Idrott i skolan helt okey eller inte min grej?
|
|
- Anna Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 2: 2006 Idrott i skolan helt okey eller inte min grej? Hur upplever eleverna på Häggviks gymnasium sin idrottsundervisning? Kerstin Wikfeldt GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Rapport 2:2005/06 Handledare: Åsa Liljekvist
2 Innehållsförteckning 1. Inledning Genomförande Resultat Antal timmar skolidrott per vecka Upplevelsen av ämnet Avslutning Antalet idrottstimmar? Hur var miljön i omklädningsrum och dusch? Var det pressande med tävlingar? Vilka grupper trivdes man bäst i? Tyckte eleverna att de lärde sig något? Ville de ändra på något? Förslag till nästa läsår...11 Referenser...13 Bilaga 1: Enkät Bilaga 2: Enkät
3 1. Inledning På Häggviks Gymnasium, en gymnasiesärskola, finns för närvarande 120 elever. Skolan är en friskola. Företaget heter UPAB och driver även en skola för elever med autism. 1 Själv är jag en av två idrottslärare och undervisar i 10 av skolan klasser, har träning med rörelsehindrade elever i bassäng och i gympasal, dansundervisning som tillval, extra idrott för de som är speciellt intresserade och deltar i skolans resursteam som rh-konsulent. Det betyder att jag ser till att de elever som har någon form av rörelsehinder får sina behov tillgodosedda när det gäller arbetsplats, hjälpmedel, eventuell sjukgymnastkontakt och fysisk träning. Den andra idrottsläraren har förutom sin idrottsundervisning klassföreståndarskap i en klass med idrottsprofil. Efter att ha läst Karin Redelius forskningsrapport Bäst och pest 2 om hur elever i grundskolan upplever sin idrottsundervisning ville jag undersöka hur våra elever upplever sin skolidrott. Hon tar upp idrottsämnet som ett ämne som väcker blandade känslor kanske beroende på hur man blivit uppmuntrad av föräldrar, kamrater eller andra. Frågan om eleverna kan få ett livslångt intresse för fysisk aktivitet ställs också. Hon ville veta hur eleverna i grundskolans senare årskurser uppfattade ämnet idrott och hälsa. Som metod valde hon bland annat enkät för att studera ungdomarnas inställning till fysisk aktivitet. Hon intervjuade också 40 elever i årskurs 8 där över hälften av de intervjuade tyckte att andra skolämnen än idrotten var roligare och jämförde sina resultat med elever i årskurs 5 i Håkan Larssons rapport Vad lär man sig på gympan 3 där alla de intervjuade utom en elev var positiva till ämnet. Han intresserar sig för vilka intryck och erfarenheter som ligger till grund för elevernas sätt att tolka ämnet idrott och hälsa och hur de uppfattar vad de gör på idrottslektionerna. Enligt hans undersökning förknippar en del elever idrottsämnet med lärande till exempel att man lär sig mycket. Han ställer också frågorna om medbestämmande och hur eleverna har det i omklädningsrum och dusch. Även hans rapport inspirerade mig till denna undersökning. Häggviks elever har en timme idrott per vecka med sin klass. Dessutom kan de som är intresserade välja styrketräning, dans eller extra idrott. Då bildas grupper där eleverna har 1 Hemsida: 2 Redelius Karin: Bäst och pest! Ämnet idrott och hälsa bland elever i grundskolans senare år i Larsson & Redelius (red), Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa (Stockholm: Idrottshögskolan, 2004). 3 Håkan Larsson: Vad lär man sig på gympan? Elevers syn på idrott och hälsa i år 5 i Larsson & Redelius (red), Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa (Stockholm: Idrottshögskolan, 2004). 2
4 samma intresse. Elever med någon form av rörelsehinder, RH-elever erbjuds förutom klassgympan träning i gympasal och bassäng. Det finns flickor som får gå med i en annan klass på idrotten eftersom de är enda flickan i sin egen klass. På detta sätt skapas många olika grupper och eleverna har olika mycket idrott per vecka under skoltid. En fråga blir då: Hur många timmar idrott per vecka har eleverna? Finns det elever som bara har en timme? Är de så inaktiva att deras hälsa äventyras? I boken Vårt behov av rörelse finns många vetenskapliga argument om rörelsens och den fysiska aktivitetens betydelse för folkhälsan. Detta citat från en konferens 1993 finns skrivet i boken : Regelbunden fysisk aktivitet är en viktig del i en sund livsstil. Den motverkar uppkomst av sjukdom och förbättrar hälsa och livskvalitet. Under de senaste årtiondena har övertygande vetenskapliga bevis samlats som visar att regelbunden, lågintensiv fysisk aktivitet medför betydande hälsovinster. 4 I gymnasiesärskolans kursplaner står om mål att sträva mot: Skolan skall i sin utbildning i idrott och hälsa sträva efter att eleven utvecklar ett intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ansvar för sin hälsa genom att utveckla goda vanor, Utvecklar sin rörelseförmåga, sin lust att röra sig och sin kroppsuppfattning. 5 För att uppfylla läroplanens mål ifråga om lust och vilja för fysisk aktivitet behöver det vara positivt med idrott och allt runt omkring. Därför ville jag undersöka hur eleverna kände sig när de tänkte på idrotten i skolan, på dusch - och omklädningsrum, på de grupper de var med i och på de olika aktiviteterna under idrottslektionerna. Kände de att de kunde påverka sin situation på idrotten? Under hösten 2005 gjorde jag en enkätundersökning hos 45 av skolans elever med syfte att se hur många timmar idrott de hade, hur de upplevde idrotten, hur de trivdes i sina olika grupper, vad de lärde sig och om de ville ändra på något ( bilaga 1 ) Vårterminen 2006 gjorde jag en liknande enkätundersökning med de övriga eleverna. Den innehöll i stort sett samma frågeställningar ( bilaga 2 ). 4 Engström, Lars-Magnus & Ekblom, Björn: Vårt behov av rörelse: en idéskrift fysisk aktivitet och folkhälsa (Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 1996), s Skolverket: Gymnasiesärskolans program (Stockholm: Skolverket, 2002:1), s
5 Syftet var att kartlägga så många elever som möjligt och sedan kunna använda resultatet till eventuellt utökat timantal för de som inte väljer till någon aktivitet, gruppförändring eller förändring av innehållet i idrottsundervisningen. Sammanlagt 90 elever svarade på enkäten. De övriga som verksamhetsträningsklasserna och autismklasserna tyckte inte att de kunde medverka. Idrottsklassen fick inga enkäter då jag tänker att de har ett speciellt idrottsintresse och har sökt sig till den klassen för att idrotta varje dag. 2. Genomförande Hösten 2005 delade jag ut enkäterna i mitt arbetslag, informerade noggrant om frågor och syftet med undersökningen. Personalen gick sedan ut i klasserna och hjälpte eleverna med att läsa frågorna. I två klasser hade jag möjlighet att närvara. Däremot under våren 2006 kunde jag närvara i alla klasserna och förbereda personalen i de olika klasserna på vad enkäten skulle innehålla. Eleverna var också beredda och positiva när jag under två veckors tid delade ut enkäten i en klass i taget, satt kvar när de fyllde i svaren och svarade på frågor när det behövdes. I flera fall behövde eleverna hjälp att läsa frågorna i enkäten. Personal satt bredvid och läste för en del och i en klass läste vi en fråga i taget gemensamt. Eftersom eleverna skulle förmedla hur de kände i vissa situationer och det finns en variation i läs- och skrivkunnighet valde jag att rita glada och ledsna gubbar som de kunde kryssa för istället för att skriva själva. Enkäten bestod av fjorton frågor med dessa fasta svarsalternativ och sedan följde några öppna frågor. Under hösten delade jag ut en enkät. (Se bilaga 1.) Efter att ha fått synpunkter om förbättringar ändrades enkäten så den blev litet annorlunda våren Frågan om ålder är onödig eftersom de skulle fylla i årskurs också. Frågan om att idrotta alla i gruppen byttes ut mot alla med samma intresse. I sammanställningen räknade jag ihop den frågans svar från de båda enkättillfällena. Frågan om idrott är viktigt ströks eftersom den var svår att förstå. En fråga om idrott med pojkar och flickor för sig skrevs till. (Se bilaga 2.) De 90 eleverna som svarade går olika individuella program, nationella, specialutformade program som Park, Media, Aspbergerklasser och Restaurang. Alla som fick enkäten fyllde i den. De elever som var frånvarande på grund av praktik, resor eller sjukdom fick ingen enkät 4
6 att svara på senare eftersom jag ville att de skulle svara utan att påverka varandra. Eleverna var positiva till att de fick framföra sina åsikter anonymt. 3. Resultat Trettiosju flickor och femtiotre pojkar svarade. Sexton stycken gick fjärde året, tjugotre gick tredje året, arton gick andra året och trettiotre stycken gick sitt första år. 3.1 Antal timmar skolidrott per vecka När det gällde hur många timmar per vecka de hade idrott varierade det från en timme till sju enligt följ diagram. En elev visste inte hur många timmar det var. Antal elever Antal lektioner Diagrammet visar att drygt en tredjedel har tre idrottstimmar per vecka. Tolv stycken har bara en timme per vecka!! 5
7 3.2 Upplevelsen av ämnet Resultat från de fasta frågorna: I tabellen nedan är de båda enkäterna hopräknade och anger antalet elever som ringat in de olika gubbarna. När jag tänker på idrotten i skolan känner jag mig När jag tänker på omklädningsrummet och duschen känner jag mig När jag tänker på att vi skall idrotta inne blir jag När jag tänker på att vi ska idrotta ute blir jag När vi ska idrotta alla i klassen blir jag När jag tänker på att vi ska idrotta med andra som har samma intresse blir jag När vi ska tävla i klassen blir jag När vi ska tävla mot andra skolor blir jag När vi är bara pojkar eller bara flickor på idrotten känner jag mig Rör du dig på fritiden? Ja Ibland Nej Får du vara med och bestämma? På enkät 1 finns gubbarna med och jag förklarade att glad gubbe betyder ja, nollställd gubbe betyder ibland och ledsen gubbe betyder nej. På enkät 2 står det ja, ibland och nej. Jag räknade ihop dessa svar på de båda enkäterna. 6
8 Hur kändes ämnet? När de tänkte på idrott kände sig drygt hälften glada, en fjärdedel inget speciellt och c:a 10 % ledsna. 13% kände sig ledsna när de tänkte på omklädningsrum och dusch, en tredjedel tyckte det var ok och knappt hälften av eleverna upplevde det positivt. Inneidrott hade nästan 80% positiva elever, 18 % neutrala och 2 % negativa. Nästan 45 % var positiva till uteidrott, 35 % var neutrala och inte fullt 20 % negativa. Att tävla tyckte drygt hälften av eleverna om både i klassen och mot andra skolor. Drygt en tredjedel tyckte inte att det spelade någon roll, det kändes inget speciellt. Däremot var knappt en femtedel emot tävling mot andra skolor och något färre emot tävling i grupp eller klass. Hur upplevdes de olika grupperna? När det gällde klassgympan var över hälften 58 % positiva, 12 % var direkt negativa och resten var neutrala. Om de istället var tillsammans och hade samma intresse för idrott var 63 % positiva, bara 1 % negativ och resten neutrala. När det var samma kön på de idrottande var 63 % positiva, 28 % neutral och 9 % negativa. Fick de vara med och bestämma? 14 % tyckte att de aldrig fick vara med och bestämma. 42 % tyckte att de var delaktiga ibland och 43 % skrev ja på frågan. Någon visste inte och svarade inte. Idrott på fritiden I gymnasiesärskolans kursplaner och kommentarer kan man läsa att ämnet syftar också till att utveckla kunskaper om och intresse för nya aktiviteter samt till att uppmuntra fysiska aktiviteter på fritiden. 6 Därför ställdes en fråga om de rör sig eller idrottar på fritiden. I den första enkäten som delades ut 2005 var svaren i form av glada och ledsna gubbar. Där fick eleverna förklaring att glad gubbe betyder ja, mitt emellangubbe betyder ibland och ledsen gubbe betyder nej. Detta ändrades till ja, ibland och nej på den andra enkäten. Det 6 Skolverket, Gymnasiesärskolans individuella program, kursplaner och kommentarer (Stockholm: Skolverket, 2002). 7
9 visade sig att nästan två tredjedelar av eleverna gjorde något. Tretton av nittio gjorde ingenting och resten gjorde något ibland. Följdfrågan om vad de gjorde när de rörde sig var en öppen fråga. Den frågan ställdes bara i enkäten Resultaten redovisas i följande tabell: Promenad, cykling Bollspel Boxning, styrketräning, jiujitsu Dans, ridning, bad Annat Ej svar 18 elever 15 elever 5 elever 7 elever 4 elever 6 elever Aktiviteterna varierade. Många promenerade med eller utan hund, nästan lika många spelade olika bollspel, några gick på jiujitsu, boxades eller styrketränade. Dans, ridning och bad var det några som ägnade sig åt. De som gjorde annat nämnde att gå på bio, göra hemjobb. De som ej svarade tyckte det var svårt att komma på vad de gjorde. Vad lärde sig eleverna? När denna fråga kom var många elever undrande men efter litet diskussion kunde de svara på följande sätt: Olika Bollspel, regler Bli stark, om tränin g Cykla, hoppa Redskap, balansera Samarbeta Ha roligt Bra för mig, Mycket Inget, allt jag redan kan Vet ej Allt, olika saker 18 st 19 st 4 st 3 st 10 elever 5 st 12 st 16 st 3 st An nat Av de 90 eleverna tyckte 18 att de lärde sig bollspel till exempel fotboll, basket, badminton, innebandy och spelregler. Nästan lika stor grupp ( 19 st ) lärde sig om träning, att träna, att träna hårt, att göra rörelser. En lärde sig att ta fram redskap och några lärde sig att använda dem. Några få lärde sig samarbete och att ha roligt. Flera lärde sig att det är bra att träna. Några tyckte inte de lärde sig någonting. Många visste inte vad de lärde sig. Ännu fler tyckte att de lärde sig allt eller många olika saker. Annat var bland annat att lära sig bär - och lyftteknik. Vad ville de ändra på? 8
10 Den här öppna frågan fanns bara på 2006-års enkät. Resultat av den frågan: Några ville ha killar och tjejer tillsammans, en ville ha tjejidrottsgrupp, en ville att pojkarna skulle idrotta för sig, några ville ha mer bad, bowling, orientering, bollspel. En önskade större omklädningsrum, någon ville att läraren inte skulle vara militärisk. En ville vara ensam i styrkerummet, en ville inte springa i spåret och styrketräna utan ha bollspel och elva visste inte vad de skulle svara eller hade inte svarat alls. 9 stycken ville inte ändra på något. 4. Avslutning 4.1 Antalet idrottstimmar? Enkäten visade hur många timmar eleverna har dvs. från 1 timme till 7 timmar En elev sade sig ha 1 halvtimme per vecka. Eftersom varje klass har 1 timme kanske eleven bedömde hur lång tid som var aktivitet under lektionen??? Ämnet idrott och hälsa behöver ha fler timmar per vecka med tanke på att man där även tränar social kompetens. Folkhälsoinstitutet kräver social kompetens som nytt skolämne. Där lyfter de fram begreppet hälsa som viktigt för lärandet. I artikeln i Dagens Nyheter nämns rapporten Skolans mål och möjligheter där man för första gången undersökt förhållandet mellan inlärning och hälsa. Projektledaren för rapporten, Carin Bokedal, ser flera brister inom svensk skolforskning.- Lärandet och hälsa hör ihop men det saknas svensk och nordisk forskning på området säger hon. 7 På vår skola planerar vi att införa ämnet Livskunskap till hösten. Här borde idrottsläraren kunna bidra med mycket kunskap genom att visa eleverna hur de kan förbättrar sin styrka och kondition och bli kroppsmedvetna. Detta kan ge ökad trygghet och känner man sig tryggare får man bättre förutsättningar för inlärning. Idrottsläraren är också bra på att låta eleverna träna samarbete praktiskt. Under idrottslektioner blir det tydligt hur människor fungerar tillsammans. Att få känna sig lyckad även med sin kropp bidrar till tryggheten med sig själv och i gruppen. Det blir ett bättre inlärningsklimat. I idrottsämnet är det naturligt att praktiskt lära sig olika saker till exempel att i dans våga bjuda upp, lära sig ta hänsyn när man gör en gruppaktivitet. Känna på att alla är olika, våga vara ute i naturen och vara rädd om den, lära sig hur man tar hand om någon som gör sig illa och så vidare. 7 Skolan är omodern, Dagens Nyheter 28/
11 Undersökningen gjord på skolan visar att alla inte får möjlighet att röra på sig varje dag. För att eleverna ska få några hälsovinster av den fysiska aktiviteten behöver de röra på sig minst en halvtimme per dag enligt vetenskapliga rön 8. Om det ges tillfälle till rörelse fem dagar i veckan så kanske det blir ett behov även på helgen. 4.2 Hur var miljön i omklädningsrum och dusch? Att några inte trivdes i dusch och omklädningsrummen behöver åtgärdas på något sätt. Det kan vara känsligt i denna miljön. Vi får prova på att göra olika förändringar t.ex. dela upp eleverna på flera omklädningsrum när det är möjligt, intervjua eller göra en undersökning där det frågas litet mer i detalj vad som händer. Vi ska ta upp det till diskussion när vi planerar Livskunskapsämnet. Här kan kanske förekomma mobbning?? 4.3 Var det pressande med tävlingar? De flesta eleverna tyckte tävlingar var roligt eller att det var okey men enligt enkätsvaren tyckte en femtedel i undersökningen inte om tävlingar och särskilt inte mot andra skolor. Ibland har vi utbyte med andra skolor som en social grej. Ibland när eleverna vill ha bollspel har vi blandat skolorna och spelat och det kanske vi ska göra vid fler tillfällen? 4.4 Vilka grupper trivdes man bäst i? Det verkade som de flesta helst var i en grupp där alla har samma intresse. Klassen var också ett bra alternativ för femtiotvå av nittio elever. Det vore intressant att prova några temaveckor med olika idrottsinnehåll och låta eleverna välja. 4.5 Tyckte eleverna att de lärde sig något? För drygt hälften kunde målen enligt läroplanen att utveckla lust till fysisk aktivitet uppfyllas eftersom de tyckte det var okey eller roligt med ämnet. De var mer positiva till ämnet än de elever Karin Redelius intervjuade i sin undersökning. Det verkade vara otydligt vad man lärde sig i detta ämne enligt enkäten så det behöver lyftas fram varje lektion t.ex. i början och slutet av dessa. Den lokala kursplanen är ett dokument som eleverna kan få ta del av och den 8 Engström, Lars-Magnus & Ekblom, Björn: Vårt behov av rörelse: en idéskrift fysisk aktivitet och folkhälsa (Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 1996), s
12 behöver revideras varje år. Där kan det bli tydligt vad årets satsning är. Den lokala kursplanen behöver kompletteras och där skulle några elever kunna påverka. 4.6 Ville de ändra på något? Det är svårt att se något som många vill ändra på. En idé är att man låter elever turas om att medverka vid den lokala kursplanens utformande. Sedan gäller det att vara lyhörd som lärare och låta eleverna påverka så att de känner att de är delaktiga. På vår skola är det så få elever i varje grupp så det är möjligt att alla kan få komma till tals. 5. Förslag till nästa läsår En hälsokampanj på skolan för att visa på vikten av rörelse, bra kost, bra miljö och allt annat som påverkar hälsan i positiv riktning. Här behöver all personal vara delaktig. Även föräldrar, fritid och internat ska involveras så att det blir effekt inför framtiden. Eleverna ska själva vilja välja hälsosamma saker när de slutat skolan. Dessutom kan friluftslivet lyftas fram som ett hälsoalternativ. Eftersom många var negativa till uteaktiviteter behöver vi ha många roliga aktiviteter utomhus till exempel vandra i fin skogsterräng, lära sig laga mat över öppen eld, prova på golf, bada och fiska i sjön eller ha lektioner utomhus i vår skogsdunge. Skolan har i nuläget fått projektpengar (Växtkraft Mål 3 ) för att höja personalens kompetens. Efter vår första studiedag då vi kartlade vårt behov av kompetens verkade många vilja satsa på att utveckla vår kompetens i hälsa med allt vad det kan innehålla. I nuläget planerar skolsköterskan, en hushållslärare och jag, idrottsläraren att besöka gymnasiesärskolan i Enskede gård som under läsåret startat ett hälsoprojekt. De har lovat att berätta hur de startat med att visa hur man kan må så bra som möjligt. Innan sommarlovet vill rektorn att vi som gjort studiebesöket träffas och planerar hur vi startar med en hälsosammare skola till hösten. Vi kan bjuda in folk från olika idrottsföreningar, i större omfattning än vad vi gör nu, som presenterar utbudet av idrottsaktiviteter. Framför allt behöver vi fundera över våra egna vanor och ovanor eftersom vi är de exempel som finns på skolan. Våra elever behöver konkret hjälp när det gäller att välja hälsosam mat, välja att röra på sig varje dag. Det är det vi gör som eleverna lär sig av!! Eleverna behöver ha fler idrottstimmar per vecka. Detta skulle ge mer tid för reflektion under dessa timmar. Det 11
13 behöver vara lustbetonat så att den känslan finns kvar när man slutat skolan. På det här sättet hoppas jag att ämnet idrott och hälsa inte bara ska vara okey utan alla elevers grej!!! Avslutningsvis håller jag med Karin Redelius som i sin rapport skriver att ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna en god självbild och inspirera till fortsatt fysisk aktivitet. Hon uppmanar att aktivt arbeta med frågor som: Vilket ämnesinnehåll stimulerar till fortsatt fysisk aktivitet? Hur ser den undervisning ut som ger alla elever en positiv självbild? Även Håkan Larssons tre pedagogiska utmaningar för lärare i idrott och hälsa som gäller a) medbestämmande b) jämställdhet och c) omklädning och dusch. Är något att fortsätta att arbeta med i framtiden? 12
14 Referenser Dagens Nyheter, Skolan är omodern 28/ Engström, Lars-Magnus & Ekblom, Björn, Vårt behov av rörelse: en idéskrift om fysisk aktivitet och folkhälsa (Stockholm: Folkhälsoinstitutet 1996 ). Häggviks gymnasiums hemsida: Larsson, Håkan, Vad lär man sig på gympan? Elevers syn på idrott och hälsa i år 5 i Larsson Håkan & Redelius Karin (red.) Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa (Stockholm: Idrottshögskolan 2004 ) Rapportserien Skola-Idrott-Hälsa. Redelius, Karin, Bäst och pest! Ämnet idrott och hälsa bland elever i grundskolans senare år i Larsson Håkan & Redelius Karin (red.) Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa (Stockholm: Idrottshögskolan 2004 ) Rapportserien Skola-Idrott-Hälsa. Skolverket, Gymnasiesärskolans program (Stockholm: Skolverket, 2002:1). Skolverket, Gymnasiesärskolans individuella program, kursplaner och kommentarer (Stockholm:.Skolverket 2002). 13
15 Bilaga 1: Enkät 1 Idrotten på min skola Några frågor om dig själv. Svaren är anonyma ingen vet vad du svarat. 1. Jag är: flicka: pojke: 2. Hur gammal är du? 3. Vilket år går du? 4. Hur många timmar i veckan sammanlagt har du träning dvs. idrott, bad, dans, styrketräning? 5. När jag tänker på idrotten i skolan känner jag mig: 6. När jag tänker på omklädningsrummet och duschen känner jag mig: 7. När jag tänker på att vi ska idrotta ute blir jag: 8. När jag tänker på att vi ska idrotta inne blir jag: 9. När alla i klassen är med blir jag: 14
16 10. När alla i gruppen är lika som jag blir jag: 11. När vi ska tävla i gruppen blir jag: 12. När vi ska tävla mot andra skolor blir jag: 13. När någon säger att idrott är viktigt blir jag: 14. Rör du dig på fritiden? 15. Vad tycker du att du lär dig på idrotten 16. Får du vara med och bestämma hur du vill idrotta? Ja Ibland Nej 15
17 Bilaga 2: Enkät 2 Idrotten på min skola Några frågor om dig själv. Svaren är anonyma ingen vet vad du svarat. 1. Jag är: flicka pojke 2. Vilket år går du? 1:a 2:a 3:e 4:e 3. Hur många timmar i veckan sammanlagt har du träning dvs. idrott, bad, dans, styrketräning? 4. När jag tänker på idrotten i skolan känner jag mig: 5. När jag tänker på omklädningsrummet och duschen känner jag mig: 6. När vi ska idrotta alla i klassen känner jag mig: 7. När jag tänker på att vi ska idrotta inne blir jag: 8. När jag tänker på att vi ska idrotta ute blir jag: 9. När jag tänker på att idrotta med andra med samma intresse t.ex. idrottsgruppen blir jag: 16
18 10. När vi ska tävla i gruppen eller klassen blir jag: 11. När vi ska tävla mot andra skolor blir jag: 12. När vi är bara pojkar eller bara flickor på idrotten känner jag mig: 13 a. Idrottar du eller rör dig på fritiden? Ja Ibland Nej 13 b. Vad gör du då? 14. Vad tycker du att du lär dig på idrotten? 15. Får du vara med och bestämma vad idrottslektionerna ska innehålla? Ja Ibland Nej 16. Skulle du vilja ändra på något inom skolans idrott? I så fall vad? 17
Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 6:2009 Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa? Jenny Söderberg & Andreas Ehrenreich GYMNASTIK-
Läs merVad krävs för G? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:2009
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:9 Vad krävs för G? En studie om elevers förståelse av betygskriterier och kunskapskrav i Idrott och hälsa Tove Lindeberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Läs merHur vill eleverna att en friluftsdag ska se ut?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 8:2009 Hur vill eleverna att en friluftsdag ska se ut? En studie om årskurs 5 och 8 elevers tankar kring innehåll och upplägg av en friluftsdag
Läs merFinns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Läs merVilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa?
Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa? Många elever gillar när det står idrott och hälsa på schemat men inte alla. Ett stort antal elever känner sig också glada och trygga på idrottslektionerna
Läs merRörelse i sexan Vilka tankar och vilken inställning har eleverna kring fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa o skolan?
Lärarutbildningen Examensarbete Hösten 2004 Rörelse i sexan Vilka tankar och vilken inställning har eleverna kring fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa o skolan? Handledare: Kristina Johansson -
Läs merIdrott och hälsa. en kvalitetsgranskning i grundskolans årskurs 7 9
Idrott och hälsa en kvalitetsgranskning i grundskolans årskurs 7 9 Uppdrag, syfte och frågeställningar Regeringsuppdrag ingår i samling för daglig rörelse Kvalitetsgranskning som redovisades den 12/6 Syftet
Läs merLäroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön
Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan
Läs merSkolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018
Skolinspektionen Idrott och hälsa Elever Elever Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Skolinspektionen, Idrott och hälsa Elever, sida 2 Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Regeringen har gett
Läs merom läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför
Läs merHälsa en uppgift för alla på skolan Vad betyder social bakgrund, livsstil och fysisk aktivitet för hälsa och skolprestationer?
Hälsa en uppgift för alla på skolan Vad betyder social bakgrund, livsstil och fysisk aktivitet för hälsa och skolprestationer? Håkan Larsson, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Smak för motion Fysisk
Läs merBetyg bedömningsunderlag och motivationsskapare?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 4:2009 Betyg bedömningsunderlag och motivationsskapare? Kan Fribergaskolans lokala tolkning av Skolverkets betygskriterier i ämnet Idrott &
Läs merNÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA
2010-03-08 NÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA Enkätundersökning Sammanställning Enkätundersökningen är föredragen och sammanställd av Mikael Andersson, Trygghetssamordnare Kommundel Trandared Sedan det beslutades
Läs merHälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan.
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5: 2006 Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan. Rikard Stenberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Läs merElevenkät Viljan Friskola Vt. 2014
Elevenkät Viljan Friskola Vt. 2014 Sammanställning av Elevenkäterna på Viljan Friskola. Det är 19 av 21 elever som har besvarat enkäten. Kommentarer från ungdomarna är skrivna med röd text och resultatet
Läs merFår vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl
Läs merink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen
WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag
Läs merLiv och hälsa ung Särskolan 2017
Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i
Läs merFritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport
Fritidsenkät 2014 Åk 5 och 8 Standardrapport Årskurs 5 56,4% 248 Årskurs 8 43,6% 192 Svarande 440 Inget svar 6 Kille 50,9% 227 Tjej 48,2% 215 Bor i Ljungby 59% 263 Bor utanför Ljungby 40,6% 181 Svarande
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merÖversikt Ungdomarna delas in i sex olika kategorier utifrån om och hur de är fysiskt aktiva. Utfallet av indelningen är följande.
Ungdomsbarometern På uppdrag av Riksidrottsförbundet har Ungdomsbarometern under ett antal år gjort undersökningar kring ungdomars attityder och inställning till idrott och fysisk aktivitet. Under hösten
Läs merVi vill veta vad du tycker om skolan.
Vi vill veta vad du tycker om skolan. 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät
ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät OBSERVERA!! Det här är första utkastet av Västra Götalands gemensamma elevhälsoenkäter för årskurs 4 och 8 i grundskolan samt 1:an på
Läs merÅterkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i Idrott och hälsa i Järvenskolan Södra. Återkoppling
n Återkoppling 2018-04-20 Dnr 400-2017:3948 Katrineholms kommun kommunen@katrineholm.se Rektor Susanna Ölander Borg susanna.olanderborg@katrineholm.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av undervisningen
Läs merRädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.
Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där varje enskilt barn har ett värde och respekteras,
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna
Läs merUtvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10
Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i
Läs merGymnasieelevers inställning till ämnet Idrott och hälsa
Gymnasieelevers inställning till ämnet Idrott och hälsa kan den påverkas av skolans lokala förutsättningar? Desirée Kemppainen och Frida Johansson GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete VT:2006
Läs merAtt arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion
Läs merIdrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.
Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga
Läs merSam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium
Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och Material...3 Resultat...4 Diskussion...12 Slutsats...14 Källförteckning...15 Processrapport...16 2 Bakgrund Hur
Läs merSchack4an. - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle
Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Schack4an - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman 1 Inledning I mitt deltagande i Nordens
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Läs merDemokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merHälsa för unga rörelse, motion och idrott
Hälsa för unga rörelse, motion och idrott Vad är hälsa? Meningsfull tillvaro Sömn Mat och dryck Rörelse Kropp Relationer Individuella hälsomål - vad är det? - Långsiktiga förändringar! - Förändringar som
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merVälkomna till Sanda Idrottshögstadium. SIH en skola för dig som vill kombinera studier och idrott
Välkomna till Sanda Idrottshögstadium SIH en skola för dig som vill kombinera studier och idrott Gymnasium Gymnasiesärskola Grundsärskola Grundskola Verksamhetsidé Vi erbjuder våra ungdomar en stimulerande
Läs merEnkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015
Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar
Läs merGymnasium Gymnasiesärskola Grundsärskola Grundskola
Välkomna Gymnasium Gymnasiesärskola Grundsärskola Grundskola Sanda Idrottshögstadium en skola för dig som vill kombinera studier och idrott Verksamhetsidé Vi erbjuder våra ungdomar en stimulerande skolgång
Läs merVILL NI VARA MED OCH SKAPA
VILL NI VARA MED OCH SKAPA spring i bena Lärarhandledning www.activestep.se Susanna Norén Sjukgymnast och initiativtagare till Active Step Människor, hälsa och motion har engagerat mig så länge jag kan
Läs merSvenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning
Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...
Läs merInledning. Övning 1: Frågestund
Kamratskap Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merKartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande
KUNGSBACKA MOT DOPNING OCH VÅLD Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande En enkätundersökning genomförd på träningsanläggningar i Kungsbacka kommun våren uniform
Läs merPedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94)
Varför ska vi arbeta med det här Att utveckla allsidiga rörelser är centralt i ämnet och en allsidig rörelserepertoar kan lägga grund för en aktiv och hälsofrämjande livsstil. En positiv upplevelse av
Läs merKursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9
ESS Gymnasiet Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9 Idrott och Hälsa Martin Nyman 2015 Kursplan - Idrott och hälsa Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande.
Läs merÖrebro kommun. Örebro skolenkät 2015. Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015
Örebro kommun Örebro skolenkät 2015 Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2015, sida 1 Innehåll Fakta om undersökningen
Läs merIdrott och Hälsa. Rytm & rörelse
Idrott och Hälsa Rytm & rörelse Idrott och Hälsa - Rytm och rörelse Checklista Att sätta ihop ett rytm och rörelsepass 1. Gör en grovplanering Bestäm vilka som ska ta med musik till skolan. Fundera på
Läs merMin hälsa Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta
Läs merUngdomars kommentarer om skolk Hösten 2013
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844
Läs merI enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan.
Elevens kodnummer:, I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt
Läs merUngdomsenkät Om mig 1
Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.
Läs merELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät
ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa, skolsituation, livsstil och hur du mår. Det finns inga rätt eller fel svar. Du svarar
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merElenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box 80 0506-36311 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-36304 0506-30229
Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box 80 0506-36311 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-36304 0506-30229 Inledning Kravet på kvalitetsredovisning regleras i Förordning
Läs merVem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?
Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare
Läs merUng 2012. En studie om ungdomars syn på ansvar. CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling
Ung 2012 En studie om ungdomars syn på ansvar CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling Ung 2012 Under sommaren 2009 gjordes CSR Västsverige en undersökning bland
Läs merUngdomsenkät Om mig 1
Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att
Läs merF-klass/1, 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. Varken bra eller dåligt. Dåligt Mycket dåligt
Svart text avser EMQs nationella frågor Grön text är Norrbottens motsvarighet idag Frågeområden Svarsalternativ Årskurs 1. Frågeområde: Sömn Jag har de senaste 7 dagarna sovit Mycket bra Varken bra eller
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merSammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten
Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på
Läs merPresentation. Jan-Eric Ekberg. Enheten Idrottsvetenskap/Department of. Forskningsområde: Skolämnet idrott och. Biträdande enhetschef.
Presentation Jan-Eric Ekberg Biträdande enhetschef Enheten Idrottsvetenskap/Department of Sport Sciences Malmö högskola/malmo University Forskningsområde: Skolämnet idrott och hälsa Skolämnet Idrott och
Läs merMåttbandet nr 5 våren 2016
Kvalitets- och utvecklingsavdelningen 1 (7) Statistik uppföljning - utvärdering Måttbandet nr 5 våren 2016 Sammanställning av elevenkät i grundsärskola åk 5-9 och gymnasiesärskola ht 2015 Elionor Briling
Läs merÅterkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i Idrott och hälsa i Marielundsskolan. Återkoppling.
n Återkoppling 2018-04-18 Dnr 400-2017:3948 Haparanda kommun kommunen@haparanda.se Rektor Jaana Ohtonen bana.ohtonen@haparanda.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av undervisningen i Idrott och hälsa
Läs merMotivation till hälsa
Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL
Läs merUtvärdering av projektet Flodagruppen
Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net
Läs merDelkurs 5: Genomförande av mindre empirisk studie med vetenskapliga ansprång som redovisas muntligt och skriftligt
Delkurs 5: Genomförande av mindre empirisk studie med vetenskapliga ansprång som redovisas muntligt och skriftligt Bemötande av flickor och pojkar i Idrott och Hälsa Författare: Marcus Öhman Handledare:
Läs merBeslut. efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rutsborgskolan i Lomma kommun. Beslut. Lomma kommun
Beslut Lomma kommun info@lomma.se 2018-09-27 Dnr 400-2018:1482 Beslut efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rutsborgskolan i Lomma kommun Inledning Skolinspektionen har med
Läs merIdrottsval. PROLYMPIA åk 2-5 Läsåret Information
Idrottsval PROLYMPIA åk 2-5 Läsåret 2016-2017 Information 2 Välkommen till Prolympias Idrottsval Vi är väldigt stolta över att kunna erbjuda dig som elev på Prolympiaskolan ett extra idrottstillfälle där
Läs mer+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas
1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:
Läs merBarn och ungdomar om doping 090529
Barn och ungdomar om doping 090529 Om undersökningen Undersökningen genomfördes under maj 2009 i form av en digital enkät. Enkäten distribuerades via datainsamlingsföretaget Cint. I undersökningen deltog
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merMänniskans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial
Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva
Läs merSörgårdens arbetsplan 14-15
Sörgårdens arbetsplan 14-15! Svenska Vi kan använda oss utav 4 olika diagnos- undervisningsmaterial. Skolverkets Nya språket lyfter, Stärk språket stärk lärandet (Cirkelmodellen), God läsutveckling, God
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse
Läs merPraktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna
den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om
Läs merVerksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan 2015-2016
Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan 2015-2016 Vision/Verksamhetsidé De senaste årens enkätsvar från elever och vårdnadshavare visar att Bränningeskolan är skola där man känner sig trygg. Trots
Läs merTORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal
Läs merInformation om årets enkät samt skolbladen för elevenkäten 2012 vad de olika tabellerna och diagrammen visar
elevenkät 2012 - informationsblad 3 Malmö stad Barn och Ungdom Projekt kvalitetsarbete Malmö 2012-11-21 Information om årets enkät samt skolbladen för elevenkäten 2012 vad de olika tabellerna och diagrammen
Läs merKronbergsskolans rektorsområde
Kronbergsskolans rektorsområde Boviks skola Lilla Kronbergsskolan Kronbergsskolan Arbetsplan Organisation Miljö och hälsa Skolans inriktning Profil Värdegrund Demokrati Livslångt lärande ORGANISATION Inom
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Läs merTrender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström
Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution
Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merUppföljning rörelseglada barn
Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin
Läs merPrästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem
Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan
Läs merRgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade
RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som
Läs merSträvansmål för de olika arbetsområdena.
Idrott och hälsa Glanshammars skola Glanshammar Lokal kursplan i idrott och hälsa Glanshammars skola, Åk 6 9 Glanshammar Ämnet skall ge förutsättningar och möjligheter att eleven: - utveckla sina fysiska,
Läs merInnehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se
FRIDA SÖDERMARK Innehåll Jag lever min dröm 5 1. Orka 9 2. Hitta din grej 11 3. Hitta tiden 17 4. Utgå från dig själv 27 5. Att sätta upp mål 30 6. Motivation 36 7. Motgångar 43 8. Jämvikt och fokus 50
Läs merHäggviks Gymnasium Lå 13/14 Gymnasiesärskolan. Lokal arbetsplan samt viktig Information
Häggviks Gymnasium Lå 13/14 Gymnasiesärskolan Lokal arbetsplan samt viktig Information Den lokala arbetsplanen för läsåret 2013/14 visar fokusområden under läsåret utifrån Lpf 94 och 2012/13 års kvalitetsredovisning.
Läs merInkludering, utan exkludering, eller tack vare?
Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper
Läs merNorra Sveriges MONICAundersökning
Personnummer:_ Namn: MONICA-nummer: Norra Sveriges MONICAundersökning En kampanj mot hjärt-kärlsjukdom och diabetes 2009 FRÅGEFORMULÄR DEL 2 + 2009 Sida - 1 + Frågor rörande LIVSKVALITET OCH SOCIALT STÖD
Läs merTjejer killar schack. En jämförelse i årskurs 5. Rose Marie Öhlund
er killar schack En jämförelse i årskurs 5. Rose Marie Öhlund er killar - schack Finns det någon skillnad mellan tjejers och killars förkunskaper och intresse till schack i årskurs fem på Bälinge skola?
Läs merGefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal
Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se
Läs merLokal arbetsplan (LAP) samt viktig information
Häggviks Gymnasium Lå 14/15 Gymnasiesärskolan Lokal arbetsplan (LAP) samt viktig information Den lokala arbetsplanen för läsåret 2014/15 visar mål och fokusområden för läsåret utifrån: Lpf 94 (för elever
Läs merInsamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1
Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från
Läs mer