Tillväxt och miljö. Ekologiskt fotavtryck och effekten av avfallshantering. Nationalekonomiska institutionen Lunds Universitet

Transkript

1 Nationalekonomiska institutionen Lunds Universitet Tillväxt och miljö Ekoloiskt fotavtryck och effekten av avfallshanterin Examensarbete andidatnivå VT204 Författare: Cecilia Rener Handledare: Pontus Hansson

2 Sammanfattnin Den här uppsatsen undersöker kopplinen mellan resursanvändnin och ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten innebär användnin av naturresurser som medför ökade avfallsmänder och neativ påverkan på människor och miljö. Avfall är den mest synlia och skadlia biprodukten av en resursintensiv, konsumtionsbaserad livsstil som driver måna av världens ekonomier. För att skapa en lånsikti hållbarhet är det därför nödvändit att uppmärksamma avfallets roll i en lobal kontext och dess sammankopplin med ekonomier och miljöförstörin. Fråeställninen är: Hur påverkar faktumet att biokapaciteten är beränsad tillväxten och vad har avfallshanterin för effekt på tillväxten? För att besvara detta används Solowmodellen med ekoloiskt fotavtryck, där biokapacitet är naturresursen. Modellen utvidas enom att föra in avfallshanterin för att undersöka dess påverkan på tillväxt och miljö, och ifall att målkonflikten mellan ökad tillväxt och minskad miljöpåverkan år att minska. En simulerin enomförs med olika nivåer av avfallshanterin inkluderade i modellen för att undersöka korta och lånsiktia kostnader och vinster, vilket ställs emot vinsterna med bättre miljö. Följaktlien diskuteras den optimala nivån av avfallshanterin, vilket innebär en avvänin mellan höre tillväxt och minskad miljöpåverkan samt mellan kostnader och vinster på kort och lån sikt. Resultatet är att biokapacitet minskar den lånsiktia tillväxttakten i ekonomin och att denna neativa effekt kan minskas enom att öra produktionen mindre beroende av den beränsade biokapaciteten. En avvänin måste öras mellan att använda mycket resurser och få en hö inkomstnivå per capita, eller att använda naturresurserna mer sparsamt med höre tillväxtpotential som följd. Eftersom avfallsmänderna ständit ökar innebär det en ihållande neativ effekt på BNP-tillväxten. Det vore därför önskvärt med en produktion som inte enererar avfall, men som produktionsfunktionen visar är detta inte möjlit, eftersom om tillväxttakten i avfall sätts till noll kommer även tillväxttakten i BNP att å mot noll. 2

3 Innehållsförtecknin:. Inlednin Problembeskrivnin Avränsnin Disposition Tillväxtteori Miljö Ekoloiskt fotavtryck och biokapacitet Sveries ekoloiska fotavtryck och biokapaciteten Avfall Solowmodellen med naturresurser Solowmodellen med ekoloiskt fotavtryck Produktion av avfall och avfallshanterin Modellen i sin helhet Tillväxt i BNP per capita i jämvikt BNP per capita i jämvikt Metod och materialbeskrivnin Material Om simulerinen Situationer och strateier som ska simuleras Beräknin av inånsvärden Simulerinen och dess resultat Ekoloiskt fotavtryck i produktionen Avfallshantern Vinster ostnader Resultatdiskussion Slutsats Litteraturförtecknin Annex - Den utvidade modellen i jämvikt 0. Annex 2 Inånsvärden för simulerinen 3

4 Inlednin Mänsklihetens årlia efterfråan på jordens tillånar har sedan 970-talet överstiit vad jorden kan förnya varje år. Liknande att övertrassera ett bankkonto, överskrider nuvarande förbruknin av naturresurser vad jorden kan förnya dem. År 2007 var detta överskridande, eller efterfråeöverskott, unefär 50 % större än jordens förmåa att möta denna efterfråa. Vi lever alltså som att vi har,5 planeter till förfoande och om inentin förändras kommer vid 2030 inte ens två planeter vara tillräcklit (F 202) Detta innebär att resurserna så småninom kommer att utarmas och vissa ekosystem kollapsa redan innan resursen är helt borta. Det relativa bidraet till det totala ökade miljöförstörinarna är olika i olika reioner, de rika länderna förbrukar mest av jordens resurser medan det är de fattiaste länderna som drabbas hårdast av miljökonsekvenserna, vilket även ör det till en fråa om inkomstfördelnin och rättvisa. För mer än 200 år sedan - i början av den industriella revolutionen - skrev Thomas Malthus essän "Principle of Population" (Malthus 798), där han uttrycker sin oro över att befolkninen ökar mycket snabbare än produktionen av mat- och naturresurser, vilket skulle leda till brist på mat och sedan svält. Måna av hans förutsäelser har inte inträffat, till stor del tack vare förbättrad teknik: förmåan att utvinna större rikedom från samma mänd naturresurser. Dock är det är omöjlit att veta om teknoloiutvecklinen kommer att fortsätta att kompensera för det ändlia utbudet av naturresurser. Charles Jones hävdar att marknadsmekanismerna ör att priserna på dessa resurser reflekterar den nuvarande och framtida bristen på naturresurser och att både de överripande trenderna i dessa priser (relativt till löner) och värdet av resursernas andel i produktionen indikerar att, även om det skulle vara bättre om naturresurser var oberänsade, så är det ändlia fysiska utbudet av dessa resurser inte ett stort hinder för ekonomisk tillväxt. (Jones 2002). 4

5 . Problemformulerin Det har funnits och finns fortfarande en stark kopplin mellan resursanvändnin och ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten innebär användnin av naturresurser som medför ökade avfallsmänder och neativ påverkan på människor och miljö. Under de senaste åren har mycket av diskussionen om ändlia lobala resurser fokuserat på utarmnin av icke-förnybara resurser, men det har blivit alltmer uppenbart att förnyelsebara resurser och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller även är hotade (UNEP 2007, RI 2007, UNDP 2008, UNEP 2007, Världsbanken 2000, Millennium Ecosystem Assessment 2005). Globala ekonomier är beroende av biosfären för en stadi tillförsel av de rundläande kraven för liv: mat, eneri, fiber, och andra livsuppehållande naturresurser. Det finns två sätt som mänsklihetens fotavtryck kan överskrida jordens reenerativa kapacitet: att använda resurser snabbare än vad jorden kan förnya dem, eller enom att deradera och upplösa materia enerera avfall snabbare än naturen kan binda samman och omvandla det tillbaka till resurser. I alltför måna fall är överutnyttjande av resurser och skada eller förstörelse av ekosystem mycket lönsamma för nåra aktörer på kort sikt, medan de lånsiktia fördelarna med att skydda naturkapital värderas otillräcklit eller inte värderas alls. Omdirierin av finansiella flöden som stödjer bevarande och hållbar hanterin av ekosystem är därför centralt för att både bevara naturkapital och för att öra bättre val ällande produktion och konsumtion - och försäkra att bördor inte förs vidare till framtida enerationer. Syftet är att undersöka vad faktumet att biokapaciteten är beränsad har för implikationer på tillväxten, och sedan undersöka vad avfallshanterin har för effekt på utfallet. Följaktlien analyseras den optimala nivån av avfallshanterin, vilket innebär en avvänin mellan höre tillväxt och minskad miljöpåverkan samt mellan vinster på kort och lån sikt. Fråeställninen är: Hur påverkar faktumet att biokapaciteten är beränsad tillväxten och vad har avfallshanterin för effekt på utfallet? 5

6 För att besvara detta används Solowmodellen med naturresurser som utånspunkt, vilken synliör kostnaderna med resursförbruknin. Naturresursen är i denna modell biokapacitet, vilket är mänden produktivt område som är tillänlit för att enerera naturresurser och absorbera avfall. Modellen utvidas enom att föra in avfallshanterin för att undersöka dess påverkan på tillväxt och miljö, och ifall att målkonflikten mellan ökad tillväxt och minskad miljöpåverkan år att minska. Avfallshanterin innebär kostnader men samtidit, utöver miljövinsterna, även ekonomiska förtjänster och kostnadsbesparinar. En simulerin enomförs med olika nivåer av avfallshanterin inkluderade i modellen för att undersöka korta och lånsiktia kostnader och vinster, vilket ställs emot vinsterna med bättre miljö..2 Avränsnin En eorafisk avränsnin örs enom att simulerinen är baserad på data över Sveries ekoloiska fotavtryck, biokapacitet och enererade avfallsmänder. Eftersom miljöpåverkan är en lobal aneläenhet vore det önskvärt att basera simulationen på ett så stort eorafiskt område som möjlit, men detta ör data mindre pålitlit då länder har olika definitioner av avfall och hur det kateoriseras, och även hur det rapporteras. På rund av beränsad och bristfälli data ällande enererade avfallsmänder och kostnader för avfallshanterin har avfallsstatistiken avränsats till fast avfall, vilket inte innefattar växthusaser etc. Detta innebär en underskattnin av totala lobala mänder avfall och totalkostnader, men er tillräcklit med information för att kunna öra en analys. Material behandlas mer inående i kapitel 5.. Det finns en avfallshierarki utformad utifrån EU-direktiv som aner i vilken prioriterinsordnin olika metoder för att förebya och behandla avfall bör användas för att minimera miljöpåverkan (EU 2008). Enlit denna hierarki bör avfall i första hand förebyas, i andra hand förberedas för användnin, i tredje hand materialåtervinnas och därefter återvinnas på andra sätt, t.ex. enom eneriåtervinnin. Bortskaffande bör endast ske om inen av de föreående metoderna är möjlia. I denna uppsats använder ja bereppet avfallshanterin, vilket innefattar alla metoder för att förebya och behandla avfall. 6

7 Slutlien på fokuserar uppsatsen på avfallshanterin ur ett makroperspektiv, vilka åtärder som kan öras utifrån politiskt beslutsfattande. Därmed tas inte enskilda konsumenter och konsumtionsval med i beräkninarna..2 Disposition Nedan följer en enomån av rundläande tillväxtteori i syfte att redoöra för var den ekonomiska forskninen står på området. Därefter följer ett avsnitt om miljö som lier till rund för problemformulerinen och de antaanden som kommer att öras senare i uppsatsen. I kapitel fyra kommer Solowmodellen med naturresurser presenteras närmare, följt av den utvecklade modellen. i det sjätte kapitlet redoörs det kort för den metod och det material som lier till rund för simulerinen, samt för eventuella implikationer av detta. Slutlien presenteras resultaten av simulerinen, som ska visa vad i slutsatsen kommer implikationerna av dessa resultat av presenteras närmare. 7

8 2 Tillväxtteori Det centrala inom ekonomisk tillväxteori är att undersöka dels hur det kommer si att vissa länder är rikare än andra och dels vad det är som driver den ekonomiska tillväxten framåt och varför vissa länder har ihållande tillväxt över tid. Svaret på detta är teknoloisk utvecklin och det finns olika teorier om hur denna uppstår. Vad som ör teknoloiutvecklinen till en tillväxtmotor är att den rundar si på idéer som är icke-rivaliserande, vilket innebär att en individs konsumtion av varan hindrar inte en annan individ att konsumera samma vara. Detta er upphov till tilltaande skalavkastnin i produktionen. BNP är ett ekonomiskt mått som syftar till att mäta produktionen och inkomster i ett land. Även om BNP inte är ett mått på välfärd så används det alltför ofta som det, eftersom det inte finns nåot heltäckande välfärdsmått för ett land. BNP-måttet har börjat ifråasättas alltmer, eftersom det utelämnar komponenter som är viktia både för att mäta den verklia produktionsnivån i ett land och för att e en rättvisande bild av ett lands välfärd. Inom tillväxtteori är det viktit att särskilja tillväxttakt och inkomstnivå (BNP-nivå). BNP-nivån aner hur stor den totala ekonomiska aktiviteten är i ett land vid en iven tidpunkt. Tillväxttakten aner hur mycket BNP förändras under en iven tidpunkt. Detta innebär att länder som har hö tillväxt under en period inte nödvänditvis även har hö BNP i förhållande till andra länder. De flesta tillväxtmodeller syftar till att förklara både tillväxt och inkomstnivå och därmed besvara de två inledande fråorna i detta kapitel: vilka faktorer ör att tillväxten i ett land blir höre eller läre, och vilka faktorer ör att inkomstnivån i ett land blir höre eller läre. Även om tillväxtteori fokuserar på att främja ekonomisk tillväxt, så finns det aspekter som ör att det inte alltid är önskvärt att maximera tillväxttakten. Genom att avstå från produktion och konsumtion ida i syfte att öka produktionsmöjliheterna i framtiden så kan tillväxten höjas. Detta kan ske enom ökat sparande och investerinar i t.ex. utbildnin och infrastruktur, vilket innebär kostnader på kort sikt och er inte avkastnin förrän på lån sikt. En avvänin måste därför öras mellan framtida tillväxt och inkomster och välfärd ida. 8

9 Tillväxtmodeller består av tre rundläande bystenar: parametrar, exoena variabler och endoena variabler. Parametrar är insla i modellen som är konstanta över tiden och återspelar faktiska förhållanden i ekonomins struktur. I modellerna i Charles Jones bok antas t.ex. alltid att befolkninen växer med n procent per år och att allmänheten sparar en konstant andel, s, av sina inkomster. Exoena variabler är faktorer som kan ändras över tiden, men som beror på faktorer som verkar utanför modellen. I Solowmodellen antas att teknoloin växer med procent per år oavsett vilka ekonomisk-politiska beslut som fattas. Därmed blir den teknoloiska nivån i landet en exoen variabel som ändras över tiden och ändrinstakten beror på nåot som bestäms utanför modellen. Befolkninens storlek är ett annat exempel, eftersom även befolkninsökninen antas vara konstant och oberoende av vad som sker i ekonomin. Endoena variabler är faktorer som kan ändras över tiden och där ändrinen beror på förutsättninar som anes i modellen, t.ex. mänd realkapital, vars utvecklin beror på hur mycket landet sparar och på hur snabbt det befintlia realkapitalet slits, och BNP eftersom den totala produktionen avörs av faktorer som hur mycket realkapital, arbetskraft och avancerad teknoloi som finns att tillå vid en iven tidpunkt. Målet med tillväxtmodeller är att identifiera modellens jämvikt och ta fram ekonomins lånsiktia BNP-tillväxt, vilket i tillväxtsammanhan kallas steady state. Ett steady state kännetecknas av att alla variabler, både endoena och exoena, växer med konstant takt varje år och att fortsätter växa med denna konstanta hastihet tills ekonomin påverkas av nåon ny händelse eller att nåon parameter ändras. Att identifiera ett steady state är relevant för att se i vilken riktnin ekonomin rör si i fråa om BNP, realkapital, humankapital etc. även om ekonomin kanske aldri når dit. Dessa beräkninar kan sedan aera underla vid politiskt beslutsfattande. Hur snabb tillväxttakten blir i steady state beror på modellens parametrar. Det krävs även att det finns krafter i ekonomin som ör att den år emot jämviktsläe oavsett vilka omständiheter som rådde i ekonomin från början. Vilka dessa krafter är varierar mellan olika tillväxtmodeller och beror på vad det är som vill belysas, en modell kan inte inkludera alla relevanta aspekter samtidit. 9

10 3 Miljö Det tycks alltså vara hö tid att den ekonomiska teorins [ ] jämviktssystem knyts ihop med det ekoloiska jämviktssystemet beträffande den naturlia miljön, liksom med system för människans övria omivnin. Assar Lindbeck, 970 Insikten att den mänsklia ekonomin är en del av den omivande ekoloin är centralt för att identifiera ekonomiska kopplinar mellan natur, mänskli aktivitet och bioloisk månfald. Olika initiativ påår för att analysera de ekonomiska fördelarna med bioloisk månfald och väa kostnaderna för en effektiv politik mot resulterande minsknin av bioloisk månfald. Ett av de mer ambitiösa projekt är Millennium Ecosystem Assessment, som kateoriserar tre typer av ekosystemtjänster: ) Tillförsel (t.ex. mat, färskvatten, bränsle, trä och fiber) 2) Relerin (t.ex. klimatrelerin, relerin av översvämnin, relerin av sjukdom, vattenrenin) 3) ultur (t.ex. estetiska, andlia, utbildnin, fritid) (MA 2005) I detta sammanhan fokuserar indikatorerna för ekoloiskt fotavtryck och biokapacitet på biomassabaserade flöden av ekosystems tillhandahållande av resurser och dess förmåa att absorbera enererat avfall och omvandla det tillbaka till resurser. Exempel på de tjänster som kvantifieras i National Footprint Accounts omfattar tillförsel av livsmedel, fibrer och timmer, och uppta av koldioxid från sko och hav. F publicerar vartannat år Livin Planet Report (LPR), som dokumenterar planetens tillstånd, det förändrade tillståndet för den bioloiska månfalden, ekosystemen och människans efterfråan på naturresurser, och undersöker konsekvenserna av den mänsklia aktiviteten på den bioloiska månfalden och mänskliheten. 0

11 3. Ekoloiskt fotavtryck och biokapacitet Global Footprint Network är en oranisation som rundades 2003 och som arbetar med att utveckla och tillhandahålla verkty för att mäta och jämföra utbud och efterfråan på naturresurser. Detta för att förse beslutsfattare med omfattande resursberäkninar för att övertya dem och hjälpa ekonomin att verka inom jordens ekoloiska ränser. Syftet är att ekoloiskt fotavtryck ska funera som ett komplement till BNP enom för att synliöra kostnaderna för resursförbruknin. När det naturlia kapitalet blir knappare än det finansiella kapitalet, så kommer det behövas resursberäkninar lika mycket som det i dasläet beror på BNP och andra finansiella beräkninar. Resultat av beräkninar av Ekoloiskt Fotavtryck och biokapacitet, the National Footprint Accounts, beräknas årlien av Global Footprint Network. Fortsatt utvecklin av metoderna övervakas av en formell ranskninskommitté. The National Footprint Accounts 200 Edition kartläer mänsklihetens efterfråan på ekoloiska resurser i termer av sex omfattande typer av landanvändnin: åkermark, betesmark, skosmark, ekoloiskt fotavtryck av koldioxidutsläpp, fiskeområden och bebyd mark. Denna rapport spårar det ekoloiska fotavtrycket för över 700 kateorier av handel med rödor, sko, boskap och fiskprodukter. Det ekoloiska fotavtrycket är alltså ett mått på den mänsklia efterfråan på biosfären. Mer specifikt mäter det mänden av bioloiskt produktiva mark- och vattenområden som behövs för att producera alla resurser en individ, befolknin eller aktivitet konsumerar, och för att absorbera det avfall som de enererar, ivet rådande teknoloi och metoder för resurshanterin. Detta område kan sedan jämföras med biokapaciteten, mänden på produktivt område som är tillänlit för att enerera dessa resurser och absorbera avfall. Mark- och vattenområdet skalas enlit den bioloiska produktiviteten, vilket ör det möjlit att jämföra ekosystem med olika bioproduktivitet och i olika delar av världen i samma enhet, en lobal hektar (h). En lobal hektar representerar den världsenomsnittlia produktiviteten av en hektar. Reioner och länder skiljer si mycket åt både i deras efterfråan på biokapacitet och på den tillänlia biokapacitet de har inom sina ränser. Måna länder använder mer biokapacitet än vad som finns tillänlit inom sina ränser. Detta kommer delvis

12 från import av resurser, men vanlitvis i höre rad enom användnin av det emensamma utrymmet som dumpninsplats för koldioxidutsläpp. Efterfråan på tillänlit utrymme kan överskrida mänden tillänlit utrymme och om efterfråan på ett ekosystem överskrider den reenerativa förmåan, minskar de ekoloiska tillånarna och kan på lån sikt innebära att naturresurser utarmas och att det ekoloiska systemet slutlien kollapsar. De drivande förändrinsfaktorerna i det ekoloiska fotavtrycket kan beräknas med IPAT-modellen med totalt åtta faktorer som påverkar raden av lobalt överskridande eller ett lands ekoloiska underskott (ozon, bioloisk månfald, klimatförändrin, eneri, befolknin, jordens bördihet, iftia ämnen och vatten). Ekoloiskt fotavtryck bestäms av tre faktorer: befolkninsmänd, konsumtion per capita och teknoloi (resurs- och avfallsintensitet). Ekoloiskt fotavtryck mäter ett ekosystems reenerativa kapacitet i termer av historiska flöden av naturresurser snarare än befintlia resurslaer, vilket ör att det inte kan specificera när överskridnin av ett ekosystems biokapacitet kommer att leda till total utarmnin. Resurs- och avfallsflöden som inte kan mätas i termer av bioloiskt produktiv yta inår inte i bedömninen, vilket leder till en systematisk underskattnin av den totala efterfråan på naturresurser. Beräkninar av ekoloiskt fotavtryck visar inte heller med vilken intensitet en bioloiskt produktiv areal används, och pekar inte heller ut specifika påfrestninar på den bioloiska månfalden. Slutlien så är det ekoloiska fotavtrycket ett biofysiskt mått, och värderar inte väsentlia sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utvecklin. 2

13 h h 3.. Sveries ekoloiska fotavtryck och biokapacitet Ekoloiskt fotavtryck och biokapacitet, Sverie, år biocap (BC) ecoprint (EF) År Sedan mitten av 900-talet har Sveries ekoloiska fotavtryck ökat i konstant takt samtidit som biokapaciteten minskat i konstant takt, vilket innebär att det bioloiska utrymme som Sveries ekonomi verkar inom blir allt mindre Ekoloiskt fotavtryck och biokapacitet, Sverie, år biocap (BC) ecoprint (EF) År Om Sveries ekoloiska fotavtryck fortsätter att öka i samma takt som den ör ida, kommer efterfråan runt år 2060 att överskrida Sveries tillänlia biokapacitet, vilket på lån sikt kan innebära att naturresurser utarmas och att det ekoloiska systemet slutlien kollapsar. 3

14 3.2 Avfall Det finns två sätt som mänsklihetens fotavtryck kan överskrida jordens reenerativa kapacitet: att använda resurser snabbare än vad jorden kan reenerera dem, eller enom att deradera och upplösa materia enerera avfall snabbare än naturen kan binda samman och omvandla det tillbaka till resurser. När förnyelseförmåan överskrids enom exploaterin av naturresurser blir ekosystem utarmade, och om denna utarmnin fortsätter för läne kollapsar de, ibland med en permanent förlust av produktivitet. När material utvinns från jordskorpan och upplöses snabbare än den kan fånas upp och koncentreras enom levande system, börjar avfall ackumuleras. Förbrännin av fossila bränslen, till exempel, orsakar koldioxiden att ackumuleras i atmosfären och haven. Avfall är den mest synlia och skadlia biprodukten av en resursintensiv, konsumtionsbaserad livsstil som driver måna av världens ekonomier. Utsläpp av växthusaser, föroreninar och hormonstörande ämnen är liknande biprodukter av vår nuvarande livsstil. I nuläet enereras uppskattninsvis,3 biljoner ton av fast avfall lobalt varje år, och förväntas öka till unefär 2,2 biljoner till 2025 (orld Bank 202) De faktiska per capita nivåerna är dock varierande, eftersom det är avsevärda skillnader i avfallsmänder mellan länder och städer. Avfallsmänderna påverkas av ekonomisk utvecklin, raden av industrialiserin, levnadsvanor och lokalt klimat. Generellt så innebär höre ekonomisk utvecklin att större mänder avfall enereras. För att skapa en lånsikti hållbarhet är det nödvändit att uppmärksamma avfallets roll i en lobal kontext och dess sammankopplin med ekonomier och miljöförstörin. Den snabbaste väen att minska avfallsmänder är att minska ekonomisk aktivitet, vilket enerellt inte är ett attraktivt alternativ. Vi står alltså inför en enorm uppift: att hantera och få bort avfall och öra det på ett så optimalt sätt som möjlit både ekonomiskt, socialt och miljömässit. 4

15 4 Solowmodellen med naturresurser Land is a resource in fixed supply, but it can be used every period without sufferin depletion. In contrast, many natural resources are in finite supply and are depleted when they are used in production. (Jones 2002) Modellen i denna uppsats byer på Solowmodellen med naturresurser, så som den beskrivs i Charles I. Jones Introduction to Economic Growth (2002: apitel 9). Denna modell undersöker hur ekonomisk tillväxt påverkas av jordens ändlia utbud av odlinsbart land och icke-förnyelsebara naturresurser. Genom att inkludera dessa två naturresurser i Solowmodellen synliörs att naturresurser i produktionen minskar den lånsiktia tillväxttakten i ekonomin. Det är en rundläande kapplöpnin mellan teknoloisk utvecklin och den neativa effekten beränsade och ickeförnyelsebara resurser har på tillväxten. Denna effekt har två komponenter, att befolkninstryck på det beränsade utbudet av dessa resurser minskar tillväxten i proportion till befolkninstillväxten, och att deprecierinstakten på icke-förnyelsebara resurser minskar tillväxten i proportion till andelen av dessa resurser i produktionen. Enlit Solow-modellen med naturresurser sker ett lands produktion med hjälp av teknoloi, realkapital, arbetskraft och naturresurser. Produktionsfunktionen är av Cobb-Doulas form och exponenterna representerar faktorprissättninen till varje variabel, dvs. variabelns del av total output. Output produceras enlit följande produktionsfunktion () A B L där parametern b är den totala faktorprissättninen till naturresurser som en andel av BNP och antas vara ett värde mellan noll och ett och a + b <. A är index för exoen teknoloisk utvecklin, vilken multiplicerar hela produktionsfunktionen. Variablerna realkapital,, naturresurser, B, och arbetskraft, L, uppvisar tillsammans konstant skalkastnin, och tillsammans med A tilltaande skalavkastnin. 5

16 4. Solowmodellen med ekoloiskt fotavtryck Biokapacitet förs in i denna modell som en beränsad naturresurs, vilken antas finnas tillänlit för produktion i en fast mänd varje tidsperiod. Bioloiskt utrymme är skillnaden mellan biokapacitet och ekoloiskt fotavtryck och förändras beroende på hur dessa två variabler utvecklar si B BC EF Biokapaciteten antas minska i konstant takt och det ekoloiska fotavtrycket antas växa i konstant takt, vilket innebär att även det bioloiska utrymmets förändrinstakt är konstant. Grafiskt symboliserar pricken över variabeln förändrinen i denna och tillväxttakten är den prickade variabeln dividerat med samma oprickade variabel, vilket även kan förkortas BC BC EF EF BC EF B BC EF BC EF (4.) (4.2) (4.3) där tillväxttakten i biokapaciteten antas vara neativ ( 0 BC ). Som i den rundläande Solowmodellen är teknoloin, A, och arbetskraften, L, exoena variabler, vilket innebär att de inte kan påverkas inom modellen, och även kapitalackumulationsfunktionen är densamma A A L L A n (4.4) (4.5) s d s d s d (4.6) 6

17 där s är en konstant andel investerinar och d är en konstant deprecierinstakt i realkapital. Om förslitninen överstier nyinvesterinarna kommer kapitalstocken att minska vilket innebär minskad produktion. Ifall att nyinvesterinarna är större än deprecierinen i realkapital så ökar istället landets produktion. Ekvationen för bioloiskt utrymme, tillsammans med standardekvationerna för realkapitalackumulation, exoen teknoloiutvecklin och befolkninstillväxt utör basen för Solow-modellen med ekoloiskt fotavtryck och bildar produktionsfunktionen A B L (4.7) Denna funktion visar att bioloiskt utrymme är ett ofrånkomlit krav för att möjliöra produktion, eftersom om B sätts till noll kommer även produktionen att bli noll. Detta synliör biokapaciteten som den restriktion den ekonomiska aktiviteten måste hålla si inom för att bibehålla en konstant tillväxttakt i BNP. 4.2 Produktion av avfall och avfallshanterin Syftet med att lyfta in fler aspekter i Solowmodellen med naturresurser är att få modellen att bättre spela de förhållanden man tror råder i verkliheten, och innebär en avvänin att öra mellan hö resursanvändnin nu eller i framtiden. Inkomsterna påverkas positivt av ett höt resursutnyttjande, medan tillväxttakten i inkomsterna påverkas neativt eftersom det återstående resurslaret som kan användas vid varje period kommer att vara läre. Att resurserna finns i beränsad mänd, innebär alltså att det finns en avvänin att öra, mellan att använda mycket resurser och få en hö BNP per capita-nivå, eller att använda naturresurserna mer sparsamt med höre tillväxtpotential som följd. Avfall i den utvidade modellen växer i takt med produktionen och av modelltekniska skäl antas förändrinstakten i avfallsackumulationen vara lika med förändrinstakten i det ekoloiska fotavtrycket. Detta antaande påverkar inte utfallet i större utsträcknin då det är relationen mellan variablerna som modellen syftar till att undersöka och inte absoluta värden. 7

18 B BC EF BC Biokapaciteten antas minska i konstant takt och avfallsmänd antas växa i konstant takt, vilket innebär att även det bioloiska utrymmets förändrinstakt är konstant B BC B B BC (4.8) där tillväxttakten i biokapaciteten antas vara neativ ( BC 0 ) och exoen, dvs. oberoende av hur BNP utvecklar si. Nivån på, samt förändrinen och tillväxttakten i, mänden avfall utörs av följande funktion d d (4.9) där l är andelen av produktionen som enererar avfall (ton avfall per dollar i produktion) och d en konstant deprecierinstakt i avfall, alltså hur snabbt naturen kan binda samman deraderad och upplöst materia och omvandla det tillbaka till resurser. I jämvikt måste höerledet och vänsterledet i funktionen växa i samma konstanta tillväxttakt. Eftersom andelen avfall i produktionen och deprecierinstakten i avfall antas vara konstanta i jämvikt, måste även tillväxttakterna i avfallsenererin och BNP växa i samma konstanta takt läns en balanserad tillväxtbana ( ). Detta innebär att avfallsenererinen ständit ökar, vilket i sin tur innebär en ihållande neativ effekt på BNP-tillväxten. Det vore därför önskvärt med en produktion som inte enererar avfall, men som produktionsfunktionen () visar är detta inte möjlit, eftersom om tillväxttakten i avfall sätts till noll kommer även tillväxttakten i BNP att å mot noll. I jämvikt år det inte att bestämma tillväxttakten i biokapacitet ( BC ) eftersom den är oberoende av hur BNP utvecklar si, vilket ör att tillväxttakten kan vara både höre eller läre. Tillväxttakten i det bioloiska utrymmet beror på tillväxttakten i biokapaciteten och avfallsenererinen 8

19 B (4.0) BC Genom att ersätta tillväxttakten i avfall med tillväxttakten i BNP i uttrycket för det bioloiska utrymmets tillväxttakt, synliörs resursförbrukninens neativa påverkan på den beränsade biokapacitet som produktionen är beroende av B (4.) BC Denna visar att eftersom det bioloiska utrymmet ständit minskar (då biokapaciteten minskar exoent och avfallsenererinen fortsätter att öka i takt med produktionen), måste andelen enererat avfall i produktionen ständit minska för att bibehålla en konstant tillväxttakt. Detta innebär att på lån sikt är en frikopplin mellan tillväxt och miljö nödvändi, alltså att produktionen inte ska vara beroende av den beränsade biokapaciteten. Den neativa effekten som minskad biokapacitet och ökad avfallsenererin har på tillväxten kan dock väas upp av kapitalackumulation, teknoloiutvecklin och avfallshanterin. Även om biokapaciteten antas minska oberoende av hur BNP utvecklar si, kan den indirekt utvidas enom innovation och ekonomisk-politiska åtärder som syftar till en mer hållbar utvecklin. Teknoloiutvecklin ökar produktiviteten och ör därmed att naturresurserna kan utnyttjas på ett effektivare sätt. Investerinar i mer resurs- och avfallsintensiv teknoloi och realkapital er på lån sikt höre tillväxt. Samtidit ör avfallshanterin att produktionen tar mindre landyta i anspråk enom att avfallsmänderna minskar, miljöpåverkan minskar och naturresurserna räcker länre då de återanvänds istället för att förbrukas och sparar därmed på biokapaciteten. En mindre andel enererat avfall i produktionen kan ses som en sparkvot av resurslaret, eftersom det är likvärdit med en investerinstakt (eller snarare icke-investerinstakt). Denna beskriver den lånsiktia tillväxttakten i BNP per capita och ändrinar i investerinstakt påverkar vanlitvis nivån på BNP i jämvikt snarare än tillväxttakten. En utvecklin som tillfredsställer daens behov utan att äventyra kommande enerationers möjliheter att tillfredsställa sina behov" - Brundtlandrapporten 987 9

20 Genom att flytta om termerna i avfallsackumulationsfunktionen 4.9 erhålls uttrycket för nivån på mänden avfall i förhållande till BNP d (4.2) Detta visar att mänden avfall i förhållande till BNP ökar med en hö andel avfall i produktionen och minskar om deprecierinstakten är hö. Eftersom deprecierinstakten i denna uppsats antas vara konstant så är det avfallets produktionsandel som måste minska för att förhindra avtaande tillväxttakt i BNP. 4.3 Modellen i sin helhet: Solowmodellen med ekoloiskt fotavtryck och avfallshanterin Solowmodellen med ekoloiskt fotavtryck utvidas enom att föra in variabeln avfall,, vilket bildar följande produktionsfunktion A BC L A BC L (4.3) där parametern antas vara ett värde mellan noll och ett och a + b <. b Avfallsvariabelns neativa exponent kan liknas vid en neativ teknoloitillväxt. Förändrinen i bioloiskt utrymme, funktion 4.3, tillsammans med exoen teknoloiutvecklin och befolkninstillväxt, funktion 4.4 och 4.5, är densamma som i den ursprunlia modellen. Funktionen för kapitalackumulation är däremot annorlunda, eftersom kostnader för avfallshanterin minskar den disponibla inkomsten, D, och därmed även mänd realkapital. Nivån på, samt förändrinen och tillväxttakten i realkapital blir därmed sd d s s d d (4.4) d 20

21 Förändrinen i realkapital sker på samma sätt som tidiare enom att en konstant andel, s, av inkomsterna sparas och investeras, medan en konstant andel förslits varje period. I denna utvidade modell har avfallets deprecierinstakt en positiv effekt på realkapitalet, samtidit som ökade kostnader för avfallshanterin innebär mindre realkapital och därmed minskar den disponibla inkomsten. Parametern är en konstant kostnadsandel för enererat avfall (dollar som behövs för avfallshanterin per ton avfall). Mänd avfall i sin tur bestäms av hur stor andel av produktionen,, e l som enererar avfall och hur mycket av avfallet som deprecierar, d (se funktion 4.2). Att en lå andel av produktionen enererar avfall påverkar BNP positivt, eftersom minskade kostnader för avfallshanterin innebär mer realkapital samtidit som en lå deprecierinstakt i avfall ör att mänden avfall och därmed kostnaderna för avfallshanterin ökar. ostnaderna för avfallshanterin måste vara mindre än sparandet s d s d (4.5) Detta beror på att realkapitalet annars skulle kunna bli neativt, vilket inte är möjlit Tillväxttakt i BNP per capita i jämvikt Genom att dividera produktionsfunktionen 4.3 med man fram ett uttryck för BNP och flyttar om termerna får A (4.6) BC L Omarranerin av termerna er kvoten A BC L (4.7) 2

22 Både kvoten och är konstant i jämvikt, eftersom realkapitalet och avfallsmänden då växer i samma takt som BNP vilket ör att även kvoten 4.7 måste växa konstant i jämvikt. Tillväxttakten i BNP läns den balanserade tillväxtbanan får man enom att loaritmera och derivera produktionsfunktionen 4.3 med avseende på tiden, vilket er följande funktion A BC n (4.8) Tillväxttakten för BNP per capita i jämvikt är lika med tillväxttakten i BNP minus befolkninstillväxten n (4.9) y BC 2 där uttrycket sammansatts enom att definiera A och Detta visar att tillväxttakten i BNP per capita påverkas positivt av en snabb teknoloiutvecklin och en ökad biokapacitet, medan befolkninstillväxten har en neativ påverkan på tillväxttakten då både inkomster och biokapacitet måste fördelas mellan fler människor. Resurserna används snabbare och lämnar ett mindre resurslaer och därför läre output för varje period. Hur stor befolkninstillväxtens neativa effekt är på tillväxttakten i BNP påverkas av storleken på faktorprissättninen till biokapaciteten (dvs. hur vikti biokapaciteten är i produktionen). Att biokapaciteten är beränsad er avtaande avkastnin i realkapital och arbetskraft, vilket innebär att när ekonomin blir större så blir den mindre produktiv på marinalen. Utan teknoloiutvecklin kommer ekonomin i jämvikt uppvisa neativ per capita tillväxt i output per arbetare, med en hastihet som är proportionell mot 22

23 23 befolkninstillväxttakten. Nivån på BNP i en sådan ekonomi minskar till noll. Teknoloiutvecklin har potentialen att kompensera för dessa effekter, då en öknin i teknoloinivån A ör både arbetskraft, biokapacitet och kapital mer produktivt. Om ökninarna är tillräcklit stora kan de kompensera för befolkninstillväxttrycket på den beränsade resursen och leda till en ihållande tillväxt i per capita inkomst. Realkapitalets tillväxttakt i jämvikt blir densamma som tillväxttakten i BNP, eftersom realkapitalets förändrin är en funktion av hur stor andel av BNP som investeras. Detta äller även om det är tillväxttakten i variablerna per capita som avses BNP per capita i jämvikt Nivån på BNP per capita läns den balanserade tillväxttakten fås fram enom att använda kvoten 4.7 som vi ovan fann skulle växa konstant i jämvikt. voten bildar ett uttryck för realkapitalet per teknoloi-, biokapacitets-, avfalls- och arbetskraftsenhet. Förändrinen i detta uttryck ska i jämvikt vara lika med noll. Utifrån detta kan ett uttryck härledas för vad BNP per viktad teknoloi-, biokapacitets-, avfalls- och arbetskraftsenhet ska vara i jämvikt L d BC d d s A (4.20) Nivån på BNP per capita i jämvikt blir i sin tur 2 * L d B d d s A y B (4.2) Funktionen visar att teknoloin och bioloiskt utrymme bidrar till skapandet av BNP precis som produktionsfunktionen aner, medan befolknin har en neativ inverkan precis som i den ursprunlia modellen. Detta eftersom inkomster och biokapacitet måste delas mellan fler ju större befolkninen är, samtidit som mer avfall enereras.

24 Uttrycket inom den första parentesen motsvarar realkapitalet per teknoloi-, naturresurs-, avfalls- och befolkninsenhet, och visar att realkapitalet påverkas positivt av ett stort sparande men neativt av en hö deprecierinstakt i realkapital. Att en hö andel av produktionen enererar avfall påverkar BNP neativt, eftersom kostnaderna för avfallshanterin innebär mindre realkapital, samtidit som en hö deprecierinstakt i avfall ör att mänd avfall och därmed kostnader för avfallshanterin minskar. En hö tillväxttakt i teknoloi, naturresurser och befolknin påverkar också realkapitalet per dessa enheter neativt. Att arbetskraften är upphöjt till ett neativt tal visar att även nivån på BNP per capita påverkas neativt av att inkomsterna måste delas mellan fler, ju större befolkninen är. 24

25 5 Metod och materialbeskrivnin 5. Material Uppifter om BNP per capita, befolkninsstorlek och sparkvot är hämtade ur officiell statistik från Penn orld Tables (Heston, 2002). Utifrån dessa har realkapital, storlek på BNP och befolkninstillväxt kunnat härledas. Beräkninar av Sveries totala biokapacitet och ekoloiska fotavtryck år att finna i National Footprint Accounts via Global Footprint Network (NFA Edition Learnin License 20). Eftersom ekoloiskt fotavtryck är ett relativt nytt berepp 2 och nationalräkenskaperna påbörjades då Global Footprint Network rundades 2003 så är tillänli data beränsad. En licensversion i undervisninssyfte finns att tillå, där nivåer på biokapacitet och ekoloiskt fotavtryck finns anivet för 96 och Utifrån dessa årtal har enomsnittli tillväxttakt beräknats och används sedan för att öra pronoser för framtida utvecklin, vilket förutsätter en konstant tillväxttakt. En simulerin baserad på två årtal kan ifråasättas, men antaandet att biokapaciteten kommer fortsätta att minska och det ekoloiska fotavtrycket att öka i samma enomsnittlia takt som det jort mellan 96 och 2007 kan anses vara rimlit. Utifrån denna beränsade informationen kan relationer mellan variabler undersökas i undervisninssyfte, men vid undersöknin av absoluta värden och analyser som ska aera underla vid beslutsfattande krävs betydlit mer information och omfattande databaser. Även data ällande avfall på lobal skala är beränsat eftersom länder har olika definitioner av avfall och hur det kateoriseras, likaså olika sätt att rapportera det. Baserat på bristfällia rapporter har Baselkonventionen 3 uppskattat att 338 miljoner ton avfall enererades 200 (US Environmental Protection Aency, 2009). Samma år uppskattade OECD 4 miljarder ton avfall för sina medlemsländer. 4 (OECD Environmental Proram 2006) Eftersom det i OECD:s avfallsstatistik enbart finns data ällande enererade avfallsmänder att tillå och inte kostnader för 2 Det ekoloiska fotavtrycket som berepp skapades av Mathis ackernael och illiam Rees på University of British Columbia i början av 990-talet 3 Ett internationellt avtal som har utformats för att minska transporter av farlit avfall mellan länder, och särskilt för att förhindra överförin av farlit avfall från utvecklade till mindre utvecklade länder 25

26 avfallshanterin, har ja istället använt mi av data från Världsbanken (BG) och dess publikation hat A aste A Global Review of Solid aste Manaement. Denna rapport er konsoliderade uppifter om fast avfall, insamlin, sammansättnin, och bortskaffande per land och reion. Trots rapportens relevans är som nämnt ovan pålitli lobal information om avfall vanlitvis inte tillänli, men det antas i rapporten nu finnas tillräcklit med information för att uppskatta lobala mänder och totalkostnader. Rapporten ör också pronoser om fast avfall och sammansättnin för 2025, i syfte att aera underla för beslutsfattarna att utarbeta planer och budetar för hanterin av avfall under de kommande åren. Global enererad fast avfallsmänd och totalkostnader för avfallshanterin har uppskattats för 200 och utifrån dessa nivåer har pronoser jorts för Om simulerinen Lösninen av modellen i kapitel 4 har visat hur tillväxtmodellen med ekoloiskt fotavtryck och avfallshanterin beter si i jämvikt och vad detta har för implikationer på tillväxttakten i BNP. Vad simulerinen ska försöka visa är hur olika nivåer på avfallshanterin påverkar tillväxttakten i BNP och hur förändrinen i BNP ser ut på väen mot det nya jämviktsläet. Nivån på avfallsmänderna beror på hur stor andel av produktionen som enererar avfall och hur snabbt det deprecierar. Eftersom deprecierinstakten i denna uppsats antas vara konstant så är det avfallets produktionsandel som måste minska för att förhindra avtaande tillväxttakt i BNP. Både teknoloiutvecklin och avfallshanterin kan öra att andelen enererat avfall i produktionen minskar, men eftersom teknoloiutvecklinen antas vara exoen i denna modell så är det avfallshanterinens påverkan på tillväxten som undersöks i denna simulerin. I den utvidade modellen antas förändrinstakten i avfallsenererinen vara lika med förändrinstakten i det ekoloiska fotavtrycket, vilket inte antas påverka utfallet i större utsträcknin. Detta då det är relationen mellan variablerna som modellen syftar till att undersöka och inte absoluta värden. Grundmodellen för simulerinen är därmed Solowmodellen med ekoloiskt fotavtryck, vilket utörs av biokapacitet och avfallsmänd. 26

27 5.3 Situationer och strateier som ska simuleras. En simulerin enomförs med och utan ekoloiskt fotavtryck i produktionen för att synliöra kostnader med resursförbruknin och en stratei där biokapacitetens andel av produktionen halveras för att se vad det har för effekt på utfallet. 2. En simulation enomförs där vinsterna med avfallshanterin synliörs enom att minska andelen av produktionen som enererar avfall (ton avfall per dollar i produktion). Fyra olika strateier simuleras med olika mänd avfallshanterin: en stratei där mänden är konstant, en öknin med 20 %, en öknin med 25 % och en med 50 %. 3. En simulation enomförs där kostnaderna för avfallshanterin synliörs enom att öka kostnadsandelen för enererat avfall (kronor som behövs för avfallshanterin per ton avfall). Fyra olika strateier simuleras med olika stora kostnadsandelar. En stratei där kostnaden är konstant, en där den multipliceras med 0, en med 25 och en med Beräknin av inånsvärden Inför simulerinen måste antaanden och beräkninar av inånsvärden och parametrar utifrån materialet öras. Värden på realkapital, storlek på BNP och befolkninstillväxt har kunnat härledas ur Penn orld Tables officiella statistik och med hjälp av produktions- och jämviktsfunktionen har sedan den teknoloiska nivån kunnat lösas ut. Eftersom denna uppsats behandlar tre olika versioner av Solow-modellen (utan ekoloiskt fotavtryck, med ekoloiskt fotavtryck, med ekoloiskt fotavtryck och avfallshanterin) har därmed tre teknoloiska nivåer och tillväxttakter beräknats. För att möjliöra dessa uträkninar krävs det att parametervärden uppskattas. Realkapitalets andel av inkomsterna antas i Jones bok att vara en tredjedel och realkapitalets deprecierinstakt 5 %.. I Nordhaus beräknin antas biokapacitetens parametervärde b vara lika med 0,, men eftersom han även har med icke-förnyelsebara naturresurser i sina beräkninar så antar ja ett värde på 0,2. Utifrån data har sparkvoten 20 % och befolkninstillväxten 0,28 % härletts 27

28 Uträkninar av ekoloiskt fotavtryck och biokapacitet har ja inte jort då talen finns ivna i data. Beräkninar av enomsnittli tillväxttakt på Sveries totala biokapacitet och ekoloiska fotavtryck har jorts utifrån tillänli data för år 96 och Dessa enomsnittlia tillväxttakter har sedan används för att uppskatta hur dessa nivåer kan förväntas utvecklas fram till år 200. För att möjliöra detta antas en konstant tillväxttakt. Enlit National Footprint Accounts hade Sverie år 96 en biokapacitet på ca 3h (lobal hektar) och har sedan dess minskat för att år 2007 anta en nivå på mindre än 0h. Samtidit har Sveries ekoloiska fotavtryck förändrats från att år 96 vara 5h till att år 2007 öka till unefär 6h. Detta påvisar en enomsnittli minsknin av det bioloiska utrymmet med ca % per år. Sverie producerade ca 2 ton avfall per da år 200, vilket innebär ca 4500 ton per år (orld Bank, 202).. Fortsätter utvecklinen enlit pronosens antaanden kommer denna mänd enererat avfall år 2025 öka till ca 6 ton per da, vilket innebär totalt uppemot 6000 ton per år. Gällande kostnader för avfallshanterin är data inte landspecifikt, utan uppdelat enlit kateorierna låinkomstland (LI), läre medelinkomstland (LMI), övre medelinkomstland (UMI) och höinkomstland (HIC). Sverie är ett höinkomstland och uppskattas därmed år 200 ha en total avfallshanterinskostnad på ca 60 miljarder dollar, och enlit pronosen förväntas denna kostnad år 2025 vara över 220 miljarder dollar, vilket innebär en öknin på mer än 60 miljarder dollar. Detta kan jämföras med de totala lobala kostnaderna för avfallshanterin som år 200 uppskattas vara ca 200 miljarder dollar och förväntas år 2025 fördubblats till nära 400 miljarder dollar. Avfallets tillväxttakt beror på hur stor andel av produktionen som enererar avfall, samt hur mycket av avfallet som deprecierar. Utifrån data har avfallets andel i produktionen beräknats enlit följande mänd avfall* 365 BNP vilket efter avrundnin er parametervärdet 0,00000 (ton avfall per dollar i produktion). ostnadsandelen är satt till 264 (dollar per ton) och avfallets deprecierinstakt antas som realkapitalets deprecierinstakt vara 0,05. 28

29 Simulerinen och dess resultat 6. Ekoloiskt fotavtryck i produktionen Simulerinen enomförs med och utan ekoloiskt fotavtryck i produktionen för att undersöka hur den beränsade biokapaciteten påverkar tillväxttakten i BNP och inkomstnivån. 3.0% 2.5% 2.0%.5%.0% 0.5% 0.0% Tillväxttakt i BNP per capita ($), Sverie, år Utan EF Med EF beta 0. År Fiur : Tillväxttakter i BNP per capita ($) beroende på biokapacitetens andel i produktionen Fiur visar Sveries tillväxttakt i BNP per capita år med och utan ekoloiskt fotavtryck i produktionen. Genom att inkludera biokapacitet i produktionsfunktionen sänks tillväxttakten med ca 0,5 %, vilket kan låta lite men även små skillnader i tillväxttakt kan ha stor påverkan på inkomstnivån på lån sikt. Fiuren visar även att enom att halvera biokapacitetens andel av produktionen minskar beroendet vilket innebär en höre lånsikti tillväxttakt. 29

30 BNP per capita ($) BNP per capita-nivå ($), Sverie, år Utan EF Med EF beta 0. 0 År Fiur 2: BNP per capita-nivå utan ekoloiskt fotavtryck, med ekoloiskt fotavtryck och med en halverad andel biokapacitet i produktionen. Fiur 2 bekräftar det ovan nämnda att små skillnader i tillväxttakter kan e stora utsla på lån sikt. Fram till år 2050 är kostnaderna för vår resursförbruknin knappt märkbara, men därefter blir det allt tydliare att biokapaciteten har en neativ påverkan på tillväxten. Ju knappare naturresurserna blir, desto kostsammare kommer vår förbruknin av dem att vara. Givet rådande produktionsförhållanden och resursförbruknin kan inkomstnivån år 200 sjunkit med nästan $80000, dvs en minsknin med nästan 30%.. Fiur visar även att att en halverin av biokapacitetens andel er en proportionerli öknin av tillväxten, då resurserna används i lånsammare takt och lämnar ett större resurslaer och därför höre output för varje period. 30

31 Avfallshanterin 6.2. Vinster med minskad avfallsenererin En simulation enomförs där vinsterna med avfallshanterin synliörs enom att minska andelen av produktionen som enererar avfall (ton avfall per dollar i produktion). 3.0% Tillväxttakt i BNP per capita ($), Sverie, år % 2.0%.5%.0% 0.5% 0.0% onstant (+) 0% (+) 25% (+) 50% År Fiur 3: Tillväxttakt i BNP per capita ($) beroende på andelen enererat avfall i produktionen ( ) Fiur 3 visar hur minskninen av andelen avfall i produktionen tillfällit ökar tillväxttakten i BNP per capita medan ekonomin ställer om till ett nytt höre steady state som inträffar runt år

32 BNP per capita-nivå ($) BNP per capita-nivå ($), Sverie, år onstant (+) 0% (+) 25% (+) 50% År Fiur 4: BNP per capita-nivå ($) beroende på andelen mänd enererat avfall i produktionen ( ) Fiur 4 visar att en lå andel av produktionen som enererar avfall påverkar BNP positivt då detta innebär minskade kostnader för avfallshanterin och därmed mer realkapital. Simulerinen undersöker endast vinsterna med minskad avfallsenererin och inte kostnaderna för avfallshanterinen, vilket innebär att mindre avfallsmänder alltid kommer att vara önskvärt i denna situation. Det skulle alltid vara önskvärt om inte de finansiella tillånarna precis som naturresurser är beränsade och utör därmed en restriktion på hur mycket investerinar som är möjlia för att minimera och hantera avfall. ostnaderna för avfallshanterin måste vara mindre än sparandet, eftersom realkapitalet annars kan bli neativt vilket inte är möjlit. 32