FÖRDJUPNING 13. BYGGSKEDET

Transkript

1 DEL 3: FÖRDJUPNING 13. BYGGSKEDET Byggskedet i ett vägprojekt innebär en rad arbetsmoment som kan innebära störningar för närboende och miljö. Det kan handla om störningar och påverkan från grumling, schaktning, spontning och transporter. INNEHÅLL 1. INLEDNING Övergripande förutsättningar Metod PÅVERKAN, ÅTGÄRDER OCH KONSEKVENSER Tillfälliga markintrång Påverkan på ytvatten Påverkan på grundvatten Luftföroreningar Buller Vibrationer Smittspridning Trafik, framkomlighet och tillgänglighet SAMLAD BEDÖMNING FÖRDJUPNINGAR PROJEKTHISTORIK UTREDDA & AVFÄRDADE ALTERNATIV LANDSKAPSBILD YTVATTEN GRUNDVATTEN NATURMILJÖ NATURA 2000 KULTURMILJÖ TRAFIKBULLER FRILUFTSLIV & REKREATION MARKANVÄNDNING RISK & SÄKERHET BYGGSKEDET TILLSTÅND & DISPENSER 483 (549)

2 1. Inledning 1.1. Övergripande förutsättningar Byggskedet i ett vägprojekt innebär en rad arbetsmoment som kan innebära störningar för närboende och miljö. Det kan till exempel handla om störningar och påverkan från grumling, schaktning, sprängning, spontning, pålning och transporter. Även om påverkan i många fall är begränsad i tiden kan den ofta vara tillräckligt stor för att särskilda försiktighetsåtgärder ska vara motiverade. Tillfällig påverkan i byggskedet som grumling och intrång för upplag och transportvägar kan också ge permanenta konsekvenser. Konsekvenser för Natura 2000-området Vramsån under byggskedet redovisas även i Fördjupning 7. Natura För att minimera risker i byggskedet kommer rutiner och åtgärdskrav att upprättas för miljösäkring av projektet, både för arbetsmiljö och yttre miljö. Vid upphandling av entreprenadarbeten kommer de krav som ställs i Trafikverkets TDOK 2012:93: Generella miljökrav vid entreprenadupphandling att tillämpas, vilken bland annat kräver att en miljöplan upprättas. I denna kommer projektanpassade och mer detaljerade krav på försiktighetsåtgärder att ställas. Nedan beskrivs de risker och den påverkan som sker av vägbygget, de åtgärder som bör planeras och vidtas i kommande skeden för att begränsa riskerna och effekterna samt de kvarstående konsekvenserna. De arbetsmetoder och det genomförande som presenteras i denna MKB är vedertagen teknik och uppfyller miljöbalkens krav på bästa möjliga teknik Metod Konsekvensbedömningen i byggskedet görs utifrån den förväntade påverkan på närboende och miljö under byggtid. Konsekvensen har bedömts utifrån en niogradig skala, från mycket stora negativa konsekvenser till mycket stora positiva konsekvenser, enligt följande matris: mycket stora negativa konsekvenser stora negativa konsekvenser medelstora negativa konsekvenser små negativa konsekvenser inga konsekvenser små positiva konsekvenser medelstora positiva konsekvenser stora positiva konsekvenser mycket stora positiva konsekvenser 484 (549)

3 2. Påverkan, åtgärder och konsekvenser 2.1. Tillfälliga markintrång De tolv skyddszonerna ska undvikas vid val av upplagsplatser och körvägar. Se figur Påverkan Ett vägprojekt innebär att bland annat tillfälliga vägar, etableringsplatser och upplagsplatser kommer att behöva anordnas inom och utanför vägplanens område. Alla dessa åtgärder innebär tillfälliga markintrång i landskapet. Tillfälliga vägar kan vara transportvägar för transport av massor, arbetsvägar för tillkomst till områden som är otillgängliga med det befintliga vägnätet eller tillfälliga omdragningar av det befintliga vägnätet för att möjliggöra bland annat brobyggen. Etableringsplatser kommer att behövas för att ställa upp arbetsmaskiner, bränsledepåer, arbetsbodar med mera. Upplagsplatser kommer att behövas för mellanlagring av uppkomna massor, till exempel jord- och bergmassor som schaktats eller sprängts bort och som kan användas som byggnadsmaterial. Bortsprängt berg måste dessförinnan krossas och massorna ofta mellanlagras på en tillfällig lagringsplats hos en entreprenör. Tillfälliga markintrång kan komma att beröra pågående markanvändning så som jord- och skogsbruksnäringen. Intrång kan även komma att ske inom områden av intresse för natur- och kulturmiljövården samt inom strandzonerna till Natura 2000-området Vramsån. Åtgärder En arkeologisk utredning steg 1 (AU1) har genomförts inom ramen för vägprojektet. Utredningen genomfördes som en byråinventering av relevanta arkiv- och kartmaterial, följt av en fältinventering. Syftet var att klargöra förekomsten av synliga fornlämningar och kulturlämningar samt att bedöma sannolika områden för dolda fornlämningar inför arkeologisk utredning steg 2 (AU2), alternativt förundersökning. Syftet var även att inom en extensiv zon på cirka 100 meter på vardera sida om föreslagen väglinje ge förslag till skyddszoner för känsliga eller komplexa miljöer inför vägbygget. Syftet med skyddszonerna är att skydda lämningarna i samband med att vägen projekteras och byggs. På sträckan Sätaröd - Vä har tolv områden föreslagits som skyddszoner, varav nio områden med fossil åker och tre zoner för kulturhistoriska miljöer. Dessa områden ska undvikas vid val av upplagsplatser och körvägar för byggfordon och får inte bli föremål för någon typ av tillfällig markintrång. Områdena redovisas i figur Mer information om dem finns att tillgå i UV Rapport 2013:18, Arkeologisk utredning steg 1, 2012, Väg E22 - sträckan Sätaröd - Vä. Inventeringar av värdefulla och känsliga naturmiljöer har genomförts av Naturcentrum AB längs sträckan och detta har resulterat i en klassificering av områden som har ett högre naturmiljövärde än vardagslandskapet. Områden med unika naturmiljövärden har fått klass 1, områden med höga naturmiljövärden har fått klass 2 och områden med naturvärden har fått klass 3. De områden som påverkas av vägdragningen redovisas i fördjupningen för Naturmiljö och övriga områden finns redovisade 485 (549)

4 N Tpl Nöbbelöv Tullsåkra - Vä Vramsån - Tullsåkra! Tågarp - Vramsån Tollarp Nyregistrerade lämningar D Registrerade fornlämningar (FMIS) 0 1 km Förslag till AU2 område Förslag till skyddszon Vångagränser Figur Översikt över Översikt nyregistrerade över förslag forn- till skyddszoner. och kulturlämningar På kartan inom visas utredningsområdet. även områden föreslås På kartan till visas arkeologisk även utredning steg 2 samt nyregistrerade forn- och kulturlämningar inom utredningsområdet. Hämtad ur UV Rapport 2013:18, Arkeologisk utredning steg 1, 2012, Väg E22 - sträckan Sätaröd - Vä. Vä 486 (549) 1:65 000

5 Gräns för vägplan Gräns för vägplan Naturvärdesobjekt Naturobjekt Klass Utbyggnadsalternativ Korridor m meter Sources: Esri, HERE, DeLorme, TomTom, Intermap, increment P Corp., GEBCO, USGS, FAO, NPS, NRCAN, GeoBase, IGN, Kadaster NL, Ordnance Survey, Esri Japan, METI, Esri China (Hong Kong), swisstopo, MapmyIndia, OpenStreetMap contributors, and the GIS User Community Figur För att minimera påverkan på naturmiljön ska identifierade och klassade naturvärdesobjekt undvikas/alternativt undanhållas från tillfälliga markintrång.

6 i rapporten Inventering och naturvärdesbedömning E22 Förbifart Linderöd och Sätaröd Vä. Dessa områden ska undvikas vid val av upplagsplatser och körvägar för byggfordon eller andra former av tillfälliga markintrång. Områdena redovisas i figur Åtgärder för att undvika påverkan på Natura 2000-området Vramsån presenteras i Fördjupning 7. Natura Konsekvensbedömning Tillfälliga markintrång kommer att ske på jordbruks- och betesmarker, vilket kommer att innebära ett tillfälligt produktionsbortfall för den eller de näringsidkare det berör. I dessa fall kan det bli aktuellt med ersättning. Områden med unika naturmiljövärden ska undvikas vid val av upplagsplatser och körvägar för byggfordon eller andra former av tillfälliga markintrång. Se figur Konsekvenserna för natur- och kulturmiljön förväntas bli obefintliga eller mycket små under förutsättning att föreslagna åtgärder följs. Sammantaget bedöms konsekvenserna bli små negativa Påverkan på ytvatten Påverkan Störst risk för påverkan på ytvatten uppstår vid byggen av broar och brostöd samt vid eventuella omgrävningar av ytvattnen. I projektet byggs broar över Vramsån och de större bäckarna. De mindre vattendragen korsar E22 genom trummor under vägen. Längs hela sträckan anläggs sju broar över vattendrag; en stålvalvsbro över Mossabäcken, en stålvalvsbro över Ryabäcken, en balkbro över Vramsån och rambroar över Bertebäcken, Tjörningabäcken, Ryabäcken och Rambrobäcken. I vissa fall kan grundläggningen behöva ske i vattenområdet. Där höga flöden förväntas kan erosionsskydd på strandbrinkarna behöva anläggas. Inarbetade åtgärder Utredda och avfärdade alternativ redovisas i fördjupningskapitlet med samma namn. Åtgärder i driftskedet samt förslagsskisser redovisas i Fördjupning 4. Ytvatten. Ett brobygge blir en arbetsplats med stora arbetsmaskiner av olika slag. Därmed finns där även motorbränsle, smörjolja, hydraulolja med mera. För att minska risken för skada vid spill av olika kemikalier ska hydralvätskor/-oljor som uppfyller miljökraven i svensk standard SS användas. Det innebär bland annat att vätskorna är biologiskt nedbrytbara och har en minimerad vattentoxicitet. Uppställningsytor för material och drivmedel ska vara välplanerade och det ska finnas en beredskap för oförutsett spill och läckage och samordning med Räddningstjänsten. Åtgärder för driftskedet samt förslagsskisser redovisas i fördjupning Ytvatten. Utredda och avfärdade utformningar och lokaliseringar redovisas i Fördjupning 2. Utredda och avfärdade alternativ. Mark- och miljödomstolen har beslutat om villkor som omfattar försiktighetsmått och skyddsåtgärder. Kontrollprogram för bland annat grumling tas fram. Nedan beskrivs de specifika åtgärder som planeras för varje enskilt objekt. 488 (549)

7 Lindebäck Det sker ingen direktpåverkan på Lindebäck då vägen inte korsar vattendraget. Däremot sker en indirekt påverkan genom att E22 passerar tre av dess biflöden. Mossabäcken Mossabäcken korsas i en sned vinkel av den nya vägen. Bäckfåran måste rätas upp något mer vinkelrät mot vägen vilket innebär att bäcken behöver ledas om en kortare sträcka uppströms. Omgrävningen kan ske i torrhet, varefter vattnet släpps på i den nya bäckfåran. Detta sätt att bygga reducerar grumligheten i bäcken till när den nya bäckfåran anpassas in i den gamla och då vattnet släpps på i den nya bäckfåran. För att ytterligare minska risken för att grumla bäcken kan arbetena i vatten utföras under sommaren då vattendraget är uttorkat eller har ett lågt vattenflöde. Eventuellt grumlat vatten från schaktgrop renas genom sedimentation och översilning. Vildsvinsbäcken Bäcken korsas av E22 där vägen börjat gå i en djupare skärning nedför åsen. Omgrävningen kan ske i torrhet, varefter vattnet släpps på i den nya bäckfåran. Detta sätt att bygga reducerar grumligheten i bäcken till när den nya bäckfåran anpassas in i den gamla och då vattnet släpps på i den nya bäckfåran. Grumligheten kommer troligen bli mycket marginell då vattendraget är mycket litet och dessutom inte har någon klar bäckfåra på vissa avsnitt utan flödet sprids diffust ut över skogsområdet vilket gynnar fastläggning och sedimentation av partiklar. Arbetena kan dock utföras under sommarmånaderna för att ytterligare minska risken för grumlighet då bäckfåran då är uttorkad. Sätarödsbäcken Sätarödsbäcken berörs inte av nya E22 men kommer behöva grävas om en sträcka på 60 meter på grund av en tillfällig väg under ombyggnaden av befintlig E22 till bro över ny E22. Då flödet i bäcken är mycket litet kommer även grumligheten som förs ut till Vramsån vara mycket marginell. Arbetena kan utföras under sommarmånaderna för att ytterligare minska risken för grumlighet då bäckfåran då i princip är uttorkad. Under byggskedet kommer troligen vattnet från befintlig E22 och den tillfälliga vägen fortsätta att avledas till Sätarödsbäcken. Under byggskedet finns risk att grumligt vatten från diken, utpumpat länsvatten från schakt och spill från arbetsområdet avrinner mot Sätarödsbäcken. Grumligt vatten från exempelvis länspumpning vid skärningen nedför Linderödsåsen ska ledas till våtmarken för försedimentering och inte till Sätarödsbäcken innan det släpps till recipient. Byggnation kommer ske inom Sätarödsbäckens strandskyddsområde både för nya E22, ombyggnad av befintliga E22 och tillfälliga vägen. Strandskyddet sträcker sig 100 meter från strandlinjen. 489 (549)

8 Vramsån Den nya väg E22 kommer att korsa Vramsån cirka 1 kilometer nordost om Linderödsåsens sluttning. Vägen kommer att korsa Vramsån med en bro med fyra spann och ett intrång kommer att ske i vattenområdet med två av brostöden. Utformning av en bro utan brostöd i vattenområdet har utretts men valts bort på grund av att fördelarna ur miljösynpunkt är små och merkostnaden är stor, se Fördjupning 2. Utredda och avfärdade alternativ. Grumling och utsläpp av förorenande ämnen skulle kunna få mycket stora effekter och allvarligt påverka gynnsam bevarandestatus för Vramsån om inte särskilda skyddsåtgärder genomförs. Innan arbetet påbörjas anläggs en våtmark dit länshållningsvatten och dagvatten från arbetsområdet vid ån pumpas för rening. Brokonstruktionen innebär att balkarna kan lanseras på plats och därefter kan brobanan gjutas helt utan andra stöd i vattnet än de permanenta stöden. Temporära tillfarter behövs fram till stöden, dessa utförs som pålbryggor. Mellanstöden föreslås byggas i torrhet vilket innebär att områden för mellanstöd behöver avskärmas från ån. En sådan avskärmning kan t ex utföras med spont eller spontlåda. För att undvika grumling av ån vid spontslagning och temporära tillfarter vid stöden ska detta arbete utföras vid lågvatten. Den fysiska påverkan av tillfartsvägar i strand- och vattenområdet minskas genom att tillfartsvägarna läggs längs väglinjen för att bevara vegetation utanför vägområdet. För att minimera skadan i strandzonen byggs temporära pålbryggor till/runt brostöden istället för temporär vägbank. Vid anläggandet av erosionsskydd runt brostöden anläggs det innanför spont inom det område som är spontat för brostöden. Resterade del av erosionsskyddet utförs innanför tätskärm. Innan arbetet med omgrävning av bäckfåran och bron inleds ska förekommande stormusslor flyttas från arbetsområdet till en väl utvald plats uppströms ån. Flytten kan göras antingen permanent eller tillfälligt genom att musslorna flyttas tillbaka till den nya åfåran när brobygget är avslutat. Under byggskedet kommer grumling att mätas kontinuerligt i ån och på utgående vatten. Larm- och stoppvärden ska finnas så att skadlig grunling kan hindras. Bertebäcken Vägen kommer att korsa Bertebäcken med bro och ett intrång kommer att ske inom vattenområdet med vägbankarna. Arbetena kan utföras under sommarmånaderna för att minska risken för grumlighet då bäckfåran då oftast har låga flöden eller i princip är uttorkad. Andra alternativ är att leda om vattnet vid passagen eller pumpa vattnet förbi arbetsplatsen för bron för att minska risken för grumling. 490 (549)

9 Den fysiska påverkan av tillfartsvägar i strand- och vattenområdet minskas genom att tillfartsvägarna läggs längs väglinjen vilket spar vegetation utanför vägområdet och minimerar skadan i strandzonen. Eventuellt grumlat vatten från schaktgrop renas genom sedimentation och översilning. Biflöde till Bertebäcken En trumma läggs under väg E22 för biflödet till Bertebäcken. Trumman dimensioneras så att den inte utgör ett vandringshinder eller dämmer för flöde lägre än medelhögvatten. Tjörningabäcken Tjörningabäcken kommer att korsas med bro och bäcken kommer behövas byggas om på en sträcka på cirka 50 meter. Omgrävningen kan ske i torrhet, varefter vattnet släpps på i den nya bäckfåran. Detta sätt att bygga reducerar grumligheten i bäcken till när den nya bäckfåran anpassas in i den gamla och då vattnet släpps på i den nya bäckfåran. Länshållning av schakt kommer att behövas varvid länshållningsvatten kommer att släppas ut i bäcken efter att först ha passerat en sedimentationsbassäng/behållare och översilning med syfte att avskilja eventuella partiklar som annars skulle kunna orsaka grumling av Tjörningabäcken. Arbetena kan med fördel utföras under sommarmånaderna för att minska risken för grumlighet då bäckfåran då oftast har låga flöden. Erosionsskydd anläggs vid bäckens slänter och släntkrön vid broläget. Resten av den omgrävda bäcken utformas med material som är lämpligt ur naturvårdssynpunkt. Detta utförs innan vattnet släpps på i den nya bäckfåran. Bron grundläggs på platta under mark. För att minimera risken för grumling ska bron byggas i torrhet innan vattnet släpps på i den nya bäckfåran. Innan arbetet med omgrävning av bäckfåran och bron inleds ska förekommande stormusslor flyttas från arbetsområdet till en väl utvald plats uppströms bäcken. Flytten kan göras antingen permanent eller tillfälligt genom att musslorna flyttas tillbaka till den nya bäckfåran när brobygget är avslutat. Under byggskedet kommer grumling att mätas kontinuerligt i bäcken och på utgående vatten. Larm- och stoppvärden ska finnas så att skadlig grumling kan hindras. Den fysiska påverkan av tillfartsvägar i strand- och vattenområdet minskas genom att tillfartsvägarna läggs längs väglinjen vilket bevarar vegetation utanför vägområdet och för att minimera skadan i strandzonen. 491 (549)

10 Ryabäcken Ryabäcken kommer att korsas med bro och bäcken kommer att behöva grävas om på knappt 250 meter lång sträcka. Ryabäcken behöver grävas om eftersom bäcken, den planerade vägen och befintlig järnvägsbank korsar varandra i ungefär samma punkt. För att det ska bli tekniskt möjligt behöver korsningspunkterna flyttas, så att Ryabäcken korsas separat av vägen och järnvägsbanken. Omgrävningen kan ske i torrhet, varefter vattnet släpps på i den nya bäckfåran. Detta sätt att bygga reducerar grumligheten i bäcken till när den nya bäckfåran anpassas in i den gamla och då vattnet släpps på i den nya bäckfåran. Arbetena kan dock utföras under sommarmånaderna för att minska risken för grumlighet då bäckfåran då oftast har låga flöden eller i princip är uttorkad. Den fysiska påverkan av tillfartsvägar i strand- och vattenområdet minskas genom att tillfartsvägarna läggs längs väglinjen vilket spar vegetation utanför vägområdet och minimerar skadan i strandzonen. Eventuellt grumlat vatten från schaktgrop renas genom sedimentation och översilning. Biflöde till Ryabäcken Biflöden till Ryabäcken kulverteras och korsar väg E22 med en trumma. Där befintligt dike kommer i konflikt med den nya vägen måste temporära omledningar eller förbi pumpning anordnas för att avvattningen i området ska fungera under byggtiden. Arbetena kan med fördel utföras under sommarmånaderna för att minska risken för grumlighet då bäckfåran då oftast har låga flöden eller i princip är uttorkad. Rambrobäcken Vägen kommer att korsa bäcken på bro och inget intrång kommer att ske i vattendraget om schakt för stöden görs innanför spont. Alternativt kan bron byggas i torrhet genom att vattnet pumpas förbi broläget. Arbetena kan utföras under sommarmånaderna för att minska risken för grumlighet då bäckfåran då oftast har låga flöden. Den fysiska påverkan av tillfartsvägar i strand- och vattenområdet minskas genom att tillfartsvägarna läggs längs väglinjen vilket spar vegetation utanför vägområdet och minimerar skadan i strandzonen. Eventuellt grumlat vatten från schaktgrop renas genom sedimentation och översilning. 492 (549)

11 Dikningsföretag och övriga diken De övriga dikena leds om eller så läggs trummor under väg E22, så att dikenas funktion bibehålls. Trummorna dimensioneras så att de inte utgör ett vandringshinder eller dämmer för flöde lägre än medelhögvatten. Arbetena kan utföras under sommarmånaderna vid låga flöden för att minska risken för grumlighet. Andra alternativ är att leda om vattnet vid passagen eller pumpa vattnet förbi för att minska risken för grumling. 493 (549)

12 Konsekvensbedömning Lindebäck Den mesta påverkan på Lindebäck bedöms kunna ske i byggskedet då två biflöden behöver grävas om vissa sträckor. Påverkan sker främst genom att grumligt vatten kan föras med till Lindebäck. Konsekvenserna bedöms bli små negativa. Mossabäcken Under byggskedet kan någon grumlighet uppkomma, men bedöms bli mycket liten eftersom omgrävning och byggnation av ny bro kan ske i torrhet. En något större påverkan kan tillfälligt ske i byggskedet genom påverkan på det biologiska livet som kommer störas av arbetsfordon och mänsklig närvaro. Konsekvenserna i byggskedet bedöms bli små negativa. Vildsvinsbäcken Under byggskedet kan någon grumlighet uppkomma, men bedöms bli mycket liten. En något större påverkan kan tillfälligt ske i byggskedet genom påverkan på det biologiska livet som kommer störas av arbetsfordon och mänsklig närvaro. Konsekvenserna bedöms bli små negativa. Sätarödsbäcken Under byggskedet kommer grumligt vatten från diken, utpumpat länsvatten från schakt att omhändertas i våtmarken väster om Vramsån för sedimentering och rening. Utsläpp till Sätarödsbäcken är i sig inte miljöfarligt då området nedströms till stor del är täckdikad och inte hyser några större naturvärden, men då bäcken avrinner direkt till Vramsån kan påverkan ske där. Konsekvenserna bedöms bli små negativa. Vramsån Vägen kommer att korsa Vramsån med en bro med fyra spann och ett intrång kommer att ske i vattenområdet med två av brostöden. Grumling och utsläpp av förorenande ämnen skulle kunna få mycket stora effekter och allvarligt påverka gynnsam bevarandestatus för Vramsån om inte särskilda skyddsåtgärder genomförs. Utförs de av Mark- och miljödomstolen beslutade åtgärderna kommer risken av grumling och utsläpp av förorenade ämnen att minimeras. Den fysiska påverkan av tillfartsvägar och grundläggning av brostöden minimeras med de inarbetade åtgärderna. Mot bakgrund av Vramsåns höga värden ställs mycket höga krav på skyddsåtgärder och kontroll. Konsekvensen i byggskedet bedöms bli små negativa. Bertebäcken Vägen kommer att korsa Bertebäcken med bro och ett intrång kommer att ske inom vattenområdet med vägbankarna. Grumlig och utsläpp av förorenade ämnen kan förekomma under byggskedet, men utförs de inarbetade åtgärderna minskas risken. Den fysiska påverkan av tillfartsvägar och grundläggning av brostöden minskas med de inarbetade åtgärderna. Sammantaget bedöms konsekvenserna under byggskedet som små. Konsekvenserna bedöms bli små negativa. 494 (549)

13 Biflöde till Bertebäcken En trumma läggs under väg E22 för biflödet till Bertebäcken. Grumlig och utsläpp av förorenade ämnen kan förekomma under byggskedet, men utförs de inarbetade åtgärderna minskas risken. Konsekvenserna bedöms bli små negativa. Tjörningabäcken Under byggskedet kan viss begränsad grumlighet uppkomma. Den bedöms bli mycket liten eftersom omgrävning och byggnation av ny bro ska ske i torrhet. En viss påverkan kan ske på det biologiska livet genom störning av arbetsfordon och mänsklig närvaro. Mot bakgrund av Tjörningabäckens höga värden ställs mycket höga krav på skyddsåtgärder och kontroll. Konsekvenserna i byggskedet bedöms bli små negativa. inga konsekvenser (0) inga konsekvenser (0) Ryabäcken Ryabäcken kommer att korsas med bro och bäcken kommer att behöva grävas om på 250 meter lång sträcka. Grumlig och utsläpp av förorenade ämnen kan förekomma under byggskedet, men utförs de inarbetade åtgärderna minskas risken. Den fysiska påverkan av tillfartsvägar och grundläggning av brostöden minskas med de inarbetade åtgärderna. Konsekvenserna bedöms bli små negativa. Biflöde till Ryabäcken Biflöde till Ryabäcken kulverteras. Grumlig och utsläpp av förorenade ämnen kan förekomma under byggskedet, men utförs de inarbetade åtgärderna minskas risken. Konsekvenserna bedöms bli obetydliga. Rambrobäcken Vägen kommer att korsa bäcken på bro och inget intrång kommer att ske i vattendraget. Grumling och utsläpp av förorenade ämnen kan förekomma under byggskedet, men utförs de inarbetade åtgärderna minskas risken. Den fysiska påverkan av tillfartsvägar och grundläggning av brostöden minskas med de inarbetade åtgärderna. Konsekvenserna bedöms bli små negativa. Övriga diken De övriga dikena leds om eller så läggs trummor under väg E22. Grumling och utsläpp av förorenade ämnen kan förekomma under byggskedet, men utförs de inarbetade åtgärderna minskas risken. Konsekvenserna bedöms bli obetydliga. 495 (549)

14 Dikningsföretag Sätaholms dikningsföretag I-IV 1942 (11-KLS-1159) Under byggskedet kommer troligen vattnet från befintlig E22 och den tillfälliga vägen fortsätta att avledas till Sätarödsbäcken. Under byggskedet finns risk att grumligt vatten från diken, utpumpat länsvatten från schakt och spill från arbetsområdet avrinner mot Sätarödsbäcken och vidare till företaget. inga konsekvenser (0) Byggskedet för alla dikningsföretag De gemensamma effekterna på dikningsföretagen under byggskedet bedöms bli ringa. Konsekvensen bedöms bli obetydlig. 496 (549)

15 Åtgärder för driftskedet samt förslagsskisser redovisas i Fördjupning 5. Grundvatten. Utredda och avfärdade utformningar och lokaliseringar redovisas i Fördjupning 2. Utredda och avfärdade alternativ Påverkan på grundvatten Åtgärder Utredda och avfärdade alternativ redovisas i fördjupningskapitlet med samma namn. Åtgärder i driftskedet redovisas i Fördjupning 5. Grundvatten. Generellt gäller att upplag och uppställningsplatser ska förläggas till plats där det inte finns ytligt berg eller genomsläpplig jord. Skyddsåtgärder (såsom asfalterade hårdytor samt droppskydd) vidtas vid upplag och arbetsplats för att förhindra eventuellt läckage av skadliga ämnen till berg- eller jordakvifären. stora negativa konsekvenser (---) inga konsekvenser (0) Konsekvensbedömning Linderödsåsens nordsluttning Under byggskedet finns det risk att grundvattensänkningen blir något större än under driftskede. Det är främst grundvattennivån i jordlagret som påverkas men risk finns att även grundvattennivån i berg påverkas något. Kontroll av brunnar kommer att ske och åtgärder vidtas för fastighetsägare om olägenheter uppstår. Påverkan på grundvattenkvaliteten kommer inte att ske under förutsättning att nödvändiga skyddsåtgärder vidtas. Mark- och miljödomstolen har beslutat om villkor som omfattar försiktighetsmått och skyddsåtgärder. Kontrollprogram för grundvatten tas fram i enlighet med erhållen miljödom från Mark- och miljödomstolen. Konsekvensen i byggskedet bedöms bli stor negativ. Helgeåsen Under byggskedet förutsätts att upplag förläggs till annan plats än på den genomsläppliga åsakvifären, eller att skyddsåtgärder (såsom asfalterade hårdytor samt droppskydd) vidtas vid upplag och arbetsplats för att förhindra eventuellt läckage av skadliga ämnen till åsakvifären. Konsekvensen under byggskedet bedöms bli liten negativ. Isälvsavlagring vid Tollarp Då ny E22 inte byggs förbi isälvsavlagringen vid Tollarp bedöms utbyggnadsalternativet inte medföra någon effekt på objektet. Konsekvensen bedöms som obetydlig. inga konsekvenser (0) Övriga ytliga grundvattenförekomster Sammanlagt 15 grävda brunnar har lokaliserats inom en 400 meter bred korridor över väglinjen. Lokalvägar kommer att korsa nya E22 som planskiljda korsningar. Detta kommer under byggtiden att ge upphov till en något större avsänkning än under driftskedet. Influensområdet bedöms uppgå till omkring cirka meter. Effekten bedöms dock som marginell. Inga enskilda brunnar bedöms påverkas. Konsekvensen under byggskedet bedöms bli obetydlig. Kristianstadsslätten Eventuella uppställningsplatser för material och arbetsfordon under byggskedet kan medföra en ökad risk för att föroreningar når akvifären. Negativ påverkan på akvifären kan minimeras med lämpliga skyddsåtgärder vid uppställningsplatserna. Konsekvensen under byggskedet bedöms bli liten negativ. 497 (549)

16 2.4. Luftföroreningar Påverkan Luftföroreningar kan delas upp i kemiska föroreningar, som bildas vid ofullständig förbränning, och damning, som är stoft eller torra partiklar som virvlas upp i luften. Luftföroreningar, till exempel kvävedioxider, släpps ut från arbetsmaskiner och andra transportfordon men kan även bildas vid sprängningsarbeten. Damning uppkommer främst vid schaktning, krossning och sprängning samt vid transporter på grusvägar och transport av schaktmassor på öppna släp. När ett vägbygge planeras strävar man efter att placera arbetsplatser, leda byggtrafiken och bedriva arbetet så att inte människor exponeras för höga halter av luftföroreningar i onödan. Den påverkan som kan komma att bli mest påtaglig för aktuell vägutbyggnad är damning, vilket kan leda till nedsmutsning och vissa olägenheter för människors hälsa. Åtgärder Damning ska vid behov förebyggas genom till exempel bevattning eller täckta transporter. Vid Trafikverkets upphandling i byggskedet bör krav ställas på att entreprenörerna ska använda lastbilar och arbetsmaskiner med låga avgasutsläpp och att transporter ska ske med miljöklassat bränsle. Konsekvensbedömning Genom föreslagna åtgärder bedöms de negativa konsekvenserna bli små Buller Påverkan Buller kan framför allt uppstå vid pålning, spontning, borrning och sprängning samt vid transporter. Störande buller kan även uppstå kring etableringsområden för uppställning av krossanläggningar, arbetsbodar, uppställning och service av fordon och arbetsmaskiner. Regler för när störande arbete får utföras kan bestämmas av kommunens Miljö- och hälsoskyddskontor. Vissa arbeten kan momentant ge mycket höga ljudnivåer och det kan därför införas tidsbegräsningar för dessa arbeten. Högsta tillåtna ljudnivå regleras av Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller (NFS 2004:15). Ibland kan alternativa metoder, som är tystare, men dyrare, vara motiverade. När det inte finns människor eller verksamheter i närheten kan arbete pågå i flera skift såväl vardag som helgdag. Med tanke på djurliv kan särskild hänsyn innebära att häckningsperioder undviks. För att begränsa störningarna från transportbuller kan Trafikverket bestämma att en entreprenör bara får använda sig av vissa vägar och att trafik enbart får ske under vissa tider. 498 (549)

17 Åtgärder För att begränsa störningar för omkringboende bör Trafikverket styra val om etableringsområden och transportvägar. Regler bör även fastslås för när olika typer av arbeten får ske under dygnet. Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller ska klaras för buller som genereras inom arbetsområdena. Särskild hänsyn bör tas till fåglarnas häckningsperioder. Vid anläggningsarbete i naturbetesmarken öster om Nöbbelövsvägen rekommenderas att arbetena begränsas i tiden eller att tillfälliga bullerskyddsåtgärder vidtas för att minimera påverkan. För vägen/bron inom Natura 2000-området Vramsån ska nödvändig avverkning av träd och buskar genomföras under perioden december t. o. m. mars. Konsekvensbedömning Med hänsyn till att det är tekniskt svårt att begränsa byggbuller och att tillgängliga lösningar ofta medför höga kostnader kommer störningar sannolikt inte kunna undvikas. Det är däremot gynnsamt att vägen byggs på relativt stort avstånd från bostäder. Byggbuller förväntas medföra små negativa konsekvenser Vibrationer Påverkan Vibrationer uppstår främst vid spräng- och pålningsarbeten, schaktning, packning med vält och spontslagning. Vibrationer kan även orsakas av tunga transporter nära byggnader. Vibrationer och stomljud fortplantas både genom berget och i stommen på de byggnader som finns i närheten. Kombinationen av vibrationer och stomljud kan upplevas som påfrestande. Störande vibrationer kan även uppstå kring etableringsområden för uppställning av krossanläggningar, arbetsbodar, uppställning och service av fordon och arbetsmaskiner samt vid transport av massor. För aktuellt vägbygge förväntas de största problemen med vibrationer uppstå vid transport av massor i närheten eller förbi bostadsfastigheter. För att begränsa störningarna från vibrationer kan Trafikverket besluta att en entreprenör bara får använda sig av vissa vägar och att trafik enbart får ske under vissa tider. Åtgärder Trafikverket ska styra val av transportvägar. Innan byggstart ska inventering och besiktning av särskilt utsatta byggnader utföras. Konsekvensbedömning Det är tekniskt svårt att begränsa vibrationer och störningar kommer inte att kunna undvikas. Vägen byggs längs större delen av sträckan på ett stort avstånd från bostäder och vibrationer bedöms därför medföra små negativa konsekvenser. 499 (549)

18 2.7. Smittspridning Påverkan Olika typer av växt- och djursjukdomar kan spridas mellan olika boskapsbestånd och olika markbestånd genom de transportfordon och arbetsmaskiner som kommer att röra sig i området. Exempel på detta kan vara potatiskräfta och mul- och klövsjuka. Åtgärder Vid behov kan det bli aktuellt med veterinärbesiktning och sanering av arbetsmaskiner för att förhindra smittspridning. Det bör utredas om det finns behov av åtgärder innan arbetet påbörjas. Konsekvensbedömning Genom föreslagna åtgärder bedöms det inte ske några konsekvenser Trafik, framkomlighet och tillgänglighet Påverkan Under byggtiden kommer begränsad framkomlighet och tillgänglighet i trafiken vara den största störningen. Kraftigast störningar kommer att uppstå där vägen byggs ut i befintlig sträckning, som vid delsträckan Spångarp-Sätaröd samt vid trafikplats Vä, samt för boende vars dagliga färdväg korsas av ny E22. Hastighetsbegränsningen måste under perioder sänkas och körbanor smalas av. Provisoriska förbifarter och omledning av trafik kan bli aktuella under byggtiden. Åtgärder För att underlätta skapas provisoriska förbifarter. Kritiska moment som innebär totalt trafikstopp inplaneras under helger eller nätter. För att begränsa störningarna informeras allmänheten om planerade trafikstopp. Konsekvensbedömning Då framkomligheten och tillgängligheten kommer att påverkas under olika perioder bedöms de negativa konsekvenserna bli små. inga konsekvenser (0) 500 (549)

19 3. Samlad bedömning Tillfälliga markintrång kommer att ske på jordbruks- och betesmarker, med tillfälligt produktionsbortfall som följd. Grumling och utsläpp i vatten kommer att ske i liten omfattning som medför små konsekvenser. Grundvattensänkning blir något större i byggskedet än under driftskedet. Negativa effekter av luftföroreningar, buller och vibrationer förväntas bli relativt små, samt tillgänglighet/framkomlighet för trafiken. Miljöspekt Tillfälliga markintrång Lindebäck Mossabäcken Vildsvinsbäcken Sätarödsbäcken Vramsån Bertebäcken Biflöde till Bertebäcken Tjörningabäcken Ryabäcken Biflöde till Ryabäcken Rambrobäcken Övriga diken Dikningsföretag Linderödsåsens nordsluttning Helgeåsen Isälvsavlagring vid Tollarp Övriga ytliga grundvattenförekomster Kristianstadsslätten Luftföroreningar Buller Vibrationer Smittspridning Trafik, framkomlighet & tillgänglighet mycket stora negativa konsekvenser stora negativa konsekvenser medelstora negativa konsekvenser små negativa konsekvenser inga konsekvenser små positiva konsekvenser medelstora positiva konsekvenser stora positiva konsekvenser mycket stora positiva konsekvenser Byggskedet Utbyggnadsalternativet Utbyggnadsalternativet Största konsekvens Mest representativa 501 (549)

20 502 (549)