FÖRDJUPNING 4. YTVATTEN

Transkript

1 DEL 3: FÖRDJUPNING 4. YTVATTEN I denna fördjupning redovisas förutsättningar, åtgärder, effekter och konsekvenser för ytvatten inom utredningsområdet. INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR Övergripande förutsättningar Värden KONSEKVENSANALYS Bedömningsgrunder Inarbetade miljöåtgärder i utbyggnadsalternativet Nollalternativet Utbyggnadsalternativet SAMLAD BEDÖMNING MÖJLIGA MILJÖÅTGÄRDER I KOMMANDE SKEDEN KÄLLOR FÖRDJUPNINGAR PROJEKTHISTORIK UTREDDA & AVFÄRDADE ALTERNATIV LANDSKAPSBILD YTVATTEN GRUNDVATTEN NATURMILJÖ NATURA 2000 KULTURMILJÖ TRAFIKBULLER FRILUFTSLIV & REKREATION MARKANVÄNDNING RISK & SÄKERHET BYGGSKEDET TILLSTÅND & DISPENSER 227 (549)

2 Lindebäck Mossabäcken Sätarödsbäcken Biflöde till Bertebäcken Tollarp Förklaring Vägkorridor Utbyggnadsalternativ Gräns för strandskydd meter m Gräns för vägplan Spångarpsbäcken Vildsvinsbäcken Figur 4.1. Planerad vattenverksamhet, västra delen. Vramsån Bertebäcken Tjörningabäcken

3 Tjörningabäcken Tollarp Ryabäcken Biflöde till Ryabäcken Rambrobäcken Vä Förklaring Vägkorridor Utbyggnadsalternativ Gräns för strandskydd meter m Gräns för vägplan Figur 4.2. Planerad vattenverksamhet, östra delen.

4 1. Förutsättningar 1.1. Övergripande förutsättningar Aktuell vägkorridor ligger i huvudavrinningsområde Helge å (avriningsområde 088) med en yta på 4724 km 2. Vramsån är ett biflöde till Helge å, Vramsåns avrinningsområde är 382 km 2. Normal årsnederbörd i Kristianstad är 511 mm/år och årsmedeltemperatur är 7,0 C (SMHI referensperiod ). Flera ytvattendrag berörs av aktuell vägkorridor. Vattendragen är från väster till öster Mossabäcken, Vildsvinsbäcken, Sätarödsbäcken, Vramsån, Bertebäcken, Tjörningabäcken, Ryabäcken och Rambrobäcken. Vildsvinsbäcken är en liten bäck som saknar officiellt namn, namnet har skapats som arbetsnamn i arbetet med att ta fram vägplan och MKB. Vramsåns huvudfåra och vattendragen med källutflöden på Linderödsåsen anses som värdefulla i området på grund av sin rika bottenfauna. Vramsån är utpekat som ett Natura 2000-område och är av nationellt intresse eftersom det hyser flera värdefulla naturmiljöer, se vidare fördjupningarna 6 och 7, Naturmiljö och Natura Även Bertebäcken, Tjörningabäcken, Ryabäcken och Rambrobäcken är biflöden till Vramsån men har sitt ursprung från den relativt flacka, sprickrika urbergshorsten Nävlingeåsen. Miljökvalitetsnormer (MKN) Miljökvalitetsnormer för definierade yt- och grundvattenförekomster i landet infördes i december Kristianstad kommun omfattas av föreskrifterna i Södra Östersjöns vattendistrikt. Miljökvalitetsnormerna syftar till att alla vattenförekomster ska uppnå minst god status senast den 22 december Vattenmyndigheten har i stor utsträckning beslutat om undantag från de generella kraven, framförallt i form av tidsfrister till 2021 eller De vanligaste orsakerna till att inte uppnå god ekologisk status år 2015 är övergödning, utsläpp av miljögifter och ingrepp i vattenmiljön som till exempel sjösänkning, dämning, utdikning och muddring. Kvicksilverhalten omfattas av ett generellt undantag i miljökvalitetsnormerna som säger att halterna i samtliga ytvattenförekomster inte bör öka till Uppgifter om vad som gäller för varje enskild vattenförekomst finns i Författningssamling för Kalmar län 2009:81 med tillhörande bilagor. Utgångspunkten för vilka krav som ska gälla för olika vattenförekomster är vilken status de hade vid klassificeringen Ytvattenförekomster har klassats avseende ekologisk och kemisk status. För Ryabäcken och Vramsån finns miljökvalitetsnorm, dessa presenteras under beskrivning av respektive vattendrag. 230 (549)

5 1.2. Värden Nedan presenteras de ytvattenvärden som identifierats i vägkorridoren. Bedömningsgrunderna för värderingen presenteras i kapitel 2.1. Bedömningsgrunder. Vägkorridoren passerar Vramsån samt flera vattendrag av typen bäckar och diken (se figur 4.1, 4.2 och tabell 4.1). Bäckarna och dikena är alla olika vad gäller flöde, profil, omgivning och naturvärde. Samtliga ligger i Vramsåns avrinningsområde. Förutom dessa finns även flera små övriga diken samt dikningsföretag. Tabell 4.1. Korsande vattendrag Flödesriktning Kommentar Mossabäcken Nordöst Mynnar i Lindebäck, korsar befintlig E22 Vildsvinsbäcken Nordöst Mynnar i Lindebäck, korsar befintlig E22 Sätarödsbäcken Öster Mynnar i Vramsån, korsar befintlig E22 Bertebäcken Söder Mynnar i Tjörningabäcken Biflöde till Bertebäcken Mindre vattendrag som passerar planerad vägkorridor. Söder Mynnar i Bertebäcken, ingår i Skätilljunga-Venestads dikningsföretag Tjörningabäcken Söder Mynnar i Vramsån Ryabäcken Sydöst Mynnar i Vramsån Biflöde till Ryabäcken Sydväst Mynnar i Ryabäcken Rambrobäcken Söder Mynnar i Vramsån, ingår i Rambrobäckens dikningsföretag De västra delarna av vägsträckan berör ett antal bäckar och vattendrag som har sina källflöden på Linderödsåsen, till exempel Lindebäck och Mossabäcken. Dessa bäckar är viktiga biflöden till Vramsån. Vramsåns huvudfåra och några av vattendragen med källflöden på Linderödsåsen anses som de mest värdefulla i området på grund av sin rika bottenfauna. Längs vägsträckningens övriga delar korsas flera bäckar som avrinner från den relativt flacka, sprickrika urbergshorsten Nävlingeåsen. Flera av bäckarna som berörs till exempel Bertebäcken, Tjörningabäcken, Ryabäcken och Rambrobäcken är viktiga biflöden till Vramsån (som har sitt källflöde mellan Linderödsåsen och Nävlingeåsen). Alla biflödena från Nävlingeåsen har höga halter av näringsämnen, vilket gör dem mycket känsliga för ytterligare påverkan. Bottenfaunan i dessa biflöden är generellt förhållandevis fattig. Bäckarnas värden grundas på Naturcentrums inventering och naturvärdesbedömning av vattendrag, väg E22 förbifart Linderöd och Sätaröd-Vä som i texten nedan benämns Naturcentrums inventering. 231 (549)

6 Lindebäck Lindebäck, även kallad Linnebäck i gamla handlingar, har sitt ursprung i moss- och kärrmarker uppe på Linderödsåsen och rinner huvudsakligen genom vackra bokdominerade skogar nedför åsen. Lindebäck och dess biflöden är mer eller mindre uträtade, men är ofta meandrande nedför Linderödsåsens nordsluttning varefter de är mer kanaliserade på jordbruksslätten ned mot Vramsån. Vattnet är strömt med lugnare partier och Lindebäck har fina lekbottnar för öring. Flera av biflödena torkar ut sommartid. värde: I Lindebäck finns den sällsynta nätvingen Osmylus fulvicephalus och vattendraget hyser en rik bottenfauna. Flodpärlmussla finns i vattendragets nedströms delar. Den för musslorna mycket viktiga öringen reproducerar sig i bland annat Lindebäck som delar av året är mycket öringrik. Uttorkning och igenslamning av lekbottnarna är ett hot mot öringbestånden och bottenfaunan. Lindebäck är i Naturcentrums inventering bedömd till naturvärdesklass 2 (har höga naturvärden). VÄRDE I Lindebäck förekommer höga koncentrationer näringsämnen och höga metallhalter har uppmätts. Lindebäck är recipient för Linderöds avloppsreningsverk. Vattendraget är känsligt för ytterligare påverkan och belastningen av närsalter och organiskt material måste minskas. Lindebäck har ett strandskydd som sträcker sig 100 m ut från bäckens strandlinje vid normalt medelvattenstånd. De nedre delarna av Lindebäck ända fram till Vramsån är även reglerade genom att bäcken ingår i två dikningsföretag; Linnebäckens nygrävningsföretag I och II av år 1934 (11-KLS-755) och Ullarp-Linnebäckens dikningsföretag I-II av år 1939 (11-KLS-1057). Lindebäck kommer inte korsas av den nya vägen utan kommer att påverkas genom att två av dess biflöden, Mossabäcken och vildsvinsbäcken, korsas av ny E22. Lindebäcks värde bedöms vara stort. Det höga värdet ligger i de nedre delarna av vattendraget som hyser flodpärlmussla och fina bottenmiljöer för laxfiskar. Mossabäcken Mossabäcken (se figur 4.3) är ett biflöde till Lindebäck som mynnar i Vramsån. Bäcken har sitt ursprung i moss- och kärrområden uppe på Linderödsåsen och rinner huvudsakligen genom lövdominerade skogar i en nordöstlig riktning nedför åsen. Vattnet är utmed flera sträckor strömt och huvudfåran har fina reproduktionsbottnar för öring. På grund av en brant och blockrik ravin som påverkar både vattentillgången uppströms och möjligheten till fiskvandring kan öring endast finnas i de nedströms delarna. I Mossabäcken finns flera ytterligare vandringshinder och i de övre delarna torkar bäcken ut sommartid. Mossabäcken korsas av befintlig E22. värde: 232 (549)

7 Där ny E22 kommer korsa bäcken har den en bottenbredd på 1,5-2 m och bäckfåran har en bottenlutning på ca 1,3 %. Karaktäristiska flöden för Mossabäcken har beräknats enligt Trafikverkets publikation 2008:61 (VVMB 310 Hydraulisk dimensionering). Resultatet av beräkningarna redovisas i tabell 4.2. Medellågvattenflöde (MLQ) har inte beäknats då bäcken under torra perioder i princip är uttorkad. En justeringsfaktor på 1,5 har använts för att säkerställa dimensioneringen efter förväntade klimatförändringar. Tabell 4.2. Karaktäristiska flöden i Mossabäcken vid broläget. Flöden exkluderat klimatfaktor. Flöde [m 3 /s] Högsta högvatten HHQ 100 5,4 Högsta högvatten momentant HHQ 50-mom - Högsta högvatten HHQ 50 2,16 Medelhögvatten MHQ 0,72 Medelvatten MQ 0,045 Medellågvatten MLQ - Mossabäcken är i Naturcentrums inventering bedömd till naturvärdesklass 2 (har höga naturvärden). Mossabäckens värde bedöms vara medelstort. Bedömningen är gjord utifrån att vattenlevande djur har svårt att överleva på grund av vandringshinder som är omöjliga att ta sig förbi och då vattendraget torkar ut sommartid. Mossabäcken är ett biflöde till Lindebäck varför en försämrad vattenkvalitet i Mossabäcken kan påverka vattenkvaliteten i Lindebäck negativt. VÄRDE Figur 4.3. Mossabäcken strax uppströms befintlig E22 respektive i vägsträckningen för kommande E22. (Sweco, maj 2013 resp mars 2012). 233 (549)

8 Vildsvinsbäcken Mellan Mossabäcken och Sätarödsbäcken finns ett mycket litet vattendrag som rinner i en nordöstlig riktning nedför åsen, kallat Vildsvinsbäcken. Bäcken rinner genom lövdominerade skogar, bitvis finns ingen riktig bäckfåra utan vattnet har ett flöde på bred front genom ett skogsområde. Troligen ansluter Vildsvinsbäcken till Mossabäcken innan mynningen till Lindebäck. Sommartid är bäcken helt uttorkad. Vildsvinsbäcken (se v 4.4) korsas av befintlig E22. värde: Vildsvinsbäckens värde bedöms vara litet. Bedömningen är gjord utifrån att vattendraget är mycket litet och uttorkat delar av året vilket gör att vattenlevande djur har svårt att överleva. Bäcken bidrar dock till den biologiska mångfalden. Vattenområdet definieras av vattennivån vid ett 100-års flöde varför mätdata har antagits vid beräkningar för att kunna redovisa området. Högsta högvatten HHQ100 har bestämts till 0,5 m³/s. Ingen ytterligare hydroteknisk undersökning har genomförts då vattenståndet och vattenföringen är väldigt liten. VÄRDE Sätarödsbäcken Sätarödsbäcken har sitt ursprung i moss- och kärrområden uppe på Linderödsåsen och rinner i en östlig riktning nedför åsen. Bäcken är ett litet biflöde till Vramsån beläget mellan Lindebäck och Björkerödsbäcken. Bäcken är kulverterad ut mot Vramsån, men går i övrigt huvudsakligen genom lövdominerade skogar. Vattnet är strömmande, men vattendjupet är sällan djupare än 1 decimeter. Enligt flödesuppgifter från SMHI:s vattenweb har Sätarödsbäcken under de senaste 10 åren haft en medelvattenföring på 0,01 m 3 /s och under de senaste 50 åren haft en högsta HHQ50 respektive lägsta vattenföring LLQ50 på 0,54 m 3 /s respektive 0 m 3 /s (helt uttorkad). Sätarödsbäcken har ett strandskydd som sträcker sig 100 meter ut från bäckens strandlinje vid medelvattenstånd. värde: Figur 4.4. Vildsvinsbäcken nedströms befintlig E22 respektive i vägsträckningen för kommande E22 (Sweco, mars 2012). 234 (549)

9 Tabell 4.3. Karaktäristiska flöden i Sätarödsbäcken vid aktuell omgrävning. Flöde [m 3 /s] Högsta högvatten HHQ 100 0,70 Högsta högvatten momentant HHQ 50-mom - Högsta högvatten HHQ 50 0,54 Medelvatten MQ 0,01 Medellågvatten MLQ - I bäcken finns partier med lämpliga lekbottnar, men förekomst av definitiva vandringshinder långt nedströms hindrar öring att ta sig fram och bäcken är därför av mindre värde för laxfiskars reproduktion och uppväxt. Forsärla häckar vid Sätarödsbäcken. I Naturcentrums inventering är bäcken bedömd ha naturvärdesklass 3 (har naturvärde). Sätarödsbäckens värde bedöms vara medelstort. Bedömningen är gjord utifrån att vattendraget är mycket litet och har flera definitiva vandringshinder. Inga ovanliga arter har återfunnits i och runt bäcken, men ett bevarandevärde finns i att bäcken gynnar den biologiska mångfalden. Då bäcken mynnar direkt i Vramsån är det viktigt att så lite föroreningar som möjligt når den. Sätarödsbäcken går parallellt med och korsas av befintlig E22. VÄRDE Figur 4.5. Sätarödsbäcken uppströms befintlig E22. (Sweco, augusti 2011). 235 (549)

10 Vramsån Vramsån är ett tämligen stort vattendrag, cirka 3 mil långt, som är biflöde till Helge å och tillhör därmed Helge ås avrinningsområde. Vramsån har omväxlande forsande och lugnflytande partier med strandzoner som årligen översvämmas. Vattendragets naturliga hydrologi och vattenregim med bland annat pågående meanderbildning ger upphov till en rik variation av livsmiljöer och därtill knutna arter. Vramsån tillhör ett av de mest skyddsvärda vattendragen i Skåne med sina unika flora och fauna, där vissa arter har sin enda förekomst i Norden just vid Vramsån. Ån har därför ett starkt lagskydd och är utpekad som bland annat Natura 2000-område, är av nationellt intresse eftersom det hyser flera värdefulla naturmiljöer och har ett utökat strandskydd på 300 meter. värde: VÄRDE Figur 4.6. Vramsån. Planerat broläge fotograferat från västra stranden. I förgrunden syns översvämningsområde på vinterbilden och frodig vegetation (bl a jättebalsamin) på sommarbilden. 236 (549)

11 Vägkorridoren korsar Vramsån ca 1 km nordost om Linderödsåsens sluttning. Avrinningsområdet uppströms planerad väg är ca 170 km 2 och medelvattenföring uppgår till 2 m 3 /s. Vid utloppet till Helge å är avrinningsområdet 375 km 2. På den aktuella sträckan flyter vattendraget lugnt och vattendjupet är relativt stort (knappt 1 meter). Botten kan betraktas som ackumulationsbotten även om erosion sannolikt förekommer vid höga flöden. Vid medelvattenföring är ån 5-15 meter bred men vid högvatten breder ån ut sig över större ytor. På en del av sträckan blir det vid högvatten två åfåror. Den sammanlagda bredden av båda fårorna vid medelhögvatten uppskattas till meter. Bottenlutningen inom vägkorridoren är ca 1 m på 500 meter (2 ). Inom avsnittet som är aktuellt för ny bro varierar bottenprofilen men den totala höjdskillnaden på 300 meter är endast 0,1 meter (0,3 lutning). Inom vägkorridoren har ett flertal tvärsektioner mätts in. Mätningarna har utgjort underlag för beräkning av karakteristiska nivåer som utförts av Jordbruksverket. Beräkning av flöden har utförts i enlighet med Vägverkets publikation Hydraulisk dimensionering (2008:61). Karakteristiskt flöde och motsvarande vattennivåer redovisas i tabell 4.4. Observera att noggrannheten varierar eftersom detaljerad inmätning endast har utförts i vissa sektioner till exempel i de två tidigare alternativa brolägena. Däremellan har den flygskannade höjdmodellen utnyttjats. Tabell 4.4. Karaktäristiska flöden och vattennivåer i Vramsån vid planerat broläge. Flöde [m 3 /s] Vattennivå [m ö h] Högsta högvatten ,51 HHQ 100 Högsta högvatten HHQ 50-klimat klimatfaktor (faktor 1,3) Högsta högvatten HHQ50 -mom momentant (faktor 1,15) 32,5 +43,76 28,75 +43,58 Högsta högvatten 25,00 +43,41 HHQ 50 Medelhögvatten MHQ 16,00 +43,04 Medelvatten MQ 2,00 +42,11 Medellågvatten MLQ 0,26 +41,76 VÄRDE Det saknas utjämnade sjöar i Vramsån vilket gör att vattenföringen varierar mycket över året. Medellågvattenföringen är beräknad till 0,26 m 3 /s, medelvattenföringen till 2,0 m 3 /s och medelhögvattenföringen till 16 m 3 /s. Vid det föreslagna broläget är ån ca 7 m bred vid medelvattenföring. Vid ett flöde över 8 m 3 /s börjar vattnet svämma över åns kanter. Vid medelhögvatten översvämmas den västra sidan så att ån blir ca 55 m bred och vid ett 100-årsflöde blir bredden ca 65 meter. 237 (549)

12 Översvämningsområdet finns nästan uteslutande på västra stranden, se figur 4.7. Den östra stranden sluttar brantare. Längre nedströms i korridoren ökar lutningen och vattnet blir mera strömmande. Ån delar sig åter i två fåror varav den mindre möjligen är en gammal kvarnränna. I korridorens södra kant finns en befintlig bro. Här har ån smalnats av och bron dämmer vid högre vattenföring. Vramsån är ett slingrande vattendrag med sällsynta höga naturvärden. Botten är överlag mycket fin med block, grus och sand. Stora delar av vattendraget beskuggas av äldre lövskog. Huvuddelen är strömmande men det finns ett mer lugnflytande parti på cirka 260 meter direkt uppströms ön (norr om bron). I planerat broläge meandrar vattendraget svagt och breddar under högvattenperioden ut sig över det omgivande våta till fuktiga strandområdet. I broläget är vattnet lugnflytande. Cirka 200 meter österut, mot den gamla landsvägsbron, ändras strömningsförhållandena för att erbjuda riktigt fina strömbiotoper i blockig stening miljö. Vramsån är i Naturcentrums inventering bedömd till naturvärdesklass 1 (högsta klassen av tre). VÄRDE Vattnet i Vramsån kommer ursprungligen främst från Linderödsåsen och Nävlingeåsen. Vramsån karakteriseras främst av naturtypen vattendrag med flytbladsvegetation eller vattenlevande mossor. Det syrerika, klara och rena vattnet med till större delen hög vattenhastighet skapar gynnsamma levnadsförhållanden för flora och fauna i vattendraget och flera arter återfinns endast på ett fåtal platser i Sverige. Exempel på dessa arter är stormusslor som flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla samt vattenväxten jättemöja. Vattendraget är även värdefullt ur fiskesynpunkt och erbjuder fina bottnar med block, sten, sand och grusiga partier för laxfiskar och hyser bland annat en rik förekomst av laxfisk som lax och öring men även arter som gädda, abborre och nejonöga. Vattendraget är frekventerat av utter. Vramsån (sträckan Ryabäcken Källa, SE ) är klassad till god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus med kvalitetskrav på god ekologisk respektive god kemisk status Den ekologiska respektive den kemiska statusen är bedömd utifrån flera olika kvalitetsfaktorer som är sammanvägda till en gemensam status. Den fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorn, näringsämnen är klassad till måttlig status. Uppmätt medelvärde för totalfosfor är högt och för totalkväve är det mycket högt. För att nå god näringsstatus måste halten totalfosfor och totalkväve minska. Miljöproblem som kan påverka Vramsån är övergödning, miljögifter, främmande arter, vattenuttag, kontinuitetsförändringar, morfologiska förändringar samt osäker påverkan av punktkällor. En riskbedömning är utförd där det bedöms att det finns risk att ekologisk och kemisk status inte uppnås till De höga koncentrationer av näringsämnen som förekommer gör Vramsån känslig för ytterligare belastning. Vramsåns värde bedöms vara stort. 238 (549)

13 Figur 4.7. Beräknade översvämningsområden för Vramsån. E22 Vramsån Förklaring Åfåra MHQ HHQ100 Natura meter m

14 Bertebäcken Bertebäcken (se figur 4.8) mynnar från vägkorridorens norra gräns efter ca 2,1 kilometer i Tjörningabäcken som efter ytterligare cirka 1,4 kilometer mynnar i Vramsån. Bertebäcken går genom ett i det närmaste helt öppet odlingslandskap med åkermark, betesmark och några små träddungar. Utmed sträckan tillkommer ett biflöde norrifrån (se nästa delkapitel biflöde till Bertebäcken). Vattnet i Bertebäcken är i huvudsak lugnt till svagt strömmande. Nedströms vägkorridoren är bäcken tydligt påverkade av jordbruk genom rätning, rensning och dräneringsrör. Bottensubstratet är dominerat av grus och sten med inslag av block i de sträckorna som går genom vägkorridoren. Ett partiellt vandringshinder finns i Bertebäcken uppströms vägkorridoren. Bertebäcken omfattas av ett strandskydd på 100 meter. Vid broläget är Bertebäcken cirka 1,5 meter bred och några decimeter djup. värde: VÄRDE Karaktäristiska flöden vid korsningspunkten med vägen har beräknats baserat på från SMHIs vattenweb. Justering har gjort med hänsyn till hur stor del av vattendragets avrinningsområde som ligger uppströms vägen. Resultatet av beräkningarna för Bertebäcken redovisas i tabell 4.5. Figur 4.8. Bertebäcken. Foto vid det planerade broläget, taget nedströms. 240 (549)

15 Tabell 4.5. Karaktäristiska flöden och vattennivåer i Bertebäcken vid planerat broläge. Flöde [m 3 /s] Vattennivå [m ö h] Högsta högvatten 1,86 +46,08 HHQ 100 Högsta högvatten momentant 2,9 46,06 HHQ 50-mom Högsta högvatten 1,7 46,07 HHQ 50 Medelhögvatten MHQ 0,9 46,00 Medelvatten MQ 0,1 45,47 Medellågvatten MLQ 0,01 45,12 Med hjälp av beräkningsprogrammet HEC-RAS för strömning i vattendrag har bäckarnas översvämningsområden beräknats med hänsyn till dimensionerande flöde och projektets höjdmodell. Översvämningsområdena för Bertebäcken redovisas i figur 4.9. Bertebäcken är i Naturcentrums inventering bedömd till naturvärdesklass 3 (har naturvärde) i vägkorridoren och huvuddelen av bäcken samt bedömd till naturvärdesklass 2 (har höga naturvärden) på två sträckor, en norr och en söder om vägkorridoren. Bertebäcken har generellt fått en klass tre eftersom det är en fin bäckmiljö kantad av äldre lövträd och har grusbottnar lämpliga för reproduktion och uppväxt av öring. Vattendraget hyser bland annat öring, nejonöga och utter. Norr om vägkorridoren har skal av målarmussla hittats. Möjligen finns levande musslor längre uppströms. Uttorkningsperioder och igenslamning av bottnarna är ett stort hot mot öringbestånden och bottenfaunan. Bertebäcken har sitt ursprung från Nävlingeåsen. Vattendraget har höga halter av näringsämnen, vilket gör det mycket känsliga för ytterligare påverkan. VÄRDE Bertebäckens värde bedöms vara medelstort. 241 (549)

16 Skättilljungavägen Fördröjningsmagasin Figur 4.9. Beräknade översvämningsområden för Bertebäcken. Bullervall E22 Bertebäcken Förklaring Översvämningsområde, 50-årsflöde Bäckfåra Släntkrön meter m

17 värde: Biflöde till Bertebäcken Detta biflöde till Bertebäcken (se figur 4.10) på ca 800 meter tillkommer norrifrån strax innan Bertebäcken går samman med Tjöringabäcken. Bäcken har en bredd på cirka 1 meter. Biflödet har ett lugnt vatten där den övre hälften rinner genom lövskog. Bottensubstratet är dominerat av grus och sten med inslag av block i de sträckorna som går genom vägkorridoren. Det finns reproduktionsbottnar för öring. Ett definitivt vandringshinder finns längst upp i biflödet. Biflödet slingrar sig lite vid den planerade vägpassagen och har där ett lugnt flöde. Biflödet till Bertebäcken har inget strandskydd. Biflödet till Bertebäcken ingår i Skättilljunga-Venestads dikningsföretag som upprättades år vid syneförrättning enligt äldre vattenlagen. Biflödet till Bertebäcken är i Naturcentrums inventering bedömd till naturvärdesklass 3 (har naturvärde). Biflöde till Bertebäckens värde bedöms vara litet. VÄRDE Figur Biflöde till Bertebäcken, strax uppströms planerad passage. 243 (549)

18 Tjörningabäcken Tjörningabäcken (se figur 4.11) har en sträcka på ca 3,3 kilometer från vägkorridorens norra gräns till mynningen i Vramsån. I vägkorridoren går Tjörningabäcken i ett ålderdomligt landskap med betesmark och rester av gamla slåtterängar. Sedan går Tjörningabäcken genom ett mer jordbruksdominerat landskap och mynnar ut i Vramsån strax öster om Skättilljunga. Vattnet är svagt strömmande till strömmande. Trots närheten till jordbrukslandskap är de södra delarna mindre påverkade än vad som kunde misstänkas. värde: Tjörningabäcken meandrar på sträckan för vägkorridoren. Bitvis i anslutning till vattendraget ligger det ytliga grundvattnet högt och översvämmar omgivande marker. Uppströms i de övre delarna är vattendraget rätat men på berörda sträckan meandrar bäcken naturligt i landskapet. Meandringen skapar en naturlig variation av vattenfluktuationer och översvämningsområden i lanskapet, som medger goda förutsättningar för en rik flora och fauna. Tjörningabäcken omfattas av ett strandskydd på 100 meter. VÄRDE Tjörningabäcken är 2-3 meter bred och 0,5-1 meter djup vid broläget. Karaktäristiska flöden vid korsningspunkten med vägen har beräknats baserat på flödesuppgifter från SMHIs vattenweb. Justering har gjorts med hänsyn till hur stor del av vattendragets avrinningsområde som ligger uppströms vägen. Resultatet av beräkningarna för Tjörningabäcken redovisas i tabell 4.6. Figur Foto av planerat broläge vid Tjörningabäcken. Bilden tagen i riktning nerströms. 244 (549)

19 Tabell 4.6. Karaktäristiska flöden för Tjörningabäcken. Flöde [m 3 /s] Vattennivå [m ö h] Högsta högvatten 3,54 47,33 HHQ 100 Högsta högvatten momentant 5,25 +47,48 HHQ 50-mom Högsta högvatten 3,28 +47,30 HHQ 50 Medelhögvatten MHQ 1,75 +47,05 Medelvatten MQ 0,2 +46,57 Medellågvatten MLQ 0,02 +46,42 Med hjälp av beräkningsprogrammet HEC-RAS för strömning i vattendrag har bäckarnas översvämningsområden beräknats med hänsyn till dimensionerande flöde och projektets höjdmodell. Översvämningsområdena för Tjörningabäcken redovisas i figur Tjörningabäcken har mycket fina naturvårdskvalitéer och huvuddelen är i Naturcentrums inventering bedömd till naturvärdesklass 1 (högsta klassen av tre). Grusbottnar med sten och inslag av block dominerar de allra flesta partierna. Det finns fina till mycket fina reproduktionsbottnar och uppväxtmiljöer för laxfiskar utmed flera av sträckorna och det finns god passerbarhet för fisk utmed den inventerade sträckan. Tjörningabäcken är utan tvekan ytterst värdefull för framförallt tjockskalig målarmussla men i viss utsträckning även för flodpärlmussla (främst sträckorna nedströms vägkorridoren). Vattendraget är rikligt frekventerat av utter. VÄRDE Tjörningabäcken har sitt ursprung från Nävlingeåsen. Vattendraget har höga halter av näringsämnen, vilket gör det mycket känsliga för ytterligare påverkan. Tjörningabäckens värde bedöms vara stort. 245 (549)

20 Figur Beräknade översvämningsområden för Tjörningabäcken. E22 Tjörningabäcken Förklaring Översvämningsområde, 50-årsflöde Bäckfåra Släntkrön Befintlig bäckfåra som utgår meter m

21 värde: Ryabäcken Från vägkorridorens södra gräns är det en sträcka på cirka 5,5 kilometer innan Ryabäcken (se figur 4.13) når Vramsån. Från sin mynning i Vramsån slingrar sig Ryabäcken i stora meanderbågar uppströms genom ett varierat jordbrukslandskap med inslag av betesmarker, lövträdsdungar och mindre skogspartier. I vägkorridoren går ett mindre biflöde österut (se nästa delkapitel, biflöde till Ryabäcken). Vattnet är svagt strömmande till strömmande och kantas på de flesta platser av träd eller skog. Grusbottnar, ibland sand, med inslag av sten och mindre block dominerar. Förutsättningarna för reproduktion av laxfisk är varierande men det finns flera sträckor som är mycket fina. Två partiella vandringshinder har konstaterats utmed sträckan. Ryabäcken omfattas av ett strandskydd på 100 meter. Uppströms broläget ligger bäcken i ett område med hög förekomst av ytligt liggande grundvatten. En gammal branddamm ligger i anslutning till åfåran. Vattendraget är vid broläget helt beskuggat, svagt strömmande med småblockig sten- och grusbotten. På sträckan ligger vattendraget delvis i djup skärning med varierande branta till något flackare slänter. Ryabäcken torkar ofta ut sommartid. Ryabäcken är sedan tidigare omgrävd, troligen i samband med att järnvägen som korsar bäcken byggdes. Trots det finns höga biologiska värden i bäcken. Ryabäcken, den planerade vägen och befintlig järnvägsbank som numera används som gång- och cykelväg korsar varandra i ungefär samma punkt. Ryabäcken har en bredd på 2-3 meter. VÄRDE Figur Ryabäcken och intilliggande damm. 247 (549)

22 Karaktäristiska flöden vid korsningspunkten med vägen har beräknats baserat på flödesuppgifter från SMHIs vattenweb. Justering har gjort med hänsyn till hur stor del av vattendragets avrinningsområde som ligger uppströms vägen. Resultatet av beräkningarna för Ryabäcken redovisas i tabell 4.7. Tabell 4.7. Karaktäristiska flöden för Ryabäcken. Flöde [m 3 /s] Vattennivå [m ö h] Högsta högvatten 4,44 +44,62 HHQ 100 Högsta högvatten momentant 6,2 +44,77 HHQ 50-mom Högsta högvatten 4,1 +44,59 HHQ 50 Medelhögvatten MHQ 2,2 +44,30 Medelvatten MQ 0,25 +43,72 Medellågvatten MLQ 0,03 +43,47 VÄRDE Med hjälp av beräkningsprogrammet HEC-RAS för strömning i vattendrag har bäckarnas översvämningsområden beräknats med hänsyn till dimensionerande flöde och projektets höjdmodell. Översvämningsområdena för Ryabäcken redovisas i figur Ryabäcken är i Naturcentrums inventering bedömd till naturvärdesklass 2 (har höga naturvärden) för huvuddelen av sträckan men här finns en viss variation. Bäcken har fina förutsättningar för skyddsvärda arter trots att den är rätad och delvis stensatt. I Ryabäcken hittades inga stormusslor men en god förekomst av öring. Vattendraget är sannolikt av stort värde för laxfiskars reproduktion och uppväxt. Uttorkningsperioder och igenslamning av bottnarna är ett stort hot mot öringsbestånden och bottenfaunan. Vattendraget är rikligt frekventerat av utter och utgör en viktig lokal för arten inom vägkorridoren. Ryabäcken (SE ) är klassad till måttlig ekologisk status med kvalitetskrav på god ekologisk status till 2027 och klassad till god kemisk ytvattenstatus med kvalitetskrav på god kemisk ytvattenstatus Den ekologiska och kemiska statusen är bedömd utifrån flera olika kvalitetsfaktorer som är sammanvägde till en gemensam status. Att den ekologiska statusen har fått en tidsfrist till 2027 beror på undantag för kvalitetsfaktorerna morfologiska förändringar och övergödning vilka båda bedöms som tekniskt omöjliga att klara till Den fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorn, näringsämnen är klassad till dålig status. Uppmätta medelvärde för totalkväve är mycket högt (1,5 mg/l) och för total fosfor är det också mycket högt (84 mg/l). Total fosforkoncentrationen behöver i medeltal minska med ca 15, 35 och 55 mg/l för att höja näringsstatusen stegvis till otillfredsställande, måttlig och slutligen god status. 248 (549)

23 Miljöproblem som kan påverka Ryabäcken är övergödning, miljögifter och morfologiska förändringar. En riskbedömning är utförd där det bedöms att det finns en risk att ekologisk och kemisk status inte uppnås till Ryabäcken är i stora delar föremål för diknings- och rensningsverksamhet. Delar av Ryabäcken saknar tillräckliga och funktionella skyddszoner. Skyddszoner har betydelse för att förhindra erosion av lerpartiklar, näringsämnen och bekämpningsmedel. Busk- och trädbevuxna skyddszoner skuggar vattendraget vilket minskar risken för igenväxning och bidrar till en jämnare vattentemperatur och bättre syreförhållanden. Den höga halten av näringsämnen i Ryabäcken gör den mycket känslig för ytterligare påverkan. Ryabäckens värde bedöms vara medelstort. VÄRDE 249 (549)

24 Figur Beräknade översvämningsområden för Ryabäcken. E22 Ryabäcken Förklaring Översvämningsområde, 50-årsflöde Bäckfåra Släntkrön Befintlig bäckfåra som utgår meter m Banvallen

25 värde: Biflöde till Ryabäcken Detta biflöde till Ryabäcken (se figur 4.15) på ca 600 meter tillkommer österifrån i södra delen av vägkorridoren och går sedan mitt i vägkorridoren västerut. Biflödet till Ryabäcken har en bredd på 1-1,5 meter, vattnet är svagt strömmande till strömmande. Grusbottnar, ibland sand, med inslag av sten och mindre block dominerar. Två vandringshinder har konstaterats i biflödet. Biflödet till Ryabäcken ligger precis längs med planerad släntfot för ny väg, se figur Biflödet är mer eller mindre kanaliserat. Biflödet har lägre skyddsvärde än Ryabäcken både på grund av sin mindre storlek och på grund av sina branta höga slänter. Flöden för Ryabäckens biflöde finns inte beräknade av SMHI. Ungefärligt avrinningsområde har uppskattats med hjälp av en avrinningsanalys till ca 52 hektar. 50-årsflödet är uppskattat till ca 880 l/s. Biflödet till Ryabäcken saknar utpekat strandskydd. Biflödet till Ryabäcken är i Naturcentrums inventering bedömd till naturvärdesklass 3 (har naturvärde). Biflöde till Ryabäckens värde bedöms vara litet. VÄRDE Figur Biflöde till Ryabäcken vid den planerade vägpassagen. 251 (549)

26 Nöbbelövsvägen Ryabäcken Figur 1. Biflöde till Ryabäcken alternativ 2 Figur Biflöde till Ryabäcken, inklusive ny sträckning Skala (A4): Meter 1:4 000 Biflöde till Ryabäcken T E C K E N F Ö R K L A R I N G Ny väglinje med slänter och sekundärvägar Befintlig bäckfåra, grävs ej om (biflöde) Bäckfåra som utgår (biflöde) Biflöde Ryabäcken kulvertering alt 2

27 värde: Rambrobäcken Rambrobäcken (se figur 4.17) är det östligaste vattendraget i vägkorridoren. Från den södra gränsen av vägkorridoren mynnar den i Vramsån strax öster om Lyngsjö efter cirka 3,4 kilometer. Bäcken meandrar svagt i ett nästan helt öppet jordbrukslandskap men beskuggas av en trädzon som går i stort sett utmed hela den av Naturcentrum undersökta sträckan. Vattnet är svagt strömmande till strömmande och kantas i huvudsak av al. Främst sand-/grusbottnar med mindre block och fläckvis gott om vattendränkt ved. Några partier har goda reproduktionsbottnar för laxfisk. I broläget ligger bäcken i en djup skärning, omgiven av en träd- och buskridå. Slänterna är branta och det är svårt för den fältlevande faunan att nå vattnet. Vattenflödet är i huvudsak lugnt i passagen. Rambrobäcken torkar ofta ut sommartid. Uttorkningsperioder och igenslamning av bottnarna är ett stort hot mot öringsbestånden och bottenfaunan. Väster om bäcken finns det en vattenfylld märgelgrav. Tre vandringshinder finns cirka 500 meter norr om vägkorridoren, varav två bedöms som definitiva. Rambrobäcken omfattas av ett på 100 meter. Rambrobäcken har en bredd på 2-3 meter. Vid broläget är Rambrobäcken cirka 1 meter bred och cirka 2-3 decimeter djup. Rambrobäcken ingår i Rambrobäckens dikningsföretag (11-KLS-1398) som upprättades år 1945 vid syneförrättning enligt äldre vattenlagen. Karaktäristiska flöden vid korsningspunkten med vägen har beräknats baserat på flödesuppgifter från SMHIs vattenweb. Justering har gjort med hänsyn till hur stor del av vattendragets avrinningsområde som ligger uppströms vägen. Resultatet av beräkningarna för Rambrobäcken redovisas i tabell 4.8. VÄRDE Figur Foto från januari 2013, Rambrobäcken vid planerat broläge. 253 (549)

28 Tabell 4.8. Karaktäristiska flöden för Rambrobäcken. Flöde [m 3 /s] Vattennivå [m ö h] Högsta högvatten 1,08 +27,59 HHQ 100 Högsta högvatten momentant 1,7 +27,81 HHQ 50-mom Högsta högvatten 1,0 +27,56 HHQ 50 Medelhögvatten MHQ 0,5 +27,34 Medelvatten MQ 0,06 +27,09 Medellågvatten MLQ 0,01 +27,01 Med hjälp av beräkningsprogrammet HEC-RAS för strömning i vattendrag har bäckarnas översvämningsområden beräknats med hänsyn till dimensionerande flöde och projektets höjdmodell. Översvämningsområdena för Rambrobäcken redovisas i figur VÄRDE Rambrobäcken är i Naturcentrums inventering bedömd till naturvärdesklass 3 (har naturvärden) för huvuddelen av sträckan. Vattendraget är frekventerat av utter och är vid broläget av stort värde för laxfiskars reproduktion och uppväxt. I vattendraget förekommer öring, elritsa och nejonöga. Inga stormusslor har påträffats. Höga halten av näringsämnen i Rambrobäcken gör den mycket känslig för ytterligare påverkan. Rambrobäckens värde bedöms vara medelstort. Dikningsföretag Vägkorridoren passerar flera dikningsföretag varav de flesta går i ledning vid berörd korsningspunkt. Dikningsföretagens båtnadsområden redovisas i figur De dikningsföretag som kan beröras av ny väg E22, Sätaröd-Vä, redovisas nedan. På kartan finns alla dikningsföretag i området, även de som inte berörs av väg E22. värde: Dikningsföretagens gemensamma värde bedöms vara litet ur miljösynpunkt. För jordbruksmarkens avvattning har dikningsföretagen stor betydelse. 254 (549)

29 Driftvändplats Bullervall Figur Beräknade översvämningsområden för Rambrobäcken. VÄRDE E22 Rambrobäcken Förklaring Översvämningsområde, 50-årsflöde Bäckfåra Släntkrön

30 VÄRDE Dikningsföretag Sätaröds dikningsföretag I och II av år 1933 (11-KLS- 689) Sätaholms dikningsföretag I-IV 1942 (11-KLS-1159) Skättilljunga nr 11 dikningsföretag av år 1946 (11-KLS-1395) Skättilljunga -Venestads dikningsföretag 1958 (11-L2-521) Beskrivning Dikningsföretaget består av två delar som avvattnar båtnadsområdet åt olika håll. Del 2 kommer att korsas av blivande E22. Båtnadsområdets totala storlek är på ca m 2. Företaget består i korsningen av en täckdikad 12 (ca 300 mm) ledning av cementrör med längslutning 2,5 belägen ca 1,6 1,7 meter under mark (enligt handlingar, ej inmätt). Företaget är ursprungligen dimensionerat efter ett flöde på 1 l/(s, ha). Brunnar finns med jämna mellanrum. Enligt handlingarna från 1933 skall en styrelse för företaget finnas. När dikningsföretaget anlades avsåg det att förbättra torrläggningen av åker och ängsmark. Idag består stora delar av båtnadsområdet av blandad lövskog. Marken är idag till stora delar våt och sumpig. Dikningsföretaget består av fyra delar som avvattnar båtnadsområdet från olika håll. När dikningsföretaget anlades avsåg det att förbättra torrläggningen av åker och ängsmark. Enligt handlingarna från 1942 ska varje del utgöra en samfällighet och en gemensam arbetsstyrelse ska finnas. Företaget är till stora delar täckdikat med avvattning 1,2 m under mark (enl handlingar, ej inmätt). Ledningarna är dimensionerade för en avrinning på 1 l/ (s, ha). Företaget mynnar i Vramsån. Sätarödsbäcken ansluter via en mindre intagsbassäng till dikesföretaget, del I. Torrläggning av mark inom Skättilljunga n:ris 11 och 56 i Västra Vrams socken av Kristianstad län upprättade år 1946 vid syneförrättning enligt vattenlagen. Båtnadsområdets totala area är ca m 2. Båtnadsområdet kommer att korsas av väg E22. Dikningsföretaget består i korsningen idag av en ledning på 400 mm under mark. Företaget är ursprungligen dimensionerat efter ett flöde på 1 l/(s,ha). Vid bildandet av dikningsföretaget avsågs det huvudsakligen torrläggning av redan odlad mark. Torrläggning av mark inom Skättilljunga nr 1 och 11 i Västra Vrams socken samt inom Venestad nr 15, 13, 49 och 58 i Träne socken av Kristianstad län, upprättade åren 1957 och 1958 vid syneförrättning enligt vattenlagen. Båtnadsområdets totala area är ca m 2. Båtnadsområdet kommer att korsas av väg E22. Dikningsföretaget består i korsningen idag av ett öppet dike. Företaget är ursprungligen dimensionerat efter ett flöde på 1 l/(s,ha). Vid bildandet av dikningsföretaget avsågs det att vinna bättre torrläggnings- och brukningsmöjligeter för marken. 256 (549)

31 Tullsåkra västra dikningsföretag I och II 1950 (11-KLS-1521) Tullsåkra - Tullsbo dikningsföretag 1950 (11-KLS-1520) Rya - Bröds dikningsföretag 1949 (11-KLS-1511) Oveholms eller Ryabäckens reglering 1895 (11-LS-445) Nöbbelövs dikningsföretag 1946 (11-KLS-1351) Torrläggning av mark med mera inom Tollarp n:ris 6 och 9, Tullsåkra nr 1 samt Skättilljunga nr 13 i Västra Vrams socken av Kristianstad län, upprättade år 1950 vid syneförrättning enligt vattenlagen. Båtnadsområdets totala area är ca m 2. Båtnadsområdet kommer att korsas av väg E22. Dikningsföretaget består idag i korsningen av en ledning. Företaget är ursprungligen dimensionerat efter ett flöde på 1 l/(s,ha). Vid bildandet av dikningsföretaget avsågs det att vinna bättre torrläggnings- och brukningsmöjligeter för till större delen redan odlad jord. Torrläggning av mark inom Rya nr 3 samt Tullsåkra n:ris 1, 2, 4 och 5 i Västra Vrams socken även som Bröd n:ris 2 och 5 i Träne socken av Kristianstad län, upprättade åren vid syneförrättning enligt vattenlagen. Båtnadsområdets totala area är ca m 2. Två grenar av båtnadsområdet kommer att korsas av väg E22. Dikningsföretaget består idag i korsningen av två ledningar (400 mm och 300 mm) under mark i västra grenen och av en ledning (300 mm) under mark i östra grenen. Företaget är ursprungligen dimensionerat efter ett flöde på 1 l/(s,ha). Vid bildandet av dikningsföretaget avsågs en jordförbättring uppstå. Torrläggning av mark inom Rya n:ris nr 1 och 3 i Västra Vrams socken samt Bröd n:ris 2-6 i Träne socken av Kristianstad län, upprättade år 1949 vid syneförrättning enligt vattenlagen. Båtnadsområdets totala area är ca m 2. Båtnadsområdet kommer att korsas av väg E22. Dikningsföretaget består idag i korsningen av en 400 mm ledning under mark. Företaget är ursprungligen dimensionerat efter flöde på 0,8 l/(s,ha). Vid bildandet av dikningsföretaget avsågs en jordförbättring uppstå. Torrläggning av mark kring bäcken från Oveholms gård till Ryas gård och uppgrävning av övriga därintill befintliga avloppsdiken inom Västra och Östra Vrams socken samt Träne och Vä socken upprättat vid laga syneförrättning åren Båtnadsområdets totala area är ca m 2. Båtnadsområdets övre område kommer att korsas av väg E22 och nedre delen omfattar delar av tätorten Tollarp. Vid bildandet av dikningsföretaget avsågs torrläggning av vattenskadad mark. Torrläggning av mark inom Nöbbelöv n:ris 2, 3, 7 och 15 i Vä socken av Kristianstad län, upprättad år 1946 vid syneförrättning enligt vattenlagen. Båtnadsområdets totala area är m 2. Båtnadsområdet kommer att korsas av väg E22. Dikningsföretaget består idag i korsningen av 3 ledningar (300 mm, 200 mm och 300 mm) under mark. Företaget är dimensionerat efter flöde på 1,0 l/(s,ha). Vid bildandet av dikningsföretaget avsågs huvudsakligen torrläggning av redan odlad jord. Dikningsföretagets båtnadsområde överlappar Nöbbelöv-Ugerups dikningsföretags båtnadsområde i vägområdet. Den totala överlappningen är på ca m 2. VÄRDE 257 (549)

32 VÄRDE Nöbbelöv Ugerups dikningsföretag I och II 1940 (11-KLS-1133) Wä - Nöbbelövs dikningsföretag 1935 (11-KLS-841 (2390)) Rambrobäckens dikningsföretag 1945 (11-KLS-1398) Dikning inom Nöbbelöv i Vä socken samt Ugerups säteri i Köpinge socken av Kristianstad län, upprättade vid syneförrättning enligt vattenlagen år Båtnadsområdets totala area är ca m 2. Båtnadsområdet kommer att korsas av väg E22. Dikningsföretagets båtnadsområde överlappar Nöbbelövs dikningsföretags båtnadsområde i vägområdet. Den totala överlappningen är på ca m 2. Dikningsföretaget består idag i korsningen av 2 ledningar (200 mm och 300 mm) under mark, vilket är samma ledningar i Nöbbelövs dikningsföretag. Företaget är dimensione- rat efter flöde på 0,8 l/(s,ha). Vid bildandet av dikningsföretaget avsågs en jordförbättring uppstå. Dikning inom Wä och Nöbbelöv i Wä socken, Kristianstad län, upprättat vid syneförrättning enligt vattenlagen år Båtnadsområdets totala area är ca m 2. Båtnadsområdet kommer att korsas av väg E22. Dikningsföretaget består idag i korsningen av en ledning (400 mm) under mark som går norrut och sedan går det tillbaka en ledning (600 mm) under mark söderut samt ytterligare två ledningar. Företaget är dimensionerat efter flöde på 1,0 l/(s,ha). Vid bildandet av dikningsföretaget avsågs en jordförbättring uppstå. Torrläggning av mark inom Vä 27 och 29 samt Nöbbelöv 15, 17 och 22 i Vä socken även som Ugerups säteri nr 1 och Månslunda nr 4 i Köpinge socken av Kristianstad län, upprättade år 1945 vid syneförrättning enligt vattenlagen. Båtnadsområdets totala area är ca m 2. Båtnadsområdet kommer att korsas av väg E22. Dikningsföretaget består idag i korsningen av Rambrobäcken. Företaget är dimensionerat efter flöde på 1,0 l/(s,ha). Vid bildandet av dikningsföretaget avsågs torrläggning av redan odlad jord. 258 (549)

33 11-KLS KLS KLS KLS KLS KLS-1159 Gräns för vägplan Figur Dikningsföretag med båtnadsområden. Gräns för vägplan 11-KLS KLS KLS L KLS KLS KLS KLS KLS VVR L L L ÖVM KLS-1504 Förklaring Korrido Båtnadsområde dikning befintliga ledningar dikning öppet dike bäck/dike (ej dikningsföretag) meter m 0 r 259 (549)

34 2. Konsekvensanalys 2.1. Bedömningsgrunder Grunderna för bedömningen av effekter och konsekvenser för ytvatten listas nedan: Miljöbalken: Miljöbalken ska enligt kap 1 tillämpas så att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. I 3 kap 8 anges att mark- och vattenområden som är särkskilt lämpliga för till exempel vattenförsörjning så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utnyttjandet. Områden som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra nyttjandet enligt ovan. Miljökvalitetsnormerna beskrivs i Miljöbalken kap. 5 och i förordning 2004:660 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Miljökvalitetsnormerna rör ett flertal kvalitetsfaktorer i identifierade och klassificerade vattenförekomster. För sträckan Sätaröd-Vä finns det miljökvalitetsnormer för Vramsån och Ryabäcken. I 6 kap anges vidare att en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en beskrivning av miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt samt en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma på bland annat ytvattnet. I 7 kap regleras områdesskyddet bland annat strandskydd och vattenskyddsområden. Miljömål: Riksdagen har antagit miljömål med syfte att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Miljömålen är uppdelade på 16 miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Ett miljökvalitetsmål bedöms aktuellt och det är Levande sjöar och vattendrag. Regeringens beslut om tillåtlighet: Regeringen gav tillåtlighet att väg E22 byggs ut till fyrfältsväg i ny sträckning på delen Linderöd-Vä i Kristianstads kommun, inom en angiven korridor. Tillåtligheten förenades med nedanstående villkor. Beslutet har inte överklagats. Lokalisering och utformning ska genomföras så att negativ påverkan på området av riksintresse av naturvården och Natura 2000-området Vramsån med strandzoner och biflöden blir så liten som möjligt Trafikverket ska vidta skyddsåtgärder i den omfattning som krävs för att skydda vattendrag och grundvatten Projektmål som berör vatten på något sätt är följande (bland annat från vattenprogrammet): Ytvatten skall inte påverkas avseende kvalitet så att det medför negativ påverkan på vattendragens kemiska och ekologiska status. 260 (549)

35 Vattenföringen i nerströms liggande vattendrag skall inte påverkas så att det blir ökad erosion, ökad grumlighet eller ökad risk för skadliga översvämningar. Skyddsåtgärder och kontrollsystem skall vara miljömässigt och ekonomiskt motiverade. Vägen får endast marginellt förändra nuvarande strömningsriktningar och grundvattennivåer. Vramsån och dess biflöden lämnas utan påverkan under högsta vattenlinjen. Ytvatten skall inte påverkas avseende kvalitet så att det medför negativ påverkan på vattendragens kemiska och ekologiska status. Bedömningarna görs på en glidande skala utifrån följande grunddefinitioner. Bedömning av värden Stort värde Stort värde har ytvatten av nationellt eller regionalt intresse. Ytvattnet har sällsynta kvaliteter eller kvantiteter och om de förändras så påverkas höga naturvärden. Medelstort värde Litet värde Bedömning av effektförändringar Stora negativa effekter Medelstort värde har ytvatten av regionalt eller kommunalt intresse. Ytvattnet har ovanliga kvaliteter eller kvantiteter. Litet värde har ytvatten av lokalt intresse. Ytvattenförekomsten är vanligt förekommande och har vanliga kvaliteter. Åtgärderna innebär att ytvattnet drastiskt försämras t.ex. genom att sina, torka ut eller förorenas så att flora/ fauna slås ut eller uttag av dricksvatten omöjliggörs. Ytvattnets värden går irreversibelt förlorade, det vill säga att de inte går att återskapa. Medelstora negativa effekter Liten eller ingen effekt Medelstora positiva effekter Åtgärderna innebär att ytvattnet förändras negativt. Ytvattnets värden försvagas, men kan lindras genom åtgärd eller kompensation. Åtgärderna förändrar inte ytvattenvärdena i någon större utsträckning. Åtgärderna understödjer ytvattenkvaliteten och kvantiteten. Stora positiva effekter Åtgärderna stärker ytvattenkvaliteten och kvantiteten. Ytvattnets värden förbättras påtagligt. 261 (549)

36 2.2. Inarbetade miljöåtgärder i utbyggnadsalternativet Utbyggnadsalternativet innebär att E22 byggs ut till motorvägsstandard på sträckan Sätaröd-Vä. Längs sträckan har Vramsån utpekats som särskilt skyddsvärd vattenförekomst. Grundprinciperna vid avvattningen av E22 har därför varit att inget vägdagvatten ska släppas direkt ut i Vramsån eller dess biflöden utan att ha fördröjts och genomgått något slags reningssteg. Utredda och avfärdade alternativ redovisas i Fördjupning 2. Utredda och avfärdade alternativ. Följande generella åtgärder för att skydda ytvatten har arbetats in i förslaget, åtgärder specifika för en viss sträcka presenteras under respektive rubrik. En förbättrad vägstandard utgör i sig ett skydd även för påverkan på recipientvatten då en bättre vägstandard minskar risken för olyckor som kan medföra förorenande utsläpp till recipient. ÅTGÄRDER För att minimera flödespåverkan på de ytvatten som är recipienter för vägdagvattnet kommer vägdagvattnet som samlas upp att fördröjas så att flödet ut i recipienten inte överstiger ett flöde som anses motsvara en naturlig markavrinning. I de fall recipienten är ett dikningsföretag och tillåtet flöde anges i dikningsföretagets handlingar anpassas utflödet efter detta. Olika fördröjningsåtgärder finns längs vägsträckan (se nedan). Genom de olika metoderna att fördröja vattnet sker även rening av vägdagvattnet innan det släpps till recipient (se nedan). Fördröjnings- och reningsmetod har anpassats efter recipientens känslighet. Vägräcken anläggs längs vägen på flera sträckor, bland annat vid korsande vattendrag för att minska risken för påverkan genom avkörning. På broar över vattendrag anläggs kantbalk/kantstöd så att inget vatten kan rinna direkt till vattendraget utan att ha filtrerats över slänter eller genomgått andra fördröjnings- och reningsmetoder. Med den utformning av vägdikena och de åtgärderna som föreslås ska de höga kraven som ställs på Vramsån och dess biflöden klaras av, se vidare i PM Dagvattenrening, (Trafikverket 2014). Längs sträckan fördröjs och renas vägdagvattnet genom att följande metoder eftersträvas: Vägslänterna anläggs med en lutning på 1:3 eller flackare. Översilning längs gräsklädda vägslänter leder till viss sedimentation och biologisk rening av vattnet. 262 (549)

37 Vägdagvattnet avleds i möjligaste mån i öppna diken med dikesbotten minst 0,3 meter under vägens terrassyta för att gynna infiltration i dikesbotten, ytterligare sedimentation samt luftning. Där dikenas infiltrationskapacitet inte är tillräcklig för att ta emot dimensionerande flöde leds vattnet till fördröjningsmagasin eller våtmark. I magasinet sker även ytterligare sedimentation. Utloppen från fördröjningsmagasinen utformas så att en oljeavskiljande funktion erhålls och så att avstängning av utloppet enkelt kan ske vid olycka. Exempel på oljeavskiljande funktion är pumpstation eller dämd utloppsledning. Genom att pumpar kan stängas av vid olycka är möjligheterna för sanering vid olycka på vägen mycket goda. Vid utlopp direkt från diken till recipient utformas utloppet så att avstängning av utloppet enkelt kan ske vid olycka. ÅTGÄRDER 263 (549)

38 Lindebäck Det sker ingen direktpåverkan på Lindebäck då vägen inte korsar vattendraget. Däremot sker en indirekt påverkan genom att E22 passerar tre av dess biflöden. Mossabäcken Mossabäcken korsas i en sned vinkel av den nya vägen. Bäckfåran måste rätas upp något mer vinkelrät mot vägen vilket innebär att bäcken behöver ledas om en kortare sträcka uppströms. En ny stålvalvsbro kommer anläggas för att leda Mossabäcken under ny sträckning av E22 se figur I samband med stålvalvsbron behöver Mossabäcken grävas om vilket medför att vägen korsar bäcken i en bra vinkel. Den omledning av befintlig bäckfåra som har valts ger den kortaste bäckomgrävningen samt håller bäcken kvar i dess befintliga skogsmiljö så mycket som möjligt. Korsningen under nya E22 blir ca 45 meter lång. Upprättningen av bäcken leder till att bäckfåran måste grävas om en sträcka på ca meter. Bäcken anpassas till den befintliga bäckens utformning med en bottenbredd på 1,75 m. Bron anläggs som en stålvalvsbro så att en naturlig bäckbotten kan återskapas i den nya sträckningen. Vid medelvattenflöde kommer stålvalvsbron ha en separat torrlagd del som ska agera som småviltpassage. Omgrävningen och bron har utformats så att de inte kommer påverka vattenståndet vid medelvattenflöde och så att bron inte kommer översvämmas vid högvattenflöde (50 år). 10 meter av den befintliga bäckfåran torrläggs och 63 meter upphör då den kommer ligga under vägen. Mossabäcken kommer liksom idag att agera recipient för vägdagvatten. Till skillnad från befintlig E22 anläggs ny E22 med kantstöd, där bäcken korsas, för att leda bort vattnet så att inte vägdagvatten ska rinna ner i bäcken utan att först ha renats genom att översila gräsytor och infiltrera i de övre jordlagren. Allt vägdagvatten renas och fördröjs innan det släpps ut i bäcken, genom infiltration i slänter och diken och genom ett utlopp med oljeavskiljande funktion. 264 (549)

39 Figur Skiss över omgrävning av Mossabäcken. Vildsvinsbäcken Där bäcken korsar ny E22 har vägen börjat gå i en djupare skärning nedför åsen och bäcken kan därför inte ledas under vägen i sin naturliga sträckning. ÅTGÄRDER Bäcken föreslås därför att grävas om i en ny sträckning som följer den omgivande markens sluttning. Den nya omgrävda bäcken korsar ny E22 vid 7/740 genom trumma med diameter 1000 mm. Bäcken grävs om i skogsmark och placeras skiljd från vägdiket för befintlig E22. Bäcken kommer att grävas om på en sträcka av 640 meter med längslutning 1-2 % och släntlutning 1:2. Bottenbredden kommer att vara 0,3 m. Se figur Söder om E22 kommer den omgrävda bäcken gå främst genom skogsmark medan den norr om E22 leds parallelt med diket för befintlig E22 innan den ansluter till befintlig bäckfåra. Ca 240 meter av den befintliga bäckfåran kommer att omledas. Olika alternativa utformningar har studerats på sträckan mellan ny och befintlig E22, se Fördjupning 2. Utredda och avfärdade alternativ. 265 (549)

40 ÅTGÄRDER Figur Skiss över omgrävning av Vildsvinsbäcken. Sätarödsbäcken Bäcken går längs med befintlig E22 och kommer att korsas av en tillfällig väg som behöver byggas när befintlig E22 ska byggas som bro över ny E22. Bäcken kommer därför att grävas om på en sträcka av 60 meter. För att påverka vattnet så lite som möjligt kommer den nya bäckfåran behållas efter arbetstidens slut. Bäcken grävs om så att den anpassas till den tillfälliga vägens vägdike och ansluts sedan till befintlig bäckfåra väster om befintlig E22. När den tillfälliga vägen rivs, kvarstår bäcken och den naturliga omgivningen kan etablera sig till dess befintliga förhållanden. Sätarödsbäcken kommer inte påverkas av vägdagvatten från den nya vägen. Idag är diken för vägdagvatten vid befintlig E22 anslutna till bäcken. Detta vatten kommer då ny E22 är färdig inte ansluta till bäcken, vilket istället kan leda till lägre flöden och mindre vägföroreningar i Sätarödsbäcken. Både nya E22 och gamla E22 ligger inom Sätarödsbäckens strandskyddsområde som sträcker sig 100 meter från strandlinjen. 266 (549)

41 Figur Skiss över omgrävning av Sätarödsbäcken. Vramsån Då Vramsån är mycket känslig för störningar har passagen placerats rätvinkligt över ån i den centrala delen av vägkorridoren där ån är rakare och smalare med syfte att göra passagen så kort som möjligt. En dragning centralt i vägkorridoren ger en god geometri för bron över ån och möjlighet att lokalisera brostöden i område som inte översvämmas i så stor utsträckning. Vid central dragning i korridoren undviks de mest värdefulla åsträckorna, den meandrande delen och intrånget i vattenområdet minimeras. Bron föreslås utformas enligt följande: Bankar utanför vattenområdena Spann fördelat på totala längden 92 meter ( m). ÅTGÄRDER Brostöd 3 stycken, ca 1 meter breda, 16 meter långa Stålbalksbro med betongöverbyggnad. Konstruktionstjocklek på ca 1,7 meter Skevning 4 %, ökar den upplevda brotjockleken (0,8 meter i nivåskillnad) minst 4 meters fri höjd under bron Figur Föreslagen bros utformning med ett totalt spann på 90 meter fördelat på meter och minst 4 meter fri höjd under bron. 267 (549)

42 Bankarna placeras utanför vattenområdet och brostöden utformas så smäckra som möjligt och med rundade ändar. Detta för att minimera anspråkstagandet av mark i strandzonen och minimera dämning. Vid medelvattenflöde sker ingen påverkan på flödet i ån till följd av brostöd och bankar. Vid medelhögvatten kommer två brostöd att stå i vatten men på grund av att marken är högre i anslutning till de placerade mellanstöden kommer dessa inte märkbart inverka på flödet. Bullerskyddskärm som även fungerar som bländskydd används på bron över Vramsån för att djur ska passera i viltpassagen utan att bli skrämda av ljud och ljus från bilarna. ÅTGÄRDER Utsläpp av orenat vägdagvatten eller föroreningar som når vattendraget vid en olycka med farligt gods kan allvarligt påverka vattenkvalité och organismer. Bullerskyddskärmen fungerar även som stänkskydd på bron över Vramsån. Detta hindrar föroreningar och partiklar från vägen att direkt nå ån. Innan vägdagvattnet släpps i Vramsån fördröjs och renas vattnet i fördröjningsmagasin respektive våtmark vid ån. Då befintlig markyta i anslutning till Vramsån utgör en del av Vramsåns översvämningsyta föreslås fördröjningsmagasinet respektive våtmarken lokaliseras ovan översvämningsytans nivå. Från väster avleds vägdagvatten mot Vramsån från en 2 km lång vägsträcka nedför Linderödsåsens nordsluttning. Utan åtgärder skulle vägdagvattnet från denna sträcka kunna ge en stor påverkan på Vramsån genom snabba flödesförändringar vid regn och mycket föroreningar och sediment som spolas med. På grund av Vramsåns känsliga vattenliv, de höga grundvattennivåerna och att marken på aktuell plats är lämplig anläggs en våtmark väster om Vramsån. Våtmarken fördröjer vattnet ytterligare och minskar flödestoppar samt skyddar ån från utsläpp av kontinuerliga föroreningar från trafik och utsläpp vid en eventuell olycka. Till våtmarken leds även vägdagvatten från den västra delen av bron över Vramsån. I en våtmark sker effektiv rening av dagvatten. Partikelbundna föroreningar sedimenterar och fastläggs bland växtligheten. Bland annat kväveföreningar tas upp och bryts ner av växter. Beroende på grundvattnets fluktuationer i nivå under året kommer den omättade zonen variera i marken. Framförallt i den omättade zonen, men även i den mättade, sker en effektiv mikrobiell nedbrytning av föroreningar. Våtmarken anläggs inom Vramsåns utökade strandskyddsområde som sträcker sig 300 m från ån. Våtmarken placeras där det idag är befintlig åkermark. Åkermarken är idag dränerad genom att marken tillhör ett dikningsföretag. Dikningsföretaget kommer då att behöva omprövas. Vid ett anläggande måste åkerdräneringarna brytas så vägdagvattnet inte dräneras ut till diket. Ytvattnet som når våtmarken kommer delvis infiltrera ner genom marken och som grundvatten nå Vramsån men även rin- 268 (549)

43 na ur våtmarksområdet genom ett utlopp varefter vattnet leds som ytvatten via skogsområdet ner mot Vramsån. Ur aspekten biologisk mångfald anses det vara bra att anlägga våtmarken här då nya biotoper bildas för djur och växter. Området blir mer lättillgängligt om behov finns att rensa eller sanera. Ett fördröjningsmagasin anläggs nordväst om porten för Skättilljungavägen. Dit leds vägdagvatten från den östra delen av bron över Vramsån, E22 mellan bron över Vramsån och Skättilljungavägen, en kortare sträcka av E22 öster om porten för Skättilljungavägen samt vatten från Skättilljungavägen som lyfts genom pumpning. Magasinets utlopp utformas dämt för oljeavskiljande funktion och utloppet förses med avstängningsmöjlighet. ÅTGÄRDER Figur Förslagsskiss över område för våtmark. 269 (549)

44 Bertebäcken Vägen kommer att korsa Bertebäcken med bro och ett intrång kommer att ske inom vattenområdet med vägbankarna (se figur 4.25). Ytvatten skall inte påverkas avseende kvalitet så att det medför negativ påverkan på vattendragens kemiska och ekologiska status. Lokalisering av passagerna över Bertebäcken har studerats noggrant. Vald väglinje ger goda förutsättningar att med rätt utformning undvika påverkan på vattendragens kemiska och ekologiska status. Vägens passage av Bertebäcken är nära vinkelrät mot vattendraget för att minimera intrång i vattenområdet. Passagen utformas som en sned plattram grundlagd på platta på mark se figur Bron får en fri öppning på 10 meter. En utterpassage utformas på den västra sidan av Bertebäcken genom att marken höjs över HHW 100, se figur Den allmänna erosionen i Bertebäcken blir så liten att inget erosionsskydd behövs utöver befintligt naturligt material. ÅTGÄRDER Vattenföringen i Bertebäcken påverkas varken av vägen eller av bron. Det blir inte heller någon förändring av vattennivån vid flöden upp till ca 1,5 m3/s. Vid större flöden än så kan det bli en liten dämning. Dämningen blir marginell och saknar praktisk betydelse. Vägbanken upptar en liten del av ytan som annars hade kunnat översvämmas vid stora flöden. Effekten är marginell och knappt mätbar. Stänkskydd och kantbalk på bron hindrar föroreningar och partiklar från vägen att nå vattnet. Inget dagvatten släpps direkt till bäcken utan dagvatten fördröjs i dammar eller fördröjningsdiken utformade med oljeavskiljande funktion. Möjlighet för avstängning av utlopp anordnas för att förhindra utsläpp till bäcken vid en olycka. Figur Förslagsskiss av sektion av bron över Bertebäcken. Biflöde till Bertebäcken En trumma läggs under väg E22 för biflödet till Bertebäcken. Trumman dimensioneras så att den inte utgör ett vandringshinder eller dämmer för flöde lägre än medelhögvatten. 270 (549)

45 Tjörningabäcken Tjörningabäcken kommer att korsas med bro och bäcken kommer behövas byggas om på en sträcka på cirka 50 meter. Ytvatten skall inte påverkas avseende kvalitet så att det medför negativ påverkan på vattendragens kemiska och ekologiska status. Lokalisering av passagerna över Tjörningabäcken har studerats noggrant. Vägens passage av Tjörningabäcken är nära vinkelrät mot vattendraget. Vald väglinje medför att bäcken behöver grävas om på en sträcka av cirka 50 meter. Se figur 4.12 för Tjörningabäckens omgrävning. Den omgrävda bäcken utformas med en bottenbredd på cirka 3 m och med något flackare slänter än den befintliga bäckfåran. Passagen över Tjörningabäcken utformas som en plattrambro. Brons fria öppning föreslås till 10 meter. Utter kan passera under vägen i broläget på båda sidor av bäcken. Vid anläggande av erosionsskydd vid bäckens slänter och släntkrön, vid broläget, anläggs erosionsskyddet med naturgrus i ytan medan underliggande material kan vara krossat material eller naturgrus. Vattenföringen i Tjörningabäcken påverkas varken av vägen eller av bron. Omgrävningen innebär att vattendraget får en ny rakare sträckning. Botten i uppströmsänden erosionsskyddas så att den bildar en bestämmande sektion som hindrar att bäckfåran uppströms påverkas av omgrävningen. Resten av den nya bäckfåran får substrat som är optimalt ur naturvårdssynpunkt så att bäckens höga naturvärde bibehålls. Stänkskydd och kantbalk på bron hindrar föroreningar och partiklar från vägen att nå vattnet. ÅTGÄRDER Inget dagvatten släpps direkt till bäcken utan dagvattnet fördröjs och renas i fördröjningsdikena. Möjlighet för avstängning av utlopp anordnas för att förhindra utsläpp till bäcken vid en olycka. Figur Förslagsskiss av bron över Tjörningabäcken. 271 (549)

46 Ryabäcken Ryabäcken kommer att korsas med bro och bäcken kommer att behöva grävas om på en sträcka av knappt 250 meter. Ytvatten skall inte påverkas avseende kvalitet så att det medför negativ påverkan på vattendragens kemiska och ekologiska status. Lokaliseringen av passagen över Ryabäcken har studerats noggrant. Ryabäcken, väg E22 och befintlig järnvägsbank som numera används som gång- och cykelväg korsar varandra i ungefär samma punkt. För att detta ska bli tekniskt möjligt behöver korsningspunkterna flyttas så att bäcken korsas separat av vägen och gång- och cykelvägen. Vald väglinje medför att bäcken behöver grävas om, dock till ursprunglig sträckning. Se figur 4.16 för Ryabäckens omgrävning. ÅTGÄRDER Den befintliga sträckan av Ryabäcken har grävts om tidigare. Den nya sträckningen liknar mer den ursprungliga bäckfåran än den befintliga bäcken. Den omgrävda bäcken utformas som ett tvåstegsdike där den lägre nivån rymmer flöden upp till knappt medelhögvatten och den högre nivån utförs bredare och med flackare slänter. Formen innebär att risken för erosion minimeras och översvämningar förebyggs. I tvåstegsbäckfåran läggs erosionsbeständigt material endast upp till svämplanet. E22 passerar över Ryabäcken på en plattrambro grundlagd på platta på mark. Bron får en fri öppning på 10 meter. En utterpassage utformas på den östra sidan av Ryabäcken, se figur Under banvallen byggs en rörbro med en minsta bredd på 4 meter vid minst 2,5 meters höjd, se figur Under banvallen är det inte möjligt att utforma bäcken som ett tvåstegsdike. Vid anläggande av erosionsskydd vid bäckens slänter och släntkrön, vid brolägena, anläggs erosionsskyddet med naturgrus i ytan medan underliggande material kan vara krossat material eller naturgrus. Vattenföringen i Ryabäcken påverkas varken av vägen eller av bron. Vägbanken upptar en liten del av ytan som annars hade kunnat översvämmas vid stora flöden. Effekten är marginell och knappt mätbar. Omgrävningen innebär att vattendraget får en ny sträckning och att sektion och bottenlutningen utformas för att bli en attraktiv miljö för vattenlevande organismer. Stänkskydd och kantbalk på bron hindrar föroreningar och partiklar från vägen att nå vattnet. Vägdagvatten från västra och östra sidan av den omdragna Ryabäcken fördröjs och renas i fördröjningsdiken. Inget dagvatten släpps direkt till bäcken utan dagvatten fördröjs och renas i fördröjningsdikena. Möjlighet för avstängning av utlopp anordnas för att förhindra utsläpp till bäcken vid en olycka. 272 (549)

47 Figur Förslagsskiss av bron över Ryabäcken under E22. ÅTGÄRDER Figur Förslagsskiss av bron över Ryabäcken under banvallen. Biflöde till Ryabäcken Vägens sträckning korsar biflöde till Ryabäcken på flera ställen. Diket kommer att kulverteras i två ledningar, en på vardera sidan om vägen (se figur 4.16) så att anslutande diken och befintliga dräneringsledning kan ansluta utan att korsa vägen. Ungefär hälften av flödet kommer att ledas i vardera gren. Ledningarna blir 600 repektive 500 mm i diameter. Biflödet till Ryabäcken är inte recipient av vägdagvatten. 273 (549)