INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI MNV229 Stroke - ett interprofessionellt vårdprocessperspektiv, 15 högskolepoäng Stroke - a interdisciplinary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för neurovetenskap och fysiologi att gälla från och med , höstterminen Utbildningsområde: Medicinskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Inplacering Kursen ges som en uppdragsutbildning på avancerad nivå, men kan även ges som fristående kurs. Huvudområde Fördjupning - A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Förkunskapskrav Svenska B och Engelska A samt examen på högskolenivå om minst 180 högskolepoäng inom något av hälsovetenskapens huvudområden eller motsvarande rekommenderas. Mål Efter godkänd kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse Förklara grundläggande mekanismer för återhämtning efter stroke. Redogöra för och förklara riskfaktorer, prevention, diagnostik, prognos och behandling av olika hjärnskadesyndrom vid stroke.

2 Redogöra för och förklara symtom och konsekvenser i tidigt och sent skede efter stroke. 2/ 3 Färdigheter och förmåga Med utgångspunkt i personcentrerad vård, utifrån patientfall identifiera och diskutera komplexa frågeställningar gällande intervention för patienter och närstående i tidigt och sent skede efter stroke. Identifiera och diskutera former för samverkan genom vårdprocessen mellan olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård, andra samhällsinstanser och aktörer. Värderingsförmåga och förhållningssätt Värdera och reflektera kring evidensbaserad kunskap i relation till patientfall, person-centrerad vård och den egna verksamheten. Värdera och reflektera kring etiska frågeställningar i samband med stroke ur personcentrerat och närstående perspektiv. Värdera och reflektera kring olika typer av mångfaldsfrågor, jämställdhet och lika behandling i samband med vårdprocessen för personer med stroke. Innehåll Strokesjukdomen ur professionellt perspektiv: Funktionell neuroanatomi. Hjärnskadesyndrom vid stroke. Riskfaktorer och prevention. Diagnostik och bedömning. Intervention och utvärdering. Vårdprocess; från prehospitalt omhändertagande till kommunens ansvar. Etiska frågor. Strokeprocessen ur personperspektiv: Akutfasen; kris, krishantering, kommunikation. Återhämtningsfasen; motivation omorientering. Ett fortsatt liv; närstående samlevnad, fysiska, neuropsykologiska och neuropsykiatriska konsekvenser, återerövra delaktighet. Utvecklingsperspektiv på stroke: Värdering av evidens. Metoder för kunskaps och utvecklingsarbete

3 3/ 3 Former för undervisning Föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Undervisningsspråk: svenska Former för bedömning Examinationsuppgiften görs i grupp och består i muntlig och skriftlig redovisning av rapport inom självvalt område för fördjupning inkluderande tillämpning inom eget område genom ett patientfall. I examination ingår opposition på annan grupps arbete samt försvar av egna gruppens arbete. Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22). I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare upplägg. Betyg På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). Kursvärdering Systematisk skriftlig utvärdering genomförs efter varje föreläsning och seminarium. Analysen av kursvärderingen sammanställs och återkopplas till kursdeltagarna av kursansvarig. Kursvärderingarna är vägledande för genomförande av pågående kurs samt för utveckling av kommande kurser.

4 INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI MNV229 Stroke - ett interprofessionellt vårdprocessperspektiv, 15 högskolepoäng Stroke - a interdisciplinary Litteraturlista för MNV229, gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlistan är fastställd av Institutionen för neurovetenskap och fysiologi att gälla från och med Barnes M, Dobkin B, Bogousslavsky J. (eds) Recovery after stroke. Cambridge: University Press; 2005 (175 s) Ekman I. (red) Personcentrering i hälso- och sjukvård: från filosofi till praktik. Stockholm: Liber Utbildning; 2014 (261 s) Gottsäter A, Lindgren A. Stroke och cerebrovaskulär sjukdom, Lund, Studentlitteraur 2014 (384 s) Henriksen J-O, Vetlesen AJ. Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur; 2013 (75s) Jönsson A-C. (red) Stroke patienters, närståendes och vårdares perspektiv. Lund: Studentlitteratur; 2012 (310 s) Rönnbäck L, Johansson B. Long-lasting mental fatigue after traumatic brain injury or stroke. A new perspective. Saarbrücken: LAP Lambert Academic Publishing; 2012 (89 s) Selzer M, Clarke S, Cohen L, Duncan P, Gage F. (eds) Textbook of neural repair and rehabilitation. Vol 2. Cambridge: University Press; 2006 (55 s)

5 2/ 2 Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för strokesjukvård Tillgänglig på: Thylefors I. Babels torn. Om tvärprofessionellt teamsamarbete Stockholm: Natur & Kultur 2013 (220 s) För arbetsterapeuter tillkommer: Katz N. ed. Cognition, occupation, and participation across the life span. Neuroscience, neuororehabilitation, and models of intervention in occupational therapy, 3rd ed. Bethseda: AOTA Press; 2011 (67 s) För fysioterapeuter tillkommer: Carr J, Shepherd R. (eds). Stroke rehabilitation guidelines for exercise and training to optimise motor skill. Oxford: Butterworth Heinemann; 2004, ( 50 s) Shumway-Cook A, Woolacott M. Motor Control Translating research into clinical practice. 4th edition. Baltimore; Lippincott: Williams and Wilkins, 2012 (81 s) För sjuksköterskor tillkommer: Gottberg K. (red) Omvårdnad vid neurologiska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur; 2015 (194 s) Svensk sjuksköterskeförening Omvårdnad vid stroke. State of the art. Stockholm: Gothia; 2005 (115 s). Westergren A (red) Svårigheter att äta, Lund, Studentlitteratur, 2003, s 47-53, 55-66, 69-71, 75-97, , (60 s)