Yttrande angående förslaget till direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen

Transkript

1 Yttrande angående förslaget till direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms Län och Stockholms läns landsting som konstituerande medlemmar. Övriga medlemmar i SEF är: Regionförbunden i Uppsala och Sörmlands län, Västmanlands kommuner och landsting, Mälardalsrådet samt Region Gotland. Sammanfattning Stockholmsregionen välkomnar att EU-kommissionen vidtar åtgärder för att främja skiftet till en fossilfri fordonsflotta. Stockholmsregionen anser att det är av yttersta vikt att utbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen sker marknadsmässigt och att infrastruktur, bränslen och fordon utvecklas parallellt. Stockholmsregionen menar att kopplingen till de europeiska klimatmålen är svag och bör vidareutvecklas. Särskilt anmärkningsvärt är förslaget att satsa på en utbyggd gasinfrastruktur då naturgas i stort saknar klimatvinster jämfört med andra fossila bränslen, och biogasproduktionen i dagsläget är tydligt underdimensionerad för den europeiska efterfrågan. Stockholmsregionen tycker att direktivet för alternativa drivmedel, förutom redan inkluderade drivmedel, även bör innefatta höginblandade biodrivmedel som E85, ED95/E100, biogas och B100. Stockholmsregionen bedömer att föreslagen utformning av de publika laddningsstationerna är mycket dyr, tekniskt komplicerad och i viss mån irrelevant. Detta bör därför ses som en möjlighet men inte ett krav, eftersom lönsamheten allvarligt kommer hämmas. Stockholmsregionen tycker att det är positivt att både nationella- och EU-medel anslås för att stödja utbyggnaden, förutsatt att avvägningar görs för att inte snedvrida konkurrensen. Om stöd utgår till infrastruktur för fordonsgas bör dock ett minimikrav vara att alltid tillhandahålla minst 50% biogas. Stockholmsregionen föreslår att pumpar, förutom föreslagen kundinformation, även innehåller miljö- och klimatpåverkan för respektive drivmedel. 1

2 Inledning Stockholmsregionen välkomnar att EU-kommissionen vidtar åtgärder för att genomföra skiftet till en fossilfri fordonsflotta, vilket är ett viktig steg i EU:s strävan att kraftigt reducera sina CO 2 -utsläpp till år Däremot tvivlar Stockholmsregionen på att de föreslagna åtgärderna är det mest lämpade sättet för att minska oljeberoendet i EU, minska transporternas växthusgasutsläpp och göra Europas ekonomi mer resurseffektiv. I detta yttrande sammanfattas Stockholmsregionens åsikter angående EU-kommissionens förslag till direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen. Utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen bör vara efterfrågestyrd Stockholmsregionen instämmer i att infrastruktur är en nödvändig del i omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Stockholmsregionens erfarenhet är dock att även bränsleproduktionen och fordonsflottan måste utvecklas samtidigt som infrastrukturen. Risken med att bygga ut en infrastruktur som saknar marknadsunderlag är annars ett ineffektivt resursutnyttjande och ett publikt motstånd mot alternativa bränslen. Stockholmsregionen har sedan 1998 utvärderat elbilsanvändning genom bl.a. intervjuer med användare. Den helt övervägande slutsatsen är att det inte finns något akut behov av publik laddningsinfrastruktur då 95 procent av laddningarna sker på hemmaparkeringen, vilket även framhålls som en av elbilarnas största fördelar. Det som däremot håller tillbaka elbilsanvändningen är de höga fordonspriserna och bristen på ekonomiska incitament. Stockholm stad har deltagit i EU-projekt med andra europeiska storstadsområden såsom London, Oslo Frankfurt, Madrid, Lissabon och Rotterdam, vars resultat visar på liknande slutsatser. 1 Särskilt tydliga är erfarenheter från Spanien och Portugal, där stora summor satsats på infrastruktur för elbilar utan att efterfrågan på elbilar påverkats nämnvärt. För gas är det tydligt att biogasproduktionen måste hinna utvecklas i takt med infrastrukturen för att det ska finnas en publik acceptans för att använda fordonsgas. Städer som endast tillhandahåller naturgas har ca hälften så stor andel gasbilar som städer med biogas. Stockholmsregionen anser även att det kan ifrågasättas varför det just är i core-hamnar som LNG-infrastruktur ska etableras. Att en hamn har utpekad core-status betyder inte nödvändigtvis att trafiken i den hamnen är av det slag som lämpar sig för LNG-drift, något som innebär en risk att LNG-anläggningar som byggs blir underutnyttjade. LNG-utbyggnad bör således växa fram på marknadsmässiga grunder för att maximera resurseffektiviteten. 1 För att ta del av projektens resultat, vänligen se: 2

3 Fel drivmedel gynnas Stockholmsregionen anser det vara anmärkningsvärt att EU-kommissionen väljer att prioritera uppbyggnad av infrastruktur för naturgas. En gasinfrastruktur kan förvissa användas även för biogas men det är ännu osäkert om biogas kan bli ett heltäckande bränsle eller om det måste begränsas till vissa användningsområden eller geografiska områden. Under alla förhållanden kommer inte denna produktion kunna byggas ut till år 2020 och EUkommissionens förslag att tvinga fram gasinfrastruktur var 15:e mil kommer innebära att en mycket stor del av dessa måste försörjas med naturgas. Naturgas ger inte några större klimatvinster jämfört med andra fossila bränslen, och för tunga fordon i vissa fall t.o.m. större utsläpp än diesel. Trots att EU-kommissionen pekar ut biodrivmedel som ett av de mest lovande alternativen saknas helt förslag om infrastruktur för etanoldrivmedlen E85 och ED95/E100, samt biodiesel B100. För producenter av både fordon och drivmedel sänder detta en tydlig signal och riskerar att marginalisera biodrivmedlens roll som ett klimatsmart alternativ på den europeiska marknaden. Stockholmsregionen anser att om förslaget antas, ska detta omfatta de höginblandade biodrivmedlen E85, ED95/E100, biogas, samt B100. Om stöd alls ska utgå till infrastruktur för fordonsgas, måste detta förenas med ett minimikrav att alltid tillhandahålla minst 50% biogas. Onödigt dyr utformning på laddningsinfrastruktur för elbilar Stockholmsregionen anser att EU-kommissionens krav på utformningen av publika laddningsstationer för elbilar gör dessa både ytterst dyra och i princip omöjliga att göra en förtjänst på. Kraven är dessutom i vissa fall irrelevanta så som exempelvis kravet på s.k. smarta mätare. Dessa antas komma till användning då bilens batteri används som mellanlagring för intermittens el från vind- och solkraft. Problemet är dock att bilbatterier har mycket höga prestandakrav och klarar endast ett begränsat antal laddningar innan det behöver bytas. Att lagra el på detta sätt blir därför så dyrt att detta knappast kommer ske om inte batteritekniken utvecklas avsevärt. Dessutom kräver detta ett mycket komplicerat system för att i varje stund hålla reda på vilka bilar som är inkopplade samt om ägaren tillåter att dess batteri används. Finansiering, fysisk allokering och ansvarsfördelning av väginfrastruktur Ett tvingande förslag om publika laddningsstationer reser också frågan om vem som ska åläggas sätta upp dessa. Stockholmsregionen anser att det vore ytterst olyckligt att ålägga kommunerna detta eftersom dessa sällan har rådighet över marken på de platser som är bäst lämpade för ändamålet. Enligt Stockholmsregionens analyser är dessa platser på 3

4 privatmark vid exempelvis stora köpcentra, infartsparkeringar och parkeringshus. I likhet med flertalet storstadsregioner arbetar Stockholmsregionen med att minska ner antalet gatuparkeringar för att istället göra plats för cykel-, gång- och kollektivtrafik, d.v.s. åtgärder som också syftar till att minska utsläppen från transportsektorn. Det vore därför olyckligt att ålägga kommunerna att upprätta ett stort antal laddningsstationer på gatumark och Stockholmsregionen anser istället att det mest effektiva sättet att få till stånd fler laddningsstationer är en ökad efterfrågan från elbilsägare, samt möjlighet att göra en förtjänst på stationerna och kringtjänster. Detta kräver dock att stationernas utformning inte blir allt för komplicerad och att debitering för att tillhandahålla elektricitet från olika leverantörer tillåts. Finansiering och ansvarsfördelning för hamninfrastruktur En liknande problematik återfinns för konstruktion och drift av LNG-bunkring i hamnar. Idag arbetar många hamnar, i Sverige och utomlands, med att på frivillig basis etablera LNGanläggningar. Stockholmsregionen anser att det vore olyckligt om detta skulle få till följd att det blir hamnarnas juridiska skyldighet att säkerställa denna service, särskilt då liknande regler inte finns för bunkring av andra bränslen. Även i fråga om elanslutning till hamnar anser Stockholmsregionen att det är viktigt att betona det stora behovet av effekt som fartyg har. En färja som ansluts har ett effektbehov på ungefär 2,5 MW medan större kryssningsfartyg kan ha ett effektbehov på upp mot 14 MW, vilket kan jämföras med behovet för en mindre stad. Under högsäsong är det inte ovanligt att flera kryssningsfartyg ligger i hamn samtidigt. Detta ställer väldigt stora krav på kapaciteten i infrastrukturen fram till hamnen, något som hamnen inte själv kan säkerställa. Själva investeringen för att möjliggöra elanslutning av fartyg innebär en stor kostnad för såväl hamnar som rederier och frågan är vilken aktör som bär kostnaden för uppsäkring av systemet. Här krävs en prissättningsmodell som gör det intressant för båda parter att göra nödvändiga investeringar. Stockholmsregionen anser därför att det vore rimligt att dessa investeringar ges samma incitament som för laddningsstationer för elbilar. Stockholmsregionen tycker att det är positivt att EU-kommissionen lyfter fram offentliga anslag till utbyggnaden av infrastruktur för alternativa drivmedel i den nationella politiska ramen. Eftersom denna infrastruktur är kopplad till TEN-T nätverket vore det även positivt om medel vikta för TEN-T finns tillgängliga som komplement till nationella resurser. Det är dock viktigt att dessa medel används på rätt sätt. Eftersom flera hamnar i Europa redan inlett ett arbete med att etablera LNG-anläggningar kan offentliga medel för att direkt stödja den typen av åtgärder innebära att konkurrensen mellan de euroepiska hamnarna snedvrids, något som Stockholmsregionen anser vore en olycklig utveckling. 4

5 Övriga synpunkter Stockholmsregionen vill speciellt understryka vikten av att säkerhetsföreskrifter och tekniska specifikationer bottnar i det arbete som sker internationellt. Detta är särskilt viktigt för LNG då sjöfarten verkar på en global marknad och det därför blir extra viktigt att undvika europeiska särregler. Slutligen anser Stockholmsregionen att EU-kommissionens förslag om att förse alla pumpar med kundinformation om kompatibilitet mellan olika drivmedel och fordon är positivt. Stockholmsregionen saknar dock den viktigaste kundinformationen, nämligen vilken miljöoch klimatpåverkan respektive drivmedel har. Stockholmsregionen föreslår därför att EU:s energimärkning utvecklas för att innefatta även denna information. Stockholm, 13 juni 2013 För Stockholmsregionens Europaförening Sten Nordin Ordförande 5