1. Inledning Förutsättningar... 3

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Domnarvets skola läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Styrning och ledning Organisation Personal Kompetens Täthet Analys av förutsättningarna Måluppfyllelse och resultat Betygsförändringar Risker Nationella provresultat Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg Analys av elevernas resultat Socialt klimat Inkludering Personalens förväntningar på eleverna Arbetsklimat för elever och personal Analys av det sociala klimatet Förra årets förbättringsområden Analys av arbetet med förbättringsområdena... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6. Slutsatser... Fel! Bokmärket är inte definierat Förbättringsområden för kommande läsår... Fel! Bokmärket är inte definierat Förbättringsområde/namn/ Förbättringsområde/namn/ Förbättringsområde/namn/... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. Dokument1 2 (17)

3 1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar 2.1. Styrning och ledning Domnarvets skola är en F-9 skola inklusive fritidshem. Skolan har under året haft två rektorer och en biträdande rektor, alla på heltid. En rektor, Anders Östberg, med ansvar för f-3 och fritidshem och den andra, Erik Nordin, med ansvar för åk 4-9. Den biträdande rektorn, Cecilia von Krusenstierna, har haft huvudansvar för åk 4-6 inklusive personalansvar. Förra året var det totalt 2,5 rektorstjänster då tidigare biträdande rektor Helena Duroj arbetade 50 % på skolan. Varje arbetslag har letts av en arbetslagledare som tillsammans med rektorerna träffats normalt en gång per vecka. Skolan har 90 medarbetare varav drygt 80 med pedagogiskt uppdrag i skola eller fritidshem Organisation Antalet elever har varit cirka 670 elever där elevantalet bortsett från årskurs 5 legat på cirka elever per årskurs i åk f-6. Alla dessa årskurser har varit uppdelade i 3 klasser. I årskurs fem var antalet elever totalt 49 stycken och fördelade på två klasser. I årskurs 7-9 har elevantalet legat på 72-85, fördelade på tre klasser per årskurs i 8:an och 9:an och på fyra klasser i åk 7. Vi har haft sju arbetslag med en fast arbetslagledare för varje arbetslag utom i Resursteamets arbetslag där lagledarrollen cirkulerat. Skolan har en skolsköterska, en kurator på 80 % och tillgång till skolläkare och skolpsykolog. Under året har vi haft fyra stycken speciallärare/specialpedagoger som tillsammans med skolsköterska och kurator kopplade till Resursteamet. Enheten delar SYV med Ornäs skola. SYV jobbar 60 % på Domnarvets skola. För elever med speciellt särskilda behov har vi haft Oasengruppen. Den har under året varierat i storlek och bestått av elever. För de nyanlända eleverna i åk 4-9 har vi haft en Introgrupp bestående av ett tiotal elever. Även här med variation över året. 3 (17)

4 2.3. Personal Kompetens Under läsåret hade 84 % av enhetens pedagoger lärarexamen mot de ämnen de undervisade i. Av dessa saknade ett fåtal lärarlegitimation. I vilka ämnen saknas legitimerade lärare? I vilka ämnen saknas utbildade lärare? Ser ni någon trend i rekryteringsläget, är det lättare eller svårare att rekrytera? Kompetens och tillgång till elevhälsa? Idag saknar vi legitimerade lärare i två klasser i årskurs 2, i ämnena svenska och so, samt matematik saknas 3 utbildade lärare i år 4-6, samt så saknas legitimerad lärare i engelska i år 4 och år 6. I år 7-9 saknas behörig lärare i teknik, spanska samt till viss del i No (1 av 3 lärare) och matematik (1 av fyra lärare). I samtliga dessa fall förutom en av lärarna i år 2 saknas utbildning för innehållet i tjänsten. Vi ser det som betydligt mycket svårare att rekrytera i dagsläget jämfört med tidigare år. Svårast är att rekrytera lärare med behörighet och legitimation i de naturvetenskapliga ämnena. Inom elevhälsan har vi behörighet för samtliga (kurator, SYV och speciallärare, specialpedagoger) förutom en speciallärare Täthet Lärartätheten under läsåret visar ett snitt på 13,6 elever/lärare Analys av förutsättningarna Elevantalet har fortsatt att öka på Domnarvets skola under läsåret Ökningen skedde till största delen under höstterminen. Vi är, som tidigare mycket trångbodda, något som skolledningen haft som grund då vi ej kunnat erbjuda nya elever plats vid ansökan från vårdnadshavare utanför vårt skolområde. Vi är i behov av utökade verksamhetsytor, både klassrum och andra ytor, framförallt en större matsal samt större gemensamhetsytor för de äldre eleverna att vistas i under rast. Även de yngre elevernas skolgård är trång och då de båda klassrum som blev utdömda i slutet av 2015 men står kvar och ersattes av nya byggnader på skolgården har de yngre elevernas rastyta minskats. I årskurs 7-9 finns en betydligt större andel av elever med utländsk bakgrund än i årskurs 1-6. I år 7 och 8 cirka 30 % av eleverna och i år 9 nästan hälften av eleverna. Behovet av studiehandledning till många av eleverna med annat modersmål än svenska är fortsatt stort. Eleverna med somaliska som modersmål har under läsåret getts studiehandledning i någon mån även om det inte är tillräckligt för att ge det stöd vi eftersträvar. Rekryteringen av personal med examen och legitimation är, som nämnts ovan, ett allt större problem att lösa. Undervisningens kvalitet blir lidande då vi inte haft annan möjlighet än att anställa outbildade pedagoger vilket även ökar arbetsbördan för de examinerade och legitimerade lärarna som måste ta ett större ansvar inom arbetslaget och ämneslaget. Det finns en berättigad oro i personalen för hur det ska bli i framtiden med allt tyngre uppgifter. 4 (17)

5 3. Måluppfyllelse och resultat 3.1. Betygsförändringar I vilka ämnen anser ni att skolan lyckas bra, och i vilka lyckas man mindre bra? sett till förändringar i meritvärdena under åren ? Hur har betygen för årets nior förändrats under deras skolår 7-9? Har förhållandet mellan flickors och pojkars betyg förändrats? Resultat åk 1-3: Resultaten i åk 1 till 3 ser generellt mycket bra ut. Merparten av barnen i åk 1 når kunskapskraven för den lägsta nivån i alla ämnen. I matematik ligger resultaten lägre än i övriga ämnen. Här bedöms 92 % av barnen uppfylla kunskapskraven. I åk 2 är resultaten i matematik detsamma. Här har även svenskan ett något lägre resultat än övriga ämnen. 90 % av barnen uppfyller kunskapskraven för svenska i åk 2. I åk 3 är variationen större. Det som sticker ut mest är idrott och hälsa där endast 71 % av barnen uppfyller kunskapskraven. Detta beror främst på att det är barn som inte klarar kraven i simning. I svenska når 87 % av barnen kunskapskraven och i matematik 95 % av alla elever. I No är det 92 % måluppfyllelse och i So 98 %. I år 4 uppnår 90 % av eleverna kunskapskraven för matematik, 85 % uppnår kunskapskraven i svenska och 84 % uppnår kunskapskraven i engelska. I So ämnena är resultaten över lag mycket goda, där tre av de fyra ämnena ligger mellan 94-97% som uppnår kunskapskraven. Det är bara geografin som visar ett lite annat resultat med 86 % som uppnår kunskapskraven och där handlar det mest om att eleverna haft bristande kartkunskap. I NO- ämnena är det också mycket goda resultat där de fyra ämnena ligger mellan 93-98% som uppnår kunskapskraven. I Idrott och hälsa uppnår 97 % av eleverna kunskapskraven. I år 5 ligger generellt resultaten lägre. I svenska är det 78 % som uppnår kunskapskraven och i engelska 74 % och i matematik 73 %. I SO- ämnena ligger resultatet mellan %, samt i NO- ämnena mellan 86-94%, där biologin är det ämne som gett det högsta resultatet. I idrott och hälsa är det 88 % av eleverna som uppnår kunskapskraven. I år 6 så är meritvärdena i stort rakt igenom lägre för detta år än föregående läsår. Årskullen bytte lärare flera gånger under mellanstadiet, vilket har påverkat. Andelen elever med annat modersmål var ca 25% i år 6, vilket också av förklarliga skäl bidragit till lägre meritpoäng då dessa elever inte haft skolgång i lika många år samt inte behärskar språket fullt ut. Allra störst skillnad kan man se för pojkarnas betyg i idrott och hälsa där medelvärdet gått från 16 till 10,28 jämfört med tidigare år, vilket beror på att många inte uppnått kraven i simning. I de praktiskt-estetiska ämnena, bild, musik och slöjd, så är medelvärdena i stort lika mellan dessa två år. I So ämnena religion och samhällskunskap skiljer sig inte heller medelvärdena stort mellan åren och detta kan förklaras av ett mycket gott samarbete mellan läraren i dessa ämnen och modersmålsläraren i somaliska, där modersmålsläraren använde dessa ämnens kommande lektionsupplägg i sin modersmålsundervisning för att hjälpa eleverna med begreppsförståelsen. Även medelvärdet för ämnet svenska är jämförbart med tidigare år, men det kan förklaras med att eleverna med annat modersmål läser sva. I jämförelsen mellan flickors och pojkars betyg så kan man se att under tidigare läsår så var skillnaden i meritvärden inte så stor. I årets år 6 är skillnaden större. Den generella nedgången i meritvärde samt skillnaden mellan pojkar och flickor kan också delvis förklaras av att av antalet elever med annat modersmål i årskursen var stor och att av de elever med annat modersmål så var en övervägande del pojkar, samt att de elever som hade svårt att hålla Normalläge också var pojkar. 5 (17)

6 För eleverna i år 6-9 har vi det högsta meritvärdena i de praktiska ämnena och i engelska. I engelska organiserade sig lärarna på olika sätt under läsåret. I år 6, 8 och en lärare i de tre klasserna/årskurs med visst tvålärarskap under cirka hälften av lektionerna. I år 7 med tvålärarskap och större grupper på 30 elever och i någon grupp drygt 30. Meritvärdet i år 7 är högt (13.95) och kan ge stöd för att tvålärarskap är en organisationsform som ger eleverna bättre förutsättningar att nå målen. Tvålärarskapet genomfördes även i idrott och till största delen i matematik i årskurs 7. De högre betygsvärdena i de praktiskt estetiska ämnena kan till viss del ha sin förklaring i att elever med annat modersmål än svenska har lättare att visa sina kunskaper i ett mindre textbaserat ämne. I år 7-9 har utvecklingsarbetet i matematik slagit väl ut och där särskilt ämneslagets arbete och nya sätt att organisera sig gett eleverna bättre stöd. Meritvärdet har ökat i årskursen, om än enbart med en enhet för samtliga elever men med tre enheter för flickorna. Meritvärdena har med små marginaler förändrats i samtliga ämnen. Inget ämne har vare sig en markant meritvärdesförbättring eller försämring sett i perspektivet 6-9. Betygen för årets nior har under deras tre på högstadiet ökat från år 7 till 9 i samtliga ämnen. Störst ökning, med två enheter eller mer, visar språken, engelska, svenska och moderna språk. Även Hkk (från år 8 till 9), slöjd och teknik visar på ökning av meritvärden på två enheter eller mer. Högst meritvärde visas i spanska (14,33), svenska (13,95) och bild (13,52). Lägst meritvärden finns i matematik (10,57), samhällskunskap (10,57) och slöjd (10,82). Förhållandet mellan pojkars och flickors betyg i årskurs 9 visar att flickornas betyg är högre i alla ämnen förutom i spanska och svenska som andraspråk där pojkarnas betygsvärde är något högre än pojkarnas. Störst skillnad syns i Hkk, musik, religion, samhällskunskap, slöjd och svenska där flickornas meritvärde i samtliga dessa ämnen skiljer på 3 enheter till flickornas fördel. I franska är skillnaden 9 enheter (flickor 18,33 och pojkar 9,06) som visserligen kan förklaras av att gruppen innehöll 11 elever varav endast tre flickor. Skillnaden mellan pojkar och flickor har minskat från år 7 till nio under högstadiet för årskursen. I årskurs åtta var skillnaden som allra störst. En faktor att ha med i reflektionen av den jämförelsen är att i stort sett hela arbetslaget (mentorer) byttes ut från år sju till år åtta då. Under år åtta och nio har arbetslaget i det närmaste varit intakt Risker Vilka av betygen i skolår 6 ska särskilt uppmärksammas och följas upp? Gällande engelska är det 24,1 % som inte uppnår målen (14 st, varav 8 är pojkar och 6 är flickor, 9 av dessa är SVA elever). Utifrån detta behöver vi följa upp och se över hur vi kan stärka vår undervisning i nybörjarengelska. Matematiken har ett medelvärde på 9,7 i årskursen, vilket är lågt. 13 elever uppnådde inte målen vilket skulle kunna förklaras utifrån att stor del av matematiken är problemlösning, vilket också förutsätter att kunna använda matematiska begrepp i sina resonemang. Dessutom var det bara 1 elev som fick betyget A och 3 elever som fick betyget B, vilket också bidrar till att medelvärdet blir lägre. Vi behöver ytterligare se över och följa upp detta, men också se över hur vi exempelvis kan få till mer studiehandledning och helst även ämnesövergripande arbete med exempelvis modersmålsundervisningen gällande begreppsförståelse även i ämnet matematik. 6 (17)

7 Vilka av betygen i skolår 9 ska särskilt uppmärksammas och följas upp? Matematikbetyget har visserligen förändrats i positiv riktning från år 7 till 9 men är ändå lågt (10,57) och bör följas upp och analyseras med ämneslaget. Från en traditionell organisation med en lärare i matematik/årskurs under år 7 och 8 där varje klass hade tre lektioner vardera ändrades vår organisation till år 9 så att hela årskursen (tre klasser) hade matematik samtidigt och med hela ämneslaget (fyra lärare i matematik) organiserade runt årskursen. Även speciallärare knöts till dessa tre undervisningstillfällen i matematik. Organisationsförändringen har beskrivits under 3.1. Den är idag genomförd på hela högstadiet och samma grundtanke finns även i två av tre årskurser i engelska. Förändringen som drivits av ämneslagen med rektors stöd är ett sätt att anpassa vår organisation efter ekonomiska förutsättningar. Det finns anledning att följa upp detta arbete, både på organisationsnivå och på elev/individnivå med frågeställningen: Ger detta en bättre grund och förutsättningar för pedagogerna att organisera och genomföra undervisningen så att eleverna ges bästa förutsättningar att nå så långt som möjligt. Det finns även anledning att följa upp resultaten i historia efter Skolinspektionens kvalitetsgranskning under våren 2014 och de utvecklingsmål som skrivits fram av ämneslag och rektor. Meritvärdet i historia har höjts mer än i övriga So-ämnen sedan granskningen från Skolinspektionen Nationella provresultat I vilka ämnen har elevernas provresultat förändrats uppåt eller nedåt jämfört med förra året? År 3: Resultaten från nationella proven är generellt sett bättre i år än förra året. Störst utveckling har skett i matematik där resultaten är bättre och till och med avsevärt bättre än förra året. Årets resultat i matematik ligger på samma nivå som förra årets resultat för riket (som endast ändras marginellt från år till år). Även i svenska är resultaten bättre dock är skillnaden något mindre än jämfört med matematiken. Här kan vi räkna med att resultaten kan ligga på samma nivå som riket eller till och med högre. År 6: Resultaten från nationella proven skiljer sig i likhet med betygen från föregående läsår, där resultatet i främst ämnena matematik och engelska har försämrats. Men då är det också viktigt att ta i beaktande att årskullarna inte har samma förutsättningar beroende på hur sammansättningen av eleverna är. Provresultatet i svenska däremot skiljer sig inte lika mycket från föregående läsår. År 9: Nationella provresultaten har i jämförelse med föregående år försämrats i samtliga tre kärnämnen ämnen. Så även i No och So men då proven i No genomförts i biologi det ena året och kemi det andra året och gällande So i samhällskunskap det ena året och historia det andra så är en jämförelse i dessa ämnen mycket vansklig att göra. Skillnaden är minst i matematik vilket kan ses som glädjande mot den bakgrund som beskrivits under 3.1. Det bör nämnas att jämförelsen mellan de båda årskurserna är även den jämförelsen mycket vansklig då de båda årskursernas sammansättning av elever är mycket olika. I årskurs nio 2015 fanns 16 % elever med annat modersmål än svenska. I årets årskurs 7 (17)

8 har 44 % av eleverna annat modersmål än svenska och de allra flesta av dessa elever har mindre än 6 år i grundskolan i Sverige Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg Ange niornas genomsnittsvärden i tabellen Ämne betyg NP slutbetyg ev. anmärkning Svenska 13,85 13,95 Sva 7,88 Matematik 8,93 10,57 Engelska 13,3 12,57 So 11,46 11,43 historia No 8,69 11,11 biologi Årets fråga Välj ett ämne där skillnaden är stor mellan provbetyg och slutbetyg vad beror det på? Ämneslaget i matematik svarar att det nationella provet inte visar allt, att provsituationen är stressande för många och att eleverna ej ges möjlighet att motivera uträkningar muntligt på NP (att det är svårt att ge elever i behov av stöd de anpassningar de har i andra provtillfällen i matematik). Övrig undervisning ger lärarna en bättre möjlighet att ta reda på vad eleverna kan då de testar av varje moment för moment under läsåret. De skriver även att språket i det nationella provet är svårt med mycket text som missgynnar eleverna med läs och skrivsvårigheter eller har annat modersmål. De ser även orsaker i den egna organisationen då de bedömer att eleverna till viss del är dåligt förberedda med orsaker som kort tid i svensk grundskola och att det gjorts många lärarbyten samt att organisationen förändrats under elevernas högstadieår. Är det så det brukar se ut, eller har det förändrats? Skillnaden mellan slutbetyg och provbetyg på NP i matematik har genom åren varit det ämne med störst skillnad. Så även i år. Bedömarkompetens inom mom! 3.3. Analys av elevernas resultat I korthet hur resultatet ser ut Vad har påverkat elevernas resultat i positiv eller negativ riktning? Vilka effekter av undervisningen kan ni se? Vilka andra faktorer än undervisning kan ha spelat in? Vilken faktor bedömer ni har haft tyngst påverkan på resultaten? Analys år 3: Den positiva utvecklingen som skett i åk 3 kan mycket väl ha sina orsaker i Matematiklyftet som avslutade förra året. I och med detta utvecklingsarbete har lärarna prövat olika idéer och modeller. De har fått bättre förståelse för matematikens didaktik och metodik. Utöver detta har de genom matematiklyftet tränats i att samtala och diskutera. Det kollegiala lärandet utifrån forskning är, i det generella skolutvecklingsarbetet, en stor framgångsfaktor och det är möjligt att detta redan fått konsekvenser för undervisningen och resultaten. 8 (17)

9 Möjligen har det kollegiala lärandet och då inte minst gemensam planering av ämnet bidragit till att även resultaten i svenska blivit något bättre. Pedagogerna upplever att eleverna generellt har utvecklat förmågan att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter. Ett stort utvecklingsområde är sva överlag där man inte upplever önskvärd utveckling. Ett bättre samarbete med sva är här en trolig framgångsväg. Informationssökande är också ett utvecklingsområde liksom elevernas insikt i sitt eget lärande. I och med att personalen under kommande läsår kommer genomgå Läslyftet i svenska blir det intressant att se om dessa resultat kommer förbättras. Resultaten i idrott åk 3 är anmärkningsvärda och viktiga att se över. I och med att merparten av de barn som inte uppfyller kunskapskraven inte klarar simningen är detta ett ytterst allvarligt resultat. Här är det viktigt att kommunicera med vårdnadshavarna då det bör vara ett gemensamt ansvar att eleverna lär sig simma. År 6 Positiva påverkansfaktorer: Matematik: Individanpassad undervisning och styrda, nivågrupperade HEL pass har gett bättre förutsättningar i undervisningen för många elever. Att kontinuerligt utvärdera elevernas utveckling i ämnet via diagnoser och repetition har också gett goda resultat. Detta har kunnat genomföras utifrån kollegialt lärande och ett bra och flexibelt samarbete i årskurslag, ämneslag och arbetslag i. Mattebiennalen som flera av skolans lärare deltog på gav ny kompetens och nya idéer som också omsatts i matematikundervisningen. I år 5 har matematiken påverkats negativt av att lärare blev långtidssjukskriven. Att eleverna i år 6 bytte lärare många gånger under mellanstadiet har också påverkat i negativ mening. Bristen på tillräckligt med specialpedagogiskt stöd har också bitvis påverkat undervisningen i ämnet. Engelska: Anpassat material, både på lektioner och läxor, samt fokus på att träna den muntliga förmågan har gett resultat i undervisningen, framförallt i år 5 och 6. Eleverna vågar prata mer och upplever själva en större motivation i ämnet. Acceptans för varandras olikheter gällande förmåga och kunskap har också utvecklats tack vare detta. Lärarna själva lyfter behovet av mer nybörjarengelska för att kunna ge elever i behov av det mer stöd och hjälp. Elever med annat modersmål än somaliska har inte i samma utsträckning kunnat få tillgång till studiehandledning, vilket är en brist i organisationen. Svenska: Målen för ämnet svenska som ämneslaget arbetat fram har arbetats med under läsåret och har i stort fungerat väl. Arbetet med ex reflekterande texter, läsprojekt, läslogg och gemensam läsupplevelse har utvecklat elevernas förmågor där även elevernas förmåga att bedöma egna arbeten ingått. En av de stora styrkorna i detta upplägg har varit att även eleven själv måste planera, bedöma och utvärdera sina arbeten. De stora grupperna är en utmaning i detta. Lärarna önskar att än mer tid fanns till återkoppling och feedback till eleverna, utifrån att de flesta delar av ämnets upplägg är individanpassade. Att fullt ut kunna schemalägga SVA mot svenska skulle också optimera undervisningen mer. Lärare i svenska år 6 slutade under vårterminen, vilket kan ha haft viss påverkan för resultaten. Att nytt arbetslag tog över årskursen inför år 6 har absolut påverkat resultaten, men i positiv riktning. Mycket tid har visserligen gått åt till att få till ett fungerande normalläge i årskursen, samt att kartlägga och planera för hur man under detta läsår ska kunna hjälpa eleverna i sin kunskapsutveckling och där har arbetslaget gjort ett mycket gott arbete som tyvärr inte avspeglas i meritvärden och nationella provresultat. 9 (17)

10 År 9 Positiva påverkansfaktorer: Matematik; Individanpassat material, mindre grupper med flexibilitet att byta mellan grupperna, den organisation i matematik som nämnts ovan, att bedömningen delvis skett muntligt mer kontinuerligt under lektionstid där eleverna har visat kunskaper som de sedan inte kunde på NP är de påverkansfaktorer som påverkat resultaten mes i positiv riktning enligt ämneslagets utvärdering. På minussidan nämner lärarna att mycket tid har gått åt till gruppindelning. Effekt som påtalas av pedagogerna är att eleverna vågar ta för sig mer och vågar fråga samt att mer muntliga diskussioner genomförts. Minskad gruppstorlek samt anpassat material bedöms av lärarna vara den tyngsta faktorn som påverkat resultaten. Engelska och svenska; Elevernas resultat har påverkat de skriftliga resultaten positivt är att eleverna i svenska och engelska getts möjligheten att skriva på dator istället för med penna och papper. En anledning till att elever med läs- och skrivsvårigheter inte når resultat på NP är att mängden text och omfånget på uppgifterna och provet är för stort. Dessa elever klarar motsvarande svårighetsgrad när texternas eller uppgifternas omfång är mindre. Faktorer som påverkar i negativ inriktning kan vara att elever med svenska som andraspråk även har studerat engelska under kort tid eller inte alls. En faktor som påverkat de skriftliga resultaten är möjligheten att skriva på dator istället för med penna och papper. 4. Socialt klimat För hela avsnitt 4 gäller detta: år 2016 noteras endast förändringar i det sociala klimatet som påverkat elevernas kunskapsnivåer 4.1. Inkludering 4.2. Personalens förväntningar på eleverna 4.3. Arbetsklimat för elever och personal Elever åk f-3: Generellt trivs våra elever riktigt bra på skolan. Det ser mycket bra ut i Skoltempen från maj -16. Många upplever att det har arbetsro i klassrummet och det är bra på rasterna, även om några här tycker att det finns för lite att göra. Av det mindre bra som kommer upp är det matsalen och omklädningsrummen. I matsalen är det för mycket ljud, speciellt i den stora salen. Elever som sitter uppe och äter upplever även att det är ett problem då det kommer äldre barn och går förbi. Vad gäller omklädningsrummen är det dels att det är insyn från matsalen som är ett problem samt att det är stökigt, trångt och högt ljud. Även att äldre barn kommer in i omklädningsrummen eller öppnar dörrarna är ett problem. Vuxna f-3: Överlag trivs våra pedagoger riktigt bra på skolan. Det är god sammanhållning och många uttrycker att det är kul att gå till jobbet. Något som kommer upp mer frekvent i tidigare gjort kulturanalys är bristen på vikarier och även bra vikarier. Det är ofta en osäkerhet hur dagen kommer se i och med att alla vet hur svårt det är om någon är frånvarande. Något som också kommer upp är samarbetet mellan skola och fritids som i vissa fall fungerar alldeles utmärkt och vissa fall mindre bra. Några som uttrycker att det är viktigt att förståelsen för varandras yrkesgrupper 10 (17)

11 blir större. Samarbete inom skolan är också ett område som tas upp. Här finns bra exempel på att det ger framgång när det fungerar. Finns också exempel på när samarbetet inte blir av i den omfattning vissa önskar. Ett klart utvecklingsområde. Elever 4-6 Eleverna i år 4-6 trivs generellt bra på skolan. De allra flesta trivs med både sina klasskamrater och med de vuxna i verksamheten. Vid övergången från år 3 till år 4 sker stora förändringar för eleverna, med nya lokaler samt många nya lärare. De går från att oftast ha haft en och samma lärare under de flesta lektioner, till att i år 4 möta ämneslärarsystemet, med olika lärare i olika ämnen, vilket påverkar eleverna initialt. Eleverna lyfter själva omklädningsrummen som mindre bra och bitvis otrygga. Vidare har år 4 under del av året haft tillfälliga undervisningslokaler, då den röda baracken blivit utdömd, vilket eleverna i stort hanterade bra, men något som några ändå upplevde som väldigt jobbigt. I år 6 har det varit ont om utrymme i vissa klassrum och även en avsaknad av tillräckligt med grupprum är också något som eleverna lyft som negativt. Vuxna 4-6 De vuxna i arbetslaget 4-6 trivs mycket bra på Domnarvets skola, vilket tydligt framkom i den kulturanalys som gjordes VT-16. Framförallt i sitt eget årskurslag, där de upplever både arbetsglädje, stöd, flexibilitet, ett lösningsfokuserat förhållningssätt och kollegialt lärande. Under året har det av olika anledningar varit svårt att hitta samarbetet fullt ut i 4-6 perspektivet, vilket påverkat trivseln till viss del. Det har delvis berott på att arbetslaget inte suttit samlokaliserade, men också utifrån att några av lärarna var nya i arbetslaget, samt att två andra lärare slutade under läsåret, vilket gjorde grupprocessen mer ansträngd och utdragen. Lärarna upplever arbetsbelastningen som bitvis mycket hög, vilket också togs upp i kulturanalysen och en oro över varandras mående i relation till detta. Bristen på vikarier från bemanningen är något som också lyfts och den stress som det medför när de ofta själva måste lösa lektioner för varandra och hitta lösningar för det direkt på morgonen. Elever 7-9 Elevernas trivsel är generellt god men påverkas negativt av den trångboddhet som de äldre eleverna har. Skolans cafeteria är allt för liten i förhållande till antalet elever och den trängsel som är där orsakar konflikter som eleverna tar med sig in på lektionerna vilket påverkar lärandet negativt. Även vid elevernas skåp är det mycket trångt. En av årskurserna har sina skåp i en korridor som är en passage mellan två delar av en byggnad. Här finns inga möjligheter att möblera på ett trivsamt sätt med sittmöbler eller annat möblemang. I denna del av skolan har konflikterna ökat. Lärarna i alla tre arbetslagen arbetar förebyggande med värdegrundsövningar i större utsträckning än tidigare vilket påverkat det sociala klimatet mellan eleverna på ett positivt sätt. Vuxna 7-9 Trivseln i arbetslaget är påtaglig i en mycket stor andel av kulturanalyserna som skrevs i slutet av vårterminen. Stödet man känner sig ha från kollegorna i arbetslaget och sammanhållningen är generellt mycket god. Att kollegorna skapar glädje och skratt och att det är roligt att gå till jobbet är en god personalvårdsfaktor som skapas i arbetslaget och, som om den genereras även mellan arbetslagen, kan ge en än större trivselfaktor på jobbet i ett större perspektiv än i det egna arbetslaget. Samarbetet mellan arbetslagen lyfts i något mer negativa ordalag där begrepp som tävlingskultur mellan arbetslagen, vattentäta skott och en känsla av duktighetskultur framkommer i några av texterna. 11 (17)

12 4.4. Analys av det sociala klimatet 5. Förra årets förbättringsområden Vilka förbättringsområden har ni arbetat med? - Normalläge för studiero och trygghet - Summera och avsluta lektion - Reflektion av sitt eget lärande (för elever och pedagoger) F-3 Aktiviteter: Tydlig struktur, väl inarbetade rutiner och regler i klassrummet. Vi har provat olika frågeställningar efter lektioner för att summera och avsluta lektionen ex vis hur tycker ni det har gått? Är det någon som kört fast? Vi har också använt oss av tumme upp. Vi arbetar aktivt med elevernas IUP: er där de själva utvärderar sitt eget lärande. Vad har lyckats? Vad har gått mindre bra? Normalläge i klassrummen fungerar till största delen bra. Normalläge i kapprummen behöver förbättras. Vi glömmer ibland summeringen vid slutet av lektionerna. Eleverna har blivit mer medvetna om sitt eget lärande och har bättre insikt i vad de behöver jobba med för att utvecklas. 4-6 Aktiviteter: Att kontinuerligt i arbetslaget lyfta gemensamt förhållningssätt i relation till Normalläge, samt delge varandra klassernas ledstjärnor i år 4-6 utifrån att lärarna arbetar över årskurserna. Utbyte av goda/ lyckade sätta att avsluta och summera lektion. Inspirera varandra. Aktivt och på olika sätt arbeta med formativ bedömning. Dela med sig av erfarenheter i arbetslaget. Kollegialt lärande via årskurslag, arbetslag, ämneslag och ämnesövergripande arbete för att ge fler möjligheter till reflektion av eget lärande i relation till de vuxna. Vad har lyckats? Vad har gått mindre bra? Utbyte av idéer och genomförda aktiviteter har delats i arbetslaget under läsåret. Eleverna har fått vara med och utvärdera och tycka till gällande olika sätt att avsluta och summera lektion även i relation till formativ bedömning. Eleverna vet vad Normalläge är och vad det innebär, även om de inte fungerat full ut överallt. Avslut och summering av lektion har blivit bättre, men behöver fortfarande utvecklas mer. Av olika anledningar blir det inte som planerat. Rutinen sitter inte heller fullt ut hos alla, behöver aktivt övas på mer och hållas aktuell. Viktigt med samsyn i arbetslaget. Normalläge har arbetats med i alla klasser, men med varierat resultat. Olika elevgrupper kräver olika mycket och lärarna har olika erfarenhet, kompetens och vilja i relation till normalläge vilket också påverkat (17)

13 Aktiviteter: Jobbat med ledstjärnor under uppstartsdagarna i augusti-15. Arbetet resulterade i gemensamma förhållningsregler i klassrummen tillsammans med åk 7. Hårdare regler kring mobiltelefoner i klassrummet. Diskuterat frågor kring normalläge med elev och vårdnadshavare på utvecklingssamtal utifrån gemensam mall. Reflektionen av lärandet förekommer och sker på olika sätt bland olika pedagoger. Formativ bedömning på olika sätt. Att inte ge eleverna svaren utan ställa öppna frågor som skapar reflektion hos eleverna. Jobbat med kamratbedömning. Eleverna får bocka av checklistor, vad den kan och inte kan. Vad har lyckats? Vad har gått mindre bra? Majoriteten av eleverna har koll på och arbetar efter normalläge. Eleverna använder mobiltelefoner i mindre utsträckning på lektionstid, eleverna frågar om det är ok att använda telefonen som hjälpmedel Halvmånesamtal och värderingsövningar på mentorstid har bidragit till att normalläget har stärkts. Ytterligare en bidragande faktor är det kontinuerliga arbetet med tydlighet ifråga om vad som är ett ok agerande för eleverna. Tydliga ramar. Vi använder tyvärr inte planeringsböckerna på ett tillfredsställande sätt för elevens reflektion av det egna lärandet. Reflektion är tidskrävande, vi känner att vi inte hinner med. Summeringen av lektion har varierat till viss del. Alla försöker, men ibland har det av olika anledningar fallerat. En betydande del av de elever som behövt värderingsövningarna mest kom ofta sent och missade mycket av övningarna Analys av arbetet med förbättringsområdena Vad berodde framgångar och motgångar på? F-3 Tydliga ramar och struktur i klassrummet. Vi ser till att klassrumsregler efterföljs. Det kommer annat emellan som gör att det ibland inte prioriteras och inte hinns med. Vi arbetar varje vecka med elevernas egna uppsatta mål i IUP Ytterligare något som genomförts för att stärka normalläget och skapa studiero är att samla in mobilerna under lektionstid. 4-6 Normalläge gav en del utmaningar under läsåret. En del beroende på elevgrupperingar, men i många fall beroende på bristande samsyn hos de vuxna. Två av årskurserna hade dessutom för dem nya lärare, varav en årskurs helt nyanställda lärare på skolan, vilket kan ha gjort implementeringen av Normalläge mer utmanande. Den kontinuerliga dialogen i arbetslaget för samsyn blev inte fullt så kontinuerlig som man avsett. Grupprocessen i arbetslaget 4-6 gjorde att tryggheten aldrig fullt ut hann infinna sig samt att det blev nystart vid flera tillfällen, vilket också kan ha påverkat negativt i relation till både normalläge och kollegialt lärande. Trots detta fick man till Normalläge i de flesta klasserna, även om det tog lång tid i vissa grupper. Utbyte av tankar och idéer i arbetslaget gällande avslut och summering av lektion fungerade mycket bra i vissa avseenden. Hög arbetsbelastning samt bristande Normalläge påverkade utvecklingen gällande avslut och summering av lektion, där planeringen ofta inte blev det man tänkt. Fortsatt arbete inom detta område behövs. 13 (17)

14 Formativ bedömning har ändå utvecklats i positiv riktning under läsåret, där det kollegiala lärandet i ett f-9 perspektiv haft påverkan, men också lärarnas egen utveckling och vilja att hitta nya sätt att använda detta i undervisningen. 7-9 Vi är relativt eniga, eleverna börjar se ett mönster och vet rutinerna. Att variera olika redovisningssätt och examinationer i de olika ämnena. Styrkan är att vi jobbat för och fortsätter att jobba för att ha samsyn, göra så lika som möjligt (men ändå lämna plats för olika lärares personligheter och förutsättningar inom ämnen) i olika typer av situationer kring arbetet med eleverna. Utvärdering av HEL-passen fungerar väl idag, vi gör lika och fångar därmed in alla elevers utvärderingar Eleverna är väl förtrogna med att både få och ge feedback både muntlig och skriftlig. En faktor som skapade tightare kontakt och försök att motverka subkulturer var att möta föräldrar till elever som bröt mot normalläget på deras hemmaplan. Vi besökte dem istället för att föräldrarna kom till skolan. Detta möte skapade respekt och förståelse för vårt arbete på ett nytt sätt. Skapade en relation som bidrog till snabbare kommunikation och förståelse för vad som försiggick i skolan. Vi hinner inte med att följa upp alla elever, vissa samtal sker inte (tolkbehov). Orken har inte alltid funnits att vara konsekventa och följa upp normallägesöverträdelser. Inte delat tips gällande reflektion/utvärdering för eleverna i slutet på lektionen i den utsträckning vi önskat, endast ett par gånger. Ingen gemensam mall vid reflektioner och utvärderingar varken för oss lärare eller för eleverna i de olika ämnena Tidsbrist påverkar även att vi inte hunnit arbeta med alla våra prioriterade mål. Subkultur bland många av invandrareleverna, som ser sig som förlorare från början. 6. Slutsatser Vilka lärdomar har ni gjort under läsåret? F-3 Vi måste arbeta mer med att upprätthålla normalläget även i kapprum och korridorer. Förutsättningarna för att det ska fungera även där måste bli bättre. Det är för många barn på för liten yta. Vi har upptäckt att vi behöver utarbeta rutiner för avslutningen av lektion. Eleverna har blivit mer medvetna om sitt eget lärande och sina egna uppnåendemål. 4-6 Vi behöver lägga tid och arbete på grupprocesser i arbetslaget. Att arbeta med den både på grupp och individnivå. Viktigt också att arbetslaget får möjlighet att sitta tillsammans, och inte som nu där ett årskurslag har arbetsplatserna i helt annan byggnad. Detta för att underlätta den dagliga dialogen och möjligheten att mötas och lära känna varandra fullt ut. Detta behövs för att få till den samsyn som är så viktig för ex. ett fungerande normalläge, men också för skapa tryggheten i arbetslaget vilket har positiva effekter på kollegialt lärande. Viktigt att alla står fast och är konsekventa i gemensamt fattade beslut. 14 (17)

15 Ett fungerande arbetslag ger positiva effekter i undervisningen för eleverna, samt för arbetsglädje och ork. 7-9 Det är viktigt att alla är konsekventa, detta är jobbigt, viktigt att vi stöttar varandra och fördelar arbetsuppgifter. Vi vill ha mobilfritt, väldigt tydliga regler gällande hela skolan ( just nu gör vi väldigt olika beroende på ämne, årskurs och lärare) Enighet kring HEL på högstadiet. Vad ska gälla? Tydlighet behövs. Skapa klassrumsplaceringar. Att ta tag i det positiva som olika kulturer har att erbjuda. Sätt era resultat i relation till förbättringsområdena: hur bör ert arbete utvecklas? F-3: Mer vuxennärvaro i kapprum när eleverna ska in och ut. Vi behöver utarbeta rutiner för att summeringen ska bli ett naturligt inslag i slutet av lektionen. Arbetet med elevernas IUP: er kommer att utvecklas vidare med att vi tar fram matriser där eleverna utvärderar sin kunskapsnivå efter varje avslutad PP. 4-6 Samplacering av arbetslaget i gemensamma lokaler. Tid för gemensam dialog och reflektion i arbetslaget. Fortsatt resursfördelning över årskurserna för att främja samarbetet i arbetslaget. Tydligare struktur på arbetslagsmöten för att få bättre kontinuitet i ex dialogen kring Normalläge. Fortsatt aktivt arbete gällande avslut och summering av lektion. Delmål och utvärdering av detta bör upprättas. Kollegialt lärande genom dubbelbemanning de pass som går, eller via ämnesövergripande arbete, där det också är viktigt att man turas om att vara den som håller i lektionen. 7-9 För att utveckla normalläge krävs ett gemensamt förhållningssätt kring HEL, Mobiltelefoner, materialanvändning och konsekvensuppföljning. Mentorstid och HEL måste vara på olika dagar. Schemat har ställt till problem gällande att skapa förutsättningar när det gäller att jobba med planering och utvärdering. Måndagar ej bra för HEL! Inte bra att HEL ligger mot varandra på högstadiet, datatillgången är viktig. Strikta med normalläge och arbetssätt för att forma blivande år 7. Viktigt att alla undervisande lärare arbetar på lektionstid utifrån samma förhållningssätt. Ska förbättringsområdena vara kvar, tas bort, preciseras eller kompletteras? 4-6 Ja, utifrån att arbetslaget förnyas så behövs normalläge vara ett fortsatt utvecklingsområde för att hjälpa de nya rätt i detta och utifrån att det behöver ständigt aktualiseras för att ha bäst effekt. Avslutning och summering av lektion behöver utvecklas ytterligare (17)

16 Ja, för att utveckla normalläge krävs ett gemensamt förhållningssätt kring HEL, Mobiltelefoner, materialanvändning och konsekvensuppföljning. Viktigt gällande detta är att ny personal får en bra beskrivning över hur vi ska jobba på Domnarvets skola. Förklara varför just dessa områden prioriterats 4-6 Normalläge är viktigt utifrån att det skapar en förutsägbarhet och en tydlighet för både elever och vuxna. Utifrån organisationen med ämneslärare som är år 4-9 skapas med Normalläge ändå en grundtrygghet för eleverna som då har många olika lärare under sin skoldag. När vi nu under rådande rekryteringsläge byter personal oftare än förr, så behöver detta ständigt uppdateras och utvecklas. En god struktur gällande avslut och summering av lektion har en liknande effekt, samt ger både lärare och elev en god bild om målet för lektionen har uppnåtts. 7-9 För att ha en tydlighet och bra struktur kring skolsituationen Förbättringsområden för kommande läsår Under medarbetarsamtal i grupp och de enskilda samtalen framträder bilden av att målet att ringa in lektionen genom ett tydligt lärandemål för lektionen, en gemensam start samt en avstämning av hur lärandemålet nåddes i slutet av lektionen nåtts till viss del. Inledningen av lektionen med startuppgift, presentera lektionens lärandemål görs målmedvetet och genomförs vid de allra flesta lektionerna. Däremot sker inte summeringen av lektionens lärandemål i någon större omfattning. Många gånger sker det i all hast när bara mycket kort tid återstår. Detta innebär att viktig information till läraren från eleverna, den feedback som Hattie (2015) ser som allra viktigast går läraren miste om. Därmed saknas viktig feedback inför planeringen av de kommande lektionerna. I kulturanalysen som genomfördes på individnivå med samtliga pedagoger framkom med stor tydlighet att samarbetsytorna är starka och välutvecklade inom arbets- eller årskurslaget. Detta är tydligast i år 4-9. Även samarbetet inom ämneslagen i år 7-9 lyfts fram som viktiga och framgångsrika. Däremot är samarbetet mellan arbetslag mindre utvecklade i år 7-9, så även mellan fritids och lärare i år 1-3. Inom arbetslaget 4-6 ses vikten av ett mer utvecklat arbete och även utvecklande av ämneslagsarbetet Formativ bedömning; att summera lärandemålet för lektionen Mål: Att utveckla lärarnas förmåga att med hjälp av formativ bedömning avsluta och summera lektionen tillsammans med eleverna Aktiviteter: Utveckla olika formativa verktyg Tidplan: Läsåret Uppföljning: Vid utvärdering och analys i samband med A-dagarna i oktober, december/januari och juni Ansvarig: Rektorer ansvarar för att utvärdering och analys genomförs. Förstelärare ansvarar för utbildning. Lärarna ansvarar för att man i arbets- och 16 (17)

17 ämneslag i ett kollegialt lärande reflekterar över olika formativa metoder vid arbets- och ämneslagsmöten Utveckla samarbetet mellan årskurser, arbetslag och olika personalkategorier Mål: Ett utvecklat samarbete mellan pedagogerna på enheten Aktiviteter: Pedagogiska cafémöten, APT-inslag samt arbete under A-dagar Tidplan: Läsåret Uppföljning: Vid utvärdering och analys i samband med A-dagarna i oktober, december/januari och juni samt på APT. Ansvarig: Rektor och arbetslagsledare 17 (17)