 stycken kommit från slutenvården, 47 stycken från korttidsvård, 112 stycken har rapporterats som ändrade förhållanden i hemmet/ Försämrad funktions/aktivitetsförmåga, 36 har behov av fortsatt rehabilitering efter annan rehabiliteringsinsats, 5 stycken förfrågningar har varit läkarremiss.
12 12 (18) Antal inskrivna patienter okt november december januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Deltagarna Köns- ålders och diagnos indelning. Av 317 inskrivna patienter var könsfördelningen 101 män och 216 kvinnor. Diagnoserna fördelas enligt figur nedan. Fördelning mellan diagnoser ortopedi 165 neurologi reumatologi 9 psykosomatiska problem % av alla patienter som har varit inskrivna i hemrehabprojektet har haft en ortopediska diagnos. Resultat av aktiviteter Redovisning av arbetsterapeuters och sjukgymnasters patientarbete utifrån ADL-trappan och GMF Alla bedömningar utförs tre gånger första bedömningen vid inskrivning, andra bedömningen vid utskrivning och tredje bedömningen vid tremånaders uppföljning.
13 13 (18) GMF Generell Motorisk Funktionsbedömning Totalt är 265 patienter bedömda 3 gånger enligt GMF. Det som bedöms är hjälpberoende, smärta, upplevd trygghet och det sammanlagda värdet av de tre mätparametrarna. Orsaken till att 52 stycken inte har genomgått alla tre bedömningar har varit att patienterna valt att hoppa av under tiden, insjuknat, dödsfall eller så har det blivit inskriva sent i projektet och tremånaders uppföljningen hamnade utanför projekttidens slut. I GMF gör man funktionsbedömning i förflyttning i säng, att stå och gå, gå i trappa och utomhus, föra handen till mun, till huvud och till stortå, lägga handen på rygg, hälsningsgrepp och fingerstyrka. Lägre värden visar mindre hjälpberoende, mindre smärta och ökad trygghet. GMF har en skala i Observerat hjälpberoende från 0-2 där 0 betyder Självständig utan hjälp, 1 betyder Hjälpberoende (av instruktion och/eller handgripligen) av en person och 2 betyder Hjälpberoende av två personer. I kommentar delen skriver man ev. hjälpmedel vid funktionen. Självrapporterad smärta har en skala på 0-1 där 0 betyder Smärtfri dvs. ingen smältupplevelse utlöses i samband med genomförande av funktionen (med eller utan hjälp). 1 betyder att Smärta utlöses i samband med genomförande av funktionen (med eller utan hjälp) Självrapporterad Trygghet/Otrygghet har en skala på 0-1 där 0 betyder Trygg dvs. att patienten upplever sig trygg vid genomförande av funktionen (med eller utan hjälp).1 betyder Otrygg dvs. patienten upplever sig otrygg vid genomförande av funktionen (med eller utan hjälp). Poängen i de olika parametrarna räknas ihop och ger ett värde som jämförs mellan fösta besök (GMF 1), avslutsbesök (GMF 2) och tremånadersbesök.(gmf 3). Medelvärde 265 patienter Totalt Hjälpberoende Smärta Trygghet GMF 1 GMF 2 GMF 3
14 14 (18) ADL- Trappan I ADL trappan bedöms tio aktiviteter. Vi har valt att redovisa fyra grupper där har satt in mest träning/ behandlingsinsatser. Totalt är det 264 patienter som ha bedömt tre gånger enligt ADL-trappan. Orsaken till att 52 stycken inte har genomgått alla tre bedömningar har varit att patienterna valt att hoppa av under tiden, insjuknat, dödsfall eller så har det blivit inskriva sent i projektet och tremånaders uppföljningen hamnade utanför projekttidens slut. Definition - Badning enligt ADL-trappan: Tar sig till tvättplatsen, tvättar hela kroppen i badkaret, dusch eller med tvättlapp vid handfatet. Vi kan se i den här gruppen att det var vid första bedömningstillfället 19,32 % av patienterna som kunde utföra aktiviteten badning självständigt. Vid utskrivningstillfället hade det ökat till 32,58 % av gruppen som var självständiga i aktiviteten. Vid tre månaders uppföljning hade hela 40,15 av gruppen blivit helt självständiga i aktiviteten. Badning Antal personer Får ingen hjälp eller tillsyn Får tvätthjälp på ryggen Får hjälp med något delmoment, enligt def 1inskrivning 2 avslut 3 uppföljning Definition - På och avklädning enligt ADL-trappan: Tar sig till låda, skåp, ta fram kläder, tar på och av sig kläder Vi kan se i den här gruppen att det var vid första bedömningstillfället 45,08 % av patienterna som kunde utföra aktiviteten på och avklädning självständigt. Vid utskrivningstillfället hade det ökat till 61,74 % av gruppen som var självständiga i aktiviteten. Vid tre månaders uppföljning var 60,98 % av gruppen helt självständiga i aktiviteten.
15 15 (18) På och avklädning antal personer Får ingen hjälp eller tillsyn Får hjälp med att knyta skor Får hjälp med att hämta kläderna eller förblir ofullständigt påklädd 1inskrivning 2 avslut 3 uppföljning Definition Matlagning enligt ADL-trappan: Tar sig till köket, tillreder middag, sköter spisen Vi kan se i den här gruppen att det var vid första bedömningstillfället 29,55 % av patienterna som kunde utföra aktiviteten matlagning självständigt. Vid utskrivningstillfället hade det ökat till 51,89 % av gruppen som var självständiga i aktiviteten. Vid tre månaders uppföljning hade hela 54,17 % av gruppen blivit helt självständiga i aktiviteten. Matlagning antal personer Lagar mat enligt def vid behov Lagar inte middag eller värmer bara färdiglagad mat 1inskrivning 2 avslut 3 uppföljning Lagar inga mål Definition- Matuppköp enligt ADL-trappan: Tar sig till affären, klarar eventuella trappor och andra hinder på vägen, plockar varor, betalar och bär hem.
16 16 (18) Vi kan se i den här gruppen att det var 4,9 % vid första bedömningstillfället av patienterna som kunde utföra aktiviteten matuppköp självständigt. Vid utskrivningstillfället hade det ökat till 19,70 % av gruppen som var självständiga i aktiviteten. Vid tre månaders uppföljning hade hela 25 % av gruppen blivit helt självständiga i aktiviteten. Matuppköp antal personer Handlar mat själv Handlar mat tillsammans med ledsagare Handlar inte själv eller får hjälp med något enligt def. 1inskrivning 2 avslut 3 uppföljning Diskussion och slutsats Syftet med projektet var att effektivare identifiera och tillgodose rehabiliteringsbehovet hos de mest sjuka äldre. Samt att höja kvalitén genom samverkan mellan rehabiliteringsaktörerna samt att ett rehabiliterande förhållningssätt blir en naturlig del i vardagsarbetet. Målet var att öka kunskapen om rehabilitering i alla nivåer i kommunen, att basrehabilitering ska vara ett naturligt arbetssätt för omvårdnadspersonal samt att ta fram verktyg för att arbetsterapeuter och sjukgymnaster i vardagsarbetet ska kunna handleda omvårdnadspersonalen. Resultatet som beskrivs i rapporten visar att genom att utöka arbetsterapeutresurserna, anställa hemrehabsjukgymnaster och använda den arbetsmodell som beskrivs i rapporten, att man kan implementera och utveckla ett rehabiliterande förhållningssätt hos omvårdnadspersonalen. Ett nära samarbete och utveckla rutiner för rehabilitering i hemmet har visats sig (där det har fungerat) ge vinster i form av ökad aktivitets- och funktionsförmåga samt självständighet hos patienterna. Fördelning i arbetsterapeut- och sjukgymnastresurser är ojämn kan vi känna, vilket kan gör att sjukgymnastiska insatser fördröjs i
17 17 (18) rehabiliteringsärenden. Inte sällan blir det uppehåll i fysisk rehabilitering mellan sluten och öppen vård, vårdkedjan avbryts, vilket i sin tur ger konsekvenser för aktivering av patienten i hemmet med medicinska följder. Detta kan delvis ha påverkat att Karlskoga har haft svårare att förankra och informera om ett nytt arbetssätt/metod än i mindre kommuner med mer resurser/innevånare/äldre. Vi har diskuterat orsaken till att det är övervägande ortopediska patienter som har varit inskrivna i hemrehabprojektet. En orsak som vi kan tänka oss är när något ortopediskt har inträffat så är det enklare att se problemet och att söka hemrehabiliteringen blir då mer en självklarhet. Det kan tex vara så att en patient har haft ett nedsatt allmäntillstånd en längre tid, men först efter frakturen eller annan orsak har besvären uppmärksammats och ansökan till hemrehabilitering skrivits. När det gäller de neurologiska patienterna så har de många fler ställen som de kan hamna på. En del kommer till vårdcentralen, andra träffar neurosjukgymanst, dagrehab och sen en del till hemmen. Det kan vara anledningen till att även om det finns många neurologipatienter, så finns det även många olika rehabiliteringsmöjligheter varpå inte alla syns i dessa mätningar En brist i projektet har varit att det inte funnits avsatta resurser för en projektledare och uppdraget har ingått i det dagliga arbetet. Det har medfört svårigheter att kunna stötta, driva och påverka verksamheten efter de behov som har funnits under projektet. All personal har ökat sin kunskap om rehabilitering och omvårdnadspersonalen har visar på en större praktisk kunskap. En del uttrycker till och med att arbetsglädjen har ökat under projektet och det har varit det bästa som har hänt under hela deras yrkeskarriär. Samarbetet mellan arbetsterapeuter och sjukgymnaster har gjort en riktig resa under den här tiden och samarbetet har ökat enormt. Sjukgymnasterna lyfts fram som nyckelpersoner i projektet och de har tillför kommunerna mycket. Vi har hittat en bra modell (verktyg) som vi kan känna oss stolta över och vi vet att den fungerar. Det vi inte har nått riktigt ända fram med i Karlskoga Kommun är att tillgodose rehabiliteringsbehov i efter en slutenvårdsvistelse eller annat då sjukgymnasten har haft en stor belastning. Framtid Den utmaning som ligger framför oss nu är att projektet har övergått från projekt till ordinarie verksamhet. Då blir det viktigt att arbetsterapeuter och sjukgymnaster fortsatt ges möjlighet att finnas till för sina hemvårdsgrupper för att kunna ge stöd och handledning så att det rehabiliterande förhållningssättet bibehålls i hemvårdsgruppen och teamet runt om patienten. Ett rehabiliterande förhållningssätt är inget
18 18 (18) som håller sig själv vid liv utan kräver kontinuerligt stöd och motivation för att fortleva. Med utökat antal sjukgymnaster skulle vårdkedjan förstärkas och omhändertagandet av patienter ytterligare förbättras. Aktivering av de boende/patienter ger också en spinoffeffekt för personalens arbetsmiljö i form av minskad fysik och psykisk arbetsbelastning och i längden minskade utgifter för kommunen. När det gäller arbetsterapeuternas fortsatta utveckling i hemrehabilitering finns det fortsatt behov av aktivt tänka på modellen, jobba med aktivitetstänk och aktivitetsträning och inte ramla tillbaka i gamla banor (hjälpmedelsleverantör). Det finns fortsatt utbildningsbehov i detta och behov av stöttning från kollegor och ledning. Vi tror inte heller att modellen hemrehabilitering håller liv i sig själv utan det krävs även i fortsättningen att lokala arbetsgrupper träffas regelbundet för att följa upp eller revidera rutiner/riktlinjer. För att upprätthålla det som vi uppnått och för att kunna fortsätta utveckla rehabiliteringskedjan i västra länsdelen anser styrgruppen att det bör finnas en samverkansgrupp för dessa frågor även i framtiden. Reflektioner från projektgruppen Rehabilitering i hemmet fungerar och vi kan se att de flera patienter har uppfyllt de mål de själva har satt upp. Vi ser en stor vinst för våra patienter i att ha ett nära samarbete mellan arbetsterapeut och sjukgymnast. Det blir tydliga mål uppsatta och därmed tydliga arbetsuppgifter för alla inblandade. Det som är positivt också är att vi jobbar koncentrerat med en patient under en tidsbegränsad tid. Det som återstår nu är att få med det övriga teamet bättre runt patienterna. Få ett närmare samarbete med chefer, sjuksköterska, biståndshandläggare och omvårdnadspersonalen. Bilagor: 1. Lokala resultat-karlskoga 2. Lokala resultat-degerfors 3. Lokala resultat-laxå 4. Fokusintervju 5. Brukarenkät 6. Anhörigenkät 7. Primärvården utvärdering av hemrehab sjukgymnast tjänster Referenser: Månsson Maritha,( 2007) Hemrehabilitering:vad,hur och för vem? Andersson Lisa, (2006) Att få leva tills jag dörom ett rehabiliterande synssätt Zingmark Magnus, (2006) Handledning av vårdpersonal, en introduktion för arbetsterapeuter och sjukgymnaster
Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län
Rapport 2011:01 Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Delrapport - utvärdering av personalens synpunkter Februari 2011 Margareta Hansson Susanne Rydén Projekt Hemrehabilitering i Västra
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merProjekt utökad hemrehabilitering. Jönköpings kommun
Projekt utökad hemrehabilitering Jönköpings kommun 2015-2018 Varför utökad hemrehabilitering? Hälso- och sjukvård i ordinärt boende kommunens ansvar januari 2013 Förändra arbetssätt och omfördela resurser
Läs merför rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt
Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med
Läs merPrioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam
Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Rehabilitering inom Östersunds kommun Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 2000, genom utökning av resurser, prioriterat ett rehabiliterande arbetssätt
Läs merHälso- och sjukvårdsenheten
Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merTrygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats
Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har
Läs merRutin för hemrehabilitering
1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef
Läs merProjektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31
Vård och Omsorg 1. Bakgrund Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31 STIL som står för Stärkt kontaktmannaskap, Trygghet, Inflytande, Livskvalitet. STIL- Lindeprojektet har sin utgångspunkt
Läs merRehabiliteringsprocessen i Lunds kommun
Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning
Läs merUppföljning av Team trygg hemgång
Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...
Läs merSLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012
SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012 Hemrehabilitering för de mest sjuka äldre genom Aktivitet i Vardagen Eva-Carin Gilbertsson, leg. arbetsterapeut Eva Lovén Berg, leg. sjukgymnast Solweig Rosendahl, leg.
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merUppföljning av Team trygg hemgång
Uppföljning av Team trygg hemgång Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Arbetssätt... 4 Effekter... 4 Inskrivning och vårdplanering... 4 Tillfälliga vistelser och
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merRutin för samordnad vårdplanering, Somatik
Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall
Läs merKalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa)
Kalmar kommun Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Särskilda boendeplatser 550 Hemsjukvårdspatienter c:a 890 Omsorgstagare med
Läs merSlutrapport Projekt Lönnen
Slutrapport Projekt Lönnen Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2010 VÅRD OCH OMSORG Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVälkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende
Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård
Läs merInsatser som kan beviljas av biståndshandläggare
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-06-29 Handläggare: Marie Kelpe Telefon: 08 508 20583 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Ansökan
Läs merDagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-51441 Fastställandedatum: 2014-02-11 Giltigt t.o.m.: 2017-02-11 Upprättare: Berit M Fredriksson Fastställare: Berit Fredriksson Dagrehabrutin Innehåll
Läs merVård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård
e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,
Läs merUtredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)
UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund
Läs merINSTRUKTION HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSSÄTT
INSTRUKTION HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSSÄTT HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSSÄTT KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: [Fyll i annars ta bort] Diarienummer: [Fyll i annars
Läs merNyhetsbrev Trygghetsteam
Nyhetsbrev Trygghetsteam Utfärdad av: Marie-Louise Pilemalm, Sida 1 av 5 Innehållsförteckning 1 Start av Trygghetsteam... 3 2 Vilka ingår i Trygghetsteamet... 3 3 Bakgrund varför Trygghetsteam... 3 4 Målgrupp...
Läs merPROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering
PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell
Läs merStöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..
Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor
Läs merProjekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009
Delrapport Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Projekt Lönnen Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...
Läs merÄldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal
Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal -i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt PROJEKTPLAN Utbildning av omsorgspersonal i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt
Läs merVälkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun
Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,
Läs merKommunrehab. 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster. 5 Arbetsterapeuter. 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör. 2 Hjälpmedelstekniker
Kommunrehab 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster 5 Arbetsterapeuter 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör 2 Hjälpmedelstekniker Yrkesbeskrivning Leg. Arbetsterapeut: Rehabassistent: Aktivitetsbedömning/
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merBilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar
Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är
Läs merFörstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad
Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...
Läs merSlutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet. Projekt inom Älvtomta hemvård. Åsa Erkers Projektledare
Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet Projekt inom Älvtomta hemvård Åsa Erkers Projektledare INLEDNING Kommunen har att vänta sig en åldrande befolkning med ett ökat behov av vård och omsorg. För att
Läs mer~LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (20)
~LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (20) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2017-11-14 Bos 116 Dnr KS 0026/2017 Riktlinjer för dagverksamhet inom Ljusnarsbergs
Läs merBiståndshandläggare* Utreder behov och fattar beslut om bistånd (hjälpinsatser). 1. Plats för klisterlapp. 2. Vad tycker vi?
Biståndshandläggare* Utreder behov och fattar beslut om bistånd (hjälpinsatser). a. Vad kan vi mer säga om biståndshandläggares utmaningar? Biståndshandläggare kan påverka vårt arbete. Vi kan påverka biståndshandläggares
Läs merGiltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-03-04 Gäller för: Vårdboende Karlstad Kommun Godkänd av: MAR Kristina Grubb Utarbetad av: Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Revisionsansvarig:
Läs merHemtjänst...1 Inledning...2. Beskrivning av insatsen...2 Beskrivning av målgruppen...2. Krav på insatsen hemtjänst...2
Uppdrag och kvalitetskrav Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2017-04-20 Ärendenr SON 2017/72 Version [1.0] Innehållsförteckning...1 Inledning...2 Beskrivning av insatsen...2
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Nationell satsning» Så mycket bättre Ledningsgrupp i länet (SocialKOLA) Samverkansprojekt Kramfors och Sollefteå kommun, Kramfors och Sollefteå primärvård Sollefteå sjukhus Bättre
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merTrygg hemtjänst i Mörbylånga kommun
Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.
Läs merKriterierna gäller från 2012-01-01
Fastställt av Omsorgs- och utbildningsutskottet 2011-10-20 104 Kriterierna gäller från 2012-01-01 Följande kvalitetskriterier för hemtjänst i ordinärt boende i Östra Göinge kommun är antagna av kommunstyrelsens
Läs merÄldreomsorg i Olofströms kommun. Särskilt boende. Hemtjänst. Ditt hem en arbetsplats
Äldreomsorg i Olofströms kommun Man ska som äldre känna trygghet och kunna leva ett självständigt liv även på äldre dagar. Så långt det är möjligt ska kvarboende i den egna miljön eftersträvas. Ditt hem
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Läs merStöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..
Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merRehabiliterande förhållningssätt i Kumla Kommun. Hilma Workshop MGF
Rehabiliterande förhållningssätt i Kumla Kommun Hur ska man definiera vad som menas med rehabiliterande förhållningssätt = vardagsrehabilitering = allmän rehabilitering? Att stärka personens identitet,
Läs merVälkommen till. vår hemtjänst
Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.
Läs mertill vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen
Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 2 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Hemplaneringsteam Bilaga 1 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1( 6) 2009-03-20 Handläggare: Kjell O Jansson Telefon: 08-508 14 542 Marie Kelpe Telefon: 076-12 20 583 Till
Läs merINSTRUKTION ARBETSMATERIAL
2011-03-25 1 (6) Checklista TryggVE - manual för ifyllnad Innehållsförteckning Inledning... 2 Förutsättningar... 2 Hur ska checklistan användas?... 2 Var hittar jag Checklista TryggVE?... 2 Är checklistan
Läs merProjekt - Intensiv hemrehabilitering
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-08-31 Sida 1 (1) Diarienr AN 2018/00114-8.5.1 Sociala nämndernas förvaltning Emelie Ågren Epost: emelie.agren@vasteras.se Kopia till Västerås stad Vård och omsorg Äldrenämnden
Läs merHemrehabilitering i Borås Stad
Slutrapport Hemrehabilitering i Borås Stad 2007-2009 Slutrapport januari 2010 0 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 KAPITEL 1 PROCESSKARTLÄGGNING... 5 SYFTE... 5 METOD... 5 RESULTAT... 5 KAPITEL 2
Läs merRedovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006
Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.
Läs merPRIORITERINGSORDNING HEMREHAB
PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB 1 vecka 2 veckor 4 veckor boende, klarar sig hemma. Skapa trygghet/säkerhet. 1:A boende. åtgärder. 1:C boende utan hemtjänst. åtgärder. 3:B ordinärt boende. Skapa trygghet/säkerhet.
Läs merFlödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH
Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda
Läs merVÄLKOMMEN TILL HEMTJÄNSTEN
VÄLKOMMEN TILL HEMTJÄNSTEN i Senast reviderad 2014-02-24 2 (8) HEMTJÄNST I VADSTENA KOMMUN Hemtjänst är en form av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL), och ges till Dig som bor i ordinärt boende eller
Läs merÖverenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.
Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merService- och värdighetsgarantier
1(6) Service- och värdighetsgarantier Antagna av socialnämnden 2016-11-23 160 Vårt gemensamma mål Du som har kontakt med oss som arbetar inom Socialtjänsten i Mullsjö kommun ska möta en kunnig och vänlig
Läs merKOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Läs merfastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning
2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga
Läs merSlutrapport Rehabilitering
Slutrapport Rehabilitering Syftet med förändringsarbetet vid Kinnaborg har varit att skapa korttidsvård med ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Delprojektet har finansierats av statliga
Läs merProjekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012
Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.
JÄMLIK STROKEVÅRD FYRBODAL OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet,
Läs mertill vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen
Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merStällningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet
Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Ulf Lundberg Foto: Colourbox www.arbetsterapeuterna.se
Läs merInformation om rehabilitering och hjälpmedel
Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer
Läs merDokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK
Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK 2013-04-17 Bakgrund Under 2010-2013 deltar kommunerna och primärvården
Läs merRUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION
Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen
Läs merSå här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC
INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merHabilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Läs merHjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.
Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra
Läs merRegel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merGranskning av Tyresö kommuns demensenheter, Syrenen, Solrosen och Näckrosen
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2011-05-12 Socialförvaltningen 1 (7) Maria Johansson, kvalitetsinspektör Diarienr: 0049/11-013 Granskning av Tyresö kommuns demensenheter, Syrenen, Solrosen och Näckrosen
Läs merLOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över
Läs merArbetsmodell för teamarbete äldreomsorgen
2017-04-03 1 (5) Omsorgsavdelningen Johan Greco Vård- och omsorgschef Arbetsmodell för teamarbete äldreomsorgen Högerklicka för att byta bild. 2017-04-03 2 (5) Omsorgsavdelningen Syfte och mål Vård och
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 11.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2011-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem
Läs merKommunens Rehabiliteringsavdelning
Kommunens Rehabiliteringsavdelning (KRA) KOMMUNENS REHABILITERINGSAVDELNING (KRA) Vård och omsorg Välkommen till KRA rehabilitering och vardagsträning Du har av din biståndshandläggare blivit beviljad
Läs merINSTRUKTION - ARBETSMATERIAL
2011-03-25 1 (12) TryggVE-modellen - Underlag vid upprättande av lokala rutiner för verksamheten Innehållsförteckning Inledning...2 Förutsättningar...2 Genomförande...2 Trygghet...2 Psykisk hälsa...4 Lokal
Läs merTjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för ökad självständighet
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2015-01-22 DNR SN 2015.011 TORBJÖRN NYQVIST SID 1/1 TORBJORN.NYQVIST@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för
Läs merHemtjänst i Båstads kommun
Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt
Läs meratt intensiv hemrehabilitering ska fortsätta att organiseras och följs upp i oförändrad form, beskriven i slutrapporten, under en två-årsperiod.
Sociala nämndernas förvaltning Emelie Ågren Epost: emelie.agren@vasteras.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Äldrenämnden Sida 1 (1) Diarienr AN 2018/00114-8.5.1 Projekt - Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merKorttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)
Sida 1 (8) 2016-02-16 Korttidsvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Kriterier för korttidsvård...
Läs merKan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?
FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting
Läs merHEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN
HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att
Läs merstöd och hjälp i det egna boendet.
Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda
Läs merVälkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad 2011-04-08. Design och layout: Marie-Louise Bescher
Välkommen till Storören, korttidsplats och rehabilitering Uppdaterad 2011-04-08 Design och layout: Marie-Louise Bescher I 2000-talets Karlskrona skall äldreomsorgen präglas av valfrihet. Alla skall kunna
Läs merHjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.
Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.
Läs merProjektledare Clas-Håkan Ekberg Sjukgymnast Karin Henriksson Undersköterska Barbro Ericson
Hemrehabilitering Projektledare Clas-Håkan Ekberg Sjukgymnast Karin Henriksson Undersköterska Barbro Ericson Hemvårdsmodell Inte enbart stroke Vårdtagare Hemrehabilitering Projekt Målinriktad rehabilitering
Läs merOmvårdnadsförvaltningen
Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline
Läs merVälkommen till Rehabcentrum!
Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv
Läs mer