Enkät om länsgemensamma återvinningscentraler kvittningssystem i Stockholms län Svar på remiss från Kommunförbundet Stockholms län

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (4) HANDLÄGGARE Helena Sundström Helena.Sundstrom@huddinge.se Kommunstyrelsen Enkät om länsgemensamma återvinningscentraler kvittningssystem i Stockholms län Svar på remiss från Kommunförbundet Stockholms län Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Skrivelse enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 22 november 2013, överlämnas till Kommunförbundet Stockholms län som svar på remissen Enkät om länsgemensamma återvinningscentraler kvittningssystem i Stockholms län. Sammanfattning Kommunförbundet Stockholms län (KSL) önskar få kommunstyrelsens ställningstagande i frågan om ett eventuellt system med länsgemensamma återvinningscentraler. En enkät har skickats ut till samtliga kommuner i Stockholms län samt Håbo kommun (som ingår i STAR). Svaret på enkäten tillsammans med kommunernas eventuella synpunkter ska ge KSL vägledning för det fortsatta arbetet i att ta fram ett förslag på hur länets återvinningscentraler kan tillgängliggöras för alla medborgare i länet, oavsett kommuntillhörighet. Ärendet har remiterars till miljönämnden och SRV Återvinning AB och enkäten har även diskuterats vid ett ägarmöte med SRV och ägarkommunerna den 24 oktober Beskrivning av ärendet Stockholmsregionens avfallsråd, STAR, har fått i uppdrag att ta fram ett förslag om hur hushållen i Stockholms län kan få möjlighet att välja lämpligaste återvinningscentral inom länet och hur de ekonomiska effekterna kan neutraliseras genom ett kvittningssystem mellan kommunerna. KSL har därför skickat ut en enkät till länets samtliga kommuner samt Håbo kommun (som ingår i STAR) för ställningstagande och eventuella synpunkter med svarstid till den 31 december Svarsalternativen är följande: POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se HUDDINGE

2 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (4) Alternativ A Vill kommunen tillåta egna hushåll att lämna grovavfall i annan kommun och även ta emot grovavfall från hushåll i andra kommuner (även utanför bolagsområde) gentemot ersättning till/från annan kommun? Alternativ B Vill kommunen tillåta enbart egna hushåll att lämna grovavfall i den egna kommunen/inom bolagsområde? Om alternativ A väljs önskas ett ställningstagande till kvittningssystem: Alternativ A.1 Vill kommunen ha inpasseringssystem i någon form som räknar passager och kvittning (ger underlag för statistik i gemensam databas)? Alternativ A.2 Vill kommunen ha en schabloniserad kvittning? (beräkningar av antal besökare från annan kommun genom stickprov vid ett antal tillfällen)? Svaret på enkäten ska ge KSL vägledning för det fortsatta arbetet i att ta fram ett förslag på hur länets återvinningscentraler kan tillgängliggöras för alla medborgare i länet, oavsett kommuntillhörighet. Huddinge kommun och de övriga SRV-kommunerna har ett inpasseringssystem som innebär att hushållen i kommunerna har ett passerkort som gäller för SRV:s samtliga återvinningscentraler med ett obegränsat antal besökstillfällen. Företag i kommunerna måste ha ett särskilt företagskort som möjliggör ett visst antal besök per år. Stockholm stad, som idag har ett öppet system, planerar att införa ett inpasseringssystem med möjlighet att inkludera de kort som används av de kommuner som redan har ett inpasseringssystem. För en mer detaljerad beskrivning av förfrågningen från KSL, se bilaga 2. Remissinstansernas synpunkter SRV återvinning stödjer tanken att medborgarna ska kunna välja var de lämnar sitt avfall och ser fördelarna för de enskilda hushållen, både i ökad valfrihet och i minskad transportsträcka. En positiv effekt tror SRV också är att mängdgen avfall som lämnas in ökar. För ett definitivt ställningstagande till ett gemensamt kvittningssystem krävs dock enligt SRV ytterligare utredningar och de pekar särskilt på: Att kommunerna kommer överens om vad en genomsnittskostnad för ett besök på en återvinningscentral är Att en kartläggning görs i varje kommun avseende antal medborgare per återvinningscentral i kommunen, vilket system som finns idag

3 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (4) (bom eller liknande), antal tillåtna besök samt hur företagskunder hanteras. Att det samordnas/tas fram gemensamma regelverk för antal kostnadsfria besök, kring vilka begrepp som används för fraktioner som ska sorteras ut samt kring företagens möjligheter att lämna avfall Att varje kommun kan hantera den ökade administrationen som ett gemensamt system innebär Att en eventuell ökad belastning på återvinningscentralerna kan ge ökade kötider och en försvårad trafiksituation som i förlängningen skapar ett investeringsbehov Enkäten har även diskuterats vid ett ägarmöte med SRV och ägarkommunerna den 24 oktober Miljönämnden är positiv till länsgemensamma återvinningscentraler enligt alternativ A i enkäten. Nämnden förespråkar en schabloniserad kvittning mellan kommuner (alternativ A.2) istället för inpasseringssystem då de menar att det är viktigt att ha ett invånarperspektiv och underlätta för människor att lämna sitt avfall på ett miljömässigt sätt. Nämnden menar även att ett inpasseringssystem kan ge miljömässigt negativa effekter för att det blir för krävande för invånarna och att avfallet istället hamnar i naturen. Fördelarna med ökad valfrihet för den enskilda individen anser nämnden är stora men pekar också på utmaningarna med att hitta ett fungerande kvittningssystem. Kommunerna har olika avfallstaxor, olika antal besökare, rätt till olika antal besök och vissa centraler kan komma att utsättas för ett ännu högre besökstryck. Remissvaren bifogas, se bilaga 3 och 4. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning är liksom miljönämnden positiva till länsgemensamma återvinningscentraler och föreslår att kommunen förespråkar alternativ A i enkäten. Liksom SRV anser dock kommunstyrelsens förvaltning att det finns en del utredningar som bör göras i fråga om kvittningssystem innan kommunen kan ta ställning till ett slutgiltigt förslag (alternativ A.1 eller A.2). Förvaltningen stöder dock miljönämndens synpunkter att det är viktigt att ha ett invånarperspektiv i frågan och att så långt som möjligt underlätta för människor att lämna sitt avfall på ett miljömässigt riktigt sätt.

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (4) Vesna Jovic Kommundirektör Gunilla Wastesson Planeringschef Bilagor Bilaga 1: Svar till KSL Bilaga 2: Enkät om Länsgemensamma återvinningscentraler kvittningssystem i Stockholms län med bilagor Bilaga 3: SRV:s svar på remiss Bilaga 4: Miljönämndens beslut daterat 12 november 2013 Beslutet delges Kommunförbundet Stockholms län SRV återvinning AB Miljönämnden

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2013/ (2) ERT DATUM ER REFERENS KSL/13/ Kommunförbundet Stockholms län Svar på enkät om länsgemensamma återvinningscentraler - kvittningssystem i Stockholms län Kommunstyrelsen i Huddinge kommun har ombetts lämna sitt ställningstagande angående länsgemensamma återvinningscentraler och ett eventuellt kvittningssystem. Huddinge kommun är positiva till länsgemensamma återvinningscentraler och förespråkar alternativ A i enkäten, det vill säga kommunen vill tillåta egna hushåll att lämna grovavfall i annan kommun och även ta emot grovavfall från hushåll i andra kommuner (även utanför bolagsområde) gentemot ersättning till/från annan kommun. Huddinge kommun har tillsammans med de övriga kommunerna som gemensamt äger SRV Återvinning AB, ett gemensamt inpasseringssystem med kort som medger kommuninvånarna att ett obegränsat antal gånger lämna in avfall på SRV:s återvinningscentraler. Kommunen anser att det för ett definitivt ställningstagande till ett kvittningssystem (alternativ A.1 eller A.2) krävs ytterligare utredningar och vill lyfta fram följande: Kostnadsperspektiv En förutsättning för att ett kvittningssystem ska fungera är att kommunerna kommer överens om vad en genomsnittskostnad per besök är. De kommuner som får en ökad belastning på grund av länsgemensamma återvinningscentralet måste garanteras en kostnadstäckning. Gemensamma regler Antalet kostnadsfria besök per år varierar mellan kommunerna vilket kan leda till att besöken styrs till vissa kommuner i ett gemensamt system. Effekterna av det måste utredas och behovet av ett gemensamt regelverk ses över. Fraktioner som ska sorteras ut kan variera mellan olika återvinningscentraler på grund av till exempel platsbrist. Vid en eventuellt länsgemensamt system bör det också ske en samordning kring vilka begrepp som används för POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se HUDDINGE

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2013/ (2) ERT DATUM ER REFERENS KSL/13/ fraktionerna samt vilka fraktioner som ska sorteras ut för att förenkla för kunden. Företagsbesök Gemensamma regler måste också införas kring företagens möjligheter att lämna avfall på återvinningscentralerna. SRV tillåter idag företag att lämna mindre mängder avfall genom användande av ett så kallat företagskort, andra kommuner har annan tillämpning. Administration kring systemet Ett länsgemensamt system leder till ett ökat behov av statistik samt en administration kring faktureringen av andra kommuners besök på våra återvinningscentraler. Administrationen bör kunna hanteras med nuvarande resurser, förutsatt att respektive kommun även fortsättningsvis sköter administrationen kring nya kort för sina respektive medborgare. Övrigt I dag råder det periodvis hög belastning på kommunernas återvinningscentraler med en ibland besvärlig trafiksituation som följd. Fler besökare kommer att leda till att våra kommuninvånare kommer att märka av ökade kötider för att lämna sitt avfall och en försvårad trafiksituation. I förlängningen kommer det att skapa ett investeringsbehov. En kartläggning över varje kommuns situation bör göras görs avseende antal medborgare per återvinningscentral i kommunen, vilket system som finns idag (bom eller liknande), antal tillåtna besök samt hur företagskunder hanteras. Huddinge vill för frågan också lyfta fram vikten av att så långt som möjligt underlätta för människor att lämna sitt avfall på ett miljömässigt riktigt sätt. Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 16 december Protokollsbilaga bifogas. Daniel Dronjak Nordqvist Kommunstyrelsens ordförande

7 MISSIV Dnr KSL/13/ Kommunstyrelsen Enkät om Länsgemensamma återvinningscentraler kvittningssystem i Stockholms län Ärendebeskrivning KSLs miljö- och samhällsutvecklingsberedning har gett kansliet tillsammans med Stockholmsregionens avfallsråd, STAR, i uppdrag att ta fram ett förslag om hur hushållen kan få välja lämpligast återvinningscentral inom länet och samtidigt neutralisera de ekonomiska effekterna mellan kommunerna med ett s.k. kvittningssystem. KSLs avsikt med enkäten är att få ett ställningstagande av kommunstyrelsen i alla länets kommuner samt Håbo som ingår i STAR. Kommunernas svar kommer att utgöra vägledning för det fortsatta arbetet inom projektet. Målsättning Målet med projektet är att komma fram till en gemensam lösning som innebär att systemet för kvittning blir användarvänligt, tillgängligt och kostnadseffektivt för alla kommuner och där alla kommuner kan delta på sina villkor. Bakgrund Frågan om länsgemensamma återvinningscentraler har pågått i omgångar under många år. KSL tog initiativet till en presidiekonferens kring ämnet länsgemensamma återvinningscentraler i april Den politiska diskussionen rörde vilka vägval som behövde göras för att genomföra ett system för medborgare att fritt kunna välja återvinningscentral i länet med ett mellankommunalt kvittningssystem för en fördelning av kostnaderna till respektive renhållningskollektiv. På konferensen framkom att det är viktigt och att det finns stort intresse för att hitta en länsgemensam lösning. KSLs miljö- och samhällsutvecklingsberedning gav i samband med detta kansliet i uppdrag att tillsammans med STAR fortsätta och ta fram förslag på lösning. Inpasseringssystem i länet idag Idag är det ett flertal kommuner i länet som har inpasseringssystem till sina återvinningscentraler. SRV återvinning som ägs av kommunerna Haninge, Huddinge, Botkyrka Nynäshamns och Salem har sedan flera år ett inpasseringssystem med kort. Övriga kommuner som har inpasseringssystem är Tyresö, Ekerö och Telge återvinning (Södertälje och Nykvarn).

8 KOMMUNFÖRBUNDET MISSIV STOCKHOLMS LÄN Dnr:KSL/13/ Stockholm stad planerar att införa ett inpasseringssystem med följande komponenter: Bommar Identifiering (kortläsare, RFID-kort, QR kod läsare) Internetåtkomst för kommunikation med gemensam databas samt eventuella sms-tjänster Systemet ska vara utbyggbart, d.v.s. nya former av hårdvara ska gå att ansluta, t ex. läsare för identifiering, sms-funktion. Stockholm stads system kommer inkludera möjligheten att använda de RFIDkort som nyttjas av de kommuner som idag har inpasseringssystem, se bilaga 2 för närmare beskrivning. Nuläge i processen Projektet har pågått och ett flertal varianter har diskuterats. I nuläget behövs en avstämning för att klargöra var kommunerna står i frågan för att kunna fortsätta processen på ett effektivt sätt. Bilagor som bifogas är: 1. Enkät 2. Stockholm stads förslag på webbaserat kvittningssystem inkl. kostnadsbeskrivning. Detta för att kommunerna i länet ska få en uppfattning om projektets olika delar. Skicka ert svar via e-post till registrator@ksl.se, ange KSLs diarienummer i ärenderaden, senast Frågor i ärendet besvaras av Ingela Lidén, ingela.liden@ksl.se, tel Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Madeleine Sjöstrand Direktör 2 (2)

9 Bilaga Dnr KSL/13/ Kommunstyrelsen Enkät om Valfri återvinningscentral med interkommunal clearing i Stockholms län A. Vill kommunen tillåta egna hushåll att lämna grovavfall i annan kommun och även ta emot grovavfall från hushåll i andra kommuner (även utanför bolagsområde) gentemot ersättning till/från annan kommun? eller B. Vill kommunen tillåta enbart egna hushåll att lämna grovavfall i den egna kommunen/inom bolagsområde? Om alternativ A väljs: A.1 Vill kommunen ha inpasseringssystem i någon form som räknar passager och kvittning (Ger underlag för statistik i en gemensam databas). eller A.2 Vill kommunen ha en schabloniserad kvittning? (Beräkningar av antal besökare från annan kommun genom stickprov vid ett antal tillfällen) Övriga medskick mottages tacksamt! Skicka ert svar via e-post till registrator@ksl.se, ange KSLs diarienummer i ärenderaden, senast Frågor besvaras av Ingela Lidén, ingela.liden@ksl.se, tel

10 Bilaga Dnr KSL/13/001-3 Utdrag ur Stockholms stads PM; Inpasseringssystem till återvinningscentralerna i Stockholm stad, Kvittningssystem för länets kommuner Trafikkontoret har redan med egna personella resurser tagit fram ett förslag på ett webbaserat kvittningssystem, vars funktion håller på att testas. Ett kvittningssystem är en applikation som ligger installerat på en webbserver på Internet, tjänsten är en så kallad molntjänst. Systemet är byggt med en enkel struktur för att passa ihop med alla typer av inpasseringssystem. Under ett möte våren 2013 diskuterades att KSL skulle kunna ansvara för molnservern. Kvittningssystemets data innehåller inga personuppgifter och informationen kan inte heller kopplas till någon person eller adress, endast till kommuntillhörighet. Uppgifter som lagras i kvittningssystemet (molnet) är inpasseringskort, startdatum, slutdatum, alla inpasseringar och vilken kommun inpasseringskortet kommer ifrån. Kvittningssystemets olika delar: 1. Databas som lagrar alla inpasseringskort och inpasseringar. 2. Administrativt gränssnitt. 3. WCF-tjänster (webservice) används för kommunikation mellan molnet(internet) och ÅVC er. Kvittningssystem för ÅVC-er. Kvittningssystemet är placerad i molnet. Kvittningssystemet lagrar alla inpasserings ID och ÅVCinpasseringar. Skicka inpasseringsidn Hämta inpasserings ID HTTPS protokoll (krypterat) ÅVC Skicka ÅVC-inpasseringar All kommunikation görs härifrån, molnet lyssnar bara på anrop. 1

11 Funktionen av kvittningssystemet 1. I det administrativa gränssnittet registrerar kvittningssystemets administratör upp de kommuner/företag som skall använda systemet. 2. Inregistrering av de kommuner som besökarna kan komma ifrån tillsammans med deras inpasseringskort (eller inpasseringsid). 3. Inregistrering av ÅVC:er (alla ÅVC:er har ett unikt ID som skickas med vid en inpassering för att veta vart besöket gjordes). 4. När ovan tre uppgifter är gjorda så kan man koppla upp en ÅVC mot kvittningssystemet, när det är gjort så skall ÅVC systemet börja skicka sin egen kommuns inpasseringskort upp till kvittningssystemet samt ta ner andra kommuners inpasseringskort. Det är med två webservice-frågor som detta görs, dessa två frågor kommer gå dygnet runt. Det är dock bara förändringar som skickas fram och tillbaka mellan systemen, t.ex. nya, avslutade eller ändrade ID eller då en inpassering på en ÅVC har gjorts. Vid en inpassering till en ÅVC skickas uppgifter upp till molnet med en tredje webservicefråga som registrerar ett besök. Vid varje bestämd tidpunkt kan en rapport skapas som visar antal besök som gjorts med en kommuninvånares inpasseringskort på en annan kommuns ÅVC, rapporten kan då vara ett underlag till en kvittning av kostnader mellan kommuner Kostnader för att införa och drift av ett kvittningssystem Kostnaden för att ta fram själva kvittningssystemet bedöms som mycket liten. Trafikkontoret har redan tagit fram ett förslag. Driftkostnader för deltagande kommuner att dela på Molnservern ca kr kr per månad, beror på belastning. (prisexempel taget från Internet, finns andra leverantörer av samma tjänster) Certifikat kostnad kr/år för krypteringsdelen. Drift och övervakning kr/månad. SLA (serviceavtal) med kort inställelsetid. Inga licenskostnader för program. Kostnader för att införa och drift av ett inpasseringssystem i Stockholm stad Under våren 2013 genomförde en så kallad RFI (request for information) för att samla in information om vilka produkter och tjänster marknaden kan erbjuda utifrån vissa givna förutsättningar. Stadens förfrågan visade att kostnaden för att införa ett bomsystem med 2

12 läsenhet och dataprogram (exkl. inköp av inpasseringskort med RFID) kostar ca 1,6 miljoner kronor för samtliga sex återvinningscentraler (ca kr per ÅVC). Ett inpasseringskort inkl. inköp och administration (registrering + utskick) kommer att kosta i häraden 25 kr/st. Beräknat på att ett initialt minimum av användare på ca hushåll i Stockholm som önskar passagemöjlighet, kommer vi att ha en kostnad för kort på 2,5 miljoner. Baserat på andra kommuners erfarenheter kan vi räkna med en kortsvinnskostnad på ca kr/år (föreslås dock huvudsakligen att faktureras den besökare som tappar bort kortet).staden satsar dock huvudsakligen på andra mer kostnadseffektiva system för att öppna bommen, där smarta mobiltelefoner (appar) används istället. Kostnaden för utvecklingen av en sådan app är ca kr. Framtagande av de e-tjänster som staden anser behövs för att ett välfungerande inpasseringssystem uppskattas enligt en framtagen kravlista till ca 1,8 miljoner kronor. Trafikkontoret räknar med ca 1 miljon kronor i kommunikationskostnader i samband med införandet av inpasseringssystemet Trafikkontoret har förberett på merparten av återvinningscentralerna för installation av bommar. För de centraler som inte är förberedda tillkommer mark- och elkostnader tillkommer på ca 0,75-1 miljon kronor för samtliga ÅVC:er. Ett införande av ett inpasseringssystem kommer att öka belastningen på KontaktCenter i form av en ökad mängd kundärenden även om den planerade e-tjänsten kommer möjliggöra en smidig ärendehantering för medborgaren. 3

13 Svar på Remiss av enkät om Länsgemensamma återvinningscentraler - kvittningssystem i Stockholms län SRV återvinning har blivit ombedd att yttra sig kring den enkät om kvittningssystem som KSL har tillsänt SRV s ägarkommuner. SRV s synpunkter redovisas nedan. Medborgarperspektiv För det enskilda hushållet skulle det vara en stor fördel att få välja vilken ÅVC som man besöker för att lämna sina grovsopor. Boende nära kommungränser har ibland närmare till en ÅVC i en angränsande kommun än den som ligger inom den egna kommunen. Därför skulle ett länsgemensamt system kunna minska transportvägen för kunden. Likaså kan kunden välja att lämna sitt avfall på vägen till arbetet eller något annat besöksmål när man ändå har vägen förbi. Det medför en ökad valfrihet för kunden, minskade transportsträckor och troligtvis en ökad mängd avfall som sorteras ut och lämnas in på en ÅVC. Kostnadsperspektiv En förutsättning för att ett kvittningssystem ska fungera är att kommunerna kommer överens om vad en genomsnittskostnad per besök är. De kommuner som får en ökad belastning pga. länsgemensamma ÅVC måste garanteras kostnadstäckning för detta. Gemensamma regler Antalet kostnadsfria besök per år varierar mellan kommunerna. Detta kan leda till att besöken styrs till vissa kommuner i ett gemensamt system. SRV anser att effekterna av detta måste utredas och behovet av ett gemensamt regelverk ses över. Fraktioner som ska sorteras ut kan variera mellan olika ÅVC pga. platsbrist men också pga. andra anledningar. Om ett länsgemensamt system ska tillämpas bör det också ske en samordning kring vilka begrepp som används för fraktionerna samt vilka fraktioner som ska sorteras ut. Detta för att förenkla för kunden som kanske väljer att besöka olika ÅVC vid olika tillfällen.

14 Företagsbesök Gemensamma regler måste i så fall också införas kring företagens möjligheter att lämna avfall på ÅVC. SRV tillåter idag företag att lämna mindre mängder avfall på ÅVC genom användande av ett s.k. företagskort medan exempelvis Sörabs kommuner tar betalt från alla kunder som kommer i en bil med företagslogga på. Ett länsgemensamt system förutsätter att kommunerna kommer överens om vad som gäller avseende företag och tillämpar samma regler. Administration kring systemet Alla system kräver sin administration. Förslaget om ett länsgemensamt system kommer att leda till ett ökat behov av statistik samt en administration kring faktureringen av andra kommuners besök på våra ÅVC. SRV ser dock inte att denna ökning av administration skulle behöva bli betungande utan bör kunna hanteras med nuvarande resurser. SRV förutsätter att respektive kommun även fortsättningsvis sköter administrationen kring nya kort för sina respektive medborgare. Sammanfattning I dag råder det periodvis hög belastning på kommunernas ÅVC med en ibland besvärlig trafiksituation som följd. En ökad belastning kommer leda till att våra kommuninvånare kommer att märka av ökade kötider för att lämna sitt avfall och en försvårad trafiksituation. I förlängningen kommer det att skapa ett investeringsbehov. Frågor avseende kvittningsersättning, antal fria besök, fraktioner som ska sorteras ut samt gemensamma regler kring företagsbesök måste utredas vidare. Likaså är det lämpligt att en kartläggning görs kring hur situationen ser ut i de kommuner som är berörda. Kartläggningen bör visa på antal medborgare per ÅVC i respektive kommun, bomsystem eller liknande, regler kring antal tillåtna besök, hur företagskunder hanteras m.m. för att kommunerna ska kunna förstå vilka konsekvenser ett införande av länsgemensamma ÅVC kommer medföra för den enskilda kommunen innan kommunen fattar beslut i frågan. SRV stödjer i grunden själva tanken att medborgarna ska kunna välja var de lämnar sitt avfall men det krävs ytterligare utredningar för att ett definitivt ställningstagande ska kunna tas till ett gemensamt kvittningssystem SRV återvinning AB

15 MILJÖNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Miljönämndens arbetsutskott 4 november Miljönämnden 12 november Diarienummer MN Remiss av enkät om länsgemensamma återvinningscentraler Kvittningssystem i Stockholms län Miljönämndens beslut Miljönämnden överlämnar miljötillsynsavdelningens yttrande som svar på remissen med följande tillägg: Miljönämnden är utifrån att det fördelas som beskrivs i tjänsteutlåtandet positiv till länsgemensamma återvinningscentraler för hushåll där grovavfall kan lämnas även i annan kommun (alternativ A). Nämnden är även positiv till att ha schabloniserad kvittning mellan kommuner gällande beräkningar av antal besökare från annan kommun istället för inpasseringssystem (alternativ A.2). Det är viktigt att ha ett invånarperspektiv i frågan och i möjligaste mån underlätta för människor att lämna sitt avfall på ett miljömässigt riktigt sätt. Det finns även en alternativ kostnad när återvinningscentralerna kräver inpasseringskort då avfallet ibland hamnar i naturen. Överläggning i miljönämnden Ordföranden föreslår nämnden besluta att överlämna miljötillsynsavdelningens yttrande som svar på remissen med följande tillägg: Miljönämnden är utifrån att det fördelas som beskrivs i tjänsteutlåtandet positiv till länsgemensamma återvinningscentraler för hushåll där grovavfall kan lämnas även i annan kommun (alternativ A). Nämnden är även positiv till att ha schabloniserad kvittning mellan kommuner gällande beräkningar av antal besökare från annan kommun istället för inpasseringssystem (alternativ A.2). Det är viktigt att ha ett invånarperspektiv i frågan och i möjligaste mån underlätta för människor att lämna sitt avfall på ett miljömässigt riktigt sätt. Det finns även en alternativ kostnad när återvinningscentralerna kräver inpasseringskort då avfallet ibland hamnar i naturen. Nämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

16 MILJÖNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Miljönämndens arbetsutskott 4 november Miljönämnden 12 november Diarienummer MN Arbetsutskottets beslut Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. Sammanfattning Huddinge kommun har fått en enkät från KSL, där kommunen ombeds lämna synpunkter i frågan om ett eventuellt länsgemensamt system där länets alla återvinningscentraler är tillgängliga för alla medborgare i länet, oavsett kommuntillhörighet. Miljötillsynsavdelningen lämnar med anledning av detta synpunkter på tänkbara fördelar och potentiella utmaningar med ett sådant system. Tjänsteutlåtande Beslutet delges Kommunstyrelsen, Delegationsbeslut C:16 Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

17 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM REFERENS SIDA Dnr (3) HANDLÄGGARE Helene Nybom helene.nybom@huddinge.se Miljönämnden Remiss av enkät om länsgemensamma återvinningscentraler kvittningssystem i Stockholms län Förslag till beslut Miljönämnden överlämnar miljötillsynsavdelningens yttrande som svar på remissen. Sammanfattning Huddinge kommun har fått en enkät från KSL, där kommunen ombeds lämna synpunkter i frågan om ett eventuellt länsgemensamt system där länets alla återvinningscentraler är tillgängliga för alla medborgare i länet, oavsett kommuntillhörighet. Miljötillsynsavdelningen lämnar med anledning av detta synpunkter på tänkbara fördelar och potentiella utmaningar med ett sådant system. Beskrivning av ärendet Stockholmsregionens avfallsråd, STAR, har fått i uppdrag av KSL att ta fram ett förslag om hur hushållen kan få välja lämpligast återvinningscentral inom länet och samtidigt neutralisera de ekonomiska effekterna mellan kommunerna med ett s.k. kvittningssystem. KSL har därför skickat ut en enkät för att få kommunens syn gällande saken. Svaren kommer sedan att utgöra vägledning för det fortsatta arbetet inom projektet. Nulägesbeskrivning SRV införde för flera år sedan ett system med passerkort för att på så sätt kunna se till att endast SRV:s kunder fick tillträde till bolagets återvinningscentraler. I dagsläget kan privatpersoner som innehar ett kort kan besöka centralerna vid ett obegränsat antal tillfällen. Företag får inte lämna avfall om de inte har köpt ett företagskort som berättigar dem till ett visst antal besök. I SRV-kommunerna finns det nio centraler, varav två ligger i Huddinge (i Flemingsberg samt Trångsund). Alla medborgare i de SRV-anslutna kommunerna har tillgång till samtliga återvinningscentraler i SRV:s regi. POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Miljötillsynsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 E-POST OCH WEBB miljotillsyn@huddinge.se TELEFON (MSB) OCH FAX

18 SIDA 2 (3) I Stockholm stad har återvinningscentralerna varit öppna och det har inte funnits någon inpasseringskontroll för privatpersoner. I Stockholm stad finns det sex centraler i dagsläget. Se bild 1 nedan för närmare information om deras lokalisering. Bild 1. Lokalisering av Stockholm stads återvinningscentraler (bilden är tagen från Stockholm stads hemsida) Framtida utveckling Stockholm stad har påbörjat en utredning för att införa ett inpasseringssystem samt tagit fram ett eget förslag på ett webbaserat kvittningssystem. Om planerna genomförs innebär det att endast boende i Stockholms stad kommer att ha tillträde till stadens återvinningscentraler om det inte skapas ett länsgemensamt system. Stockholm planerar att införa ett system som inkluderar möjlighet att använda de RFID-kort som SRV m.fl. kommuner använder idag. Miljötillsynsavdelningens synpunkter Miljötillsynsavdelningen tar inte ställning till huruvida det är en god eller mindre god idé att ha ett länsgemensamt system, utan väljer att lägga fram fördelar samt potentiella utmaningar med ett sådant system. Fördelar Kommuninvånarna kan genom ett gemensamt system få tillgång till flera återvinningscentraler, vilket ökar valfriheten för den enskilda individen. Ett besök på en återvinningscentral kan därför enklare kombineras med andra ärenden eftersom antalet tillgängliga centraler blir större.

19 SIDA 3 (3) Likaså bör ett länsgemensamt system öka tillgängligheten genom återvinningscentralernas olika öppettider. Medborgarna kan, under förutsättning att de olika öppettiderna kvarstår, välja att besöka valfri återvinningscentral som har öppet under tider som passar dem bäst. Potentiella utmaningar Det kan bli en utmaning att finna ett fungerande kvittningssystem, speciellt om kommunerna har olika avfallstaxor. Även kommunernas olika bestämmelser om hur många besök som ingår i hushållens avfallsavgift kan behöva hanteras i ett eventuellt kvittningssystem. I Huddinge har hushållen för närvarande ingen begränsning i antalet besök på återvinningscentralerna. Det bör även utredas om ett gemensamt system riskerar att medföra att vissa, redan hårt belastade, återvinningscentraler utsätts för ett utökat besökstryck och om det i sådana fall finns möjligheter att bygga ut dessa. Eva-Christina Arvidsson miljöchef Helene Nybom miljöinspektör Bilagor KSL:s missiv, daterat samt två tillhörande bilagor (KSL:s enkät samt utdrag ut Stockholm stads PM Inpasseringssystem till återvinningscentralerna i Stockholm stad) Beslutet delges KS Delegationsbeslut C:16