Bokslut/Kvalitetsredovisning 2013

Transkript

1 Sida 1 av 15 Bokslut/Kvalitetsredovisning 2013 Mönsteråsgymnasiet 1. Ekonomiska resultat /avvikelser 1 Gymnasiet verksamhet Intäkter ,5% Personalkostnader ,7% Övriga kostnader ,1% Gymnasiet verksamhet Summa ,0% 2 Gymnasiet övrigt Intäkter ,5% Personalkostnader ,3% Övriga kostnader ,8% Gymnasiet övrigt Summa ,0% redovisar +152kkr vilket beror på felkonterade personalkostnader(har lagts på 15650) och marknadsföringskostnader. Skall vara +-0 Konto kurator gör ett överskott om 100kkr som uppstått genom förändringar av personalkostnader och i övergången mellan två anställda , 51 gör totalt ett underskott om ca 590kkr(efter omfördelning av överskottet på konto 15680) som motsvarar drygt 1 lärartjänst. Vi låg en del fel i personalplanen våren 2013 som vi delvis justerade under hösten men inte klarade fullt ut på helår. Vi har också haft behov av en högre bemanning inom IM utifrån elevernas samlade behov. En tjänst bör kompenseras via yrkesvux statsbidraget då det motsvarar kostnader för vuxna som inte konterats på Komvux. Övriga underskott är delvis en följd av kostnader i samband med pensioneringar men framförallt pga. stödbehov till elever. Stödet ger resultat vilket kommer att märkas vt 2014 då först elevkullen inom Gy 11 slutar. Konto Övriga pedagogiska insatser som härrör sig till köp av utbildning för INprogrammet och Lärlingar redovisar överskott om ca 110kkr. Överskotter härrör från tillfälligt lägre omkostnader för lärlingar som minskat i antal och mindre köp av tjänster. Kommer att förändras nästa år. Konto bibliotek där är förbrukningen 121kkr lägre än budget och det beror på lägre lönekostnader och en del omfördelning av kostnader. Konto där blir det ett överskott om 218kkr. Detta beror på tillfälligt lönebidrag för anställd och övergången mellan två vägledare. Konto redovisar ett överskott om 202kkr vilket är statsbidrag för matematiklyftet och för ett APL-projekt. Skall därför konteras om till som en personalintäkt.

2 Sida 2 av 15 4 Högskolecentrum Intäkter ,0% Personalkostnader ,9% Övriga kostnader ,1% Högskolecentrum Summa ,6% Högskolecentret HC gör i princip ett 0-resultat vilket också var förväntat. 2. Måluppfyllelse och kontrollstationer Augusti 2013 började 91 elever hos oss 56 inom de nationella programmen och 35 inom Introduktionsprogrammen. Gruppen har fram till nu klarat sig bättre än tidigare årskullar men behovet av stöd fortsätter att vara stort. Vår tolkning är ändå att man fått bättre förkunskaper enligt kraven i den nya läroplanen gr11. Det vi särskilt noterar som oroar oss är att några elever har fått betyget E i kurser på grundskolan och man har svårt att klara motsvarande gymnasiekurs på grund av stora brister i baskunskaper. Trots detta är vi övertygade om att flertalet kommer att klara sin gymnasieutbildning med examen. Våra övriga elever i åk 2-3 visar på en god utveckling och vi ser med tillförsikt på möjligheterna att man skall nå studieresultat som gör att man i flertalet fall klarar sin gymnasieexamen. 3. Betygsredovisning samt resultat av sommarskola: Nationella prov vt. 13 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Engelska 5 Män NP % Slutbetyg % Kvinnor NP % Slutbetyg % A B C D E F Totalt antal Engelska 6 Män NP % Slutbetyg % Kvinnor NP % Slutbetyg % A B C D E F Totalt antal Svenska 1 Män NP % Slutbetyg % Kvinnor NP % Slutbetyg % A B C D E F Totalt antal Svenska B Män NP % Slutbetyg % Kvinnor NP % slutbetyg % MVG VG G IG Totalt antal 9 13 Nationella prov vt kommentar ( )

3 Sida 3 av 15 Svenska 1: Större skillnader i resultat np och slutbetyg mellan pojkar och flickor. Flickorna har bättre resultat både i np och slutbetyg. Antalet F slutbetyg för flickor beror på att de inte nått målen för övrigt i kursen. Jämfört med 2012 så är skillnaden mellan pojkarna inte så stor. Mellan flickorna så är antalet större 2013 (37) mot 2012 (25) och lite bättre för tjejerna 2013 än Svenska B: Enbart yrkesprogrammen som gjort np och slutbetygen gäller också bara dem. Studieförberedande programmen ingår i förra redovisningen. Här skiljer det sig markant då det är ingen flicka som har IG vare sig på np eller som slutbetyg. Det finns ingen kille som nått högsta betyget på np och inte heller som slutbetyg. Anledningen till skillnader är att 2012 var det endast studieförberedande program som skrev np och det var också fler elever. Engelska 5: Det är inte så stor skillnad mellan pojkar och flickor i engelska 5. Det är väl i så fall F-resultaten där tre flickor inte klarat np och inte heller nått E-resultat som slutbetyg. Jämfört med 2012 så är det bättre resultat 2013, anledning? Kanske för att vi inte hade någon SA-klass Engelska 6: Det är naturprogrammets elever + individuellt val som representerar dessa siffror. Det är inget anmärkningsvärt i analysen annat att det är mycket goda resultat överlag både bland pojkar och flickor var sista omgången np och betygsystem enligt förra reformen så en jämförelse är inte så relevant i och med att det är fler steg i A-F skalan än MVG-IG. Om man ändå tittar på siffrorna så är resultaten bättre 2013 än Det är fler tjejer 2012 (34) än 2013 (11).

4 Sida 4 av 15 Nationella prov vt. 13 Matematik 1a Betygs grader PÅ NP PÅ NP Kursbetyg Kursbetyg Antal män Antal kvinnor Andel män Andel kvinnor Antal män Antal kvinnor Andel män Andel kvinnor F % 19% % 44% E % 56% % 31% D % 6% 1 2 5% 12% C % 19% 1 2 5% 12% B 1 0 5% 0% 0 0 0% 0% A 0 0 0% 0% 0 0 0% 0% Totalt Andel som nådde minst E >F 84% >F 76% Matematik 1b Betygs grader PÅ NP PÅ NP Kursbetyg Kursbetyg Antal män Antal kvinnor Andel män Andel kvinnor Antal män Antal kvinnor Andel män Andel kvinnor F 0 0 0% 0% % 7% E % 43% % 36% D 0 6 0% 43% % 43% C % 14% 0 1 0% 7% B % 0% % 7% A 0 0 0% 0% 0 0 0% 0% Totalt Andel som nådde minst E >F 100% >F 84% Matematik 4 Betygsg PÅ NP PÅ NP Kursbetyg Kursbetyg Antal män Antal kvinnor Andel män Andel kvinnor Antal män Antal kvinnor Andel män Andel kvinnor F % 25% % 50% E % 25% % 0% D 0 1 0% 25% 0 1 0% 25% C % 25% % 25% B 0 0 0% 0% 0 0 0% 0% A % 0% % 0% Totalt 6 4 Andel som nådde minst E >F 70% >F 60% Nationella prov i matematik 2013 kommentarer Detta var andra året som Mönsteråsgymnasiet genomförde nationella prov i matematik enligt Gy11. Jämfört med det första året har resultaten i kurs 1a förbättrats radikalt var det endast 37 % som klarade det nationella provet och endast 42 % som erhöll minst E i betyg. Motsvarande siffror i år är 84 % och 76 %! Noterbart är att antalet elever som inte klarade kurs 1a under 2012 har halverats under Dessa resultat finns inte noterade i de ovanstående tabellerna. Skolan har satsat resurser för denna grupp och det har gett vissa resultat. I kurs 1 c är resultaten i stort sett detsamma som föregående år. Anledningen till att andelen elever med betyg minst E är lägre än andelen som klarade det nationella provet på en del kurser beror på att det räcker inte med att klara det nationella provet för att klara kursen. Brister en elev i en förmåga kan den ändå klara det nationella provet. I de kurser där andelen minst E i betyg är högre än andelen som klarat det nationella provet, främst 2c och 3c, har extratid erbjudits där eleverna haft möjlighet att komplettera de förmågor som brustit. En tydlig trend mot sämre resultat ju högre matematikkurs eleven läser. Här har vi en del att arbeta med. En förklaring är att eleverna inte fått tidig färdighetsträning i algebra i tillräckligt stor utsträckning. Kurs 1 går att klara av med rudimentära kunskaper i algebra, men högre kurser kräver en god algebraisk förmåga. En annan delförklaring är att många av eleverna med svårigheter i kurs 3c läser inriktningen

5 Sida 5 av 15 Naturvetenskap och samhälle. De flesta av dem ville välja SA, men det programmet startade inte Det tål att upprepas, de nya kurserna i matematik har högre kunskapskrav än de gamla! Detta bidrar till att betygen i de flesta kurser får en slagsida mot betyget E. Det är väldigt få A- och B-betyg. Hur många av Avgångseleverna år 9 som valt Mönsteråsgymnasiet inklusive IM utav kommunens ungdomar? 2013 Andel elever som av avgångseleverna går på Mönsteråsgymnasiet 43% Antal elever på IM 15 Totalt antal folkbokförda elever som slutade årskurs Analys: Andelen elever från åk 9 som lå 2013/14 började på Mönsteråsgymnasiet var 43% enligt statistiken ovan. Siffran är en besvikelse med tanke på föregående års utfall där 58% av årskullen började hos oss. Man kan notera att det svängt rejält de senaste åren och det finns säkert fler förklaringar till detta. Eleverna sökte detta år ett antal utbildningar som vi inte har på skolan exempelvis Naturbruksgymnasier, Fordonsutbildning, Estetiska program osv. Detta var en orsak till tappet som motsvarar ca 20 elever. Det har också skett en svängning till fler sökande av högskoleförberedande program vilket gör att ungdomar från Mönsterås kommun gör val som i större grad liknar ungdomars val i övriga kommuner. Åtgärder: Vi har under flera år jobbat efter en mycket omfattande och strukturerad marknadsföringsplan. Det betyder att vi inte kan se skillnaderna som en produkt av sådana förändringar. Antal elever som gick ut gymnasiet (exklusive IV elever) Antal slutbetyg 95(82%) 86 (85%) 89 (81%) 81 (85%) 76 (84%) 79(95%) 71(92 %) Samlade betygsdokument 21(18%) 15 (15%) 21 (19%) 14 (15%) 14 (15%) 4(5%) 6 (8%) Totalt antal elever Analys: Våra avgångselevers resultat fortsätter att vara mycket bra och enligt ovanstående redovisning fick 92% av alla elever i åk 3 ett slutbetyg. Fyra av dessa elever fortsatte enligt planen i sina åtgärdsprogram ett fjärde gymnasieår. Vid avstämningen i december hade tre av dessa klarat målet med slutbetyg. När vi redovisar resultatet till SCB gäller deras statistik

6 Sida 6 av 15 andelen elever med slutbetyg av de som slutat sin gymnasieutbildning i juni Då blir utfallet istället att 97 % av dessa fick ett slutbetyg. Det är troligt att skolstatistiken kommer att visa på en ännu högre siffra efter fyra år som är den tidsgräns man gör sina mätningar efter. Vad gäller högskolebehörigheten har vi inte statistiken men den torde ligga runt 60% vilket fortfarande är en bra siffra. Åtgärder: Vi har mycket god kontroll på alla elevers studieplaner och resultat fram till åk 3 och under åk 3 görs avstämningar vid minst tre tillfällen där vi tittar över behovet av åtgärder. Här är mentorer nyckelpersoner men innevarande år har studie o yrkesvägledaren gått igenom varje elevs studieplan med resultat redan under hösten. Finns det tveksamheter har mentorn uppmärksammats och vi har kallat till samtal med åtgärder. Trots detta ser vi redan nu behovet av förlängd studietid i form av delar eller ett helt fjärde år hos ett antal elever. Skälen för detta är individuella. 4. Brukarundersökningen som gjordes i början av 2013 och som nästa gång görs 2015 Elevenkät alla skolor årkurs 4-gy Gymnasiet Nr Fråga Mål Totalt Flicka Pojke 0 Svarsfrekvens 47,9% 52,1% 82,6% (105/219 (114/219 (219/265) ) ) 1 Jag trivs bra i skolan Jag känner mig trygg i skolan Jag har tillräckligt inflytande över mitt skolarbete Jag får det stöd jag behöver för att klara mitt skolarbete Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Skolan präglas av arbetsro Skolan arbetar för att stoppa alla former av kränkningar I skolan får jag lära mig respekt för miljön Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet I skolan får jag lära mig att arbeta i demokratiska former Skolan arbetar för att stoppa alla former av diskriminering Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Både pojkar och flickor har lika stora möjligheter att utvecklas i din skola

7 Sida 7 av Åtgärder efter brukarundersökningen Analys och åtgärder till Brukarundersökningen 2013 Mönsteråsgymnasiet minst 95 % av barn och elever upplever trivsel i våra verksamheter Enhetens resultat: 96% resultatet: Hela kollegiet arbetar målmedvetet på att våra elever skall trivas på skolan, i våra miljöer och framförallt med sitt arbete med varandra i klassrummet. Struktur och tydlighet skapar trygghet och trivsel. Rektorns och personalens analys av årets resultat: Vi arbetar hela tiden för att eleverna skall trivas på Mönsteråsgymnasiet och målet är givetvis att alla elever skall trivas hos oss. Innevarande läsår har vi haft en väl fungerande elevkår som genomfört flera arrangemang. Det har hänt lite mera på skolan. Fortsatt arbete och åtgärder: Vi jobbar vidare på den inslagna vägen minst 95 % av barn och elever upplever trygghet i våra verksamheter Enhetens resultat: 98% resultatet: Självklart är det inte acceptabelt att det finns elever på skolan som inte känner sig trygga här. Rektorns och personalens analys av årets resultat: Vi har under året infört en struktur med olika arbetstema som behandlas under en treårsperiod. Vi har också medvetandegjort kravet på omedelbara insatser och elevstöd när något inte fungerar för en elev. Fortsatt arbete och åtgärder: Arbetsrutiner skall vara enkla men tydliga och ev insatser skall snabbt sättas in. minst 90 % av barn och elever upplever sig ha tillräckligt inflytande över verksamheterna Enhetens resultat: 90% resultatet: Våra lärare arbetar aktivt med elevinflytande. Vi upplever det som knepigt att få eleverna att aktivt engagera sig i inflytandeproblematiken. Rektorns och personalens analys av årets resultat: Inflytandefrågor är något som vi jobbar med kontinuerligt och som tas upp i alla sammanhang där det är motiverat. Vi känner att våra elever verkligen har inflytande där det betyder något och där finns också ett engagemang. Vi har exempelvis kvar skolkonferensen som vi bjuder in till en gång per termin och där elevkåren är representerad. Vi har ofta samtal med framförallt ordföranden i elevkåren. Fortsatt arbete och åtgärder: Vi skall ha inflytandefrågan högt upp på vår agenda och i våra utvecklingssamtal med vår personal. Vi skall också fortsatta och ha forum där eleverna kan känna sig ha inflytande över sin utbildning och sin skolas utveckling

8 Sida 8 av 15 minst 95 % av barn och elever upplever att de får det stöd och den hjälp de behöver Enhetens resultat: 93% resultatet: Under året har vi efter erfarenhet av årgången som togs in hösten 2011 förändrat stödorganisationen. Våra specialpedagoger har genomfört en totalgenomlysning av vilka elever som har stöd, hur behoven ser ut och vilket stöd man får. Vi har också genomfört en ny form av uppföljning av eleverna som numera sker programvis och där analysen är underlag för behovet av åtgärder. Vi har en studieverkstad som varje torsdagseftermiddag erbjuder eleverna extra stöd. Rektorns och personalens analys av årets resultat: För flertalet elever som har stöd så har detta föregåtts av EVK eller alltid av någon form av föräldrasamtal. För alla elever som riskerar ett IG/F i en kurs upprättas ett åtgärdsprogram. Tyvärr avstår en del elever sitt stöd eller missköter närvaron vilket gör att åtgärden inte får den effekt som den skulle kunna ge. Fortsatt arbete och åtgärder: Stödet gör obligatoriskt dvs. vi inför närvaroplikt. Försummar en elev sitt stöd skall frågan snarast hem till elevens föräldrar. Det kan sedan gå vidare till evk för beslut om åtgärder. 100% av föräldrar och elever upplever att skolan arbetar mot att stoppa alla former av kränkningar Enhetens resultat:85 % resultatet: Under läsåret har mentorerna påmints om att gå igenom likabehandlingsplanen med eleverna, framför allt det som gäller det förebyggande arbetet. Vi har under våren genomfört en halvdag under temat likabehandling. Filmen Älska mig visades och därefter analyserade varje klass handlingen i filmen tillsammans med sin mentor. Resultatet blev ett postitcollage där man gjorde olika inlägg i denna fråga. Vi kommer att varje år ha en temadag i ämnet likabehandling. Rektorns och personalens analys av årets resultat: Frågan är svår och dessutom svårhanterad och svårtolkad. Det vi nu siktat in oss på är att låta eleverna själva beskriva hur de ser på begreppet och uttrycka sig kring detta. Fortsatt arbete och åtgärder: Att när situationer uppkommer ta upp en diskussion i den grupp händelsen har skett och hur vi ser på det samt vara tydlig och berätta hur vi hanterar detta i form av dokumentation och information uppåt. minst 90 % av eleverna upplever att skolan lämnar tydlig information om deras kunskapsutveckling Enhetens resultat: 84 % resultatet: Varje lärare har uppdraget att regelbundet ge eleverna en lägesbeskrivning över hur eleven når de olika målen i sin kurs, detta följs också upp vid olika typer av samtal. Mentorerna har sedan det övergripande ansvaret att informera sina elever om studiesituationen. Trots att skolledningen drivit på dessa uppdrag lyckades vi inte nå målet.

9 Sida 9 av 15 Rektorns och personalens analys av årets resultat: Det är också en fråga där man kan uppleva resultatet olika beroende på hur man förväntar sig få informationen. Vi har i verksamheten samtal minst en gång varje termin i varje kurs där man som elev får en bild av hur det ser ut för mig. Vi har också utvecklingssamtal en gång/termin där mentorn träffar elev och föräldrar för att presentera hur elevens resultat ser ut. Fortsatt arbete och åtgärder: Här handlar det nog att vara tydlig kring formerna för samtalen så att eleven förstår vad de handlar om och vilka signaler det ger. Minst 95 % av föräldrar och elever anser att skolan arbetar för jämställdhet där bägge könen får lika stora möjligheter till utveckling Enhetens resultat: 97,3% resultatet: Vi jobbar målmedvetet med frågan och det ger resultat. Rektorns och personalens analys av årets resultat: Dagens ungdomar har goda begrepp om vad detta innebär och en viktig faktor är en dator till alla elever som är en viktig förutsättning för jämställdhet. Fortsatt arbete och åtgärder: Vi är positiva till att jobba vidare med att i projektform jobba med att medvetandegöra situationer och agerande där man måste tänka igenom beslut och handling innan. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Enhetens resultat: 57% resultatet: De vidtagna åtgärderna har inte banat väg för förändrade resultat. Under nästa punkt ges en möjlig förklaring till varför det är svårt att komma vidare i frågan. Rektorns och personalens analys av årets resultat: Detta är återigen ett nedslående resultat. Frågan har diskuterats ett flertal gånger bland personalen. Många elever särskilt på de yrkesinriktade programmen och inom lärlingsutbildningen ser inte vidare studier som det självklara alternativet just nu. Man har haft en nära kontakt med arbetslivet och en del av dem har faktiskt jobb på gång, särskilt inom lärlingsgruppen. Här handlar det om att få ungdomar att förstå tanken om det livslånga lärandet och vilka baskrav detta ställer på generella kunskaper. Detta är en av gymnasieskolans viktigaste uppgifter som Mönsteråsgymnasiet ändå lyckas ganska väl med. Våra elever som gick ut våren 2012 där hade hela 95% ett slutbetyg med sig ut. Fortsatt arbete och åtgärder: Vi har en situation där man lever i nuet och kanske saknar förmågan att tänka långsiktigt och förstå vilka konsekvenser saker får för framtiden. Vi har startat grupper i livskunskap som ett projekt för att se vad sådan utbildning kan bidra med. Vi måste också medvetandegöra detta faktum i föräldraledet eftersom det är en del av den fostran hemmet skall ha ansvar för.

10 6. Verksamheternas kvalitet Sida 10 av 15 Vi har sedan ett par år tillbaka tidigt i september bjudit in samtliga föräldrar till ett gemensamt föräldramöte i åk 1. Skälen till detta gemensamma avstamp av de ungas gymnasieutbildning är att klargöra våra förväntningar på ungdomarna och deras föräldrar. Men det minst lika viktiga, föräldrarnas förväntningar på skolan vad gäller olika delar av de tre gymnasieåren. Detta koncept har skapat bra förutsättningar för bra samtal och goda relationer vid kontakten med varandra. Mönsteråsgymnasiet har en mycket god kvalitet i den anställda personalen. Andelen behöriga inom olika områden är hög och det visar skolverkets statistik från 2012, där man redovisar vår siffra med behörig högskoleexamen till 82%, vilket är högre än den för riket och mycket högre än för kommungruppen. Grunden för detta är en målmedveten rekrytering, med krav och stöd för att skaffa sig behörighet, om man inte har det vid anställningstillfället. Behörighetssiffran har ökat det senaste året då flera har fått sina legitimationer prövade och godkända. Ovanstående har också styrkts i den gymnasieutredning som genomförts och redovisats under våren Vi har genom olika åtgärder förbättrat vår kvalitet inom rättning och hantering av nationella prov och betygsättning. Målinriktningen på arbetet i ämnesgrupperna har också bidragit till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Mer av vårt arbete ute i klassrummen sker i form av lärarsamverkan, där man på olika sätt är inne och bidrar med den del man är mest professionell inom. Man är på så sätt fler lärare i processen kring betygsättning vilket både höjer rättsäkerheten och även tryggheten hos personalen i deras betygsättning. Vi deltar i ett APL-projekt inom yrkesutbildningen vilket skall leda till förbättrad samverkan mellan skolans lärare och företagens handledare. Centralt där är att utvärdera elevens utveckling mot de mål man har i den betygsmatris man jobbar efter i varje kurs inom yrkesprogrammen. Betygsmatrisen är ett förtydligande av vilka mål eleven skall nå i kursen för att nå olika betyg och vad som verkligen genomförs ute på arbetsplatserna. Verktyget visar därmed vad eleven måste komplettera inne i skolan för att redovisa helheten av sina kunskaper, d v s underlag för lärarens betygsättning. 7. Andra viktiga händelser Under 2013 har vi fortsatt samverkan inom Norra samverkansområdet. Högsby i form av HUC (Högsby utbildningscenter) har varit värd för våra möten. Det har genomförts något möte i form av distansmöte med tekniken vi alla har, nämligen Telebild. Detta fungerade ganska bra och är ett sätt att rationalisera tidsanvändandet för alla inblandade.

11 Sida 11 av 15 Vi har genomfört en gemensam studiedag den 26 september. Det var tre olika teman på dagordningen; formativ bedömning -distansföreläsning av Jesper Ersgård, distansutbildning -presentation av högskolan Dalarna och utbyten inom programmen. Teknikcollegeprogrammen träffade personal från en skola i Ljusdal som en kompetensutveckling. Teknikcollegeansökan blev klar i mars månad då alla våra tre skolor i Vimmerby, Oskarshamn och Mönsterås blev certifierade för tre år framåt. Certifieringen genomfördes med stor uppmärksamhet och blev ett avstamp på nästa steg i projektet. Projektet som är ett samverkansprojekt mellan skola-näringsliv har en lokal styrgrupp där det finns en bred representation både från företag, skola och politiker. Det har bland annat resulterat i ett bredare företagsengagemang i programråden. Skolan har genomfört en grundläggande handledarutbildning i september med ca 15 deltagare och som återkommer under våren Teknikcollege bidrar med en del resurser som innebär hjälp till en lokal processledare, hjälp med marknadsföring av de program som ingår i TC nämligen TE, EE, och IN-programmet. Vi planerar också för att inom ramen för teknikcollege erbjuda 24 ungdomar i åk 8 från kommunens grundskolor (12 tjejer och 12 killar) en tekniskt inriktad sommarskola sommaren Kostnaden för detta tas av de s k mervärdespengarna som Oskarshamns kommun disponerar. Det lokala näringslivet i form av OOC-företagen har varit drivande i en satsning på INprogrammet som innebär att man efterfrågat en satsning på egna utbildningslokaler för programmet där man kan få en grundläggande verkstadsutbildning. Beslut om att skapa en skolverkstad togs under våren 2013 och ombyggnationen av lokaler sattes i gång i augusti Byggnationen och upphandling av inventarier osv. beräknas vara klar i slutet av januari IOC har visat sitt engagemang genom att köpa en CNCfräs som utbildningsresurs i den nya verkstan. Vi har under året gått in i ett projekt som innebär kvalitetsutveckling av APL (arbetsplatsförlagt lärande). Projektet stöds genom riktade statsbidrag från skolverket och är en viljeinriktning att öka kvaliteten inom yrkesutbildningen inom gy 11. Det krävs mer samverkan mellan skolans lärare och de handledare som utbildar våra ungdomar på arbetsplatsen ibland annat kontrollen av vad skolan gör och vad man kan uppfylla för mål ute på arbetsplatsen. Vi har fortsatt vår satsning på internationalisering vilket innebär resor för alla elever i resp. moderna språk. Det är endast i utbytet med Mainburg som vi idag har en pedagogisk inriktning på detta. Detta har gjort att vi ändrat inriktning på internationaliseringen för de elever som börjar lå 2014/15. Vi satsar på ett utbytesprogram för max 15 elever/år med skolan i Mainburg. Det skall ha en pedagogisk profil och innebär att man har engelska som arbetsspråk. Eleverna söker till projektet och är då beredda att bo i familj när man själv är i Tyskland liksom att ta emot en gäst när vi har besöken här. Vi fortsätter jobba med utveckling av lärplattformen Modle och den används nu skarpt av ett antal lärare på skolan.

12 Sida 12 av 15 Skolan är nu inne i ett skede där vi har en del personalomsättning bland annat beroende av att personal går i pension. Det har under året inneburit en del nyrekrytering vilket fungerat bra och som vi är mycket nöjda med. Det finns dock en oro för hur man på sikt skall kunna rekrytera rätt och kvalificerad personal till både gymnasieskolan och vuxenutbildningen. 8. Anmälda kränkningar Antalet anmälda kränkningar inom Mönsteråsgymnasiet är tre stycken som enligt rutinerna är vidarbefordrade till nämnden för kännedom. Det har i varje enskilt ärende vidtagits de åtgärder som kan förväntas enligt skolans likabehandlingsplan. Skolan gjorde en satsning på utbildning av elever, personal, föräldrar kring sociala medier vilket är en vanlig plats för olika former av kränkningar. 9. Genomförd fortbildning Mönsteråsgymnasiet har satsat på olika former av fortbildning under det gångna året där vi haft fem deltagare inom matematiklyftet. Utfallet är positivt och utbildningen fortsätter våren Alla är överens om att satsningen måste fortsätta i någon form även nästa läsår för att den skall vara meningsfull och ge effekt framåt i tiden. Skolan gjorde i september en satsning på utbildning av elever, personal, föräldrar kring sociala medier vilket varit angeläget under en längre tid. Utbildningen var uppskattad! Vi har inom Norra samverkan genomfört en gemensam studiedag den 26 september. Det var tre olika teman på dagordningen; formativ bedömning -distansföreläsning av Jesper Ersgård, distansutbildning -presentation av högskolan Dalarna och utbyten inom programmen. Teknikcollegeprogrammen träffade personal från en skola i Ljusdal som en komptensutveckling. Det efterfrågades utbildning inom området Motiverande samtal under hösten. Efter snabb hantering och möjlighet att engagera kursledaren Eva Hydén har runt 15 personer deltagit i en sådan utbildning på två studiedagar i 18 nov resp. 7 januari Det har även deltagit lärare från Krungårdsskolan. Generellt har vi fortsatt att satsa på Gy 11 fortbildning där programgruper och ämnesgrupper drivit sina egna fortbildningsbehov. Man kan notera att efter detta läsår har vi genomfört de första tre åren med Gy11 och då bör det finnas en stabil stomme i form av planeringsunderlag i flertalet kurser inom våra gymnasieprogram. I övrigt har enskilda lärare deltagit i specialfortbildningar kopplat till sina egna behov enligt kompetensutvecklingsplanen.

13 10. Kommunfullmäktiges mål Sida 13 av 15 Övergripande verksamhetsmål Verksamheterna skall utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomiskt synpunkt tillfredsställande sätt. För att kunna skapa en övergripande bild över detta mäts verksamheterna på olika sätt. Enligt god ekonomisk hushållning skall verksamheterna ha mål som är tydliga och mätbara, visa på korta och långa perspektiv samt beakta nationella mål. Uppföljning av målen sker vid delårsbokslut och årsbokslut. Mönsterås kommuns övergripande verksamhetsmål ska, följas upp, och visa vad kommunen gör för att nyttja skattekronorna effektivt. Målen ska verka för att ge bästa möjliga service till invånarna och företagen samt främja förutsättningarna för miljön och de anställda. En annan viktigt faktor är att se till att ge bra förutsättningar för åren framöver. För att förstärka de största verksamheterna finns en fördjupning på vård, skola och omsorg. Verksamheterna skall därför, på ett mätbart sätt, redovisa vad som görs inom följande målformuleringar. Attraktionskraft Mönsterås Mönsterås ska vara regionens bästa kommun att vistas, verka och växa i. Mönsteråsgymnasiet är en viktig del i detta mål och vi verkar och agerar för att utifrån våra förutsättningar bidra till att nå detta mål. Vår utgångspunkt i detta arbete är de tre ben verksamheten står på nämligen Gymnasieskolan, Vuxenutbildningen och Högskolecentret. Gymnasieskolan Ambitionen är att erbjuda attraktiva program som efterfrågas av målgruppen ungdomar i åldern år med synlig och erkänd hög kvalitet. Vuxenutbildning Genom att verksamheterna gymnasieskola/vuxenutbildning fysiskt finns i samma byggnad finns förutsättningar för nära samverkan och därmed ett brett utbud även för vuxna. Högskolecentrum Även högskolecentrum finns numera fysiskt i samma byggnad vilket även det gynnar olika former av samverkan. Vi informerar om och mäklar högskolutbildning av olika slag. Samverkan med kommunens företag kring kompetensutveckling är en framgångsfaktor under Samverkan med Linneuniversitetet kring tog en ny form under hösten 2013 då Mönsterås blev en s k Tekniknod dvs en plattform för samverkan mellan universitetet och företagen. Uthållig tillväxt och positiv befolkningsutveckling Kommunens företagsklimat skall vara bäst i länet och bland de 30 bästa i landet i Svenskt Näringslivs årliga undersökning. Nyföretagandet ska öka med 30 procent för mandatperioden. Mönsterås ska uppfattas som länets bästa kommun att bo och verka igenom att erbjuda attraktiva miljöer samt när det gäller kommunal service och medborgarinflytande Mätningar ska göras via SCB:s Nöjd-Kund-Index.

14 Sida 14 av 15 Vi driver i alla våra verksamheter samverkansprojekt med kommunens näringsliv. Under 2013 blev vi certifierade inom Teknikcollege med just detta syfte att driva utbildningen på skolan i samarbete med företagen för att nå bästa möjliga resultat och att på sikt utbilda rätt för en övergång från skola till arbetsliv. Som en del i att främja nyföretagande driver våra gymnasieelever UF-verksamhet. Man har möjlighet att göra UF inom vissa program eller att välja kursen entreprenörskap som ett Individuellt val. Inom ramen för sitt UF-företag kan man ha en extern mentor vilket en del företag har. Ett särskilt samarbete finns mellan Handelsprogrammet och Mönsterås handel som gör att våra elever deltar i olika aktiviteter och i en del fall får tillämpa sina skolkunskaper ute i verkligheten. Våra verksamheter är till viss del konkurrensutsatt vilket betyder att vi allt oftare resonerar i termer av kunder och hur man marknadsför verksamheten i ett professionellt kundperspektiv. Kommunens sjukfrånvaro skall vara under 4,5 procent genom ett starkt hälsofrämjande arbete under mandatperioden. Mönsteråsgymnasiet har historiskt haft låga sjuktal vilket vi är väldigt tacksamma för. Vi ligger fortfarande under kommunens målsättning men har under 2013 drabbats av några få långtidsärenden vilket också framgår ovan. Vi har upprättade rehabiliteringsplaner och arbetar nära ärendena för en lösning och återgång i arbete på en rimlig nivå. Verksamheterna skall drivas inom tilldelad budgetram och i enlighet med de politiskt prioriterade målen. Vår ambition är att på det mest effektiva sättet skapa resultat utifrån tilldelad kommunal budget d v s använda den väl i ett helhetsperspektiv. Staten bidrar i olika projekt med riktade medel för att utveckla olika delar av gymnasieskolan. Lärlingsutbildningen är en sådan där vi ligger långt framme och får ett mindre statsbidrag för utveckling och förmedlar medel till företag som tar emot lärlingar. Vi har under hösten 2013 satsat på utveckling av det arbetsplatsförlagda lärandet(apl) för att höja kvaliteten i utbildningen och förbättra elevernas måluppfyllelse. Matematikprojektet är en annan satsning som staten gör för att förbättra utfallet och där har vi deltagit både med processledare och lärare. Teknikcollege är en annan satsning som delfinansieras av Oskarshamns sk mervärdespengar. Vi har under året genom detta fått bidrag att bygga upp verksamheten runt Teknikcollege. Vi har genom aktiva insatser lyckats hålla budget och driva ett antal utvecklingsprojekt. Mönsterås kommun skall främja förnyelsebar energi och bli en fossilbränslefri kommun till år Den kommunala energianvändningen skall minska med 10 procent från 2009 till 2014 och med ytterligare 15 procent till Vad gäller åtgärder i fastigheter o s v görs medvetna val av energisnåla komponenter under tekniska kontorets ansvar. Vi är anslutna till fjärrvärmenätet osv. Inom verksamheten sorteras och återvinns det som vi just nu ser är möjligt.

15 Sida 15 av 15 Mönsterås kommun ska inom alla sina verksamheter och de kommunala bolagen, främja flickor och pojkars, kvinnor och mäns lika rättigheter och möjligheter till en jämn fördelning av inflytande och påverkan samt motverka diskriminering. Under mandatperioden skall respektive chef uppdatera samtliga sina närmaste medarbetare på Mönsterås kommuns jämställdhetsprogram. Ledningen har deltagit i en utbildning kring jämställdhetsprojekt och också fått uppdraget att sätta igång tydliga arbeten kring att utveckla detta. Det är vår övertygelse att jämställdhet skapar ett gott arbetsklimat i verksamheten och även resulterar i förbättrade resultat. Vi har en arbetsplan i detta arbete likabehandlingsplanen som uppdateras en gång/år. Vi särredovisar resultaten numera för resp kön. Vi erbjuder Individuella val som är könsneutrala eller ett antal som riktar sig till resp kön. Kvalitetsredovisningen är skriven av: Jan Es Johansson, rektor