Intresset för fysisk aktivitet

Transkript

1 Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Intresset för fysisk aktivitet - en jämförelse mellan elever i årskurs fem på två skolor med olika inriktningar The interest of physical exercise - a comparison between students in 5th grade at two schools with different concentrations Therese Petrusic Lärarexamen 90 högskolepoäng Handledare: Elisabeth Söderquist Vårterminen 2008 Examinator: Björn Lundgren

2 2

3 Sammanfattning Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa? För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa. Resultatet på undersökningen visar att elever på en hälsoinriktad skola har ett större intresse för fysisk aktivitet och är mer aktiva på sin fritid än de elever som går på en skola utan hälsoprofil. Man kan även se en viss skillnad mellan pojkars och flickors idrottsintresse, men inte så stort som det visats i andra undersökningar. Nyckelord: Barn och ungdomar, Bunkefloprojektet, fysisk aktivitet, grundskola 3

4 Conclusion The main purpose with the essay was to prove a hypothesis and to see if students in fifth grade at a school with a health profile affects to a more physical active spare time than the students that are going to a school without a health profile. Another purpose was to see if there was a difference between girls and boys when it comes to sport interest. The main question is How do the student exercise habits in the spare time differ at a school that concentrates on health compared to a school that does not concentrate on health? To get an answer on this question a survey was made on 70 students in fifth grade at two different schools. Thereafter interviews were made on seven random chosen students at the health school to get some more information on what motivates them to physical activity. Through literature examination I found some earlier research that was made and also what the school laws requirements and goals are when considering the subject sports and health. The results from the research shows that the students at a school that aims on health has a bigger interest in physical activity and are more active in their spare time than students who are at a school without a health profile. You could also see a certain difference between boys and girls sports interest, but not as big as it has shown in some other researches. 4

5 Förord Detta examensarbete startades av två personer, jag Therese Petrusic och Linda Andersson, tidigare studenter på Malmö högskola. Efter avbrutet samarbete delades arbetet upp efter vem som skrivit vad, resterande delar delades upp enligt överenskommelse och vem som skulle få använda vilken del, men undersökningen tog vi båda del av och använde oss av. Enkätundersökningen gjordes alltså av oss båda tillsammans. De texter jag fick att använda mig av har arbetats om. Intervjuerna genomfördes av enbart mig själv. Här nedan redogör jag punktligt för vilka texter i denna uppsats som är skriva av mig själv och vilka som är skriva av oss båda. Framsida: av mig, Therese Petrusic Sammanfattning och Conclusion: av mig, Therese Petrusic Innehållsförteckning: av mig, Therese Petrusic 1. Inledning: av mig, Therese Petrusic 1.1 Bakgrund: av mig, Therese Petrusic Ämnet idrott och hälsa i grundskolans tidigare år: av mig, Therese Petrusic Styrdokument: av båda, Therese Petrusic och Linda Andersson 1.2 Syfte, 1.3 Frågeställning av mig, Therese Petrusic 2.1, 2.2, 2.3, 2.4: av mig, Therese Petrusic 3, 3.1, 3.2, 3.3, 3.4, 3.5, 3.6: av mig, Therese Petrusic 4.1 Enkätundersökningen: figurer gjorda i SPSS: gjorda av båda, Therese Petrusic och Linda Andersson. Figurer gjorda i Word: av mig, Therese Petrusic. Beskrivningarna av figurerna och korta sammanfattningar till varje figur är skrivna av mig, Therese Petrusic 4.2 (+ underrubrikerna) Intervjuerna: av mig, Therese Petrusic 5.1, 5.2, 5.3, 5.4, 5.5, 5.6, 5.7: av mig: Therese Petrusic 6.1, 6.2: av mig, Therese Petrusic Referenser: av mig, Therese Petrusic Bilaga, enkät: av båda, Therese Petrusic och Linda Andersson 5

6 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Bakgrund Ämnet idrott och hälsa i grundskolans tidigare år Styrdokument Syfte Frågeställningar LITTERATUR 2.1 Vad är motion? Varför bör vi motionera? Forskning om idrott i skolan Bunkefloprojektet METOD Metodval Urval Genomförande Bearbetning av material Reliabilitet och validitet Etiska överväganden RESULTAT 4.1 Enkätundersökning Intervjuer Intervju Intervju Intervju Intervju Intervju Intervju Intervju DISKUSSION AV RESULTAT 5.1 Hur många gånger i veckan hade du velat ha idrott i skolan? Utövar du en eller flera idrotter på din fritid? Vilken idrott utövar du eller vad gör du annars på din fritid? Hur många gånger och timmar i veckan utövar du någon form av planerad idrottsaktivitet på fritiden? Vad är anledningen till att du sysslar eller inte sysslar med någon idrottsaktivitet på fritiden? Skulle du vilja syssla med någon annan idrottsaktivitet på fritiden och varför? Diskussion av intervjuer SLUTSATS 6.1 Slutsats av resultatdelen Framtida efterforskningar 52 6

7 REFERENSER Bilaga 7

8 1. Inledning I dagens samhälle är fysiskt aktivitet inte längre en lika naturlig del av ungdomarnas vardag som den en gång varit. Medier styr allt mer barn och ungdomars fritid genom att göra den allt mer passiv och stillasittande. Då samhället blir allt mer trafikerat tas fler möjligheter till fysisk aktivitet ifrån ungdomarna, t.ex. genom skolskjuts. Barnen och ungdomarnas livsstil förändras drastiskt och kan framöver innebära en stor hälsorisk. Att ett aktivt och regelbundet deltagande i skolidrotten är viktigt är ingen nyhet, men kan spela en så pass betydande roll att intresset för och vetskapen om varför vi behöver röra på oss ökar, vilket i sin tur kommer att påverka deras framtid positivt (Engström 2002). Min framtida yrkesroll som fritidspedagog, med specialämnet idrott och hälsa, får mig att intressera mig för elevers motionsvanor och upplevelse av fysisk aktivitet. En av de främsta uppgifterna i mitt yrke kommer att bli att stimulera eleverna till ett livslångt intresse och kunskap för ämnet. Mitt eget intresse för idrott och hälsa har följt mig genom hela min uppväxt i olika former, så som både lagidrott och individuell idrott, men även inom ledarskap och tränare i simning. Kunskaperna om ämnet idrott och hälsa och friskvård breddades senare genom det treåriga Idrottsvetenskapliga programmet på Malmö högskola. Genom min verksamhetsförlagda tid inom lärarutbildningen har jag upplevt att elever som går på en hälsoinritad skola har fler fritidsaktiviteter än de som går på en skola utan inriktning mot hälsa. Mina egna erfarenheter tyder också på att fler pojkar än flickor är mer aktiva, både i skolidrotten och på fritiden. Jag har även fått uppfattningen om att om man går på en hälsoinriktad skola så får man mer inblick vad fysisk aktivitet har för betydelse. Genom att jämföra elevernas inställning till fysisk aktivitet vill jag jämföra två skolor, en hälsoskola och en skola utan hälsoprofil, för att se om detta stämmer. Frågan jag ställer mig är om det finns skillnader skolorna emellan? Och i så fall vad är det som gör att denna skillnad förekommer? Elevernas inställning till idrott och hälsa är det som kommer att ge mig inspiration till min kommande undervisningssituation för att motivera eleverna att motionera på fritiden. Motion är idag en fritidssysselsättning som oftast förekommer i idrottsföreningar och ingår inte längre på samma sätt i vår levnadsstil (Engström, 1999). Vi behöver numera lägga ner mer tid på att uppmuntra barn och ungdomar till regelbunden motion och miljön behöver anpassas så att tillgängligheten till att motionera 8

9 bli lättare. Det är extra viktigt att skolan förmedlar kunskaper om ämnet och får eleverna att inse vikten av att motionera. 1.1 Bakgrund Grundskolorna i Sverige följer läroplanen, som är bestämd av regeringen och är riktad mot även förskoleklass och fritidshemmet. Skollagen har i sin tur beslutats av riksdagen, där stadganden för hur utbildningen och verksamheten ska fungera finns med. Det viktigaste i upplägg av utbildningen och undervisningen är att den anpassas till varje individ i den formen att elevers förutsättningar och behov sätts främst, finns tillgänglig och är lika för alla. Eleverna och även föräldrarna ska känna till sina rättigheter och skyldigheter, utbildningens mål och vilka krav som ställts av skolan, så de vet hur man arbetar och vad som finns att sträva emot. Skolan själv har som uppdrag att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper (Lärarförbundet. Lärarens handbok, s. 11) och motivera eleverna att själva kunna ta eget initiativ och ansvar. Genom ett aktivt lärande i skolgången får eleverna lära nya sätt av problemhantering, utveckla sin kommunikativa förmåga. Detta leder i sin tur till att kunna fungera socialt. Skolan har som uppgift att föra vidare våra svenska traditioner och vårt språk. Genom att satsa på skolmiljön får all skolpersonal och alla elever en trygg arbetsplats, detta är avgörande för att framförallt eleverna ska få bättre självkänsla så de stimuleras till fortsatt kunskapsutveckling och breddning av erfarenheter. Riktlinjerna och målen som skolan arbetar mot finns att både sträva mot och uppnå. Då tas återigen tryggheten upp som ett av de viktigaste målen att sträva mot och förhöjer på så sätt kvaliteten på all undervisning och verksamhet. För att varje elev ska känna att denne kan uppnå målen anpassas undervisningen efter varje individ och förutsättningar. Det är viktigt att ett samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem finns då skolan satsar långsiktigt och att en röd tråd finns genom hela skolgången. Vad gäller bedömning och betyg kommer detta fokuseras på i grundskolans senare år, då eleverna ska ha uppnått de mål som står i kursplanen för respektive ämne och även fördjupat sig mer i de mål som finns i grundskolans tidigare år (Lärarförbundet, 2005). 9

10 1.1.1 Ämnet idrott och hälsa i grundskolans tidigare år Genom ämnet idrott och hälsa vill man, genom att anpassa undervisningen till varje individ, få eleverna att själva hitta motivationen till att engagera sig i idrottsliga fritidsaktiviteter (Skolverket, 2000). Här följer ett utdrag ur Lpo94 och kursplanen för ämnet idrott och hälsa, där först målen som skolan bör sträva mot tas upp och därefter målen som eleverna ska ha uppnått i slutet av årskurs fem. Målen att sträva mot är breddning av fler sidor hos sig själv som sedan leder till bättre förmågor inom olika kroppsliga områden. Eleven ska i detta ämne lära sig vad som främjar god hälsa och själv kunna ta ansvar för sin egen hälsa och kunna påverka den till det bättre och motiveras till detta. Genom att leka och idrotta skapar eleven själv situationer som kan dyka upp i det vardagliga livet och på så sätt lära sig att hantera dessa men får även utlopp för sin spontana fantasi. Alla elever uppmuntras till att ta till vara på vår vackra natur och miljö (även skolmiljön) och traditionerna vad gäller friluftsliv och kulturarv. Detta sätter ett engagemang och intresse för miljöfrågor (Skolverket, 2000). Målen som eleven ska ha uppnått i slutet av femte klass är konkreta punkter som behandlar motorik, skadeförebyggande aktivitet, vattenvana och hantering av nödsituationer. Även goda kunskaper om rörelseförmåga, allemansrätten och friluftsliv är viktiga mål att kunna då alla ligger i grund för varandra för att kunna utvecklas (Skolverket, 2000). Aktiviteterna i idrottsundervisningen som av Eriksson m.fl.(2003), lyfts fram som de viktigaste och vanligaste är bollspel, lekar och träning och motion. När det gäller dessa aktiviteter skiljer det sig något åt mellan vad flickor och pojkar tycker om och framförallt är det pojkarna som föredrar bollsporter och flickorna dans och aerobics (Eriksson m.fl., 2003). Bollspel har för övrigt sedan många år tillbaka varit det allra populäraste inom ämnet idrott och hälsa (Larsson och Redelius, 2004). Under alla år som ämnet idrott och hälsa funnits på det svenska skolschemat har antalet undervisningstimmar varierat mycket. Larsson och Redelius (2004) redogör för idrottsämnets historia då man år 1928 hade fyra stycken 45-minuterslektioner i veckan. I de senare 10

11 läroplanerna, Lgr 62, 69 och 80 hade det minskat till tre stycken 40-minuterslektioner i veckan. När sedan Lpo94 trädde i kraft fick i genomsnitt alla elever i årskurs tre sju minuter mer idrott varje vecka, men det minskade med hela 20 minuter per vecka för årskurs sex till nio Styrdokument Enligt skollagen ska varje kommun ha en skolplan och denna beslutas av kommunfullmäktige. I skolplanen står vad kommunen prioriterar och hur verksamheten följs upp för att de nationella målen ska uppnås. Planen utgår från barnen och deras lärande i skolan där arbetet är en livslång process. På den ort där skolan utan hälsoprofil ligger, styrs skolan av de nationella mål som finns beskrivna i läroplanen och i skollagen och av kommunens egna mål som uttrycks i Barn- och utbildningsplanen. Deras mål är att eleverna ska, under hela sin skolgång, uppleva trygghet och få intresse att utveckla sina erfarenheter och kunskaper. På denna skola ska alla elever kunna läsa, skriva och räkna när de lämnar årskurs ett och även ha uppnått de nationella kunskapsmålen i årskurs fem och nio. Minst en gång per termin träffas lärare, elever och föräldrar och går igenom elevens kunskaps- och sociala utveckling och hur detta kan uppmuntras mer. Skolan arbetar även mot droger där föräldrar och elever tillsammans diskuterar och beslutar om hur detta ska motverkas. Skolan med hälsoprofil arbetar med Bunkeflomodellen där eleverna i årskurs ett till fem har två vanliga idrottslektioner á 45 minuter med sin klasslärare eller skolans idrottslärare, samt en 30-minuterslektion fysisk aktivitet utomhus varje dag, som är ämnet skolans val, med sin klasslärare. Skolans mål är ansvara för att varje elev har kunskapen och förståelsen om vad som utgör en god hälsa och hur detta påverkar vårt fortsatta liv och vår miljö. De strävar mot att hela skoldagen präglas av fysisk aktivitet och att eleverna och på så sätt utvecklas socialt och har goda kunskaper om hälso- och livstilsfrågor. 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan 11

12 hälsoinriktning. Ett undersyfte är även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset mellan flickor och pojkar. Vid olika resultat av påverkan till fysisk aktivitet, följer ett andra undersyfte; att se vad som påverkar de att vara fysiskt aktiva. 1.3 Frågeställning Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa? Finns det någon skillnad mellan pojkar respektive flickor som motionerar på fritiden på dessa skolor? Påverkar skolan eleverna på något sätt att vara fysisk aktiva på sin fritid? 12

13 2. Litteratur 2.1 Vad är motion? För att definiera motion finns en uppsjö av benämningar och förklaringar, men som av Folkhälsoinstitutet, genom Förlagshuset Gothia (1997), beskriver som en fysisk ansträngning då det främsta syftet är att må bra och bibehålla eller förbättra sin egen hälsa. En annan definition av motion är enligt Engström (1999) en frivillig och planerad aktivitet då man utsätter sig för en kroppslig träning för att, även här, få motion, men även för avkoppling. Att kroppen även får avkoppling då man motionerar förklaras av Wiking (1999) att den fysiska aktiviteten gör att stress motverkas. Självklart finns ytterligare definitioner av motion och som till exempel tidigare redan nämnt benämns som fysisk aktivitet och även rörelse, lek och idrott. Men den fysiska aktiviteten har i sin tur även olika definitioner som tillexempel träning, kroppsövning, sport, friluftsliv, sport, hälsa med mera (Förlagshuset Gothia). Skillnaderna mellan dessa begrepp är många och som exempel görs här kortare beskrivningar av de begrepp som kommer att användas i uppsatsen. De är olika benämningar av fysisk aktivitet som är vanliga idag. Till att börja med är den fysiska aktiviteten vardagssysslor som att till exempel städa och transportera sig till fots till ett redan planerat mål. Denna aktivitet och är inte planerad eller har syftet att förbättra hälsan till skillnad från motionen (Faskunger, 2002). Rörelse har ungefär samma betydelse som fysisk aktivitet, men då sätts motoriken mer i fokus. Då aktiviteten är en lek är handlar det mest om en fantasiövning då man övar sitt mentala förhållningssätt till verkligheten genom aktivitet på ett lustfyllt sätt (Förlagshuset Gothia). Det som kallas för idrott är en specifik aktivitet, ofta med regler och endast för att man tycker att det är roligt, jämfört med motionen som är för hälsans skull. Men det behöver inte betyda att man måste idrotta för att få motion. Begreppen går in i varandra och påverkar oavsett, vår kropp positivt (Svenska Transhumanistförbundet, 2007). Genom att aktivera barn fysiskt får man de att uppmuntras till lekande. Olika sorters lekar aktiverar och utvecklar delar av barnet, som till exempel den motoriska förmågan, koordinationen, kropps- och rumsuppfattning. Alla barn dras till fysisk aktivitet och vill ständigt vara med där det händer saker som kan ge dem nya upplevelser och erfarenheter. Enligt Langlo Jagtøien (2002) befinner sig barn i någon slags fantasivärld när de leker och beskrivs som en situation där de är helt fokuserade på leken och vad som händer där. I lek 13

14 med flera deltagare har alla olika erfarenheter och det gäller att lära sig att samarbeta och lösa problem, men även skapa en situation som alla är eniga om och tycker är rolig. Leken ger olika positiva effekter hos olika barn beroende på deras egna intressen. Vissa barn kan även känna ett obehag av fysisk aktivitet. De kanske förknippar det med något negativt och känner sig osäkra i situationen. Dessa barn håller sig gärna undan då det är en fysiskt krävande lek på gång för att inte känna sig misslyckade. Det är då viktigt att nå dessa barn och ge de möjligheter att hitta en aktivitet de tycker är rolig. De ska få en chans att hitta glädjen i den och för att inte tycka att all fysisk aktivitet är tråkig och för att uppfattningen av den ska ha en positiv klang för resten av livet (Langlo Jagtøien, 2002). Efter att ha klargjort olika definitioner av begreppet motion och vilka synonymer som finns kring ämnet, kommer det i denna uppsats handla mycket om just den fysiska aktiviteten, men även uttrycket motion kommer att användas. Begreppen går ihop i varandra och anledningen till att just den fysiska aktiviteten tas upp mer än motionen är att alla aktiviteter kommer att analyseras, både den planerade och den ickeplanerade. 2.2 Varför bör vi motionera? Den fysiska aktiviteten i tidig ålder ger en bra grund för de senare levnadsåren. Genom att röra på sig som barn belastas skelettet och urkalkning och benskörhet förhindras. Detta är extra viktigt bland barn, då deras skelett håller på att byggas upp. Även muskler och bindväv påverkas och blir starkare (Förlagshuset Gothia, 1997). När kroppen får arbeta regelbundet aktiveras många inre organ bland annat blir hjärtat större och starkare, blodkärlen förbättras och blodtrycket sänks, syreupptagningsförmågan förbättras, musklerna blir starkare och mer uthålliga och nervsystemet och immunförsvaret förbättras (Henriksson, 2004). Genom den regelbundna motionen blir det lättare att hålla en hälsosam vikt, man blir piggare och klarar lättare av ett fysiskt tungt arbete (Förlagshuset Gothia, 1997). Motion påverkar inte endast det fysiska positivt, utan bidrar även till en god personlig utveckling (Holmsäter & Holmsäter, 2000). Motionen ger oss alltså ett allmänt ökat välbefinnande och förebygger stress, som är en av de allvarligaste konsekvenserna idag till ohälsa. Utsätter man sig själv för stress en längre tid kan det till slut leda till utbrändhet och/eller depression. Symptomen för stress kan vara bland annat utslag, magsår, försämrad 14

15 koncentrationen och minskad aptit. Andra risker som minskas genom regelbunden motion är bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck, fetma, benskörhet, ryggbesvär och tarmcancer (Förlagshuset Gothia, 1997). Med tanke på dagens kraftigt ökade hälsofaror bland både vuxna och barn är det viktigt att tydliggöra det viktiga som får oss alla att må bra och förebygger sjukdomar. Denna punkt finns med i regeringens mål för folkhälsan under rubriken Ökad fysisk aktivitet (Regeringen, 2003). Ann-Christin Sollerhed har gjort en undersökning i folkhälsovetenskap och kom då fram till skrämmande resultat i sin undersökning om barns kondition. Det visade sig att barns balans, styrka, kondition och rörlighet försämrats så pass mycket under en 20 års period att dagens barn inte kommer att orka med arbetslivet i vuxen ålder. Med detta menar Sollerhed att en av de viktigaste lösningarna för att förhindra fortsatt försämrad hälsa är att främja barn till goda vanor, som t.ex. ökad fysisk aktivitet i skolan (Riksidrottsförbundet, 2002). Enligt Engström (1999) utvecklas dagens samhälle till att bli allt mer automatiserat och datoriserat, vilket gör att vårt dagliga liv blir allt mindre fysiskt krävande och det i sin tur gör det lättare att undvika kroppsliga ansträngningar som att till exempel gå i trappor och/eller transportera oss till olika platser. Andra forskningar visar att även resultaten av skolarbeten blir bättre av fysisk aktivitet då eleverna får lättare att koncentrera sig under hela skoldagen, lyssna och ta in information och arbeta och planera på ett disciplinerat sätt. Även påverkas elevernas psykiska hälsa positivt (Internet 4). Ulrika Berg, har genom en rapport via NCFF (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom) upplyst om att hon arbetar med att ta fram motionsrekommendationer för barn genom en FYSS-bok riktat mot barn. FYSS (Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) finns idag endast för vuxna där motionsrekommendationer tas upp. FYSS för barn, menar Berg, ska användas som ett hjälpmedel i samverkan mellan föräldrar, skola, hälso- och sjukvård och andra berörda (NCFF, s17). På så sätt, menar Berg, kan barn som behöver hjälp lättare nås och förebygga ohälsa. I Sverige idag finns inga rekommendationer för hur mycket barn bör röra på sig, men Berg har i sin studie listat råd att följa för att motivera och stimulera barn till mer fysisk aktivitet. Dessa råd försöks efterlikna barns spontana lek, genom korta upprepade aktiviteter. 15

16 Bergs råd handlar i första hand om miljöanpassning och menar att det är viktigt för att göra den fysiska aktiviteten möjlig och betydelsefull. Det är även viktigt i styrd lek att vara tydlig och pedagogisk för barnen med vilken fysisk aktivitet som ska utföras. Leken ska anpassas efter varje individ som deltar och de deltagande ska vara medvetna om varför just denna aktivitet utförs. Motivation är något som man ofta behöver jobba med så barnen hittar och kan känna nöjet med att rörelseaktivitet. Men något av det viktigaste är att nå ut till föräldrarna och få de att förstå innebörden med fysisk aktivitet och låta den bli en naturlig del av vardagen och locka dem att visa sina barn i föreningslivet. Detta är speciellt viktigt för dem som har överviktiga barn (NCFF, 2005). 2.3 Forskning om idrott i skolan Barnens arbetsplats är i skolan och de befinner sig där dagligen. Charli Eriksson (Internet 6) har gjort en undersökning om barns fysiska aktivitet och vad detta får med sig för positivt i framtiden och har kommit fram till att mycket beror på vilken social rang man har och att det påverkar hur fysiskt aktiva barnen är. Detta presenteras i en rapport av NCFF. Eriksson skriver också att barn som är aktiva på sin fritid är även aktiva under idrottslektionerna i skolan och på rasterna. Intresset för den fysiska aktiviteten speglar sig sedan i skolan och i barnens fritidsaktiviteter (NCFF, 2005). Andra studier vid NCFF visar på att elever som har kort väg till skolan, allt oftare får skjuts. I och med detta utsätts eleverna för större trafikfara runt skolområdet och de skadliga utsläppen ökar. Det kommer i sin tur leda till att elevernas hälsa försämras och påverkar resten av deras liv. Då eleverna istället väljer att ta sig till skolan till fots, visar forskningen även att de får en bättre koncentration och aptit under resten av dagen, vilket också ger dem mer energi att orka med skoldagen. NCFF lyfter fram tunga skäl till att ändra elevernas transportvanor till och från skolan och nämner den fysiska aktiviteten som den främsta. Börjar de dagen med motion, alltså promenad eller cykling till skolan, påverkar detta även deras fritid, som även den blir mer aktiv, visar forskningsresultaten. Att göra motionen till en självklarhet i vardagen uppmuntras eleverna till mer spontanidrott, som just nu dör ut allt mer (Örebro universitet, 2007). 16

17 2.4 Bunkefloprojektet Bunkefloprojektet, som idag är används som en modell (Bunkeflomodellen), har sin start på Ängslättskolan i Bunkeflostrand, Malmö. Projektet startade 1999 med syftet ta reda på hur ungdomar påverkades psykiskt och fysisk genom att ha regelbunden och daglig fysisk aktivitet på skolschemat, men även påverka deras egen självkänsla och sociala mognad. Med detta klarar på så sätt eleverna att genomgå skoldagen på ett optimalt sätt, få ut så mycket som möjligt av lektionerna och utvecklar nya kunskaper varje dag. Vad gäller den fysiska aktiviteten varieras den av idrottslektioner, fri och styrd lek, promenader med mera. Skolan, i samarbete med forskare vid flera olika kliniker på sjukhuset UMAS (Universitetssjukhuset MAS) och idrottsföreningar, följer dessa elever genom årskurserna och gör årliga kontroller och undersökningar för att se om det skett eventuella förändringar. Skolans egna granskningar sker genom att skolsköterskan noterar vid varje nytt läsår, vilka och hur många som idrottar på fritiden. Då finns chansen att påverka de som inte utövar någon fysisk aktivitet på fritiden eller kanske har funderingar på att sluta och motivera dem att hålla en hälsosam livsstil (Bunkefloprojektet, 2007). Genom att skolan arbetar hälsofrämjande, hoppas man nå ut till eleverna vad en god hälsa har för betydelse för oss. Det handlar alltså inte enbart om att få dem till att röra på sig mer, utan även kopplas delar som bland annat massage, konflikthantering, mobbingförebyggande arbete in och finns på schemat (Bunkefloprojektet, 2007). Starten till projektet kom efter att forskningar visat att allt färre barn och ungdomar aktiverar sig fysiskt. Att spontanidrotten håller på att dö ut och att fler föräldrar påverkar sina barns syn på rörelseaktivitet genom att erbjuda skjuts eller själva föregå med dåligt exempel har fått oanade följder som riskerar att förvärra befolkningens hälsa i mycket hög grad, framför allt för framtiden (Bunkefloprojektet, 2007). För att kunna driva projektet var miljöanpassningen bland det viktigaste. Man var alltså tvungen att kunna erbjuda eleverna så många olika aktiviteter som möjligt och låta möjligheterna till att kunna röra sig finnas nära (Bunkefloprojektet, 2007). Även att aktivera personal och föräldrar var nödvändigt för att få igång projektet. Enligt Ericsson (2005) bör personalen erbjudas vidare kompetensutveckling inom området för att på ett optimalt sätt kunna föra över kunskaperna och rörelseglädjen till barnen. Upplevelsen att få röra på sig ska 17

18 upplevas positivt av eleverna och på så sätt känner de trivsel, vilket i sin tur leder till nöjda föräldrar. Ericsson (2005) menar också att detta är inte enbart något som ska göras med elever i skolan, utan kan lika gärna, och bör även tillämpas av personal på förskolor. Projektet fortsätter än idag och har ständigt frågeställningar som det arbetas och forskas kring. Allt fler skolor runt om i Sverige intresserar sig för projektet och vill använda modellen, men även företag använder sig av den. Detta genom att forskningsresultat som gjorts på skelett, benmassa och motorik visat en märkbar förbättring och gett bra svar på elever som deltagit i projektet, jämfört med elever på skolor som har det antalet idrottstimmar på schemat som är bestämt i läroplanen (Bunkefloprojektet, 2007). 18

19 3. Metod Kvalitativ metod används då syftet är att få reda på av en eller flera människor upplever en viss situation. Det är endast situationen och upplevelsen av den som är intressant att få fakta om och som ska behandlas av undersökaren. I en kvantitativ studie fokuserar man på att ta reda på ett visst antal av något. Man vill då se om det finns något samband mellan vissa egenskaper som man undersöker. I en kvalitativ undersökning utgår man från frågor om hur mycket eller hur många, för att testa en hypotes (Hartman, 2006). Genom att lägga in öppna frågor i en undersökning, där försökspersonerna får kommentera med sina egna ord och komma med åsikter, får man vara beredd på att det kan påverka resultatet. Detta gäller vid all sorts undersökning (Kvale, 1997). Kvale menar att man kan behöva komplettera sin undersökning, framförallt om man valt att göra kvalitativa intervjuer, med att göra observationer. Den undersökningen går då ut på att man vill ta reda på hur människor beter sig och handlar i verkligheten. I och med att göra detta får man en mer rättvis bild av hur verkligheten ser ut och forskningen får även en hög reliabilitet (Kvale, 1997). 3.1 Metodval För att besluta vilken metod som skulle passa bäst för denna undersökning, studerades olika metodval. För att samla in material om ett antal personer är enkätundersökning en bra metod att använda sig av. Den är väl strukturerad och ett sätt att få in exakt samma typ av information från alla medverkande i undersökningen och även att få så konkreta och tydliga svar som möjligt. En försiktighet bör läggas med de öppna frågorna, eftersom det kan vara tidskrävande, vilket kan anses jobbigt för deltagarna och kan sedan bli svåra att bearbeta. En annan nackdel är att den avlägsnar forskaren från verksamheten som denne söker kunskap om (Johansson & Svedner, 1996). Intervjuer kan förekomma i både den kvantitativa och den kvalitativa intervjun. Den kvantitativa intervjun är strukturerad och frågorna är bestämda i förväg och detta resulterar i tydliga och raka svar. I den kvalitativa intervjun är det endast undersökningens samtalsämne som är bestämt och går ut på att få den intervjuade att ge så grundläggande och detaljerade 19

20 svar som möjligt. Frågorna ska anpassas till att ge den intervjuade möjligheten att ta upp allt som är relevant och ge så djupa svar som möjligt (Johansson & Svedner, 1996). Undersökningen i denna uppsats kommer att handla om hur elevers motionsvanor ser ut på fritiden och om det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars aktivitet respektive inaktivitet. För att få fram ett antal och väljs därför att göra en kvantitativ studie med en enkät. I denna enkät finns även frågor som gör denna studie delvis kvalitativ. De frågorna som gör detta är skrivfrågor, alltså öppna frågor där eleverna ska skriva sitt svar. Frågorna kan tolkas fritt och de kan ge mycket skilda svar än just vad som är relevant för undersökningen. Det positiva med att lägga in en kvalitativ forskningsmetod i undersökningen är att man kan gå in på djupet på vissa frågor och få reda på bakgrunden till vissa svar. Genom enkätundersökning har man möjlighet att nå ut till fler elever än vid intervjuer och man får en bredare undersökningsgrupp. Enkätundersökningen är anonym, då det inte finns någon användning av vilka de är utan bara är ute efter att jämföra antalet elevers motionsvanor. Om resultatet sedan tyder på att elever på den ena skolan är mer aktiva än eleverna på den andra skolan väljs då en intervju av eleverna, till en efterforskning som handlar om motivation. Då handlar det om att försöka ta reda på vad det är som får dessa elever att vara fysisk aktiva. Några enstaka frågor formuleras så att deltagarna kan berätta fritt och på ett djupare plan få en tydligare syn på det hela. 3.2 Urval Valet blev att jämföra elever i årskurs fem på en skola som arbetar med Bunkefloprojektet med elever i årskurs fem på en skola utan hälsoinriktning. Här presenteras hur skolorna är uppbyggda. Hälsoskolan är med i Bunkefloprojektet. Myndigheten för skolutveckling stödjer skolans uppdrag med att erbjuda daglig fysisk aktivitet och har på så sätt gjort enstaka förändringar i Lpo94. I uppdraget anses kunskapsutvecklingen inom ämnet vara det viktigaste. Det har visat sig att, för att lärandet ska fungera, ska eleven vara i god form och hjärnan vara i ett lärande tillstånd. Projektet samarbetar och har sina rötter vid ortopediska kliniken på 20

21 UMAS (Universitetssjukhuset MAS) och går ut på att det finns schemalagt fysisk aktivitet en timme varje dag. All skolpersonal ser en märkbar skillnad i det dagliga skolarbetet genom att eleverna är mer fysiskt aktiva (Örebro universitet, 2007). Projektet har lett till att eleverna intresserat sig mer för att vara fysisk aktiva även på sin fritid. Som uppföljning noterar skolsköterskan varje år hur många elever som utövar någon form av fritidsaktivitet. På så sätt ser man vilka som är inaktiva och försöker locka de till idrottsföreningar eller andra aktiviteter (Skolverket, 2000). Skolan utan hälsoprofil vill att all den kunskap som förmedlas till eleverna, ska vara värdefull på alla sätt och har fått in inspiration från Bifrostskolan (skola i Danmark där eleverna arbetar med utveckling av kommunikation på ett forskande sätt). Här får alltså eleverna själva delta aktivt i all kunskapsutveckling. Målen som skolan arbetar mot handlar bland annat om ha en trygg arbetsmiljö där eleverna kan lära sig att läsa, skriva, räkna och engelska. De arbetar även mycket med att få elevernas föräldrar så aktiva som möjligt i allt skolarbete och sina barns utveckling. Man arbetar tematiskt i små arbetslag för att bredda kunskaperna så mycket som möjligt. Alla estetiska ämnen finns dagligen på skolschemat (Ystad kommun, 2007). Enkätundersökningen på dessa skolor valdes av anledning av nära anknytning till dem genom verksamhetsförlagd tid och kontakter. 3.3 Genomförande Enkätundersökningen genomfördes under veckorna 50 och 51 år 2007, i elevernas klassrum där de var samlade. Innan enkäten delades ut på skolorna kontaktades rektorerna och klassföreståndarna i klasserna på de båda skolorna för att få deras godkännande och bestämma en dag då vi var välkomna att genomföra undersökningen. Eleverna som svarade på enkäterna var anonyma och enkäterna var onumrerade, allt för att deras identitet skulle skyddas. Jag närvarade när eleverna fick fylla i enkäterna för att kunna besvara på eventuella frågor och förtydliga de om det behövdes. Från hälsoskolan deltog 41 elever (25 flickor och 16 pojkar) och från skolan utan hälsoprofil deltog 39 elever (14 flickor och 25 pojkar), alltså sammanlagt 80 elever. Efter insamlingen av enkäterna fick vi svar från 72 stycken varav totalt 38 var pojkar och 34 var flickor. Detta visar 21

22 på ett bortfall på 8 stycken, som med stor sannolikhet var sjuka eller frånvarande av andra anledningar. Efter sammanställningen av enkäten dök ytterligare frågor upp, framför allt vad det är som egentligen påverkar eleverna till att motionera. För att få svar på motivationsfrågan genomfördes sju intervjuer på slumpvis utvalda elever från hälsoskolan, som även deltagit i enkätundersökningen. Innan intervjuerna genomfördes kontaktades rektorn igen och meddelades om den fortsatta undersökningen. Rektorn godkände undersökningen på de villkor jag angett och bad mig kontakta den ansvarige idrottsläraren för denna klass, för att bestämma tid för intervjutillfället. Tillfället blev under en idrottslektion då varje elev som intervjuades fick sitta enskilt tillsammans med mig, intervjuaren, i ett avskilt rum så det inte fanns någon möjlighet för någon annan att höra vad vi pratade om. Intervjuerna spelades in med diktafon. Citaten som nämns här i arbetet har redovisats med fingerade namn. Därefter är dessa intervjuer raderade för att skydda deltagarnas identitet. De som intervjuades var 5 flickor och 2 pojkar. Frågorna som ställdes till deltagarna var: Håller du på med någon idrott på din fritid? Varför idrottar du/ idrottar du inte? Hur arbetar ni i skolan med fysisk aktivitet? Känner du att skolan påverkar dig att idrotta på fritiden? Hur får du motivation till att idrotta? 3.4 Bearbetning av material Vid bearbetningen av materialet användes först och främst SPSS, som är ett dataprogram som behandlar och analyserar statistisk data. På så vis får man exakta resultat av svaren från enkätundersökningen i form av stapeldiagram, då man tydligt kan se skillnader och likheter mellan de olika svaren. Till analyseringen har jag tagit litteratur och information från tidigare forskningar till hjälp. Den litteraturen är Bunkefloprojektet (2007), Engström (2002), Holmsäter och Holmsäter (2000), Langlo Jagtøien (2002) och Wiking (1999). Intervjuerna redovisas i resultatdelen med fingerade namn där även citat från intervjuerna uppkommer. 22

23 3.5 Reliabilitet och validitet Om man får fram ett svar på en undersökning som är pålitligt och noggrannheten uttrycks har undersökningen en hög reliabilitet. Använder man, i undersökningen, relevant data som avser just det man vill mäta får undersökningen en högre reliabilitet (Malterud, 1998). I undersökningen i denna uppsats kan man tydligt se hur många elever som är aktiva på fritiden och hur många som inte är det. Skulle ytterligare en undersökning genomföras, med samma urval, hade man med stor sannolikhet fått samma svar, därför har undersökning reliabilitet. Detta med förutsättning att undersökningen inte görs med för lång tid emellan. Det finns ju risk att deltagarna eventuellt slutar med sin idrott. Men hade däremot andra skolor valts att jämföras eller fler skolor deltagit, hade säkerligen inte samma svar uppstått. För att nå en hög reliabilitet krävs att man gör undersökningen två gånger. Vid utformning av enkäten är det svårt att i förväg känna till frågornas reliabilitet, därför krävs det att man gör de så tydliga som möjligt för att få ut just det vi vill veta. Undersökningen bör ha validitet och vara hållbar. Man bör innan känna till hur väl denna undersökning gjorts och om det som mätts är just det man ville mäta och om tydliga mått använts under hela undersökningen. Även själva undersökningsmetoden bör ha validitet för att bli pålitlig, alltså ha reabilitet (Ejvegård, 2003). 3.6 Etiska överväganden I undersökningen har jag valt att utgå ifrån Vetenskapsrådets etniska grundregler. För att som undersökare hålla pålitlighet gentemot deltagarna i undersökningen, finns ett individskyddskrav som rör bör följas som en mall i alla sorts forskning. Begreppen informerar om de etiska övervägandena som ska göras i samband med en undersökning och att det är lika viktigt att få fram denna information till dem som ska svara på frågorna. Deltagarna ska vara informerade om att undersökningen är helt frivillig och alla uppgifter om svar och eventuella personuppgifter hålls anonymt och att de enbart kommer att användas i forskningssyfte (Vetenskapsrådet 2002). Det etiska förhållningssättet uppfylldes i denna uppsats undersökning genom att eleverna först fick muntlig information om enkätens syfte, att den var identitetsskyddad och endast skulle användas i forskningsändamål. Därefter kontaktades deltagarna för en förfrågan om vidare 23

24 undersökning genom intervjuer och om intresset fanns att få göra denna. Även där upplystes deltagarna om deras anonymitet. 24

25 4. Resultat 4.1 Enkätundersökningen Enkätundersökningen genomfördes av elever i årskurs fem. Totalt svarade 70 elever varav 32 flickor och 34 pojkar på enkäten. Varje fråga redovisas och sammanställningen av enkätfrågorna uppvisas i form av diagram för att lättöverskådligt framföra resultaten. Diagrammen som används är stapeldiagram och tabeller där vi har skiljt pojkar och flickor åt. Enkätens första fråga behandlade hur många idrottslektioner eleverna har schemalagda och resultatet visade på att eleverna på hälsoskolan har idrott tre eller fler gånger i veckan, medan skolan utan hälsoprofil har två. Vidare ställdes frågan: Hur många gånger i veckan hade du velat ha idrott i skolan? Här redovisas svaren i två figurer. Hälsoskola. Figur 1 visar resultat på enkätfråga 2 Count Hur många ggr i veckan hade du velat ha idrott i skolan? Ingen komentar Det är bra som det är 4 dagar alla dagar 2 0 Flicka Kön Pojke Figuren visar att de flesta av både flickor och pojkar skulle vilja ha idrott alla skoldagar i veckan. Flickorna är mer nöjda med antalet idrottslektioner de har idag jämfört med pojkarna. Några har angett att de skulle vilja ha ytterligare lite fler idrottstimmar på schemat, medan andra inte skrivit någon kommentar. 25

26 Skola utan hälsoprofil. Figur 2 visar resultat på enkätfråga 2 Count Hur många ggr i veckan hade du velat ha idrott i skolan? Det är bra som det är 1 dag 3 dagar 4 dagar Alla dagar Flicka Kön Pojke Tabellen visar att pojkarna gärna hade velat ha en idrottslektion mer i veckan än vad de har, detsamma gäller för en stor del av flickorna. De flesta flickorna är nöjda med som de har det idag, även många av pojkarna är nöjda med två idrottslektioner i veckan. Lika många pojkar vill även ha ytterligare idrottslektioner, alltså fyra dagar i veckan, men endast en av flickorna angav det svaret. Några pojkar har även viljan att ha idrott varje skoldag. Endast en person svarade att en idrottslektion i veckan är tillräckligt och det var en pojke. Hälsoskola. Figur 3 visar resultat på enkätfråga Utövar du någon idrott på din fritid? ja nej Count Flicka Pojke Kön Denna figur visar att fler utövar någon fritidsaktivitet på fritiden. 26

27 Skola utan hälsoprofil. Figur 4 visar resultat på enkätfråga 3 20 Utövar du någon idrott på din fritid? ja nej 15 Count Flicka Kön Pojke I figuren kan man se att de flesta av eleverna är aktiva på fritiden och antalet är fler bland pojkarna. Hälsoskola. Figur 5 visar resultat på enkätfråga Utövar du fler än en idrottaktivitet på fritiden? ja nej Count Flicka Pojke Kön Här visar tabellen att det endast är några enstaka personer som utövar fler än en idrottsaktivitet på fritiden. 27

28 Skola utan hälsoprofil. Figur 6 visar resultat på enkätfråga 4a Utövar du fler än en idrottaktivitet på fritiden? ja nej Count Flicka Kön Pojke Figuren visar att de flesta inte har fler än en idrottsaktivitet på fritiden. Det finns några få pojkar som har fler aktiviteter, men inte någon flicka. 28

29 Hälsoskola. Tabellen nedan visar resultat på enkätfråga 4. Skolan utan hälsoprofil betecknas Skola u.h.p. Aktivitet Flickor Pojkar Flicka Pojke Totalt Hälsoskola Hälsoskola Skola u.h.p Skola u.h.p Brottning 1 1 Simhopp 2 2 Ju Jutsu Badminton Pingis 1 1 Dans 2 2 Gymnastik 1 1 Ridning Handboll Hopprep 1 1 Cykling 2 2 Hockey Fotboll Innebandy Simning Cross 1 1 Tennis 1 1 Friidrott 1 1 Ingen aktivitet Den idrotten som dominerar bland flickorna på hälsoskolan är ridning och hos pojkarna är det fotboll och hockey. Det visas att handboll är den vanligaste idrottsaktiviteten hos både flickor och pojkar. Även fotboll är en populär idrott bland pojkarna. Här kan man även se vilka aktiviteter som utövas av de elever som har fler idrottsaktiviteter. Vissa elever har angett flera idrotter. 29

30 I enkätfråga 9 fick de som svarade Nej på frågan utövar du någon fysisk aktivitet på fritiden, svara på vad de då gör istället för att idrotta. De vanligaste svaren hos eleverna på hälsoskolan var att umgås med sina vänner eller sitta vid datorn. Att umgås med sina kompisar var även något de inaktiva eleverna på skolan utan hälsoprofil sysslade med på sin fritid. Även nämndes andra aktiviteter som att cykla, sitta vid datorn och pyssla hemma. Hälsoskola. Figur 7 visar resultat på enkätfråga 5. Count Hur många ggr i veckan utövar du någon form av planerad idrottsaktivitet på fritiden? ingen 1-2 ggr 3-4 ggr 5 eller fler ggr 2 0 Flicka Kön Pojke De flesta flickorna men endast några enstaka pojkar utövar någon form av planerad idrottsaktivitet på fritiden. Det är nästan lika många flickor som pojkar som idrottar 3-4 gånger i veckan. Några få personer idrottar ännu mer och är aktiva 5 eller fler gånger i veckan medan nästan lika många är helt inaktiva. 30

31 Skola utan hälsoprofil. Figur 8 visar resultat på enkätfråga 5. Count Hur många ggr i veckan utövar du någon form av planerad idrottsaktivitet på fritiden? ingen 1-2 ggr 3-4 ggr 5 eller fler ggr Flicka Kön Pojke Tabellen visar att det är nästan lika många flickor som idrottar 1-2 gånger i veckan som 3-4 gånger i veckan. Detsamma gäller hos pojkarna. Endast en pojke idrottar 5 eller fler gånger i veckan. Hälsoskola. Figur 9 visar resultat på enkätfråga 6. Count Hur många timmar totalt i veckan utövar du någon idrottsaktivitet på fritiden? ingen mindre än 1 timme 1-2 timmar 3 eller fler timmar 2 0 Flicka Pojke Kön När det gäller hur länge eleverna är aktiva på fritiden svarade lika många flickor som pojkar att de utövar någon idrottsaktivitet i 3 eller fler timmar i veckan. Lite större skillnad ser man mellan de som är aktiva 1-2 timmar i veckan. Men det är några få som är mindre aktiva eller helt inaktiva. 31

32 Skola utan hälsoprofil. Figur 10 visar resultat på enkätfråga 6. Count Hur många timmar totalt i veckan utövar du någon idrottsaktivitet på fritiden? ingen 1-2 timmar 3 eller fler timmar Flicka Kön Pojke Det vanligaste för både flickor och pojkar är att idrotta 3 eller fler timmar i veckan. 32

33 Enkätfråga 7 redovisas här genom en tabell. Tabellen visar vilket alternativ som är den vanligaste anledningen till att flickor och pojkar sysslar med någon idrott. I enkäten rangordnades alternativen 1 till 6, då 1 var den starkaste anledningen. I denna tabell omvandlades dessa siffror till poäng och ju lägre poäng ett alternativ har fått desto vanligare är just den anledningen till att de idrottar. Hälsoskola Icke hälsoskola Medelvärde Vad är anledningen till att du sysslar med någon idrott? Flicka Pojke Flicka Pojke Alternativ 1: För att må bättre ,75 Alternativ 2: För att det är nyttigt Alternativ 3: För att bli bättre i sin sport ,25 Alternativ 4: För att få avkoppling Alternativ 5: För att det är skoj Alternativ 6: För att träffa kompisar ,25 I tabellen kan man se att den vanligaste anledningen till att flickor och pojkar idrottar är för att de tycker att det är skoj. Detta var även den främsta anledningen för flickorna på både hälsoskolan och skolan utan hälsoprofil. Den näst vanligaste anledningen till att flickor och pojkar idrottar är för att de vill bli bättre i sin idrott. Detta alternativ var det populäraste bland pojkarna på både hälsoskolan och skolan utan hälsoprofil. 33

34 Enkätfråga 8 redovisas nedan genom en tabell. Tabellen visar vilket alternativ som är den vanligaste anledningen till att flickor och pojkar inte sysslar med någon idrott. I enkäten rangordnades alternativen 1 till 56, då 1 var den starkaste anledningen. I denna tabell omvandlades dessa siffror till poäng och ju lägre poäng ett alternativ har fått desto vanligare är just den anledningen till att de idrottar. Hälsoskola Icke hälsoskola Medelvärde Vad är anledningen till att du inte sysslar med någon idrott? Flicka Pojke Flicka Pojke Alternativ 1: För att träffa kompisar istället ,57 Alternativ 2: För att det är tråkigt ,5 Alternativ 3: Har inte tid Alternativ 4: För att det är jobbigt Alternativ 5: Har andra fritidsintressen/hobby I tabellen ovan kan man se att den vanligaste anledningen till att flickor och pojkar inte idrottar är för att de vill umgås med sina vänner istället. Detta alternativ var även den vanligaste för de på hälsoskolan. Några pojkar svarade även att det är tråkigt. Därefter svarade många även att de har andra fritidsintressen/hobby istället. Detta alternativ var vanligast bland pojkarna på skolan utan hälsoprofil, de tyckte även att det är jobbigt. Flickorna på den skolan angav alternativet att det är tråkigt som det starkaste skälet till att de inte idrottar. 34

35 I enkätfråga 9 ställdes frågan om eleverna hade velat syssla med någon annan fritidsaktivitet eller idrott på sin fritid. De som svarade ja på den frågan angav även en eller flera idrotter. Aktivitet Flicka Pojke Flicka Pojke Totalt Hälsoskola Hälsoskola u.h.p u.h.p Tennis Simhopp 1 1 Dans 3 3 Fotboll Badminton Agility 1 1 Ridning 2 2 Innebandy Bandy Handboll Friidrott Basket Pilbågsskytte 1 1 Brottning 1 1 Am. fotboll 1 1 Boxning 2 2 Karate 1 1 Rugby 1 1 Cirkus 1 Volleyboll 1 Pingis 1 1 Hockey Detta är resultatet från dem som svarat att de skulle vilja syssla med någon annan idrottsaktivitet än den de redan utövar. Intresset för olika idrotter och fritidsaktiviteter ser vi här är stort hos både flickor och pojkar på de båda skolorna. Det som ligger på topp är hos flickor på hälsoskolan, utöver deras egen idrott, är tennis och sedan dans, fotboll och 35