Socialförsäkringen ur ett folkhälsoperspektiv. Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Transkript

1 Socialförsäkringen ur ett folkhälsoperspektiv Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

2 Presentationen Välfärd och hälsa Kort introduktion Folkhälsoperspektivet Sjukfrånvarons omfattning och ohälsoinnehåll En hälsofrämjande sjukskrivningsprocess? Individperspektivet

3 Vad är välfärd? Flera definitioner/perspektiv Samlingsbegrepp för msk levnadsförhållanden (Nationalencyklopedin, 2012) Ekonomi, hälsa, bostadsförhållande, arbete mm Tillfredsställande levnadsnivå (Elmér, 2000) Absolut respektive relativ fattigdom Gränsen för t.ex. ekonomiskt bistånd Materiell respektive subjektiv Ekonomiska och andra resurser Livskvalitet, lycka mm

4 Välfärdsansvar Familjen, släkten, grupp av familjer, grannar, bygemenskapen, kyrkan, kommunen, staten

5 Välfärdsstat Ett samhälle som strävar efter att alla medborgare ska ha grundläggande materiell välfärd liksom social och ekonomisk trygghet

6 Välfärdssystem Ett robust system av allianser mellan olika strukturer och institutioner i samhället. Tre basala strukturer utgör grunden för välfärdssystemen (välfärdstriangeln): -Staten (det offentliga) -Marknaden -Civilsamhället (inklusive familjen) Daly and Rake, 2003

7 Vad är poängen med välfärdssystemen? Fördela resurser och risker Över livet Vissa perioder större behov och risker: Barn, unga, äldre Mellan olika sociala and ekonomiska grupper Gratis utbildning för alla, subventionerad hälso- och sjukvård och läkemedel Mellan livssituationer Sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring m.fl. Tillhandahålla grundläggande service, vård och omsorg Daghem, omsorg om äldre mm

8 Välfärd och hälsa något samband? General agremeent: In which societies are organized has a profound impact on populatin health as well as on health inequalities ( Siegrist/Marmot 2006) Population health is enhanched and inequalities reduced by generous and universal welfare provision. ( WHO health statistics 2001, Bambra 2006) However, health inequalities are also present in egalitarian countries as in less egalitarian ( Mackenbach et al 1997)

9

10 Study design Type of policy/model The dual earner The general family support The market oriented Encompassing State corporate Basic/targeted The replacement rate Infant mortality rate Old age excess mortality rate Age standardised mortality rate

11 Mått på systemets generositet: Ersättningsgrad (The replacement rate) Värdet av ersättning som procent av en genomsnittlig verkstadsarbetares lön. Lundberg et al 2008

12 Resultat: Familjepolitik

13 General family model:germany, France, Italy + more Dual earner: Denmark, Finland, Sweden, Norway Market oriented: USA;UK, Japan, Australia + more Lundberg et al, 2008

14 Lundberg et al, 2008

15 Resultat: Pensionssystem

16 Targeted: USA,UK;, Denmark + more Encompassing:Finland, Sweden, Norway Corporatist: Germany, France, Italy, + more Lundberg et al, 2008

17 Targeted: USA,UK;, Denmark + more Encompassing:Finland, Sweden, Norway Corporatist: Germany, France, Italy, + more Lundberg et al, 2008

18 Basic security associated with mortality, income security not. Lundberg et al, 2008

19 Slutsats Typ av välfärdsordning och dess generositet mätt som replacement rate hade ett samband med mortalitet: Tvåförsörjarsystem Grundläggande och omfattande pensionssystem Lundberg et al, 2008

20 Jämförande forskning Socialförsäkringens generositet Ju mer generöst system desto högre frånvaro Låga trösklar, ersättningsnivån, kontroll Sjukskrivning: orsaker, konsekvenser och praxis, SBU, 2003 Konsekvenser Andra hälso- och/eller välfärdsutfall Inga jämförande studier mellan olika välfärdssystem Sjukskrivning och mortalitet Whitehall, Gazel, Danish and Swedish studies Selektionsproblematik svår att hantera i studierna

21 Whitehall studien After adjustment for age, sex, and employment grade, employees who had one or more medically certified spells of sickness absence (>7 days) in a three year period had a mortality 1.7 (95% CI 1.3 to 2.1) times greater than those with no medically certified spells Head J, et al, BMJ, 2008

22 Inclusion of diagnoses improved the prediction of all cause mortality (P=0.03). The hazard ratio for mortality was 4.7 (2.6 to 8.5) for absences with circulatory disease diagnoses, 2.2 (1.4 to 3.3) for surgical operations, and 1.9 (1.2 to 3.1) for psychiatric diagnoses. Head J, et al, BMJ, 2008

23 Psychiatric absences were also predictive of cancer mortality (2.5 (1.3 to 4.7)). Associations of infectious, respiratory, and injury absences with overall mortality were less marked (hazard ratios from 1.5 to 1.7), and there was no association between musculoskeletal absences and mortality. Head J, et al, BMJ, 2008

24 Other studies Gazael study from France Increased mortality (Ferrie JE et al, J Epidemiol Community Health, 2009) Danish study Suicide (Qin P et al, Am J of Psych, 2003) Swedish study of women Self-reported health (Staland Nyman C, et al, Work, 2009) Lower proportion with stable SRH among sick-listed Long sick-leave OR 4.1 for stable poor health Women with psychiatric disorders at baseline and long sick-leave during follow-up change from poor to good health

25 Folkhälsoperspektivet - omfattning och ohälsoinnehåll

26 Den generella befolkningen år Västra Götalandsregionen 17% av Sveriges befolkning Befolkningsurval Sjukskrivna arbetsgivaranmälda Sjukskrivna egenanmälda SCB identifierade genom ett OSU från RTB FK¹ identifierade alla som anmälts sjukskrivna: 18/2 15/ En totalundersökning FK¹ identifierade alla som anmälts sjukskrivna: 18/2 1/ därefter drogs ett OSU Antal i urval:7984 Personer med anställning sjukskrivna >14 dagar Antal i urval:6140 Personer som själva anmält sig till FK (egna företagare, arbetslösa, studenter) Antal i urval:990 Studiepopulation n=4027 (50.4%) Bortfall n= 3957 (49.6%) Studiepopulation n=3310 (53,9%) Bortfall n= 2830 (46.1%) Studiepopulation n=498 (50.3%) Bortfall n= 492 (49.7%) ¹Försäkringskassan

27 Studiepopulation Befolkning n=4027 (%) Arbetsgivaranmälda n=3310 (%) Egenanmälda n=498 (%) Studiepopulation Kvinnor n=2234 (55) Män n=1793 (45) Kvinnor n=2196 (66) Män n=1114 (34) Kvinnor n=325 (65) Män n=173 (45)

28 Självskattad hälsa Befolkning Arbetsgivaranmälda Egenanmälda Allmänt hälsotillstånd Kvinnor n=2209 Män n=1778 Kvinnor n=2165 Män n=1089 Kvinnor n=322 Män n=169 % (95% KI) % (95% KI) % (95% KI) % (95% KI) % (95% KI) % (95% KI) Utmärkt/Mycket gott 54 (52 57) 55 (53 58) 36 (34 38) 33 (30 36) 33 (28 39) 37 (30 44) Gott 29 (27 31) 30 (28 32) 34 (32 36) 35 (32 38) 32 (27 37) 32 (25 39) Någorlunda/Dåligt 17 (15 18) 15 (13 16) 30 (28 32) 32 (29 35) 35 (30 40) 31 (25 39)

29 Psykiskt välbefinnande Befolkning Arbetsgivaranmälda Egenanmälda Psykisk hälsa Kvinnor n=2103 % (95% KI) Män n=1675 % (95% KI) Kvinnor n=2020 % (95% KI) Män n=1010 % (95% KI) Kvinnor n=300 % (95% KI) Män n=156 % (95% KI) Mycket hög 33 (31 35) 39 (37 41) 23 (22 25) 28 (25 31) 18 (14 23) 31 (24 38) Hög 23 (21 24) 25 (23 27) 19 (18 21) 18 (16 21) 17 (13 22) 18 (13 25) Låg 23 (22 25) 21 (19 23) 26 (24 28) 26 (23 29) 26 (22 32) 18 (13 25) Mycket låg 21 (20 23) 15 (14 17) 32 (30 34) 28 (25 30) 39 (33 44) 33 (26 40)

30 Population at risk Men N= Newly sick-listed population Women N= Men N=2 386 Women N=3 754 General population sample Men n=4 086 Women n=3 898 Non-responders (percentage of sample) # # (53) (42) (56) (43) Participants # # n= n=2 196 n=1 793 n= Age N (%) N (%) n (%) n (%) n (%) n (%) years (25) (23) 129 (12) 251 (11) 366 (20) 464 (21) years (49) (49) 445 (40) 1034(47) 802 (45) 1001 (45) years (26) (28) 539 (48) 912 (42) 625 (35) 769 (34) Socio-economic group Higher non-manual employees 114 (10) 245 (11) 328 (18) 308 (14) Intermediate non-manual employees 169 (15) 597 (27) 369 (21) 574 (26) Lower non-manual employees 73 (7) 315 (14) 159 (9) 365 (16) Skilled worker 317 (28) 462 (21) 374 (21) 345 (15) Unskilled worker 409 (37) 550 (25) 408 (23) 478 (21) Other 0 (0) 0 (0) 64 (4) 55 (2) Information on socio-economic status missing 31 (3) 28 (1) 91 (5) 109 (5) Master thesis Armansdottir, 2012

31 Kumulativ incidens, sjukfrånvaro ( 14 dagar), alla diagnoser, yrkesverksamma i Västra Götaland, 2008 Skattad 1-årsincidens Åldersgrupp Män Kvinnor Alla ( ) 6.8 ( ) 5.5 ( ) Master thesis Armansdottir, 2012

32 Kumulativ incidens, sjukfrånvaro ( 14 dagar), alla diagnoser, yrkesverksamma i Västra Götaland, 2008 Skattad 1-årsincidens Åldersgrupp Män Kvinnor Alla ( ) ( ) ( ) ( ) 6.8 ( ) 5.5 ( ) Master thesis Armansdottir, 2012

33 Kumulativ incidens, sjukfrånvaro ( 14 dagar), alla diagnoser, yrkesverksamma i Västra Götaland, 2008 Skattad 1-årsincidens Åldersgrupp Män Kvinnor Alla ( ) 3.8 ( ) 3.4 ( ) ( ) 6.9 ( ) 5.4 ( ) ( ) 9.0 ( ) 7.7 ( ) ( ) 6.8 ( ) 5.5 ( ) Master thesis Armansdottir, 2012

34 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Självrapporterad långvarig sjukdom (ej sjukskrivningsdiagnos) Newly sick-listed sample General population sample Master thesis Armansdottir, 2012

35 . Standardized by age groups Women Men Expected number of cases Observed number of cases Standardized incidence ratio (95% C.I) Expected number of cases Observed number of cases Standardized incidence ratio (95% C.I) Neoplastic ( ) ( ) Endocrine ( ) ( ) Psychiatric ( ) ( ) Neurologic ( ) ( ) Cardiovascular ( ) ( ) Pulmonary ( ) ( ) Gastrointestinal ( ) ( ) Skin and allergic ( ) ( ) Musculoskeletal ( ) ( ) Rheumatic ( ) ( ) Gynaecologic ( ) Other ( ) ( ) No Disease ( ) ( ) One chronic disease ( ) ( ) More than one chronic disease ( ) ( ) Master thesis Armansdottir, 2012

36 En hälsofrämjande sjukskrivningsprocess?

37 Individperspektivet Ekonomisk trygghet vid sjukdom Hälsofrämjande sjukskrivningsprocess Stärka individens egenmakt och autonomi Utveckla samverkan och logistik

38 Sjukskrivningsområden och relaterade forskningsperspektiv Arbetar (frisk) Begynnande problem Sjukskrivning Arbetsåtergång Varaktig arbetsförmåga Riskfaktorer för ohälsa Riskfaktorer Prediktorer för sjukför arbetsskrivning och återgång förklaringsmodeller Prediktorer för varaktig arbetsåtergång Work performance / Preseentism

39 Arbetar (frisk) Fokusgrupper beskrev en process Begynnande problem Högpresterande med fullständig kontroll över vardagen Förlorad kontroll på grund av flera samverkande faktorer Fortsatt arbete trots ökande ohälsa Kombinationen av otydlig organisation och ledarskap, ökad arbetsbelastning, lågt inflytande, olösta konflikter Höga krav på sig själv, inte kunna sätta gränser, ta stort ansvar Holmgren et al 2007

40 Vart vänder man sig? Trött, nedstämd, sover dåligt, ont.

41 Sjukvårdens roll och tradition Utreda och behandla sjukdom

42 Risk att vara sjukskriven Kvinnor Dåligt arbetsklimat Modell 1 Modell 2 Modell Hög pliktkänsla ,25 Män Dåligt arbetsklimat Hög pliktkänsla Holmgren, Dellve, Hensing, 2010

43 Kvinnors erfarenheter av sjukskrivning Sjukskrivning Förändrad som person från konstruktiv till destruktiv Nya relationer och situationer som kännetecknas av förvirring, brist på kommunikation, bristande delaktighet i beslut och planering Ockander och Timpka, 2001

44 Främjande och hindrande faktorer Unik person Ett subjekt Tillit Lyssnad till Synpunkter efterfrågas Individuell behandling Östlund et al, 2001 En i mängden Objekt Misstrodd Ignorerad Beordrad Rutinbehandling Arbetsåtergång

45 Vad stöder förmågan att fatta välgrundade beslut Självförtroende Eget ansvar Betydelsefulla personer En tillitsfull relation Coachning Mårtensson och Hensing, Work, 2012

46 Logistik Att styra flöden Skapa processer som fyller sitt syfte på ett så bra och ekonomiskt sätt som möjligt Att minska ledtiden tiden från processens start tills dess syfte har uppnåtts

47 Bemötande och planering tidigt i sjukskrivningsperioder är viktigt! Vad går sjukskrivningen ut på? Vilka problem ska den lösa? Vilken roll har den i behandlingen Vilken typ av stöd behöver den här personen?

48 Bemötande och planering tidigt i sjukskrivningsperioder är viktigt! Vad går sjukskrivningen ut på? Vilka problem ska den lösa? Vilken roll har den i behandlingen Vilken typ av stöd behöver den här personen? Hur ser hela processen ut? Vad väntar den sjukskrivne? När sker de olika delmomenten? Vilka är de olika delmomenten?

49 Att åka till Alingsås

50 Avstånd: 158,1 km Restid: ca 2:08 timmar 0 Starta på Arbetaregatan Visa karta 2 0,1 Kör vänster in på Verkmästaregatan fortsätt 100 m Visa karta 3 0,2 Kör vänster in på Förmansbacken fortsätt 60 m Visa karta 4 0,2 Kör vänster in på Plejadgatan fortsätt 300 m Visa karta 5 0,5 Sväng höger i rondellen till Karlavagnsgatan fortsätt 0,9 km Visa karta 6 1,5 Håll till höger på Lundbyleden (155) fortsätt 0,8 km Visa karta 7 2,2 Följ skylt mot Brunnsbo fortsätt 380 m Visa karta 8 2,6 Följ skylt mot Centrum fortsätt 40 m Visa karta 9 2,7 Håll till vänster på Lundbyleden (155) fortsätt 0,6 km Visa karta 10 3,3 Följ skylt mot Malmö fortsätt 0,8 km Visa karta 11 4,1 Följ skylt mot Frederikshavn fortsätt 10 m Visa karta 12 4,2 Håll till höger på Lundbyleden (155) fortsätt 1,1 km Visa karta 13 5,3 Håll till vänster på Riddaregatan (E20) fortsätt 0,9 km Visa karta 14 6,1 Följ skylt mot Gamlestaden fortsätt 160 m Visa karta 15 6,3 Följ skylt mot Stockholm fortsätt 15,5 km Visa karta 16 21,8 Följ skylt mot Lerum Ö fortsätt 27,7 km Visa karta 17 49,5 Kör rakt fram i rondellen till Sveaplan (E20) fortsätt 48,7 km Visa karta 18 98,3 Håll till vänster på E20 (E20) fortsätt 34,9 km Visa karta ,2 Kör av via avfart och sväng höger in på Exit no 38 Trafikplats Vilan (E20) fortsätt 210 m Visa karta ,4 Sväng höger i rondellen till 49 (49) fortsätt 23,4 km Visa karta ,8 Kör rakt fram i rondellen till Varnhemsgatan fortsätt 450 m Visa karta ,2 Kör vidare in på Kungsgatan fortsätt 0,5 km Visa karta ,8 Kör höger in på Stationsgatan fortsätt 290 m Visa karta 158,1 Stopp på Stationsgatan Eniro

51 Karta för sjukskrivna Att återfå arbetsförmåga Att bli fri från sjukdom eller symptom Att hålla kontakt med arbetsplatsen Att fundera över vad som håller mig hemma (pull) och vad som lockar på arbetet (push) Att försöka stärka samarbetet med de professionella jag möter

52 Karta för professionella Vilka aktörer är inblandade? Arbetsgivare, FK, HoS Familj, social situation Vilken är din roll? I behandlingen (politiker, professionell) Hur påverkar dina beslut om behandlingen logistiken? I logistiken/processen Hur ser processen ut? Vad är nästa steg och hur här du inblandad i den?

53 Det är lättare att vara på resa än att vara sjukskriven resebranschen kan logistik!

54 Utmaningen att utveckla sjukförsäkringen som hälsoresurs Ekonomisk trygghet vid sjukdom Hälsofrämjande sjukskrivningsprocess Stärka individens egenmakt och autonomi Utveckla samverkan och logistik

55 Presentationen Välfärd och hälsa Introduktion av vissa begrepp och perspektiv Folkhälsoperspektivet Sjukfrånvarons omfattning och ohälsoinnehåll En hälsofrämjande sjukskrivningsprocess? Individperspektivet

56 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN!