1(15) Kommunstyrelsen. Fredrik Härnby. Dokumantnamn: Bilaga ärende 5 - Rapport fordonsutredning 1 0 Ändrat :

Transkript

1 1(15) Kommunstyrelsen Fredrik Härnby Dokumantnamn: Bilaga ärende 5 - Rapport fordonsutredning 1 0 Ändrat :

2 Rapport fordonsutredning 2(15) 1 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3 Styr- och policydokument Nuläge Slutsats Kommunkoncernens fordon Nybro kommun Personbilar och lätta lastbilar Lastbilar och buss Övriga fordon Poolbilar NBAB Nybro Elnät AB med dotterbolag Personbilar och lätta lastbilar Lastbilar, övriga fordon och släp Totalt Slutsatser Användning av fordon Nybro kommun Bränsleförbrukning Körda sträckor NBAB Nybro Elnät AB med dotterbolag Slutsats Administration av Nybro kommuns fordon Ägande av fordon Inköp och avyttring av fordon Ekonomi kring fordon Inköp av drivmedel Besiktning, försäkring, skatt och underhåll Slutsats Förbättringsförslag Styr- och policydokument Kommunkoncernens fordon Användning av fordon Administration av fordon Konkreta åtgärder... 14

3 Rapport fordonsutredning 3(15) Nybro kommunkoncern är kommunens största arbetsgivare men även den mest mångfacetterade organisationen i kommunen. Då vi har som verksamhetsområde allt ifrån vägbyggen till omvårdnad av våra äldre är det självklart att transport av material och personal är fundamentalt för organisationen. En kommunal organisation ska agera föredöme för övriga samhället, varför det är viktigt för oss att varken slösa med skattemedel eller naturens resurser och då fordon och fordonsanvändning utgör såväl en stor kostnad som en stor miljöbelastning för kommunen behöver frågan utredas. De uppgifter som presenteras är en ögonblicksbild från mars 2016 och antalet fordon varierar över tid. I arbetet med att ta fram en nulägesanalys för PHU, samt Energi- och klimatprogram har grundläggande information om kommunens samtliga fordon, användning av dito, samt förbrukade bränslevolymer efterfrågats. I det arbetet framgick att varken kompletta register över fordonen eller uppföljning av körsträckor finns. Dessutom visade en processkartläggning över Mark & Service som utfördes av pwc i februari 2014, bland annat att informationen om kostnaderna och intäkter kopplade till fordon var bristfällig. Förbrukade bränslemängder går att få från ekonomienheten men dessa siffror kan i dagsläget inte kopplas till ett specifikt fordon. För att nulägesbeskrivningar, samt mål, strategier och åtgärder ska kunna formuleras i ovan nämnda projekt behöver en klar bild över kommunens fordon skapas, samt en effektiv uppföljning av dessa implementeras. Förutom övriga projekts behov finns det en stor ekonomisk vinning i att kunna optimera kommunens fordonsägande och -användning. Projektet syftar till att skapa en tydlig bild över kommunkoncernens fordon och fordonsanvändning, bränsleförbrukning och styrning för att kunna hitta förbättringar som i förlängningen ska leda till bättre användning av resurser, säkrare transporter och att vi bidrar till att Kalmar län är en fossilfri region I dagsläget finns det tre beslutade policy- och styrdokument rörande fordon och transporter. Reseregler för Nybro kommun ( ) Trafiksäkerhetspolicy för Nybro kommun ( ) Tjänstebilspolicy för Nybro Kommunbolag AB med dotterbolag Dessutom beslutades det vid Kommunstyrelsens sammanträde att ansvar och ägande av kommunens fordons ska ligga på Samhällsbyggnads enhet, Mark & Service. De policys och styrdokument som idag finns beslutade är inne på sina 7e år sedan antagande och det är tydligt att styrningen kring fordonsanvändande behöver ses över.

4 Rapport fordonsutredning 4(15) Totalt i kommunkoncernen fanns i mars fordon av olika fordonstyp och med olika användningsområde. Information om respektive bolag och respektive fordonsslag avhandlas under respektive avsnitt. De siffror som redovisas är endast de fordon som finns med i vägtrafikregistret. Gårds- och utbildningsfordon redovisas ej Personbilar och lätta lastbilar Till Nybro kommun finns 14 unika organisationsnummer knutna. 5 av dessa juridiska personer är ägare till fordon, där till exempel de organisationsnummer som är registrerat som Fritidsnämnden och Gatukontoret har fordon registrerade under sig. Totalt rör det sig om 158 personbilar och lätta lastbilar. Av dessa så är 127 personbilar och lätta lastbilar knutna till verksamheten för leasingfordon under Mark & Service (2486), 19 är knutna till verksamheten för fordon under Mark & Service (2445) och 2 personbilar är knutna till Åkrahällskolan (4268). Av de återstående ägs en lätt lastbil av Fritidsnämnden, en lätt lastbil ägs av organisationsnummer , två personbilar ägs av kommunen men disponeras av räddningstjänsten och 6 personbilar och lätta lastbilar ligger under men brukare är oklart. (se tabell 1.) Organisationsnummer Antal fordon (2486) (2445) (4268) (Räddningstjänst) (Brukare oklart) (Fritidsnämnden) (Fastighet) 1 Tabell 1. Kommunens organisationsnummer med personbilar eller lätta lastbilar registrerade. De 158 fordonen är av varierande ålder där den äldsta är en Opel Combo från 1994 till helt nya bilar med modellår Andel fordon från respektive åldersintervall redovisas i tabell 2. Och figur 1., där redovisningen sker i 5-årsintervall. Det bör även tilläggas att nästa 70 % av personbilarna och de lätta lastbilarna är 5 år eller äldre. Ambitionen är att bilarna ska bytas efter 5-8 år. Ålder Antal fordon Tabell 2. Åldersindelning av kommunens person- och lätta lastbilar.

5 Rapport fordonsutredning 5(15) 70 Ålder på bilar Figur 1. Staplarna visar antalet personbilar och lätta lastbilar inom respektive åldersspann. Av de 158 personbilarna och lätta lastbilarna är det 30 som drivs av bensin, 83 som drivs av diesel, 40 som kan drivas av antingen E85 eller bensin, 1 som är El/diesel-hybrider och 4 rena elfordon. Förhållandet mellan de olika bränsleslagen redovisas i tabell 3. och figur 2. Bränsleslag Bensin 19 % Diesel 53 % E85/Bensin 25 % Hybrid El 3 % Tabell 3. Andel personbilar och lätta lastbilar som drivs av respektive bränsleslag. Andel fordon 0 % (Ett fordon)

6 Rapport fordonsutredning 6(15) Bränsletyp Hybrid El 1% 3% Bensin 19% E85 25% Figur 2. Andel personbilar och lätta lastbilar som drivs av respektive bränsleslag Lastbilar och buss I kommunens ägo finns 21 tunga lastbilar och en buss. Under organisationsnumret ligger 6 lastbilar under verksamhet 2445, två med oklart ansvar och verksamhet, tre lastbilar och bussen ägs av Åkrahällskolan, två lastbilar ligger under gatukontorets organisationsnummer och 8 lastbilar ägs av räddningstjänsten. De tyngre fordonen är även de av varierande ålder, från 1994 till Vilket betyder att kommunen äger fordon enligt Euro 1-5 standard Övriga fordon Det finns 46 fordon som faller under kategorin övrigt och där ingår traktorer, motorredskap, motorcyklar, släp och terrängskotrar. Fördelningen mellan de olika fordonsslagen framgår av tabell 4. Motorcykel 1 Motorredskap 5 Släpvagnar 30 Terrängskoter 4 Traktor 6 Tabell 4. Antal övriga fordon av respektive fordonsslag. Den största posten i denna kategori är släpvagnar, där både lastbilssläp och personbilssläp ingår. Släpen är av väldigt varierande ålder där det äldsta är från 1960 och några är avställda och belagda med körförbud. Diesel 52% Bensin Diesel E85 Hybrid El

7 Rapport fordonsutredning 7(15) Poolbilar I kommunen bokas för närvarande poolbilarna genom Microsoft Outlook och nycklar och betalningsunderlag till de bilarna som är bokningsbara för alla hämtas hos medborgarkontoret och förvaltnings- och verksamhetsspecifika bilarna finns på förvaltningarna. Det finns 16 bokningsbara personbilar och 2 bokningsbara minibussar i systemet, där 6 personbilar och en minibuss är bokningsbara för samtliga anställda. 5 av personbilarna och en av minibussarna är endast bokningsbara för anställda inom IFF, varav en personbil är en slags akutbil. 4 av personbilarna är endast bokningsbara för anställda inom samhällsbyggnad, varav en är avsedd endast för gatuenheten och en av poolbilarna är endast bokningsbara för IT-personal. Användningsfrekvensen för poolbilarna har inte utvärderats i denna utredning då det är två faktorer som påverkar. Dels den objektiva, faktiska användningen av bilar men även en subjektiv bedömning utifrån hur brukarna upplever tillgänglighet varför detta bör göras längre fram i processen. En allmän uppfattning verkar dock vara att nyckelhanteringen och betalningen för de allmänna poolbilarna är krånglig och begränsad då hämtning av nycklar endast är möjligt under medborgarkontorets öppettider. NBAB är en mindre organisation än Nybro kommun som främst har fastighetsskötsel inom sitt verksamhetsområde. Inom organisationen finns 21 fordon och släpvagnar registrerade, fördelade på 6 personbilar, 13 lätta lastbilar och 2 släp. Av NBABs 19 bilar och lätta lastbilar drivs merparten av diesel, 3 drivs av bensin och 3 är rena elbilar och de är av årsmodell 2005 till Personbilar och lätta lastbilar Nybro Elnät med dotterbolag har 29 personbilar och lätta lastbilar registrerade. Av dessa så är 12 personbilar och 17 lätta lastbilar. 4 fordon använder bensin som drivmedel, 22 drivs av diesel, en kan tanka E85, en är en ren elbil och en är en El/Dieselhybrid och åldern sträcker sig från 1990 till Lastbilar, övriga fordon och släp Företaget har två lastbilar, 2 traktorregistrerade fordon, ett MC-registrerat fordon och 12 släpvagnar registrerade.

8 Rapport fordonsutredning 8(15) Totalt rör det sig om 293 objekt som finns registrerade hos transportstyrelsen under Nybro kommun och dess bolag. Av dessa så är 132 personbilar, 73 lätta lastbilar, 24 tunga lastbilar och bussar, 17 motorredskap och traktorer, 2 motorcyklar och 45 släpvagnar (se tabell 5., figur 3.). Organisationsnummer Antal fordon (Ekonomienheten) (Fritidsnämnden) (Fastighet) (Fastighetskontoret) (Gatukontoret) (Räddningstjänsten) 10 NBAB 21 Nybro Energi 3 Nybro Elnät 39 Nybro värmecentral 4 Totalt 293 Tabell 5. Totalt antal fordon i kommunorganisationen. Släp 15% Fordon MC Motorredskap och 1% traktor 6% Lastbil och buss 8% Personbilar 45% Lätta lastbilar 25% Personbilar Lätta lastbilar Lastbil och buss Motorredskap och traktor MC Släp Figur 3. Den totala fördelningen av fordon utifrån fordonsslag.

9 Rapport fordonsutredning 9(15) Kommunkoncernens fordonsflotta är väldigt varierad, beträffande såväl ålder och skick som fordonsslag, där det sistnämnda har sin förklaring i att det är en mångfacetterad organisation. Variationerna beträffande ålder och skick på fordonen skvallrar dock om att någon uttalad systematik inte funnits beträffande fordon, där inköp och byten skett när behov uppstått och man kan misstänka att många äldre fordon fått kvarstå som bra att ha-fordon. Beträffande storleken på fordonsflottan så äger Nybro kommunkoncern tillsammans 205 personbilar och lätta lastbilar, som när det jämförs med kommuner med liknande befolkningsstorlek är att betrakta som mycket. Till exempel så har Staffanstorps kommun, med en befolkning på knappt personer endast 54 personbilar och lätta lastbilar i sin ägo(miljöfordonsdiagnos.se). Att dra slutsatser ifrån de siffrorna som finns att tillgå nu vore dock inte sunt, då förutsättningar i brukande för leasade fordon, samt verksamheter på entreprenad kan påverka antalet men i det slumpvisa urvalet på 10 kommuner med liknande befolkningsmängd har Nybro kommun flest fordon registrerade. I samma jämförelseunderlag kunde även utläsas att Nybro kommun ligger på plats 186 av Sveriges 290 kommuner gällande andel miljöfordon, där gällande miljöfordonsdefinition använts Även om ingen slutsats kan dras om att vi har för många fordon är informationen tillräcklig för att föreslå att det vore rimligt att undersöka om fordonsflottan kan minskas ned, samt miljöanpassas ytterligares. Beträffande övriga fordon så har man i utredningen inte haft tillgång till statistik för liknande kommuner för jämförelse men såväl släp som lastbilar och traktorer har en betydligt längre livslängd än lättare fordon vilket gör att något uttalande om åldern på beståndet inte kan göras. Själva storleken på beståndet är något som kan behövs utredas närmare, förslagsvis i anslutning till en eventuell bolagisering av entreprenadverksamheten på mark & service.

10 Rapport fordonsutredning 10(15) Bränsleförbrukning Nybro kommun har avtal och köper drivmedel från Statoil, Preem, Börjes tankcenter och avropar på SKL Commentus Bulk. Det som handlas på bulk är MK1-diesel som lagras och tankas i två tankar som är belägna på Mark & Service. Under 2015 inhandlades totalt ,09 l, eller 314,6 m 3 drivmedel som var fördelat på, 234,5 m 3 diesel, 56,5 m 3 bensin och 23,6 m 3 E85. (Se figur 4.) Drivmedel E85 7% Bensin 18% Diesel 75% Bensin Diesel E85 Figur 4. Fördelning av inköpt drivmedel under Räknat i energi innebär det nästan 3 miljoner kwh, eller 3 GWh och räknat i CO2 innebär det kg, eller cirka 8000 ton koldioxid under Jämfört med utsläppen från hela transportsektorn i Nybro kommun på ton, som är en transportintensiv kommun så utgör kommunens utsläpp en betydande del Körda sträckor Inom ramen för utredningen har mätarställning på samtliga personbilar och lätta lastbilar försökts samlats in. Detta gjordes genom att mätarställning noterades av verkstadspersonalen vid däckskifte. Vid detta förfarande erhölls mätarställning för 121 av 151 fordon och utifrån tillgänglig data kan noterad körsträcka ställas i relation till årsmodell för att få fram en uppskattad årlig körsträcka. Medelfordonet går 1609 mil per år, är av årsmodell 2004 och kostar brukaren 4034 kr per månad. Med den vetskapen kostar då medelbilen cirka 30 kr per mil, exklusive drivmedel. Idag sker ingen enhetlig notering eller rapportering över körda sträckor för varken personbilar eller tyngre fordon. Omsorgsförvaltningen rapporterar körsträckorna månadsvis men för övriga fordon sker det mer sporadiskt eller inte alls. Att som organisation veta hur långt dess fordon går årligen och vilka körmönster de har ger förutsättningar för ett mer strategiskt förhållningssätt till fordonsfrågan, samt att service, byte av slitdelar osv. kan ske mer systematiskt. Förutom de rent tekniska och administrativa fördelarna kan frågan om privat

11 Rapport fordonsutredning 11(15) körning med bruksbilar komma upp vid en revision, samt att eventuella tankningar av privata fordon kan uppdagas. Beträffande körning med privata bilar i tjänsten så utbetalas det drygt kr i milersättning årligen, som vid en milersättning på 29 kr blir cirka mil per år. Här bör även tilläggas att det finns ett mörkertal beträffande de som inte begär ut milersättning. Bostadsbolaget tankade under 2015 totalt liter drivmedel, fördelat på lite diesel och l bensin. Under projektets gång har vi inte fått tillgång till bränslestatistik för Nybro Elnät AB med dotterbolag. Nybro kommunkoncern (exklusive Nybro Elnät med dotterbolag) tankar årligen ca liter drivmedel, som vid ett genomsnittspris på 12 kr/l kostar oss ungefär kr. Om vi till den siffran lägger till drivmedel för utbetald milersättning blir siffran närmare liter årligen och cirka i kostnader. Den absolut största mängden förbränns i form av diesel, vilket inte är helt oväntat då hälften av person- och lätta lastbilarna är dieselfordon, samt nästan alla tyngre fordon och arbetsmaskiner. Däremot ser vi att de 19 procent av fordonen som drivs av bensin förbrukar 18 % av det totala drivmedlet medan E85-fordonen som utgör 25 % av person- och lätta lastbilsflottan endast förbrukar 7 % av den totala drivmedelsvolymen, trots att energiinnehållet är ca 30 % lägre i E85. Detta skvallrar om att de fordon som kan drivas av E85 tankas med bensin till stor utsträckning. Anledningen till detta kan vara såväl pris som bekvämlighet, då man tvingas tanka oftare vid användning av E85. Vi kan även dra slutsatsen att vid en medelålder på person- lätta lastbilar på 12 år, med en årlig genomsnittlig körsträcka på drygt 1500 mil så används bilarna i för liten utsträckning. Vi kan också se att om genomsnittsbilen går 1500 mil per år, vilket blir knappt 7 mil om dagen vid 220 arbetsdagar, kan medelbilen i Nybro kommun också vara en elbil, baserat på dagens körmönster. Vid komplettering av underhållsladdning är det heller ej orimligt att anta att man skulle kunna få en daglig räckvidd på uppemot 30 mil, vilket skulle kunna innebära att fordonsparken både kan förminskas och elektrifieras. Här bör även tilläggas att inom urvalet finns extremer som ligger på ungefär 200, respektive >6000 mil per år. Sedan 2008 då det beslutades att centralisera fordonsägandet till Mark & Service har de flesta fordon bytt ägare och är idag registrerade under Nybro kommun ( ) och är bokförda under antingen leasingenheten (5150, 2486) eller fordonsenheten (5150, 2445) med vissa undantag. Det finns som sagt fordon registrerade under tre andra organisationsnummer, under räddningstjänsten och vissa fordon är bokförda under Lärande och kulturnämnden (5682). De verksamheter som disponerar fordon tecknar leasingavtal med leasingenheten, vilka idag löper på obestämd tid.

12 Rapport fordonsutredning 12(15) Administrationen kring fordonen har sköts av verksamhetschef på Mark & service och sköts nu av Christer Thomasson efter det att han frånsagt sig chefskapet, där leasing, inköp, tecknande av avtal, ersättningsbilar osv. ingår. Service, däckbyte osv. utförs av verkstaden och bokning sker mellan brukare och verkstad direkt. Inköp av fordon sker på initiativ av brukare och det är idag verksamheten som beställer den biltyp de vill ha och verksamhetschefen på Mark & Service avropar på de avtal som finns. Försäljning av fordon sker på initiativ av Christer Thomasson. Någon systematisk omsättning av fordon har inte framkommit under utredningen. För de bilar som tillhandahålls genom leasingenheten är allt utom drivmedel inkluderat i kostnaderna och för de fordon som ligger under fordonsenheten faktureras verkstadskostnaderna där de uppstår. Leasingavgiften räknas på bilens inköpspris och ett restvärde på 10 % efter 5 år. Kostnader för service, underhåll, försäkring etc. läggs schablonartat på leasingavgiften, vilket resulterar i ett överskott om cirka i den årliga resultaträkningen för leasingenheten (5150, 2486), dock så är inga personalkostnader inräknade där. Kostnader för in- och utvändigt underhåll, samt självrisk vid eventuell skada tillkommer. För de fordon som är bokförda under andra ansvar och verksamheter faktureras fasta kostnader verksamheten och de kostnader som uppstår i samband med service och underhåll faktureras verksamheten av Mark & Service. De fordon som ägs av Lärande- och kultur saknar objektsnummer och kostnader knutna till fordon poolas under verksamheten. Drivmedel tankas på Preem, Statoil, Börjes tankservice och i de dieseltankar som finns hos Mark & Service. Drivmedelskort finns knutna till de flesta bilar och då ofta ett till Preem och ett till Statoil. Dock så är vissa kort inte fordonsbundna utan delas inom en verksamhet och det förekommer även så kallade stationskort. För tankning på mark & service erhålls även där drivmedelskort som kan knytas till en person och ett fordon. Besiktning av fordon bokas av personal på Mark & Service, varpå brukaren får instruktioner om att lämna ner fordonet till verkstaden som ombesörjer besiktning, samt eventuella reparationer. Bokningen sker av personal som inte har fordonsflottan som sin primära arbetsuppgift och det har då och då uppstått situationer då fordon som använts ålagts med körförbud. Fordonen försäkras genom Länsförsäkringar och premien ingår i leasingavgiften. Avgifterna kopplas till respektive fordon genom att kostnaden läggs på objektet.

13 Rapport fordonsutredning 13(15) Fordonsskatten faktureras årligen och kopplas till fordon genom att kostnaden läggs på objektet. Underhåll av bilar sker när behov uppstår, på initiativ av brukaren och service är tänkt att ske inom angivna intervall. Brukaren ansvarar själv för att service och underhåll sker och i samband med service sätter verkstadspersonalen upp en lapp i bilen som anger vid vilken körsträcka som nästa service ska utföras. Centraliseringen av fordonsägandet gjordes inte fullt ut då vissa fordon fortfarande finns ute på verksamheten, Tillika så äger räddningstjänsten de flesta av sina fordon själva. Ett icke centraliserat ägande försvårar en helhetssyn på fordonen, samt försvårar ett strategiskt förhållningssätt. Brukande av fordon är i dagsläget kostsamt för verksamheterna, vilket också resulterar i en årlig vinst för leasingenheten. Denna merkostnad kanske är rimlig men då kanske också överskottet ska gå till värdeskapande för brukaren, istället för att tillfalla andra verksamheter. Med dagens prissättning finns det gott om utrymme att förstärka fordonsadministrationen personellt för att tillåta såväl strategiskt arbete med fordonsflottan som värdeskapande arbete ut mot kund. Med utökade administrativa resurser kan även en systematik i övriga fordonsrelaterade frågor uppnås, som gör att vi kan undvika att fordon åläggs med körförbud, att serviceintervall överskrids eller att däckskiften förbises. Det finns även brister i det faktum att bränsleförbrukning på fordonsnivå idag inte följs upp, vilket försvåras då inte alla fordon har fordonsbundna drivmedelskort. Vid en eventuell rationalisering av fordon och fordonsanvändande kommer drivmedelsfrågan antagligen bli föremål för diskussion, varför man bör utreda om drivmedel ska ingå i leasingavgiften, baserat på förväntad körsträcka. Nybro kommun har många bilburna verksamheter idag och mycket av den verksamheten som utförs är beroende av transport. Transporter utgör även en stor kostnad för kommunen, samtidigt som många arbetstimmar spenderas i fordon. Styrningen kring transporter behöver bli tydligare, där ytterligare faktorer behöver lyftas in. För att styrningen ska bli tydlig och ändamålsenlig behöver dessutom ett antal faktorer beröras, där det som framkommit i utredningen är, Miljö Personalfrågor Ekonomi IT Och förslaget är att en policy tas fram i ett separat projekt, där det tas ett helhetsgrepp kring resande och transport. Idag är fordonsparken av väldigt varierande ålder och skick vilket också gör att såväl miljöoch säkerhetsaspekter inom fordonsparken varierar. Inom bilindustrin utvecklas båda aspekterna kontinuerligt och en förnyad fordonspark är bra för såväl miljön som för arbetsmiljön. Kommunens fordonsbestånd behöver minskas, förnyas och förbättras med

14 Rapport fordonsutredning 14(15) avseende på miljöaspekter. För att åstadkomma en förbättring beträffande fordonsbeståndet behöver kartläggning av körmönster göras, samt en strategisk funktion rörande fordonen tillsättas. En bil som står still är den dyraste bilen, både för verksamheten som brukar den och för kommunen som helhet. Det bästa vore om varje fordon kunde komma fler verksamheter till nytta och användas under årets alla dagar och dygnets alla timmar. För att resurser ska användas mest effektivt är det kanske inte aktuellt att en verksamhet ska leasa ett fordon, utan snarare köpa en transporttjänst. På så sätt finns det möjlighet för fordonet i fråga att användas av en annan verksamhet när fordonet inte används. Det handlar om att dela på resurserna och arbeta mer förvaltningsövergripande med fordonsfrågorna, där en delningsekonomi önskvärt. Med delningsekonomi menas här att fler delar på såväl fordonet som kostnaden. En delningsekonomi kring fordonen är inte en helt okomplicerad lösning och heller ej något som man bara åstadkommer utan det behöver arbetas med det strategiskt och i samverkan med alla brukare av fordon. En central administration av fordonen var ambitionen när beslutet togs 2008 men det gjordes ej fullt ut. Vissa fordon finns kvar på verksamheterna, samt att vissa fordon ägs av andra juridiska personer än En fullt ut centraliserad fordonsadministration är en förutsättning för ett strategiskt förhållningssätt till kommunens fordonspark. Om leasingenheten ska utvecklas till en förmedlare av transporttjänster, behöver verksamheten centraliseras ytterligare och då ses som en servicefunktion under antingen Samhällsbyggnad eller Kommunstyrelsen. En annan viktig del av administrationen av fordon är drivmedelsinköp, där vi för såväl ekonomisk som miljömässig uppföljning behöver följa upp bränsleförbrukningen på fordonsnivå. För att åstadkomma det behöver kortsystemet ses över och gå mot uteslutande fordonsbundna kort. Fristad konsult, som är leverantören av Komma erbjuder en tjänst där fakturan skickas till dem och kostnadsfördelning sker till respektive fordon. Revidera och samla de policys och styrdokument som rör fordon och resande i ett dokument som berör samtliga aspekter kring frågan Se över drivmedelskorten i hela kommunen för att möjliggöra uppföljning av bränsleförbrukning på fordonsnivå Införa elektroniska körjournaler i de fordon som detta anses som nödvändigt I väntan på elektroniska körjournaler bör manuella körjournaler föras för att svara upp till de krav som ställs beträffande tjänstebilar Se över organisationen för fordonsadministrationen och skapa förutsättningar för ett mer strategiskt förhållningssätt till fordon som både kan verka värdeskapande och effektiviserande ut mot verksamheterna.

15 Rapport fordonsutredning 15(15)