System Planering Mål. Ideal prisbildning. Pristagande producent

Transkript

1 System Planerin 2011 Lektion 3-4: Prisbildnin på elmarknader Kapitel 3 Innehåll: 1. Teori 2. Enkla modeller (exempel) Mål För att bli odkänd på kursen ska deltaarna visa att de kan utföra överslasberäkninar på eler. För att få höre bety (A, B, C, D) ska deltaarna dessutom visa att de kan identifiera faktorer som har stor betydelse för bildninen på en elmarknad, samt ane hur dessa faktorer påverkar t.ex. produenter respektive konsumenter. Pris Efterfråan Utbud Kvantitet 1 2 Ideal bildnin Antaanden: Pristaande produent Givet et, är vinsten för produent : Produenter, var oh en antas bestämma sin een produktion, G Konsumenter, var oh en antas bestämma sin een konsumtion, D Produenter oh konsumenter antas vara taare, d.v.s. deras val av G oh D påverkar inte et! Överförinskostnader försummas PS G C ( G ) Vinst Pris Produktion Kostnadsfunktion 3 4

2 Pristaande produent Vilken produktionsnivå maximerar vinsten? Studera marinalkostnadskurvan Pristaande konsument Vid et, är es vinsten för konsument av: MC d C ( G ) dg MC CS B ( D ) D Vinst (en. onsumer surplus) Pris Konsumtion G Värdet av att konsumera D Välj G så att MC( G) 5 6 Pristaande konsument Vilken konsumtion maximerar vinsten? Studera marinalnyttokurvan d B( D) MB dd MB Välj D så att MB( D) D Samhällsnyttan Vi har: Produenter kommer att öka sin produktion då MC ( G ) Konsumenter kommer att minska sin konsumtion då MB ( D ) Maximerar detta beteende samhällsnyttan? Studera det totala överskottet 7 8

3 Totalt överskott Det totala överskottet es av TS CS PS C G B( D) C( G) G D C G G C OBS! Det totala överskottet är inte nåot perfekt mått på samhällsnyttan, eftersom det baseras på antaandet att alla nyttor oh kostnader kan es ett värde i kronor oh ören. Totalt överskott Kombinera alla Marinalnyttokurvor till en efterfråekurva, MB. Kombinera alla marinalkostnadskurvor till en utbudskurva, MC. CS Det totala överskottet CS+PS maximeras då MB=MC= PS MC MB kvantitet 9 10 Jämvikt På en ideal marknad är skärninspunkten mellan utbuds- respektive efterfråekurvorna en stabil jämviktspunkt. Marknads Marknadset sätts av skärninspunkten mellan utbuds- respektive efterfråekurvorna, d.v.s. av marinella produktionskostnader oh betalninsvilja. MC På en ideal marknad är marknadset det som maximerar den totala samhällsnyttan. MB kvantitet 11 12

4 En enkel modell Anta följande: Perfekt konkurrens Perfekt information Ina kapaitetsberänsninar Ina överförinsberänsninar Ina maasinsränser Prisokänsli last MO3 En enkel modell Konstruera utbudskurvan enom att addera kraftverk in kostnadsföljd (billiast först) Efterfråekurvan es av ett rakt strek Det enomsnittlia elet kan uppskattas enom att studera utbudskurvan på årsbasis. 13 kvantitet 14 En enkel modell Exempel 3.1 Hur myket kommer produenten att enerera vid ivet? h Last 75 TWh/år Kolkraft: 30 TWh/år, SEK/MWh Vattenkraft: 60 TWh/år, SEK/MWh 0 G G G G G h l l l tan G l h l 15 16

5 Exempel 3.1 Övnin 3.6 P1 P2 = 170 SEK/MWh Övnin 3.6 Tillväaånssätt: Beräkna vilka intervall som uppstår. Uppskatta i vilket intervall et hamnar. Beräkna konsumtion oh Kommer den beräknade produktionen att täka lasten? Är et i det uppskattade intervallet? Maasinsberänsninar Inflöden till vattenkraftverk är i allmänhet inte jämnt fördelade över året. Om inflödet är för stort i förhållande till önskad produktion oh maasinsstorlek blir produenten tvunen att anpassa produktionen för att undvika spill. Detta kommer att resultera i effektberänsninar under vissa perioder. Modelleras enom att dela in året i flera perioder som sedan behandlas separat

6 Exempel 3.3 Last: 1 Januari 30 Juni: 35 TWh 1 Juli 31 Deember: 40 TWh Kolkraft 30 TWh/yr, jämnt fördelat över året, SEK/MWh Maasinskapaitet 18 TWh Maasinsinnehåll: 1 Januari: 0 TWh 1 Juli: 18 TWh 31 Deember: 0 TWh Inflöde: 1 Januari 30 Juni: 50 TWh 1 Juli 31 Deember: 10 TWh Exempel 3.3 Första halvåret: Vattenpotential: = 32 TWh (inflöde sparat) Last: 35 TWh Kolkraft måste täka = 3 TWh Kolkraftspotential: 15 TWh SEK/MWh Andra halvåret: Vattenpotential : = 28 TWh (sparat + inflöde) Last: 40 TWh Kol måste täka = 12 TWh Kolkraftspotential : 15 TWh SEK/MWh Exempel 3.3 Pronososäkerheter P3 Inen aktör har i verkliheten perfekt information. Låntidsplanerin av vattenkraft kräver pronoser av vatteninflöde för hela året. Höa inflöden mindre kolkraft används läre er Låa inflöden mer kolkraft används höre er Vatten sparas under perioden med låt el oh används vid perioden med höt el 23 24

7 Exempel 3.4 Samma förutsättninar som i 3.1: Last 75 TWh/år Kolkraft: 30 TWh/år, SEK/MWh Vattenkraft: SEK/MWh Men pronosen för inflödet under de kommande 12 månaderna varierar enlit följande: Exempel 3.4 I början av året: Samma som i Exempel 3.1 = 170 SEK/MWh Mitt på sommaren: Vattenkraftspotential: 69 TWh/år Kolkraft = 6 TWh SEK/MWh I slutet av året: Vattenkraftspotential : 57 TWh Kolkraft = 18 TWh SEK/MWh Exempel 3.4 Marknadsmakt Marknadsmakt uppstår när en aktör har en så pass stor marknadsandel att hans aerande påverkar marknadset en sådan aktör kallas sättare (jämför med taare). En sättare kan öka sin een vinst jämfört med på den ideala marknaden, men det sker på bekostnad av ett minskat totalt överskott! Nyttjande av marknadsmakt är förbjudet (men svårt att bevisa)

8 Marknadsmakt Genom att reduera sin produktion ökar sättaren elet. Detta ökar sättarens vinst om förlusten (av att inte länre sälja så myket el) är mindre än de ökade intäkterna (av ett höre el) Exempel på spoter Pries and quantities from Nord Pool: * q kvantitet q* kvantitet * >, q* < q 29 30