Basmodell för uppföljning av primärvård
|
|
- Amanda Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Basmodell för uppföljning av primärvård VERSION 1 Basmodell för uppföljning av primärvård 1
2 Basmodell för uppföljning av primärvård 2
3 Förord Sveriges Kommuner och Landsting gjorde våren 2013 en kartläggning av hur landsting och regioner arbetar med uppföljning och kontroll av primärvård ur ett beställarperspektiv. Arbetet utgick från diskussioner i SKL:s Vårdvalsnätverk och ingick som en del i det övergripande projektet Kvalitetssäkrad välfärd. Kartläggningen visade att det finns betydande skillnader i landstingens sätt att arbeta med frågan. Samtidigt finns det en stor kärna av likartade ambitioner och synsätt. De flesta landsting arbetar idag med att vidareutveckla sina uppföljningsformer. Ömsesidigt lärande kan ge bättre kvalitet. Samarbete och arbetsfördelning kan också förenkla en del av utvecklingsarbetet. Ökad enhetlighet när så är möjligt och lämpligt, kan dessutom förenkla för vårdgivarna. En basmodell för uppföljning av primärvård har med utgångspunkt i detta tagits fram. Ambitionen med modellen har varit att den ska ligga i linje med behov och ambitioner som delas av många. Den ska kunna utgöra utgångspunkt för varje landsting och regions eget beslut om uppföljning och kontroll av primärvård. Modellen ska bygga på sådant som finns eller håller på att utvecklas i landsting och regioner, tanken är att koppla ihop befintlig kunskap och kompetens. Basmodellen är framtagen av en arbetsgrupp ledd av Sören Berg inom SKL:s vårdvalsnätverk och är en del av den prioriterade satsningen på kvalitetssäkrad välfärd. För att säkerställa att modellen passar in i den bredare helheten har avstämningar gjorts med andra projekt och satsningar som ur andra perspektiv arbetar med likartade frågor. Denna rapport går att ladda ner från Leena Ekberg svarar på frågor om rapporten. Stockholm i maj 2014 Lennart Hansson Sektionen för demokrati och styrning Basmodell för uppföljning av primärvård 3
4 Innehåll Introduktion... 5 Vad basmodellen är... 5 Hur modellen tagits fram... 5 Arbetsgruppen inom SKL:s vårdvalsnätverk... 5 Struktur... 6 Metoderna... 6 Enskild uppföljningsdialog... 6 Gemensam dialog... 6 Särskilda fördjupningar... 6 Årlig analys... 6 Indikatorerna... 7 Förutsättningar... 7 Verksamhet... 7 Struktur... 7 Kvalitet i arbetet... 7 Metoder... 8 Enskild uppföljningsdialog... 8 Gemensam dialog... 9 Särskilda fördjupningar... 9 Fördjupad riskbaserad uppföljning... 9 Fördjupad tematisk uppföljning... 9 Samlad årlig analys Indikatorer Förutsättningar Uppgifter om förhållanden som huvudsakligen ligger utanför verksamhetens egen kontroll Verksamhet Uppgifter om verksamhetens omfattning Struktur för kvalitet Indikatorer som belyser de strukturella förutsättningarna för kvalitet Kvalitet Indikatorer som belyser kvaliteten i verksamheten Patientupplevd kvalitet Medicinsk kvalitet Patientsäkerhet Basmodell för uppföljning av primärvård 4
5 Introduktion Vad basmodellen är Basmodellen är avsedd att vara ett stöd för varje landstings/regions eget beslut om metoder och indikatorer för uppföljning av primärvårdsverksamhet. Modellen är avsedd för relationen mellan uppdragsgivare/beställare och enskilda vårdcentraler/hälsocentraler, oavsett driftform. Syftet är att kvalitetssäkra och stödja utveckling i den verksamhet som utförs med landstingets/regionens resurser. Modellen är utformad för att passa in i en bredare helhet. Ramarna anges bland annat i Socialstyrelsens föreskrift om systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9. Kopplingar finns bland annat till arbetet med kvalitetsregister, till ersättningssystemen och till frågan om sanktioner. Ambitionen är att många landsting/regioner ska välja att använda och successivt vidareutveckla en gemensam kärna av metoder och indikatorer. På så sätt kan man nå ökad jämförbarhet, enklare hantering och effektivare utveckling. Hur modellen tagits fram De metoder, indikatorer och begrepp som finns i modellen bygger på sådant som redan har utvecklats eller håller på att utvecklas i andra sammanhang. Goda exempel från olika håll i landet har sammansmälts till en bas av metoder och indikatorer som bör kunna passa många landsting/regioner. Modellen är framtagen av en arbetsgrupp inom SKL:s vårdvalsnätverk, som en del av den prioriterade satsningen på kvalitetssäkrad välfärd. För att säkerställa att modellen passar in i den bredare helheten har avstämningar gjorts med andra projekt och satsningar som arbetat/arbetar med likartade frågor ur andra perspektiv. Arbetsgruppen inom SKL:s vårdvalsnätverk Landstinget Blekinge: Christina Holgersson och Cecilia Klüft Frih, Landstinget i Jönköpings län: Jenny Abrahamsson, Oskar Liljebäck och Jenny Nilsson, Landstinget i Kalmar län: Sofia Barakat, Region Skåne: Eva Theander, Stockholms läns landsting: Linda Ottebjer, Landstinget i Uppsala län: Maj Sölvesdottter, Västerbottens läns landsting: Helen Björklund och Eva Grahn, Landstinget i Västernorrland: Eva Oskarsson, Västra Götalandsregionen: Rose- Marie Nyborg och Katarina Orrbäck, Landstinget i Östergötland: Anna-Karin Löfsved, SKL: Sören Berg och Leena Ekberg Basmodell för uppföljning av primärvård 5
6 Struktur Modellen har två huvuddelar: Metoder och Indikatorer. Metodavsnittet handlar om hur uppföljningsarbetet praktiskt kan gå till. Avsnittet om indikatorer beskriver mått och data som kan användas i uppföljningsarbetet. Metoderna Metoderna är utvalda för att åtminstone på sikt kunna fungera i hela landet, och för att med rimlig arbetsinsats kunna ge förutsättningar för meningsfulla samtal och bedömningar. Avsnittet beskriver fyra olika metodtyper som är tänkta att användas parallellt. Enskild uppföljningsdialog Reguljär uppföljning av den enskilda vård-/hälsocentralen. Gemensam dialog Reguljär uppföljning av primärvårdens generella läge och utvecklingsbehov. Särskilda fördjupningar Kompletterande fördjupningar vid särskilda behov, t ex om det framkommer tecken på särskilda problem eller brister inom någon verksamhet, eller om man ser behov av fördjupad kunskap inom något särskilt område. Årlig analys Samlad analys med slutsatser för landstingets/regionens verksamhetsplanering. Enskild uppföljningsdialog, gemensam dialog och samlad årlig analys är löpande arbetsformer som bygger på uppsatta mål och övergripande riskbedömningar 1. Särskilda fördjupningar genomförs som ett komplement efter behov 1 Bedömning av sannolikhet och konsekvens, i linje med etablerade principer och med stöd av t ex SKL:s mall för avtalsuppföljning. Basmodell för uppföljning av primärvård 6
7 Indikatorerna Även indikatorerna är utvalda för att åtminstone på sikt kunna fungera i hela landet, och för att med rimlig arbetsinsats och till rimlig kostnad kunna ge meningsfullt underlag för samtal och bedömning. Samtidigt är det viktigt att notera att de flesta indikatorerna var för sig rymmer osäkerheter och tolkningsmöjligheter, och därför inte utan sammanhang ger underlag för entydiga slutsatser. Alla uppgifter gäller initialt för en enskild vårdcentral/hälsocentral och dess listade patienter, samt för eventuella övriga specificerade ansvarsområden som vilar på den enskilda vård-/hälsocentralen. Vid behov kan uppgifterna aggregeras och kompletteras till en övergripande bild. Indikatorerna är indelade i fyra huvudområden Förutsättningar Uppgifter om förhållanden som verksamheten har begränsade möjligheter att påverka Verksamhet Kvantitativa uppgifter om verksamheten. Struktur Indikatorer som belyser de strukturella förutsättningarna för kvalitet. Kvalitet i arbetet Indikatorer som belyser kvaliteten, främst i processtermer Kvalitetsindikatorerna är utvalda för att kunna belysa de dimensioner som finns t ex i God Vård-konceptet och SIS SS-EN 15224:2012. I huvudsak är de grupperade i relation till nationella riktlinjer och underlag. I analysarbetet kan man efter behov återknyta till de principiella dimensionerna i God Vård respektive SIS-standarden. Definitioner hämtas så långt möjligt från tillämpliga nationella riktlinjer och underlag. På en del punkter behöver kompletterande definitioner tas fram. Basmodell för uppföljning av primärvård 7
8 Metoder Enskild uppföljningsdialog Syfte Uppföljningen av den enskilda vårdcentralen/hälsocentralen syftar till att granska och bidra till goda förutsättningar för verksamhetsutveckling vid den specifika enheten. Metod Dialog, identifiering av förbättringsområden och problemlösning är den centrala arbetsformen. Uppföljningen har också ett inslag av kontroll i relation till gällande uppdrag och regler. Beställaren/uppdragsgivaren träffar ledningen för varje enskild vårdcentral/hälsocentral för rutinmässig uppföljning en gång per år. Nyetablering, ny- och ombyggnader och liknande förändringar kan också föranleda enskild uppföljningsdialog. Inför mötet sammanställer beställaren/uppdragsgivaren de indikatorer som samlats in. Frågeställningar av särskilt intresse lyfts fram. Vårdcentralen/hälsocentralen ges möjlighet att aktualisera frågor som ska diskuteras. Agenda sammanställs och sänds ut av beställaren/uppdragsgivaren. Mötena hålls med fördel på vårdcentralen/hälsocentralen, så att det blir möjligt att när så bedöms motiverat även träffa medarbetare, vårdgrannar, patientoch/eller medborgarföreträdare, se på lokaler etc. Beställaren/uppdragsgivaren kan återkomma till verksamheten för en uppföljande diskussion. Eventuella krav på utvecklingsplan/åtgärder specificeras av beställaren/uppdragsgivaren. Verksamhetschefen ges möjlighet att kommentera och beskriver genomförda och/eller planerade åtgärder. Beställaren/uppdragsgivaren ansvarar för att de viktigaste slutsatserna dokumenteras och på lämpligt sätt görs tillgängliga både internt och för allmänheten. Basmodell för uppföljning av primärvård 8
9 Gemensam dialog Syfte Den gemensamma dialogen syftar till att ge en samlad bild av primärvårdens situation, förutsättningar och utmaningar. Samtidigt ska den skapa förutsättningar för utveckling i samarbete mellan verksamhetföreträdare och beställare/uppdragsgivare. Metod Minst en gång per år träffas en grupp av verksamhetsföreträdare tillsammans med företrädare för landstingets/regionens beställare/uppdragsgivare. Både gruppsammansättning och arbetsformer anpassas efter behov. Inför mötet sammanställer beställaren/uppdragsgivaren relevanta indikatorer. Samtliga deltagare ges möjlighet att föreslå teman för diskussionerna. Agenda sammanställs och sänds ut av beställaren/uppdragsgivaren. Beställaren/uppdragsgivaren ansvarar för att de viktigaste slutsatserna dokumenteras och på lämpligt sätt görs tillgängliga både internt och för allmänheten. Särskilda fördjupningar Särskilda fördjupningar genomförs efter behov, som ett komplement till den löpande uppföljningen. Fördjupad riskbaserad uppföljning Syfte Fördjupad riskbaserad uppföljning syftar till att minska särskilda risker för brister och oegentligheter, och genomförs när det finns indikationer på särskilda problem vid någon enhet eller inom något verksamhetsområde. Metod Beställaren/uppdragsgivaren har det primära ansvaret, men även verksamhetschefer kan vid behov aktualisera oväntade problem. När så behövs, kan beställaren/uppdragsgivaren begära fram underlag och vid behov formulera krav som verksamhetschefen ska möta med en åtgärdsplan. Dokumentationen behöver vara särskilt noggrann i fall där sanktioner kan komma att bli aktuella. Vissa risker kan ha direkt betydelse för patienternas vård och säkerhet, och därmed kräva särskilt snabb utredning. I sådana fall hanteras frågan enligt landstingets/regionens rutiner för hantering av patientsäkerhetsfrågor, och det kan bli aktuellt att samarbeta med den statliga tillsynsmyndigheten IVO. Fördjupad tematisk uppföljning Syfte Fördjupad tematisk uppföljning syftar till bättre kunskap inom vissa specifika områden, t ex om situationen för vissa patient- eller befolkningsgrupper. Basmodell för uppföljning av primärvård 9
10 Metod Initiativet till denna typ av uppföljning kan komma från olika håll; från den politiska ledningen, från uppföljningsdialogen eller på annat sätt. Den praktiska arbetsformen och ansvarsfördelningen anpassas efter frågans karaktär. Samlad årlig analys Syfte Den årliga samlade analysen syftar till att kunskaperna från uppföljningen ska ge underlag för landstingets/regionens verksamhetsplanering. Metod Resultaten av den enskilda och gemensamma uppföljningsdialogen, liksom slutsatserna från genomförda fördjupningar och andra uppföljningsinsatser sammanställs och analyseras i en årlig rapport till den politiska ledningen. Högsta tjänstemannaledningen ansvarar för denna analys, och för att dess slutsatser tillvaratas, t ex i form av förslag till verksamhetsinriktning och särskilda satsningar med utgångspunkt från analysen. Som ett komplement till den löpande uppföljningen, kan landstinget/regionen vid behov låta utföra särskilda utredningar och utvärderingar av enskilda frågor eller av systemet som helhet. Förutsättningarna och formerna för sådana utvärderingar och utredningar ligger utanför denna basmodell. Basmodell för uppföljning av primärvård 10
11 Indikatorer Befintliga databaser/register ska så långt som möjligt användas som källa. I de fall där detta ännu inte är möjligt, bedömer beställaren/uppdragsgivaren i samråd med verksamhetsföreträdarna om uppgiften är så betydelsefull att det är motiverat med rapportering i särskild ordning. För att förenkla arbetet i de fall då särskild rapportering krävs, kan det i många fall vara tillräckligt att ansvarig uppgiftslämnare anger ett cirka-värde eller intervall. Förutsättningar Uppgifter om förhållanden som huvudsakligen ligger utanför verksamhetens egen kontroll. Verksamhet a. Listade personer, antal totalt i. Andel aktivt listade, % ii. Andel listade på namngiven läkare, % iii. Åldersfördelning bland de listade, i femårs åldersklasser b. ACG index för de listade personerna, totalt c. CNI index för de listade personerna, totalt d. Eventuella uppdrag utöver det basala primärvårdsuppdraget, t ex ungdomsmottagning, utbildning av personal i äldreomsorgen, särskild specialistmottagning etc. Hemsjukvårdsansvaret. (Beskrivning i ord. Formuleras mycket kortfattat med utgångspunkt från verksamhetens uppdragsbeskrivning.) Uppgifter om verksamhetens omfattning a. Tillgänglighet i. Öppettider vardagar ii. Telefontid vardagar iii. Jourservice, när, var, hur b. Direkt patientverksamhet i. Läkarbesök per 1000 listade ii. Övriga besök per 1000 listade Basmodell för uppföljning av primärvård 11
12 Struktur för kvalitet iii. Hembesök läkare, per 1000 listade iv. Hembesök annan profession, per 1000 listade v. Andel besök av ej listade patienter, % av totalt antal besök c. Indirekt verksamhet i. Samarbetsavtal med äldreboenden 1. Antal boenden med avtal/överenskommelse 2. Antal timmar per vecka/per äldreboende ii. Samarbetsavtal med kommunal hemsjukvård 1. Antal enheter med avtal/överenskommelse 2. Antal timmar per vecka/per enhet iii. Antal patienter där det finns samordnad individuell plan med kommunen, antal per 1000 listade Indikatorer som belyser de strukturella förutsättningarna för kvalitet a. Kontinuitet i. Andel av de patienter som under året haft tre eller fler läkarbesök som då träffat samma läkare vid mer än hälften av tillfällena, % ii. Täckningsgrad, andel av listades besök som tillgodosetts på primärvårdsnivå i förhållande till deras totala antal öppenvårdsbesök, %. b. Antal listade per heltidsläkare i. Totalt ii. Vägt mot ACG iii. Vägt mot CNI c. Andel specialister allmänmedicin av totalt läkarantal (heltid), % d. Andel läkare som arbetat på arbetsplatsen 1år+ (heltid), % e. Andel övrig personal på arbetsplatsen 1år+ (heltid), % f. Forskning, utveckling och utbildning i. Andel läkare med handledarutbildning, per ordinarie läkartjänst (heltid), % ii. Antal ST-läkare, per ordinarie läkartjänst (heltid), stycken iii. Antal handledningstimmar per vecka, per STläkare iv. Fortbildning för personalen, dagar/år/heltidstjänst, alla yrkeskategorier v. Kliniska studier, antal under året g. Prioritering av patienter med kroniska sjukdomar Basmodell för uppföljning av primärvård 12
13 i. Antal läkarbesök/kroniska sjukdomar relaterat till antal läkarbesök / infektionssjukdomar 2, kvot h. Dokumenterat kvalitetsledningssystem (ja/delvis/nej) Kvalitet Indikatorer som belyser kvaliteten i verksamheten Dessa indikatorer är i huvudsak ett urval av indikationer från nationella riktlinjer och mätningar, kompletterade med några frågor om arbetsprocesser. De är utvalda för att spegla primärvårdens åtaganden och för att åtminstone på sikt vara relativt enkla att hantera. När de underliggande riktlinjerna och mätningarna förändras, ska indikatorerna anpassas till de nya förutsättningarna. Urvalet av indikatorer kan successivt vidareutvecklas. Vid en bredare analys ska naturligtvis de kompletta underlagen användas. Patientupplevd kvalitet Medicinsk kvalitet a. Patientupplevelse, enligt nationella patientenkäten för primärvård i. Bemötande ii. Delaktighet iii. Information iv. Tillgänglighet v. Förtroende vi. Upplevd nytta vii. Rekommendera viii. Helhetsintryck b. Tillgänglighet, enligt databasen väntetider i vården i. Telefonsamtal, måluppfyllelse, % ii. Läkarbesök, måluppfyllelse, % iii. Fysisk tillgänglighet; hörselslinga ja/delvis/nej, rullstol ja/delvis/nej c. Sjukdomsförebyggande metoder, huvudsakligen enligt SoS Nationella riktlinjer 2011 (SoS indikatornummer inom parentes) i. Tobaksbruk Bas: Identifierade dagligrökare, antal per 1000 listade 1. Andel som fått kvalificerat rådgivande samtal, % (2c) ii. Riskbruk av Alkohol 2 Definition Landstinget i Kalmar län m.fl. Basmodell för uppföljning av primärvård 13
14 Bas: Identifierade patienter med riskbruk, antal per 1000 listade 1. Andel med rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal, % (5b och c) 2. Andel med webb- eller datorbaserad rådgivning, % (5e) iii. Otillräcklig fysisk aktivitet Bas: Identifierade patienter med otillräcklig fysisk aktivitet, antal per 1000 listade 1. Andel med kvalificerat rådgivande samtal eller rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination, stegräknare eller särskild uppföljning, % (7b och c) iv. Ohälsosamma matvanor Bas: Identifierade patienter med betydande ohälsosamma matvanor, antal per 1000 listade 1. Andel med rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal, % (9b och c) v. Antal hälsosamtal per 1000 listade d. Palliativ vård, huvudsakligen enligt SoS Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Bas: Patient med diagnos Z 515, palliativ vård, antal per 1000 listade 1. Andel med brytpunktssamtal, % 2. Andel med palliativa ordinationer, %, 3. Andel avlidna, % e. Rörelseorganens sjukdomar, huvudsakligen enligt SoS riktlinjer 2012 (SoS indikatornummer inom parentes) i. Osteoporos Bas: Patient med denna diagnos, antal per 1000 listade. 1. Andel med osteoporosläkemedel, % (~3.4) ii. Inflammatoriska reumatiska sjukdomar iii. Artros Bas: Patient med denna diagnos, antal per 1000 listade 1. Andel med biologiska läkemedel, % (4.7a) 2. Andel som registrerar sitt eget tillstånd, % (4.13a) Bas: Patient med denna diagnos, antal per 1000 listade. 1. Andel som fått råd om viktnedgång, %. 2. Andel som genomgått artrosskola, %. Basmodell för uppföljning av primärvård 14
15 f. Astma/KOL Bas: Patient med dessa diagnoser, antal per 1000 listade. 1. Andel identifierade rökare, %. 2. Andel som undersökts med spirometri, %. g. Demens, huvudsakligen enligt SoS riktlinjer 2010 (SoS indikatornummer inom parentes) Bas: Patient med sådan diagnos, antal per 1000 listade. 1. Andel som behandlas med demensläkemedel, % (1) 2. Andel som genomgått basal demensutredning, % (8) 3. Andel vars demenssjukdom följs upp minst en gång per år, % (9) ii. Finns rutin för dessa patienters utredning, uppföljning och samverkan? ja/delvis/nej iii. Finns rutin för uppföljning med MMSE-SE, Phase Proxy 20, GFR vid receptförnyelse? ja/delvis/nej h. Depression och ångest, huvudsakligen enligt SoS riktlinjer 2010 (SoS indikatornummer inom parentes) Bas: Patinet med dessa diagnoser, antal per 1000 listade. 1. Andel som förskrivits och hämtat ut antidepressivt läkemedel minst en gång under året, % (1.4) 2. Andel som följts upp via telefon eller återbesök minst 2 gånger första månaden efter insatt läkemedelsbehandling, % (2.11) 3. Andel som fått internetbaserad KBT, % (2.8) 4. Andel som fått psykologbehandling med KBT, % (2.9) 5. Finns rutin för användning av MADRS, GDS? ja/delvis/nej ii. Kuratorsresurs, heltidstjänst per 1000 listade. i. Diabetes typ 2, huvudsakligen enligt SoS riktlinjer 2010 (SoS indikatornummer inom parentes) Bas: Patient med denna diagnos, antal per 1000 listade. 1. Andel registrerade i NDR, %. 2. Andel 80 år med uppnått mål HBA1c, % (2.1) 3. Andel 80 år med uppnått mål blodtryck, % (2.2) Basmodell för uppföljning av primärvård 15
16 Patientsäkerhet 4. Andel som fått enkel fotundersökning, % (2.9) 5. Andel som fått ögonbottenundersökning enl. plan vart tredje år (2.10) 6. Finns rutin för standardiserad provtagning inför årskontroller? ja/delvis/nej j. Stroke och hjärtsjukvård, huvudsakligen enligt SoS riktlinjer 2009 respektive 2013 (SoS indikatornummer inom parentes) k. Missbruk och beroende l. Läkemedel Bas A: Patient med strokediagnos, antal per 1000 listade. Bas B: Patient med förmaksflimmer, antal per 1000 listade. 1. Antal med waranbehandling/noak, per 1000 listade (3.4, 3.5) 2. Andel med beräknad CHADS 2, %. 1. Patient med långverkande benzodiazepiner eller Tramadol, antal per 1000 listade 2. Finns rutin för att analysera egen förskrivning? ja/delvis/nej i. Fördjupad läkemedelsgenomgång, enl. föreskriften SOSFS 2012:19 m. Sjukskrivningsprocessen Bas: Patient 75 år med 5 ordinerade läkemedel, antal per 1000 listade 1. Andel som fått läkemedelsgenomgång och/eller uppföljning, % Bas: Patient med identifierade eller misstänkta läkemedelsproblem, antal per 1000 listade 2. Andel som fått läkemedelsgenomgång och eller uppföljning, % Bas: Antal listade i arbetsför ålder, totalantal 1. Andel med sjukskrivning över 28 dagar, antal per 1000 av dessa 2. Finns rutin för sjukskrivningsprocessen? ja/delvis/nej n. Hygien, enligt patientsäkerhetssatsning 2014 regeringen SKL i. Deltagit i SKL:s punktprevalensmätning inom primärvården avseende följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler, ja/delvis/nej o. Antibiotikaanvändning i. Antibiotikaförskrivning, enl. Stramas 250-mål Basmodell för uppföljning av primärvård 16
17 1. Antal antibiotikarecept per 1000 listade p. Organisatorisk kvalitet i. Diagnossatta läkarbesök, % av totalt antal besök ii.signerade journalanteckningar, % av totalt antal besök iii. Obesvarade remisser, antal per 1000 listade iv. Antal oskrivna diktat Basmodell för uppföljning av primärvård 17
18 Basmodell för uppföljning av primärvård Sveriges Kommuner och Landsting gjorde våren 2013 en kartläggning av hur landsting arbetar med uppföljning och kontroll av primärvård. Kartläggningen visade att det finns betydande skillnader i landstingens sätt att arbeta med frågan. Samtidigt finns det en stor kärna av likartade ambitioner och synsätt. De flesta landsting arbetar idag med att vidareutveckla sina uppföljningsformer. Ömsesidigt lärande kan ge bättre kvalitet. Samarbete och arbetsfördelning kan också förenkla en del av utvecklingsarbetet. Ökad enhetlighet när så är möjligt och lämpligt, kan dessutom förenkla för vårdgivarna. I denna skrift presenteras en basmodell för uppföljning av primärvård. En basmodell för uppföljning av primärvård i linje med behov och ambitioner som delas av många, kan ge utgångspunkt för varje landstings eget beslut om uppföljning och kontroll av primärvård. Modellen bygger på sådant som finns eller håller på att utvecklas i landsting, att koppla ihop befintlig kunskap och kompetens. Upplysningar om innehållet Leena, Ekberg, leena.ekberg@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN: Ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:
Basmodell för uppföljning av primärvård
Basmodell för uppföljning av primärvård Modell framtagen av en arbetsgrupp inom SKL:s vårdvalsnätverk, som en del av den prioriterade satsningen på kvalitetssäkrad välfärd Artikel i tidningen Distriktsläkaren
Bilaga Uppföljning 2016
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som
Bilaga Uppföljning 2014
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall
Bilaga Uppföljning 2017
Diarienr 1 (8) Bilaga Uppföljning 2017 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som
2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping. Uppföljning av 2018
2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också
Landstingens och SKL:s nationella patientenkät
Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga
2018 Vårdcentralen Mäster Olof. Uppföljning av 2018
2018 Vårdcentralen Mäster Olof Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att
2018 Vårdcentralen Linden Katrineholm. Uppföljning av 2018
2018 Vårdcentralen Linden Katrineholm Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till
Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2017
Bilaga 4, Krav- och kvalitetsbok 16RS5929 Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2017 Beslutad av RS 2016-12-13 1 (11) Uppföljning av God vård mm Uppföljning målrelaterad ersättning Övrig uppföljning
Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning
Vårdval Västernorrland Uppföljning, bilaga 1. Primärvård Rev 2016
Vårdval Västernorrland Uppföljning, bilaga 1 Primärvård Rev 2016 1 1. Uppföljning 1.1 Inledning Den uppföljning som Landstinget arbetar med inom Vårdval Västernorrland delas upp i löpande och fördjupad
Uppföljning av Vårdcentralen Oxelösund
Uppföljning av 2017 Vårdcentralen Oxelösund Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa
2018 Vårdcentralen Gnesta. Uppföljning av 2018
2018 Vårdcentralen Gnesta Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa
Uppföljning Hälsoval Indikatorer
Uppföljning 2016 - Indikatorer Indikatorer Fakta, mått Antal listade individer Utfall = Antal personer som är listade på vårdcentralen per den 31/12 Andel listade personer 80 år och äldre Antal registrerade
Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
En primär angelägenhet
En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum HFS nätverket 12 september 2017 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård
2018 Vårdcentralen Malmköping. Uppföljning av 2018
2018 Vårdcentralen Malmköping Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att
Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
En primär angelägenhet
En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum Uppsala 6 november 2017 webbseminarium Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad
Uppföljning Smeden Eskilstuna
Uppföljning 2016 Smeden Eskilstuna Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
2018 Achima Care Eskilstuna. Uppföljning av 2018
2018 Achima Care Eskilstuna Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa
Uppföljning Centrum Flen
Uppföljning 2016 Centrum Flen Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam
Kvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör
Kvalitet och patientsäkerhet Magnus Persson, utvecklingsdirektör Landstingets fokusområden Mål: Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet I vårt fokus: Bra bemötande och delaktighet Främja hälsa
Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka
Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg Leg Apotekare Läkemedelsavdelningen
Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs
Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
30 januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Sjukdomsförebyggande metoder Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
2018 Vårdcentralen Unicare Strängnäs. Uppföljning av 2018
2018 Vårdcentralen Unicare Strängnäs Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till
Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
2018 Vingåker. Uppföljning av 2018
2018 Vingåker Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Uppföljning 2014. Vår Vårdcentral Katrineholm
Uppföljning 2014 Vår Vårdcentral Katrineholm Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen
för en säker sjukskrivningsprocess
Sjukskrivningsmiljarden 2014 2015 för en säker sjukskrivningsprocess Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsmiljarden är en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014
KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens
2018 Vårdcentralen Oxelösund. Uppföljning av 2018
2018 Vårdcentralen Oxelösund Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare, enhetschef Kunskapsstyrning 040-675 30 59 sven.oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-05-02 Dnr 1701054 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden
Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mellanårsmätning
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet Vad behövs i svensk primärvård? PrimärvårdsKvalitet Vi vill göra ett
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
7. Uppföljning och rapportering. Primärvårdsprogram 2016
1 (6) 7. Uppföljning och rapportering Primärvårdsprogram 2016 2 (6) 7. Uppföljning 7.1 Inledning Kvalitetsuppföljning, medicinsk revision, verksamhetsdialog och övrig analys av data från verksamheten,
Andel patienter med kronisk sjukdom som fått hembesök eller varit på återbesök inom samma diagnosgrupp hos läkare eller sjuksköterska
Kod Område Indikator Prioritering Samsjuklighet/Prioritering S/P1 S/P2 S/P3 Andel patienter med kronisk sjukdom som fått hembesök eller varit på återbesök inom samma diagnosgrupp hos läkare eller sjuksköterska
Läkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
Kvalitetsdeklaration Primärvård
1 Kvalitetsdeklaration Primärvård En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Sophiahemmet AB Sophiahemmets Husläkarmottagning Kvalitetsdeklaration för 2015 Att arbeta med kvalitet är en
Analysstöd ATT VÄRDERA INFORMATION FRÅN UPPFÖLJNING
Analysstöd ATT VÄRDERA INFORMATION FRÅN UPPFÖLJNING Analysstöd ATT VÄRDERA INFORMATION FRÅN UPPFÖLJNING Upplysningar om innehållet: Torkel Wadman, torkel.wadman@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting,
Bilaga Uppföljning 2019
Diarienr 1 (9) Bilaga Uppföljning 2019 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som
2018 Vårdcentralen Tunafors Eskilstuna. Uppföljning av 2018
2018 Vårdcentralen Tunafors Eskilstuna Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också
Stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området BILAGA 2
BILAGA 2 Stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området KOMMUNERNA OCH LANDSTINGEN/REGIONERNAS REDOVISNINGAR AV 2018 ÅRS STIMULANSMEDEL 1 Innehåll Analyser och handlingsplaner...
Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna
Verksamhetsberättelse januari-augusti Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna 1 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Indikatorer Hälsoinriktad 1705-1804 Andel icke-rökare (T2D>18
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Verksamhetsdialog våren 2018
1 (6) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten Verksamhetsdialog våren 2018 Vårdcentral: ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2017 TILLGÄNGLIGHET Läkarbesök inom
Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2019
Bilaga 4, Krav- och kvalitetsbok 18RS9189 Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2019 Beslutad av RS 2018-12-19 1 (12) Uppföljning av God vård mm Uppföljning målrelaterad ersättning Övrig uppföljning
Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012
Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens
2018 Din Vårdcentral Nyköping. Uppföljning av 2018
2018 Din Vårdcentral Nyköping Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni
HSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD
HSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD HSE Hållbart Säkerhets Engagemang 1 HSE Hållbart Säkerhets Engagemang 2 Innehåll
En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum
En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum Nationell FOU-konferens för primärvården, Halmstad 24 maj 2018 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en
I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden
m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting
"ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"
Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Uppföljning av år 2018 HFS-nätverket
Uppföljning av år HFS-nätverket Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Redovisade svaranden i bildspelet är: Organisation Region Östergötland Region Kalmar Län Region Västernorrland Region Västerbotten
Plan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2016
Plan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2016 PLAN FÖR UPPFÖLJNING AV HÄLSOVAL VÄSTERBOTTEN 2016 Landstingsstyrelsens är verksamhetsansvarig myndighet och beställare av Hälsoval Västerbotten. Inom
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2016-12-01 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre
Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014
Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Lennart Magnusson, verksamhetschef Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Stöd till anhöriga Kliniker Erbjuds
Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Struktur, rutiner och utbildning
Struktur, rutiner och utbildning Margareta Pantzar, psykolog, FFoU-enheten LANDSTINGET I UPPSALA Psykologer mot Tobak Struktur Socialstyrelsens uppföljning av Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella utvärdering 2014 Förbättringsområden fortsatta satsningar på arbetet med levnadsvanor
Program Patientsäkerhet
PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende