Studiehandledning FYSIOTERAPI. FYS 203, Fysioterapi fortsättningskurs II, 16,5 högskolepoäng Grundnivå. Nervsystemet och Rehabilitering

Transkript

1 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Fysioterapi Studiehandledning FYSIOTERAPI FYS 203, Fysioterapi fortsättningskurs II, 16,5 högskolepoäng Grundnivå Nervsystemet och Rehabilitering Delkurs 1: Nervsystemet 9 hp Delkurs 2: Rehabilitering 7,5 hp VT 2016/ Anna Danielsson, Anna-Lena Lagerkvist GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/Fysioterapi Besöksadress: Arvid Wallgrensbacke: hus 2, Postadress: Box 455, SE Göteborg, Sweden Tel +46 (0) Fax + 46 (0) E-post atft@gu.se

2 FYS 203, Fysioterapi fortsättningskurs II Nervsystemet och Rehabilitering, 16,5 hp Innehåll Delkurs 1: Nervsystemet 9 hp Fysioterapi vid sensomotoriska funktionsnedsättningar. Motorisk kontroll, utveckling och inlärning. Förflyttnings- och rullstolsteknik. Professionellt förhållningssätt. Fysioterapeutiska åtgärder vid funktionsnedsättningar hos barn och ungdom. Bedömningsinstrument för barn och ungdom. FN:s barnkonvention och likabehandling. Aspekter på livssituationen för familjer med funktionshindrade barn och ungdomar. Vetenskaplig metod: forskningsdesign. Delkurs 2: Rehabilitering 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 5 veckor, 40 timmar/vecka, varav 35 timmar utgör handledd tid förlagd till VFU-platsen. Lärandemål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna Utifrån ett eget patientfall med sensomotoriska funktionsnedsättningar, redogöra för fysioterapeutisk bedömning, åtgärd och utvärdering samt relatera detta till teorier om motorisk kontroll, motorisk inlärning och ICF Beskriva den normala motoriska utvecklingen hos barn och ungdomar. Beskriva lekens betydelse för barn och ungdomar. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna Bedöma, planera, genomföra, utvärdera och dokumentera behandling enligt fysioterapiprocessen utifrån teorier om motorisk kontroll, sensomotorisk funktionsnedsättning och ICF. Undervisa patient, anhörig och personal i patientrelaterat omhändertagande. Bedöma motorisk funktion hos barn och ungdomar utifrån video. Sammanfatta aktuell kunskap och symtombild, ge exempel på bedömningsinstrument, behandlingsmål samt strategier för fysioterapeutiska åtgärder för barn och ungdomar utifrån tilldelat diagnos-/problemområde. Granska vetenskaplig litteratur utifrån forskningsdesign. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna Identifiera och diskutera etiska frågeställningar, mångfaldsaspekter och professionellt förhållningssätt i relation till patientens livssituation och kulturella bakgrund. Identifiera och diskutera etiska aspekter i relation till behandlingssituationen med barn, ungdomar och deras familjesituation. 1

3 I behandling av patienter och dialog med andra, visa ett reflekterat förhållningssätt till egna och andras värderingar. Identifiera aspekter av betydelse för hållbar utveckling i relation till rehabilitering av patienter med sensomotorisk funktionsnedsättning och ICF. Läraktiviteter/Arbetsformer Föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, praktisk färdighetsträning, workshops, grupparbeten och patientmöten ingår liksom verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Undervisning och handledning vid VFU ges av legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast inom aktuell verksamhet. VFU-kursen innebär heltidsstudier (40t/v). Studenten har tillgång till handledare 35 timmar fördelade på 5 dagar per vecka, självstudier för studieuppgifter genomförs utöver handledd tid. Inför VFU skriver studenten sin Plan för Eget Lärande, som tas med för diskussion med handledaren första veckan. Studieuppgift i gruppträning kan ingå för student som har denna kvar från T3. Verksamhetsförlagd utbildning är lokaliserad till olika verksamheter inom Västra Götalandsregionen vilket kan medföra kostnader för studenten. Närvaro är obligatorisk vid seminarier, workshops, angivna lektioner i barnkursen, gruppredovisningar, examinationer och VFU. Igentagning vid eventuell frånvaro sker efter överenskommelse med examinator/kursansvarig lärare, i vissa fall är detta möjligt först nästkommande termin. Kursen ges på helfart. Delkurs 1 är förlagd till v 4-7 samt v 13-14, delkurs 2 VFU ligger v Former för bedömning I delkurs 1 ingår en individuell muntlig examination samt en skriftlig och muntlig gruppredovisning. I delkurs 2 bedöms den verksamhetsförlagda utbildningen av VFU-handledare enligt kriterier i särskild bedömningsmall. I kursen ingår en individuell skriftlig och muntlig examination. Kriterier för godkänd kurs Delkurs 1 Nervsystemet: Godkända examinationer samt närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment, redovisning av studieuppgifter/seminarier och examinationer enligt kriterier för respektive uppgift. Delkurs 2 Rehabilitering: Närvaro och godkänt genomförande av VFU utifrån kriterier (Instrument för utveckling och bedömning i verksamhetsförlagd utbildning), enligt handledares och kursansvarigs bedömning. Godkänd examinationsuppgift enligt angivna kriterier. Vid betyget underkänd skall den verksamhetsförlagda utbildningen göras om i sin helhet. Antalet tillfällen för klinisk utbildning är begränsat till högst två. Efter avslutad VFU lämnas/skickas i original Bedömningsformulär Verksamhetsförlagd utbildning (undertecknat av handledare och student), samt i förekommande fall Bedömning gruppledaruppgift och Frånvarorapport klinisk utbildning till kursansvarig: Anna Danielsson, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/fysioterapi, Göteborgs universitet, Box 455, Göteborg. 2

4 Utvärdering Kursvärdering sker enligt Sahlgrenska Akademins gemensamma riktlinjer vilket innebär dialog och avstämning med kursombud under kursens gång, muntlig utvärdering samt elektronisk enkät vid kursslut. Lärare Kursansvarig: Anna Danielsson Tel , Ansvarig för Barn/ungdom; Anna-Lena Lagerkvist, Övriga medverkande lärare: Kirsten Lehmann, Annika Linder, Berit Bjerlemo, Eva Holmgren, Fathi Makvandi, Lena Kollén, Erik Kristersson, Yvette Lösnitz, Margit Alt- Murphy, Jerry Nieminen, Kristina Hobro, Patrik Hallin, Ulrika Påhlman, Martin Enblom, Dorthe Forsell, Anna-Lena Lagerkvist. Ytterligare föreläsare i kursdelen Barn/ungdom framgår av Studieplanen. STUDIEUPPGIFTER Studieuppgift 1. Workshop rullstolsträning Syftet är att du ska få kunskap om utformning av rullstolar och praktisk manövrering av rullstol i olika miljöer, för att kunna vägleda och träna patienter i rullstol samt reflektera kring förflyttning i rullstol. Praktisk träning sker i fjärdedelsgrupper, en eftermiddag enligt schema v 5 (obligatoriskt, ev frånvaro kan tas igen först kommande termin). Rullstolsträningen sker utomhus varför oömma och vid behov varma/regntåliga kläder och handskar (drivringarna kan vara kalla o hala) rekommenderas. Adress: Hjälpmedelscentralen, Idrottsvägen 10, Mölndal (Buss 753 till hpl Idrottsvägen). Efter workshopen skriver du ner dina reflektioner (ca 200 ord i löpande text eller punktform) kring att förflytta sig med hjälp av rullstol, i olika sammanhang. Texten laddar du upp på GUL som inlämningsuppgift under Studieuppg 1-Rullstolskörning senast 12/2. Kriterier för godkänt: - Aktivt deltagande - Inlämnad skriftlig reflektion. Studieuppgift 2 Uppgiften introduceras 25/1. Syftet är att få ökad förståelse för viktiga steg i utveckling av arm-handfunktion hos barn och äldre samt undersökning och behandling av nedsatt arm-handfunktion, med utgångspunkt från Shumway-Cook A, Woollacott M. Motor control, translating research into clinical practice. Alla läser med fokus på innehåll utifrån instuderingsanvisning/-frågor i Bilaga 1 - kapitlen 6, 17 och 19. För anteckningar eller mindmap under läsningen och notera viktiga begrepp och eller frågor du undrar över. Ni är indelade i delgrupper (se GUL) med huvudansvar för diskussion kring respektive kapitel. Respektive delgrupp förbereder sig inför seminariet 5/2 på att förklara viktiga termer o principer (för det innehåll i boken som täcks av 3

5 instuderingsfrågorna) samt diskutera förslag till undersökning/behandling av patientfallet i boken enligt nedan: Litteraturseminarium I, 5/2: Syftet med seminariet är fördjupad förståelse för utveckling av arm-handfunktion, undersökning och behandling av denna och tillämpning på ett patientfall. Seminariet sker i fjärdedelsgrupper. Ta med anteckningar och bok till seminariet. Vid seminariet leder kapitelansvariga delgrupper diskussion kring innehållet i sitt respektive kapitel (6, 17 o 19). Ansvarig delgrupp fördelar ordet sinsemellan i gruppen och ser till att alla övriga seminariedeltagare kommer till tals. Lärare deltar som resursperson. Den ansvariga delgruppen inleder med att förklara viktiga termer o principer (omfattande det innehåll som täcks av instuderingsfrågorna). Den ansvariga delgruppen ställer sedan nya öppna frågor (en fråga per person i gruppen) som underlag för diskussion med den andra delgruppen. Ställ gärna frågor på sådant du/ni inte förstår - finner intressant ifrågasätter - och reflektera över användbarhet och för-/nackdelar med metoder/tankar som presenteras i boken! Använd patientfallet i boken för att konkretisera diskussionen med gruppen. Bedömningskriterier för uppfyllande av lärandemål - förklara med egna ord innebörden i inläst litteratur och tillämpa på fiktivt patientfall. Kriterier för godkänt - genomfört uppgiften genom aktivt deltagande i seminariet, enligt anvisning. Studieuppgift 3 Postural kontroll och gång Uppgiften introduceras 25/1. Syftet är att få ökad förståelse för teori bakom undersökning och behandling av postural kontroll och gång, med utgångspunkt från Shumway-Cook A, Woollacott M. Motor control, translating research into clinical practice. Alla läser kapitlen 11 och 15. Fokusera på texten utifrån instuderingsanvisning/-frågor i Bilaga 1. Ni är indelade i delgrupper (se GUL) med huvudansvar för diskussion kring kapitel 11 respektive 15 vid seminariet. Förbered i delgruppen förklaring av viktiga termer o principer (i det innehåll i boken som täcks av instuderingsfrågorna) samt fundera över förslag till undersökning/behandling utgående från patientfallen i bilaga 1. Litteraturseminarium II, 11/2: Syftet med seminariet är fördjupad förståelse för fysioterapi vid nedsatt postural kontroll och gång med tillämpning på patientfall. Seminariet sker i fjärdedelsgrupper. Vid seminariet leder kapitelansvariga delgrupper diskussion kring innehållet i sitt respektive kapitel (11 o 15). Ansvarig delgrupp fördelar ordet sinsemellan i gruppen och ser till att alla övriga seminariedeltagare kommer till tals. Lärare deltar som resursperson. 4

6 Den ansvariga delgruppen inleder med att förklara viktiga termer o principer (i det innehåll som täcks av instuderingsfrågorna). Den ansvariga delgruppen ställer sedan nya öppna frågor (en fråga per person i gruppen) som underlag för diskussion med den andra delgruppen. Ställ gärna frågor på sådant du/ni inte förstår - finner intressant ifrågasätter - och reflektera över användbarhet och för-/nackdelar med metoder/tankar som presenteras i boken! Använd patientfallen i Bilaga 1 (1 fall för respektive kapitel) för att konkretisera diskussionen med övriga gruppen. Bedömningskriterier för uppfyllande av lärandemål - förklara med egna ord innebörden i inläst litteratur och tillämpa på fiktivt patientfall. Kriterier för godkänt - genomfört uppgiften genom aktivt deltagande vid seminariet enligt anvisning. Studieuppgift 4 Uppgiften introduceras 27/1. Syftet är att träna kritisk granskning av vetenskapliga studier med design randomiserad kontrollerad studie (RCT). Ni arbetar två och två. Båda läser de två nedan angivna artiklarna (hoppa över statistikbeskrivning) och bokkapitlet av Backman: Timmermans AA, Lemmens RJ, Monfrance M, Geers RP, Bakx W, Smeets RJ, Seelen HA. Effects of task-oriented robot training on arm function, activity, and quality of life in chronic stroke patients: a randomized controlled trial. J Neuroeng Rehabil Mar 31;11:45. Canning CG, Sherrington C, Lord SR, Close JC, Heritier S, Heller GZ, Howard K, Allen NE, Latt MD, Murray SM, O'Rourke SD, Paul SS, Song J, Fung VS. Exercise for falls prevention in Parkinson disease: a randomized controlled trial. Neurology Jan 20;84(3): Backman J. Rapporter och uppsatser. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur; Kap. 3, Rapportens innehåll och disposition; s (Frivillig läsning, kan vara till hjälp: Del Mar C, Hoffmann T. A guide to performing a peer review of randomised controlled trials. BMC Medicine. 2015; 13:248) Utgå från Backmans bok Kap. 3, Rapportens innehåll och disposition (samt om ni vill - använd checklistan i Kap 14) vid granskningen: Diskutera hur artiklarna följer bokens kriterier för hur vetenskapliga artiklar bör skrivas. Diskutera också den fysioterapeutiska relevansen. En i varje par laddar upp ett gemensamt skriftligt dokument (1-2 sidor) med bådas namn angivna, på GUL under inlämningsuppgiften Studieuppgift 3 Artikelgranskning, senast 18/2. Litteraturseminarium III, Vetenskaplig metod, 19/2 Era synpunkter och tankar kring artiklarna diskuteras i fjärdedelsgruppen vid seminariet (fredagen den 19/2 enligt särskilt schema). 5

7 Bedömningskriterier för uppfyllande av lärandemål - kunna kritiskt granska en vetenskaplig artikel med avseende på struktur - kunna relatera innehållet till fysioterapi (relevans beträffande syfte, metod, slutsats) Kriterier för godkänt - genomfört uppgiften enligt anvisning samt närvaro och aktivt deltagande vid seminariet 6

8 Studieuppgift 5, Fysioterapi för barn och ungdom Detta avsnitt ska utgöra en grund för att kunna arbeta som fysioterapeut med barn och ungdomar. Den första föreläsningen i barnkursen blir 8/2 då också redovisningsuppgiften introduceras. Ytterligare föreläsningar om barn och ungdomar blir vecka 14. Avsnittet innehåller även patientdemonstrationer. Kurslitteraturen ska läsas parallellt. Redovisningsuppgiften innebär att i grupp om två eller tre i skrift redogöra och muntligen presentera ett tilldelat ämne/tema. Uppgiften kräver att ni söker kunskap om ert ämne/tema i olika källor, samt att ni tar fram och granskar en vetenskaplig artikel om ert ämne/tema publicerad i en referee granskad tidskrift. För betyget godkänd på den skriftliga delen av uppgiften ska ni sammanfatta aktuell kunskap om ert ämne/tema, samt referera till innehållet i den vetenskapliga artikel, som ni valt. Uppgiften ska omfatta 1,5-3 sidor. Numrera sidorna och skriv era namn tydligt på varje sida. Referenser skrivs enligt Vancouversystemet. För betyget godkänd på den muntliga delen av uppgiften krävs att ni på ett pedagogiskt sätt presenterar ert ämne/tema och anknyter till den kunskap, förståelse, färdighet, förmåga och förhållningssätt, som krävs för att som fysioterapeut kunna arbeta med detta ämne/tema. Varje grupp har minuter (Beror lite på hur stor kursen är, men det är nog en bra ungefärlig siffra) till sitt förfogande, varav den muntliga presentationen får ta cirka 10 minuter. Resten av tiden skall avsättas till diskussion. Redovisningen sker i halvklass. Till redovisningen den 7/4 ska varje grupp ha läst två andra gruppers redovisningsuppgifter och ha förberett cirka två frågor per arbete. Dessa frågor ska ställas under diskussionerna, som följer efter varje redovisning i enlighet med de anvisningar ni får vid introduktionen den 8/2. Vilka arbeten studenterna ska läsa meddelas vid introduktionen. Den skriftliga delen av uppgiften skickas senast tisdagen den 5/4 kl via e-post till anna-lena.lagerkvist@vgregion.se samt till de fyra studenter, som ska läsa ert arbete (använd e-postlistan i GUL!) Bedömningskriterier för uppfyllande av lärandemål sammanfattning av aktuell fysioterapeutisk kunskap inom tilldelat ämne/tema med referens till vald vetenskaplig artikel diskussion med anknytning till fysioterapeutiskt arbete inom ämnet/temat Kriterier för godkänt närvaro vid schemalagda obligatoriska moment och patientdemonstrationer godkänt genomförande av skriftlig och muntlig del av uppgiften enligt anvisning närvaro vid redovisningar enligt schema diskussionsfrågor till två andra gruppers arbeten Litteratur till uppgiften: Beckung E, Brogren Carlberg E, Rösblad B, red. Fysioterapi för barn och ungdom - teori och tillämpning. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur; Artiklar kan tillkomma. 7

9 EXAMINATIONSUPPGIFT 1 Uppgiften introduceras 27/1. Muntlig och praktisk, individuell examination Efter att ha inhämtat kunskaper teoretiskt och praktiskt som rör fysioterapeutisk undersökning och behandling av patienter med sensomotoriska funktionsnedsättningar under de första tre veckorna, kommer studenten muntligen att få redogöra för och praktiskt visa nedanstående moment. Studenterna examineras två och två, under sammanlagt 60 minuter (enligt särskilt schema den 16/2 eller 17/2). Varje student har 30 minuter till sitt förfogande för att muntligt och praktiskt besvara en fråga om undersökning och en om behandling. Kamraten agerar patient. Feedback ges efter det att båda studenterna genomfört båda sina moment. Undersökningsmomentet innebär att man ska kunna redogöra för samt praktiskt visa hur man går tillväga för att fysioterapeutisk undersökning av något av följande: - balans - känsel - muskeltonus - koordination - yrsel Man ska kunna redogöra för hur undersökningsfynden bedöms utifrån vad som räknas som normalt respektive avvikande och hur bedömningar av avvikelser kan graderas. Man ska även kunna resonera kring vad ett funktionsbortfall kan få för konsekvenser för patienten och hur fysioterapeuten hanterar detta. Behandlingsmomentet innebär att man ska kunna redogöra för samt praktiskt visa hur man går tillväga för att genomföra någon av följande fysioterapeutiska åtgärder: - stimulera viljemässig rörelseförmåga hos en patient med central skada med mycket lite funktion (t ex hemipares) - instruera en patient med hemipares att förflytta sig på och upp från brits och manuellt förflytta en patient mellan brits och stol - träna styrka i olika delar av kroppen med hjälp av manuella motstånd - förhindra rörelseinskränkning med hjälp av manuella motstånd - utföra behandling mot någon typ av yrsel Man ska kunna förklara varför man gör som man gör och kunna relatera träning av kroppsfunktioner och/eller delmoment till aktivitet i sin helhet. Bedömningskriterier för uppfyllande av lärandemål - ange och förklara begrepp i fysioterapeutisk undersökning och behandling - visa hur man instruerar och utför undersökning - tolka resultat och beskriva hur de kan dokumenteras i journalen - visa hur man instruerar, genomför och förklarar delmoment i behandling Kriterier för godkänt - godkänt genomförande av uppgiften enligt anvisning 8

10 EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Uppgiften introduceras 18/2. Skriftlig och muntlig individuell examination Uppgiften består i att du skall göra en systematisk beskrivning och analys av en patient, du mött under din verksamhetsförlagda utbildning. Syftet är att visa och tydliggöra vad du gör som fysioterapeut, hur du gör och varför. Du skall också träna dig i muntlig framställning, då du vid examinationen skall presentera ditt patientfall inför en grupp studiekamrater. Rapporten skrivs i löpande text, med rubriker angivna enligt punkterna 1-9 nedan. Vedertagna förkortningar (t ex namn på bedömningsinstrument) skrivs ut första gången de förekommer i texten. (Skriv ej pat, hö eller vä, de är inte vedertagna). Rapporten ska omfatta 4-5 sidor, förutom försättsblad (finns på GUL) och referenslista som kan ligga utöver sidantalet. Textstorlek 12 p, enkelt standardradavstånd (12 p) och standardmarginal (2,5 cm). Din skriftliga redogörelse ska innehålla: 1. Inledning. Här skall syftet med fallbeskrivningen framgå samt varför du valt just denna patient. Ange vilken typ av klinisk utbildningsplats du varit på (ange ej enhetens namn eller ort). 2. Beskrivning av patient. För att skydda patientens identitet - använd initialer/alias och utelämna detaljer (t ex yrke el bostadsort) - så att patienten inte kan identifieras. Beskriv patienten utan egna tolkningar och värderingar. Gör en saklig, systematisk beskrivning (använd arbetsbladet Fysioterapeutisk undersökning inom neurosjukvård samt Motor Control-boken som stöd avseende innehåll och struktur: - Anamnes Skriv i löpande text utan underrubriker. - Undersökning Beskriv patientens tillstånd då du som student först träffar henne/honom (komplettera vid behov med uppgifter från journal så att läsaren får en bild av patientens funktion/problem). Undersökningen kan vara baserad på observation och/eller standardiserade tester eller specifika utvärderingsinstrument. Beskriv förflyttningsförmåga, balans, gång/rullstolsförmåga och arm-handfunktion (på aktivitets-/delaktighetsnivå) - och då det är relevant beskriv även aktuell kroppsstruktur/kroppsfunktion. Skriv i löpande text - eller använd underrubriker - inte i telegramstil. - Fysioterapeutisk bedömning En kort sammanfattning av analysen av vad som framkommit i anamnes och undersökning med avseende på resurser och nedsättningar hos patienten, inriktad på de funktioner/aktiviteter som man hoppas kunna påverka med fysioterapi (eller av betydelse för fysioterapeutiska åtgärder). - Kortsiktiga och långsiktiga mål. Formuleras utifrån överenskomna konkreta (definierade/mätbara) funktioner/aktiviteter som patienten förväntas uppnå inom viss angiven tid. 3. Beskrivning av de fysioterapeutiska åtgärderna. Här skall du beskriva de fysioterapeutiska behandlingsåtgärderna och hur de utfördes, samt diskutera ditt val av dem och vilket stöd du har i litteraturen för desamma. Du bör ha med minst tre olika referenser. Vid beskrivning av de olika behandlingsåtgärderna ska du ange vilken ICF-nivå (kroppsstruktur/kroppsfunktion, aktivitet/delaktighet och ev omgivningsfaktorer) respektive åtgärd syftar till att påverka. Försök att strukturera din beskrivning så att den blir lätt att följa. 9

11 4. Motoriska inlärningsprinciper Utgå från litteraturen nedan och beskriv hur du använt dig av principer för motorisk inlärning, dvs hur du instruerade och gav återkoppling (feedback) till patienten. Beskriv också hur du planerade (helhet delar, block varierad träning), strukturerade (miljö, lokal) och genomförde behandling/träning. Litteratur om motorisk inlärning: Shumway-Cook A, Woollacott MH. Motor control, translating research into clinical practice. Fourth ed. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins; Chapter 2, Practical applications of motor learning research; p (i upplaga 3 s 35-38). Carr J, Shepherd R. Stroke rehabilitation-guidelines for exercise and training to optimize motor skill. Oxford: Butterworth Heinemann; Brain reorganization, the rehabilitation environment, measuring outcomes; p (pdf på GUL) Hedberg Å. Motoriskt lärande. I: Beckung E, Brogren Carlberg E, Rösblad B, red. Fysioterapi för barn och ungdom: teori och tillämpning. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur; s Beskrivning av utvärdering och behandlingsresultat. Beskriv hur du utvärderat din behandling/åtgärder och vilka eventuella utvärderingsinstrument du använt. Beskriv ett bedömningsinstrument kortfattat (om du inte använt något beskriv ändå ett i detta patientfall tänkbart sådant). Ange resultatet av din behandling utifrån din avslutande undersökning - via observation och/eller standardiserade tester av de aktiviteter och funktioner du bedömt i undersökningsdelen och beskriv med siffror och/eller ord. Analysera resultatet och ange också i vilken grad målen uppnåddes. Om ingen påvisbar förändring skett är det också ett viktigt resultat! 6. Beskrivning av behandlingsrelationen och ditt professionella förhållningssätt. Beskriv hur du uppfattat patientens reaktioner- eller utebliven reaktion- på sin livssituation och det inträffade. Om du haft hand om ett barn kan det t ex handla om hur du tycker barnet verkar uppfatta sig och sina förmågor i förhållande till andra barn. Vilka eventuella känslor väckte detta hos dig? Hur förhöll Du dig till patientens reaktioner/brist på reaktioner? 7. Etiska ställningstaganden. Beskriv något etiskt ställningstagande som förekom i samband med din VFU utifrån någon situation du varit med om eller bevittnat - kring en egen eller någon annan patient. Beskriv ett exempel på hur det inverkade på ditt handlande. Reflektera kort kring de fysioterapeutiska insatserna utifrån andra aspekter - t ex likabehandling, genus, och/eller mångfald samt ur någon infallsvinkel på hållbar utveckling (tex miljö, sociala förhållanden/hälsa, ekonomi). Rekommenderad litteratur: Henriksson H. Etiska problem inom sjukgymnastiken finns det? Sjukgymnasten. 1992; Vetenskapligt Suppl 2: Referenser Skrivs enligt Vancouversystemet. Information om Vancouversystemet kan fås via universitetsbiblioteket. Länkar finns på GUL. Inlämning av examinationsuppgiften: Uppladdning görs på GUL under Innehåll - Examinationsuppgift 2, Fallbeskrivning. Ditt dokument skall vara uppladdat på GUL samt mailat till din opponent senast tisdagen den 29 mars klockan Opponentens namn framgår av examinationsschemat. Dokumentet granskas för plagiat i systemet Urkund. 10

12 Examination av fallbeskrivning, sker under vecka 13. Du kommer att muntligt få presentera ditt patientfall vid ett seminarium inför en mindre grupp av kurskamrater samt en lärare. Förbered dig med overhead, annat lämpligt material eller använd tavlan för att underlätta för åhörarna att följa med i presentationen (ej powerpoint, dator finns ej i alla rum). Redogör i första hand för punkterna 2, 3 och 5 vid Din presentation på 10 minuter. Därefter kommer den kamrat som har granskat fallbeskrivningen att fungera som opponent och ställa frågor på arbetet samt ge konstruktiv kritik, under 10 minuter. Efter detta ges du möjlighet att diskutera någon etisk frågeställning från din VFU (tänk igenom innan vad du skulle vilja ta upp). Övriga gruppdeltagare deltar avslutningsvis i diskussionen. Du får enskild muntlig och skriftlig feedback på genomförd uppgift och presentation direkt efteråt. Du kommer själv att få granska en annan kamrats fallbeskrivning på motsvarande sätt oppositionsförfarande beskrivs på följande sida. Närvaro kommer att krävas i två dagar, enligt särskilt schema. Bedömningskriterier för uppfyllande av lärandemål - beskrivit och förklarat utifrån de olika punkterna (2-9) enligt anvisningarna. Kriterier för godkänt - genomfört och lämnat in uppgiften enligt anvisning, inom utsatt tid - en kort pedagogisk presentation av fallbeskrivningen och genomförd opposition av en studentkamrats fallbeskrivning - närvaro i två dagar vid examination - eventuella ändringar/kompletteringar kompletterat arbete laddas upp som inlämningsuppgift under Innehåll på GUL senast den 8/4. 11

13 OPPONENTSKAP vid examination av fallbeskrivning Uppgiften att vara opponent på en studiekamrats arbete innebär vid denna examination att kritiskt granska en fallbeskrivning utifrån det innehållsmässiga i första hand. Din uppgift som opponent är också att att ställa frågor till författaren och kommentera innehållet, så att det blir en levande diskussion vid examinationsseminariet. Som opponent har du vid examinationen 10 minuter till ditt förfogande. Ta fram och peka på det positiva, det Du funnit vara bra i arbetet. Motivera Ditt ställningstagande. Fokusera på fysioterapiprocessens olika delar; bedömning, åtgärder och utvärdering, som till exempel: Finns den röda tråden det vill säga hänger arbetet ihop, är det lätt för läsaren att göra sig en bild av patienten och följa hur undersökning, målsättning behandling och utvärdering gått till? Går det att jämföra fynd i undersökningen med motsvarande fynd i utvärderingen så att resultat av behandlingen blir tydliga? Har resultaten analyserats i relation till uppsatta mål? Är de utvärderingsinstrument om använts adekvata? Ställ frågor på sådant Du inte förstått eller där du anser att kompletterande information behövs. Lyft till diskussion något i arbetet som är av eget - eller av allmänt fysioterapeutiskt intresse. Är den litteratur som refereras adekvat för den behandling som beskrivs? Ge konstruktiv kritik på sådant Du anser kunde gjorts annorlunda (undvik detaljer beträffande formalia detta kan v.b. lämnas efteråt ) Innehåller arbetet det som studiehandledningen föreskriver för fallbeskrivningen? 12

14 LITTERATUR Obligatorisk litteratur Backman J. Rapporter och uppsatser. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur; (Kap 3, 14) Beckung E, Brogren Carlberg E, Rösblad B. Fysioterapi för barn och ungdom: teori och tillämpning. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur; 2013.(Kap 1,2,6,7, 14,16,17,20) Borg J, Borg K, Gerdle B, Stibrant Sunnerhagen K. Rehabiliteringsmedicin, Teori och praktik. 2:a uppl. Danmark: Studentlitteratur; (Kap 2,4, 21-23, 25-32, 33-37) Shumway-Cook A, Woollacott MH. Motor control, translating research into clinical practice. Fourth ed. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins; (Kap 1,6,11,15,17, 19) Artiklar och övrigt material: Carr J, Shepherd R. Stroke rehabilitation-guidelines for exercise and training to optimize motor skill. Oxford: Butterworth Heinemann; Brain reorganization, the rehabilitation environment, measuring outcomes; p (pdf på GUL). Clarkson HM. Musculoskeletal assessment. Joint range of motion and manual muscle strength. 3 rd ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; Henriksson H. Etiska problem inom sjukgymnastiken finns det? Sjukgymnasten. 1992; Vetenskapligt Suppl 2:4-11. (pdf på GUL). Timmermans AA, Lemmens RJ, Monfrance M, Geers RP, Bakx W, Smeets RJ, Seelen HA. Effects of task-oriented robot training on arm function, activity, and quality of life in chronic stroke patients: a randomized controlled trial. J Neuroeng Rehabil Mar 31;11:45. Canning CG, Sherrington C, Lord SR, Close JC, Heritier S, Heller GZ, Howard K, Allen NE, Latt MD, Murray SM, O'Rourke SD, Paul SS, Song J, Fung VS. Exercise for falls prevention in Parkinson disease: a randomized controlled trial. Neurology Jan 20;84(3): Arbetsblad för praktisk träning (finns på GUL): Arbetsblad för praktisk träning av motorik baserat på boken: Carr J, Shepherd R. A motor relearning programme for stroke. 2 nd ed. London: Heinemann Medical Books; Arbetsblad för praktisk träning i manuella motstånd baserat på boken: Hedin-Andén S. PNF Grunder och funktionell träning. Lund: Studentlitteratur; Arbetsblad: Fysioterapeutisk undersökning inom neurosjukvård. Mall till anamnes och undersökning samt träning vid yrsel. Arbetsblad manuella förflyttningar. 13

15 Bilaga 1 s1 Instuderingsanvisning till boken: Shumway-Cook A, Woollacott M. MOTOR CONTROL, translating research into clinical practice. Fourth edition. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins; Instuderingsfrågorna nedan är tänkta som vägledning till vilka partier som är viktigast att läsa. Du behöver inte läsa om alla studier (ofta ges slutsatser i början och slutet av dessa stycken), specifika test, assessment tools och tabeller. Ett tips är att börja med att läsa Summary i slutet av respektive kapitel. Anteckna under läsningen väsentliga fakta och frågor på sådant du inte förstår, och ta med till seminariet för diskussion. Förklaring av bokens terminologi kring nivåer för undersökning och behandling jämfört med ICF: NIVÅINDELNING AV RÖRELSER enligt Shumway-Cook, Woollacott: KLASSIFIKATION AV HÄLSOTILLSTÅND enligt ICF: Impairment level = Kroppsstrukturer / Kroppsfunktioner Strategy level Har ingen direkt motsvarighet i ICF Functional level = Aktivitet/Delaktighet Fokusera läsningen på nedanstående punkter i syfte att förstå generella begrepp och hur de används - både i boken och i praktiken: CHAPTER 6. A conceptual framework for clinical practice (ej avsnitt Nagi model) Beskriv innebörden av task-oriented approach. Beskriv vilka nivåer/domäner (ICF) som kan ingå vid undersökning och behandling enligt ett uppgiftsorienterat angreppssätt, task-oriented approach. Beskriv skillnad på performance och capacity i fråga om undersökning/bedömning? Beskriv olika metoder att få fram information om patientens problem på olika ICF-nivåer. Hur går du tillväga för att undersöka dvs på vilken ICF-nivå börjar du? Hur resonerar du när det gäller behandling? CHAPTER 17. Reach, grasp and manipulation: Changes across the life span Beskriv några viktiga steg när det gäller utveckling av arm-/handfunktionen hos barn och ge exempel (t ex i vilken ordning kommer olika förmågor, när har barnet uppnått vuxen nivå av arm-handfunktion?). Beskriv några viktiga förutsättningar (kroppsfunktioner) för arm-handfunktion. Kan något annat än kroppsfunktioner ha betydelse för den motoriska utvecklingen hos barnet? Hur kan kunskaper om utveckling av arm-handfunktion hos barn hjälpa oss vid bedömning hos vuxna med neurologisk skada? Finns likheter? Exempel? Beskriv vad som sker med arm-/handfunktionen hos äldre vuxna. Beskriv tänkbara orsaker till detta. Vilka effekter kan man förvänta sig av träning av nedsatt arm-handfunktion hos äldre? Hos yngre? 14

16 Bilaga 1 s2 CHAPTER 19. Clinical management of the patient with reach, grasp and manipulation disorders (Ej: Robot training, Contextual interference, Practicing activities in virtual environments, Ipsilesional limb training, Training handwriting, Bimanual training) Utgå från nedanstående frågor för att beskriva generellt och ge exempel specifikt genom att fundera kring patientfallet Mrs Jean J (beskrivs initialt på s ) Hur kan du utifrån ett uppgiftsorienterat synsätt undersöka en person med nedsatt funktion i övre extremiteten på aktivitets-/delaktighets nivå? Hur kan du standardisera undersökningen? Hur kan du undersöka på strateginivå vid nedsatt arm-handfunktion? Vilka komponenter (tex aktiviteter, olika delar av kroppen) kan behöva undersökas? Beskriv några olika grepp som kan ingå i undersökning av handfunktion. Vilka fysiska och psykiska kroppsstrukturer/-funktioner kan vara påverkade vid nedsatt arm-handfunktion? Hur undersöks de? Hur kan du utifrån resultatet av din bedömning planera behandling av nedsatt arm/handfunktion på de olika ICF-nivåerna? Förklara och motivera ditt upplägg. CHAPTER 11. Clinical management of the patient with a postural control disorder Hur kan man undersöka postural kontroll/balans på aktivitets/delaktighetsnivå? Ge exempel på metoder. Vad innebär - och hur kan man undersöka - strategier för postural kontroll? Exempel? Vilka fysiska och psykiska kroppsstrukturer/-funktioner kan vara påverkade vid nedsatt postural kontroll? Ge exempel på hur du kan undersöka dem och hur du kan differentiera mellan vilka strukturer/funktioner som är påverkade? Hur bedömer och använder du resultat av standardiserade tester (tex TUG, BBS, Functional reach)? Vad är normalt? Hur stor förändring (i t ex BBS-poäng) krävs för att det ska räknas som en reell förändring? Hur kan nedsättningar i kroppsstrukturer/funktioner behandlas för att förbättra balans? Ge exempel. Hur kan strategier för ökad postural kontroll tränas? Ge exempel. Hur kan balans tränas på aktivitets-/delaktighetsnivå? Ge exempel. Hur kan du lägga upp behandling utifrån omgivningsfaktorer? Ge exempel Diskutera vilka effekter på balansförmåga som kan förväntas av olika typer av träning? Vad bör ingå i träningsprogram? CHAPTER 15. Clinical management of the patient with a mobility disorder (Ej avsnitt om Body weight support o Robotträning) Diskutera hur begreppet/ aspekter på gång kan appliceras på de olika ICFnivåerna. Hur kan gång undersökas på aktivitets-/delaktighetsnivå? Ge exempel. Vad innebär och vad krävs för funktionell gång i dagligt liv? Ge exempel. Hur kan du undersöka gång på strateginivå? Vilka fysiska/ psykiska kroppsstrukturer/-funktioner kan behöva undersökas vid gångproblem? Hur? Vilka undersökningsmetoder tycker du är viktigast gällande gång? Motivera! 15

17 Bilaga 1 s3 Vad får du för information av gångtester och vad har du för nytta av den ( tex gånghastighet, gångsträcka, 6-min gångtest)? Vad är normalt? Hur stor bör en förändring vara för att räknas? Boken talar om 3 grundläggande förutsättningar för gångförmåga som bör ingå i målsättning för gångträning - beskriv dessa! Hur kan gångförmåga tränas på kroppsstruktur-/kroppsfunktionsnivå? Ge exempel. Hur kan gångförmåga tränas på strateginivå? Ge exempel Hur träna gång på aktivitets-/delaktighetsnivå? Utifrån omgivningsfaktorer? Ge exempel. Patientfall att diskutera vid seminarium II Patientfall Postural kontroll Ulla är 60 år och fick Parkinsons sjukdom diagnosticerad för 3 år sedan. Bor i villa med make och de delar på hushållssysslorna. Tycker om trädgårdsarbete och handarbete. Arbetar 50% i elektronikbutik. Ulla beskriver att hon ofta är trött. Arbetar några timmar varje dag och åker buss till/från arbetet. Går långsammare än andra från bussen och tar ofta snedsteg. Tycker det är svårt att gå då det börjar skymma. Känner sig osäker då hon går på toaletten på natten och har varit nära att ramla några gånger. Tappar ibland balansen då hon arbetar i köket och behöver göra snabba riktningsändringar. Motoriska symptom framförallt i höger sida i arm, hand, ben och fot. Tremor i höger hand. Svårt att lyfta höger framfot vid gång och fastnar ibland med foten i underlaget och snubblar till. Har inte ramlat med känner sig ofta osäker. Ulla upplever ökade svårigheter att göra flera saker samtidigt, både hemma och på arbetet. Lite svårt att minnas. Har på arbetet svårt att återuppta det hon höll på med då hon blir avbruten av kunder som frågar om olika saker. När hon ska hämta något åt en kund som samtidigt frågar något känner hos sig ostadig och får ibland hålla sig i hylla eller annat för att kunna svara korrekt utan att tappa balansen. Det är också svårt att sträcka sig efter saker på hyllorna lagret utan att tappa balansen, måste ofta ta tag i något fast. Känner sig osäker då hon går runt i butiken då det är mycket folk, är rädd att bli knuffad. Tränar 3 ggr/v med stavgångspromenader, ca 30 minuter/gång. Går på gångvägar och ibland i motionsspår i skogen. Vill gärna återuppta träning på gym och har ett program utformat av en gyminstruktör men tror att en fysioterapeut skulle kunna hjälpa henne med tips på övningar mer specifika för hennes balansproblem. Ge förslag på hur Ullas balans kan undersökas! (ur olika perspektiv, på olika nivåer) Vilka bedömningsinstrument kan vara lämpliga? Motivera dina val! Föreslå träning och råd i syfte att förbättra hennes balans utifrån de problem hon beskriver! Motivera! 16

18 Patientfall Gång Bilaga 1 s4 Sandra är en 35-årig kvinna med diagnosen MS i långsamt progredierande form sedan 10 år tillbaka. Bor i enplans villa med make och ett 10-årigt barn. Har hjälp med tvätt och städning. Lärare till yrket men är nu sjukskriven. Framförallt benen är påverkade. Klarar alla förflyttningar själv med behöver viss hjälp med påklädning och att bädda sängen. Går inomhus med 2 kryckkäppar och klarar ca 50 m men blir mycket trött i benen. Ataktisk gång, går med bålen framåtlutad och lägger mycket tyngd på armarna, flekterad i höfter och knän genom hela gångcykeln. För fram benen med hjälp av bålmuskulaturen och cirkumducerar något i höfterna. Fötterna är supinerade framförallt höger och höger fot släpar i golvet under svängfasen. Sätter i foten med hela fotsulan, ingen hälisättning. Kan stå utan stöd med 30 cm mellan fötterna, seende, i 20 s. Blundande ses falltendens och ståendet är då mycket ataktiskt. Upprätnings- och jämviktsreaktioner är ua i sittande, men i stående är jämvikts- och skyddsreaktioner nedsatta. Muskelstramhet i samtliga ytterlägen i nedre extremiteter, förkortade hamstrings bilateralt. Kraftigt ökad muskeltonus i höftens flexorer, extensorer, adduktorer och inåtrotatorer samt knäflexorer och något i fotledens plantarflexorer. Muskelstyrka i benen motsvarar 2-3 på 0-5skalan. Kan inte dorsalflektera i fotleder med rakt knä, men klarar med böjda ben. Klarar uppresning från sittande till stående med handstöd samt bäckenlyft i krokliggande. Ytlig hypersensibilitet blandat med nedsatt sensibilitet i benen. Ledsensibilitet bortfallen i tåleder, nedsatt i fotleder men ua i knäleder. Hur undersöker du Sandras gångförmåga vidare? (vad behöver bedömas, hur?, ev bedömningsinstrument). Motivera! Ge förslag till fysioterapeutisk behandling och ev egen träning för att förbättra gångförmågan! Motivera! 17