MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Mo 3:28 industriområde, Hudiksvalls kommun MKB för detaljplan

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Mo 3:28 industriområde, Hudiksvalls kommun MKB för detaljplan Upprättad av: Fanny Rudén

2 Miljökonsekvensbeskrivnin Mo 3:28, Hudiksvalls kommun MKB för detaljplan Administrativa uppifter WSP har på uppdra av Hudiksvalls kommun utarbetat denna miljökonsekvensbeskrivnin (MKB) för detaljplan för Mo 3:28 industriområde. Beställare Hudiksvalls kommun Caroline Hoffsten Plan och bylovskontoret Sjötullsatan Hudiksvall Konsult WSP Environmental Miljömanaement Östra Strandatan 24 SE-SE Umeå Tel: WSP Sverie AB Or nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Caroline Hoffsten caroline.hoffsten@hudiksvall.se Fanny Rudén fanny.ruden@wsproup.se 2 (31)

3 Innehåll 1. Icke teknisk sammanfattnin 4 2. Inlednin Bakrund Berörda planer Beskrivnin av området och nuvarande markanvändnin 7 3. Avränsnin Georafisk avränsnin Studerade alternativ 9 4. Miljökvalitetsnormer och lakrav Miljökvalitetsnormer vatten och luft Miljömål Hänsynsreler Plan- och bylaen Miljökonsekvenser Riksintressen Kulturmiljö Djur- och växtliv, friluftsliv Skyddsområden enlit 7 kap miljöbalken Andra skyddsvärda områden Landskapsbild Transporter och trafiksituation Buller Davatten Vatten och avlopp Geoteknik Förorenad mark Masshanterin Påverkan under byskedet Övrit Referenser och underlasmaterial 30 Bilaor Bilaa 1 Planförsla, plankarta Bilaa 2 Davattenutrednin 3 (31)

4 1. ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Hudiksvalls kommun planerar att upprätta en ny detaljplan för området Mo 3:28, ca 4 km sydväst om Hudiksvalls stadskärna. En behovsbedömnin jordes av Hudiksvalls kommun våren 2016, i vilken det bedömdes att planområdet inte kommer att innebära nåon betydande miljöpåverkan (BMP). Länsstyrelsen i Gävlebors län menade dock motsatsen, att verksamheten kommer att öra det och att en miljökonsekvensbeskrivnin därför skulle upprättas. På uppdra av Hudiksvalls kommun har WSP upprättat föreliande MKB. Syftet med planförslaet är att möjliöra verksamheter som avser industri, service, lättare verkstadsindustri, tillverknin med försäljnin, handel med skrymmande varor, produktion, laer och partihandel samt kontor (område märkt J, K, Z i bilaa 1). De miljöaspekter som har bedömts vara mest betydande i denna MKB är vatten och avlopp, strandskydd, buller, davatten och kulturmiljö (se rubrik 3). Det finns utöver dessa även andra miljöaspekter som redovisas mer översiktlit i denna MKB. Planförslaet berör riksintresset kommunikation riksvä 84 Hudiksvall-Riksränsen. Riksintresset framtida järnvä Ostkustbanan lier ca 1 km öster om planområdet och berörs inte. Ina andra riksintressen berörs. Riktvärden för buller bedöms kunna innehållas, men förhöjda nivåer i planområdets direkta närhet kan dock förväntas under by/exploaterinsskedet. Närmaste samhälle finns på ca 1,5 km avstånd och andra industriverksamheter finns i närområdet sedan tidiare. Planområdet berörs av strandskyddsbestämmelserna då Medskostjärnbäcken till viss del rinner enom planområdets östra del. Ett lokalt omhändertaande av davattnet planeras. Risken för översvämninar, sättninar och erosion ses som liten. Ina miljökvalitetsnormer i närområdet bedöms överskridas avseende kvävedioxid eller partiklar. Detsamma äller för miljökvalitetsnormer avseende vatten. Planförslaet bedöms inte innebära att miljömålen för Hudiksvalls kommun påverkas så till den rad att de inte kan uppnås. 4 (31)

5 2. INLEDNING 2.1 Bakrund Bynadsnämnden beslutade ( 21) att uppdra åt Plan- och bylovskontoret att ta fram försla till ny detaljplan för Hudiksvall Mo 3:28 (Fiur 1). Planområdet är beläet ca fyra kilometer sydväst om Hudiksvalls centrum, i området Medsko. riksvä 84 (Rv84) är beläen läns planområdets norra räns. Planområdet omfattar ca elva hektar. Aktuell detaljplan handläs med utökat förfarande enlit plan- och bylaen (2010:900). Planprocessen releras i plan- och bylaens 5:e kapitel. Syftet med detaljplanen är möjliöra tillskapandet av en fastihet för verksamheter som avser industri, service, lättare verkstadsindustri, tillverknin med försäljnin, handel med skrymmande varor, produktion, laer och partihandel samt kontor. Länsstyrelsen har i sitt yttrande (Dnr ) över kommunens behovsbedömnin (Dnr PLAN ) jort bedömninen att verksamheten kan antas innebära betydande miljöpåverkan och att därför en MKB ska upprättas. Föreliande MKB utör en del i handläninen av planläninen av industriområdet Mo 3:28 och ska redovisa en samlad bedömnin krin vad som framkommit i de olika utredninar som enomförts inom ramen för detaljplanen. 5 (31)

6 Fiur 1. Georafisk översikt. Röd prick indikerar platsen för planområdet. Länsstyrelsernas Web-GIS 2.2 Berörda planer Planområdet är inte tidiare planlat. I öster ränsar planområdet till detaljplanen 2184-P11/9 laa kraft Planens enomförandetid har nu ått ut. Planförslaet redovisar markanvändnin som överensstämmer med anslutande detaljplan. I den kommunöverripande översiktsplanen från år 2008 anes för planområdet "oförändrad markanvändnin" och utörs ida av skosmark. Planförslaet strider således mot översiktsplanens intentioner Planförsla Planförslaet (Fiur 2 samt bilaa 1) meder markanvändninen industri, handel och verksamheter. Planen möjliör vidare för olika verksamheter inom industri, laer och handel med skrymmande varor samt kontor. Kontorsverksamheten förutses innebära liten eller inen varuhanterin. Industriverksamheten avser produktion, larin, hanterin och handel med skrymmande varor. Verksamheten förutses ha ett väsentlit behov av stora ytor och framkomlihet då den även innefattar omfattande loistik. Planförslaet är utformat så att en bynadsfri zon om totalt 30 meter mellan Rv84 och planområdet kommer att lämnas enom naturmark. Genom zonen naturmark bibehålls den säkerhetszon på 11 meter från Rv84, som bedömts nödvändi utifrån Trafikverkets bestämmelser 6 (31)

7 om VGU (Väar och ators utformnin). Naturmark medes även i planområdets södra delar samt i anslutnin till Medskostjärnbäcken. Planområdet får sin anörin från norr enom anslutnin från Rv84. Fiur 2. Plankarta över planområdet,, Beskrivnin av området och nuvarande markanvändnin Området lier väl exponerat utmed Rv84 södra sida (Fiur 3). Planområdet sluttar åt sydost och utörs av ett område som tämlien nylien avverkats. Här och var finns frötallar lämnade. I övrit består området av un tallsko med mindre insla av lövträd och sly. Söder om området rinner Medskostjärnbäcken, vilken även skär snett ienom den östliaste delen av planområdet. Inen befintli bebyelse finns inom planområdet. Det finns två samhällen beläna ett par kilometer öster och väster om planområdet. Samhället Sörrå lier ca 1,5 km öster och Bäck ca 3 km väster om området. Strax öster om planområdet finns en biltvätt, laer, försäljnin och kontor. 7 (31)

8 Fiur 3 Röd markerin visar planområdets läe i förhållande till Hudiksvalls stadskärna i öster. Geodatasamverkan, Lantmäteriet 3. AVGRÄNSNING En avränsnin av innehållet i MKB:n innebär en fokuserin på väsentlia fråor och aspekter som ska konsekvensbedömas. De aspekter som beskrivs och bedöms i denna MKB kopplat till den planerade verksamheten är främst de delar som länsstyrelsen i sitt yttrande (Dnr ), bedömt som viktia att fokusera på i MKB:n (vatten och avlopp, strandskydd, buller, davatten och kulturmiljö). Andra miljöaspekter beskrivs mer översiktlit. Miljömål och miljökvalitetsnormer samt konsekvenser för dessa beskrivs också. 8 (31)

9 3.1 Georafisk avränsnin Planområdets eorafiska avränsnin framår i Fiur 4 nedan. MKB:n avränsas eorafiskt i huvudsak till planområdet. Fiur 4. Rödmarkerin visar områdets eorafiska avränsnin Länsstyrelsernas Web-GIS 3.2 Studerade alternativ Nedan anes dels ett nollalternativ för planområdet och dels förs en diskussion krin alternativa lokaliserinar Nollalternativ I MKB:n ska ett nollalternativ beskrivas förutom planförslaet. Nollalternativet innebär en redoörelse av förväntade miljöförhållanden och miljöns sannolika utvecklin om planen inte enomförs. Nollalternativet är därmed inte nödvänditvis detsamma som nuläet. Nollalternativet för Mo 3:28 skulle sannolikt inte innebära nåra större förändrinar jämfört med i dasläet, med tanke på att området är avverkat. 9 (31)

10 3.2.2 Alternativa lokaliserinar Då verksamheten kan medföra betydande miljöpåverkan ska även alternativ lokaliserin redovisas. Bedömninen örs utifrån miljöbalkens allmänna hänsynsreler, 2 kap 6, miljöbalken: För en verksamhet eller åtärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämpli med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrån och oläenhet för människors hälsa och miljön. Den planerade markanvändninen överensstämmer med anslutande detaljplan och närområdet inhyser redan ida industriverksamhet. Närmaste samhälle lier ca 1,5 km österut (Sörrå) på andra sidan E4:an, sett från planområdet. Ytterliare ett samhälle, Bäck, lier ca 3 km väster om planområdet. Från E4:an är det möjlit att ta av in på Rv84 som år förbi planområdet. Transportförbindelserna mellan planområdet och till/från E4:an är därmed mycket fördelaktia. Läet är också mycket fördelaktit på rund av det låna avståndet till närmaste bostad och då det redan finns industriverksamhet nära planområdet. Med hänvisnin till ovanstående har bedömninen jorts att det inte finns nåot lämplit område med lika oda förutsättninar och ina alternativa lokaliserinar har därför anetts. 4. MILJÖKVALITETSNORMER OCH LAGKRAV 4.1 Miljökvalitetsnormer vatten och luft Nedan beskrivs vilka miljökvalitetsnormer för luft och vatten som kan komma att beröras av planområdet Vattendra (SE ) I planområdets nordöstra del rinner ett icke namnivet vattendra (Fiur 5) med beslutade miljökvalitetsnormer , som tidiare inick i vattendraen SE och SE Vattendraet år ihop med Medskostjärnbäcken precis utanför planområdet. Den ekoloiska statusen för vattendraet är måttli och den kemiska statusen är uppnår ej od, enlit den senaste klassninen i VISS. 1 Enlit VISS finns problem med miljöifter och förändrade habitat enom fysisk påverkan. Kvalitetskraven för ekoloisk status är od ekoloisk status Motsvarande kvalitetskrav för kemisk ytvattenstatus är od kemisk ytvattenstatus. Ett flertal åtärder för att förbättra statusen i vattendraet finns beskrivna i VISS, däribland anpassade skyddszoner på åkermark, omlänin/byte av vätrumma och strukturkalknin. 1 Vatteninformationssystem Sverie, VISS. Åtkomst (31)

11 Konsekvenser kopplat till miljökvalitetsnormer för vatten Med vidtana skyddsåtärder rörande davattenhanterinen (se rubrik 5.9, Davatten), bedöms risken för att miljökvalitetsnormerna för vattendraet ska försämras eller målet för vattendraet inte kunna uppnås, som liten. Fiur 5. Planområdet i förhållande till vattendra med miljökvalitetsnormer. Röd linje markerar planområdet, turkos linje visar vattendra med ID SE enlit VISS. Länsstyrelsernas Web-GIS Luft I miljöbalken redovisas de miljökvalitetsnormer som äller i Sverie, bland annat tillåtna halter av kväveoxider och partiklar. Normerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs enom Sveries medlemskap i EU. De flesta normerna är så 11 (31)

12 kallade ränsvärdesnormer som ska följas, medan nåra är så kallade målsättninsnormer som ska eftersträvas. Normerna baseras huvudsaklien på krav i EU-direktiv. 2 Luften är enerellt sett bra i kommunen, men i tätorterna kan man se förhöjda halter av kvävedioxid och bensen som kan påverka människors hälsa neativt. Utanför tätorterna är det låa halter av luftföroreninar. Miljökontoret ör ina ena mätninar av luften länre, utan Luftvårdsförbundet utvärderar luften och ser hur föroreninarna lier till kopplat till miljökvalitetsnormerna. Enlit Luftvårdsförbundets hemsida klarades normvärdet för planområdet, både avseende PM10 och NO 2, enlit den senaste statistiken från Konsekvenser kopplat till miljökvalitetsnormer för luft I och med planområdets tillkomst kan trafikmänden i området förväntas öka, både under bynations- och driftsfas. Även luftföroreninarna kan därmed förväntas öka. Eftersom det däremot visat si vara låa föroreninshalter vid planområdet, utifrån Luftvårdsförbundets siffror, bedöms miljökvalitetsnormerna ändå kunna följas. 4.2 Miljömål Sveries riksda har beslutat om 16 nationella miljömål. Länsstyrelsen i Gävlebors län har brutit ner de nationella miljökvalitetsmålen till reionala mål. Under 2014 to Länsstyrelsen i Gävlebors län fram ett nytt reionalt miljömålsproram. I samband med detta fokuseras miljömålsarbetet mot att bli än mer åtärdsinriktat. Gävlebors miljömål utörs av 15 av de 16 nationella miljömålen (exkluderat Storslaen fjällmiljö) med tillhörande preciserinar, totalt 54 reionala miljömål. Av dessa bedömde länsstyrelsen att 37 % kunde uppnås i tillräckli utsträcknin år Sett till Hudiksvalls kommun i sin helhet är det fyra nationella miljömål som är särskilt prioriterade; Beränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Bioloisk månfald samt God bebyd miljö. Ett åtärdsproram för hur kommunen ska jobba med att uppnå de fyra prioriterade miljömålen tos fram under För Gävlebors län är det nära att uppnå två miljömål till år 2020, målen Frisk luft och Grundvatten av od kvalitet. Gävlebor har riklia rundvattentillånar som håller en bra kvalitet. Projektet bedöms ha en viss påverkan på de nationella och reionala miljömålen, dock inte till den rad att det finns risk att inte kunna uppnå målen. 2 Naturvårdsverket. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Åtkomst Stockholms Luft- och Bulleranalys, Östra Sveries luftvårdsförbund Gävlebors län. Åtkomst Gävlebors miljömål och åtärdsproram Rapport 2014:15. Länsstyrelsen i Gävlebors län. Åtkomst (31)

13 4.3 Hänsynsreler I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsrelerna. Föreliande miljökonsekvensbeskrivnin bedöms e underla för bedömnin av hur de allmänna hänsynsrelerna har och kommer att beaktas. 4.4 Plan- och bylaen Enlit plan- och bylaen, PBL, 2 kap. ska allmänna och enskilda intressen beaktas vid planlänin och lokaliserin av bebyelse. Enlit 2 kap. 3 PBL anes att: Planlänin enlit denna la ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och reionala förhållanden främja 1. en ändamålsenli struktur och en estetiskt tilltalande utformnin av bebyelse, rönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt od livsmiljö som är tillänli och användbar för alla samhällsrupper, 3. en lånsiktit od hushållnin med mark, vatten, eneri och råvaror samt oda miljöförhållanden i övrit, och 4. en od ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens och 5. bostadsbyande och utvecklin av bostadsbeståndet 5. MILJÖKONSEKVENSER 5.1 Riksintressen Förutsättninar Ett område som är klassat som riksintresse anses vara särskilt viktit utifrån nationell synvinkel, i enlihet med 3 och 4 kap. miljöbalken. I det tänkta planområdet berörs riksintresse kommunikation riksvä 84 Hudiksvall-Riksränsen mot Nore som är av särskild betydelse för reional eller interreional trafik. Ytterliare ett riksintresse för framtida järnvä Gävle- Sundsvall (Ostkustbanan), finns beläet ca 1 km öster om planområdet. Påverkan och konsekvenser Inet av riksintressena bedöms påverkas neativt av planförslaets enomförande. Skyddsåtärder Ina skyddsåtärder kommer att vidtas, då det inte bedöms bli nåon neativ påverkan. 13 (31)

14 Samlad bedömnin Riksintressena bedöms inte påverkas i neativ bemärkelse. 5.2 Kulturmiljö Förutsättninar Två fornlämninar, Hälsintuna 546 och Hälsintuna 552, finns i planområdets direkta närhet, i östli och nordöstli riktnin (Fiur 6), enlit RAÄ. Båda är klassade som färdväar. Hälsintuna 552 är beläen på den nordöstra halvan av planområdet och Hälsintuna 546 ca 75 meter öster om planområdets östra räns. Fiur 6. Fornlämninar (röda prickar med linjer) i förhållande till planområdet (rödmarkerad heldraen linje). Länsstyrelsernas Web-GIS Det finns också ett ammalt dressinspår, Dellenbanan, på 54 km 5 i planområdets södra del. Denna används av allmänheten under lednin av intresseoranisationen Järnväsföreninen Dellenbanans vänner, för att möjliöra dressincyklin under de snöfria månaderna. 6 5 Järnväsföreninen Dellenbanans vänner. Åtkomst Järnväsföreninen Dellenbanans vänner. Åtkomst (31)

15 Påverkan och konsekvenser Enlit den arkeoloiska utrednin som jorts av Länsmuseet Gävlebor utör inte lämninen Hälsintuna 552 nåot hinder för enomförandet av planen. Inen känd utrednin finns för Hälsintuna 546, men eftersom denna lier ca 100 meter utanför planområdet bedöms inen påverkan ske. En del av Dellenbanans sträcknin år ca 700 meter läns med planområdet. Eftersom området mellan framtida bynation inom kvartersmarken och spårområdets mitt beräknas bli minst 20 meter, bedöms inte planområdets enomförande påverka naturomivninarna runt Dellenbanan neativt. Närmast Dellenbanan meder planen naturmark, vilket innebär att växtlihet kommer att lämnas mellan planområdet och tåspåret. Skyddsåtärder Ina skyddsåtärder bedöms vara nödvändia avseende fornlämninarna. Skulle en oreistrerad fornlämnin påträffas vid rävarbeten, ska rävarbetet upphöra omedelbart och tillsynsmyndiheten kontaktas. Ett område med veetation kommer att lämnas mellan järnväen/dressinspåret och bebyelsen på planområdet. Samlad bedömnin Färdväen Hälsintuna 552 bedöms kunna påverkas av planförslaets enomförande, men utör dock inet hinder, enlit tidiare arkeoloisk utrednin som Länsmuseet i Gävlebors län jort. Hälsintuna 546 i öster bedöms inte påverkas. Dellenbanans norra sida intill planområdet, totalt ca 700 meter av den 54 km låna dressinbanan, bedöms inte påverkas neativt i samband med bynation. Då den påverkade sträckan är så pass kort i förhållande till banans länd samt med tanke på att veetation kommer att lämnas mellan planområdet och järnväen, blir den samlade bedömninen att neativ påverkan på Dellenbanan kommer att bli liten. 5.3 Djur- och växtliv, friluftsliv Förutsättninar Det finns ina fynd i Artportalen i planområdes direkta närhet. Det finns däremot ett flertal fynd i Artportalen ca 200 meter norr om planområdet. Ett skolit biotopskyddsområde finns också ca 700 meter sydöst om området (se mer under rubriken 5.4, Skyddsområden). Den biotopiska diversiteten inom planområdet är ida beränsad eftersom området är nylien avverkat. 15 (31)

16 Det rörlia friluftslivet i anslutnin till Medskostjärnbäcken där strandskyddet upphävs bedöms vara av rina omfattnin. Allmänhetens möjlihet till rörlit friluftsliv där strandskyddet upphävs, inskränks i mindre omfattnin. Närmiljön vid vattendraet hålls fri från bebyelse enom allmän platsmark. Påverkan och konsekvenser En viss påverkan kommer planområdet att få på växt- och djurliv, eftersom stora ytor ska hårdöras. Friluftslivet kommer inte att påverkas i nåon större skala. Skyddsåtärder Då det inte finns nåra skyddsvärda arter i planområdet eller i dess direkta närhet, kommer ina skyddsåtärder att vidtas. Samlad bedömnin Då planområdet ida är avverkat och inte innehåller nåra skyddsvärda arter, bedöms påverkan på djur- och växtliv bli beränsad. Genomförandet av planen bedöms inte medföra nåon påtali inverkan på det rörlia friluftslivet i området. 5.4 Skyddsområden enlit 7 kap miljöbalken Förutsättninar Planområdet berörs av strandskyddsbestämmelserna enom Medskostjärnbäcken som delvis år enom planområdets sydöstra del. Inom strandskyddsområde får inte åtärder vidtas som år emot strandskyddets syften. Strandskyddet kan upphävas enlit 7 kap 18c miljöbalken, om det förelier särskilda skäl, såsom: att marken redan taits i anspråk på ett sätt som ör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, att området närmast strandlinjen är väl avskilt enom en vä, järnvä, bebyelse, verksamheter eller annan exploaterin behövs för en anlänin som för sin funktion måste lia vid vattnet och behovet inte kan tillodoses utanför området, behövs för att utvida en påående verksamhet och utvidninen inte kan enomföras utanför området, behöver tas i anspråk för att tillodose ett aneläet allmänt intresse som inte kan tillodoses utanför området, behöver tas i anspråk för att tillodose ett annat mycket aneläet intresse 16 (31)

17 Ett skolit biotopskyddsområde finns ca 700 meter sydöst om planområdets mittpunkt (NVR-ID ). Givet att detaljplanen antas uppstår inet behov av att söka strandskyddsdispens. Påverkan och konsekvenser Särskilda skäl för upphävande av strandskyddet bedöms förelia enlit 7 kap 18c punkt 5 i miljöbalken, det vill säa att marken behöver tas i anspråk för att tillodose ett annat mycket aneläet intresse. Planen bedöms inte innebära nåon inskränknin på strandskyddets syften. Planförslaets enomförande bedöms heller inte ha nåon påverkan på biotopskyddsområdet. Skyddsåtärder Åtärder för att skydda bäcken kommer bland annat att utöras av breddade kantzoner. Skyddsåtärder beskrivs i sin helhet under rubrikerna 5.5 (Andra skyddsvärda områden) och 5.9 (Davatten). Samlad bedömnin Den tänkta exploaterinen bedöms vara mycket vikti för närinslivsutvecklin i Hudiksvalls kommun och för utvecklinen av ett redan etablerat industriområde. Strandskyddsbestämmelserna kommer att beröras men kommer inte att innebära nåon inskränknin på strandskyddets syften. Biotopskyddsområdet kommer inte att påverkas av planområdets tillkomst, då det lier ca 500 meter söder om planområdet. 5.5 Andra skyddsvärda områden Utöver de skyddsområden som finns anivna i miljöbalkens sjunde kapitel kan det även finnas andra skyddsvärda områden. Enlit den behovsbedömnin som jorts anses Medskostjärnbäcken vara ett sådant område Medskostjärnbäcken Förutsättninar Medskostjärnbäcken rinner från Medskostjärnen, väster om planområdet, för att mynna i Bottenhavet nära Hudiksvalls centrum. Ina miljökvalitetsnormer finns för bäcken. Omivninarna utörs huvudsaklien av unsko, lövsko samt kalhye i det övre loppet och av 17 (31)

18 åkermark i de nedre delarna. Enlit Hudiksvalls kommuns fiskevårdsplan från 2005, har Örinbiotopen i bäcken utsatts för stora inrepp. 7 Sedan 2005 har dock 3500 meter av vattendraet åtärdats, bland annat enom att vandrinshinder har rensats bort. Under perioden återintroducerades havsörin i vattendraet och under 2012 observerades nåra ettåria örinar eller storvuxna årsunar. 8 Enlit länsstyrelsernas Web-GIS finns en fiskvä (omlöp, objekt-id 432) med ny fåra vid en damm (Fiur 7) som tos i bruk Målarterna för denna fiskvä är Flodnejonöa, Havsörin och strömlevande Örin. Fiur 7. Rödmarkerad linje visar planområdet. Blå punkt direkt söder om planområdet markerar fiskväen. Länsstyrelsernas Web-GIS Påverkan och konsekvenser En viss påverkan på bäcken kommer att ske i form av att renat davatten släpps ut till bäcken, men totalt sett bedöms påverkan på bäcken bli liten. 7 Fiskevårdsplan. För bioloisk återställnin av vattendra i Hudiksvalls kommun (2005). Åtkomst Uppföljnin av fiskevårdsarbete i Hudiksvalls kommun. Utvärderin av åtärder utförda (2012). Åtkomst (31)

19 Skyddsåtärder En skyddszon på 15 meter mellan bäcken och planområdet kommer att lämnas och planläs som naturmark, där kommunalt huvudmannaskap äller (se Fiur 8). I syfte att stärka skyddet av bäcken införs planbestämmelsen n1 i form av en skyddszon på 15 meter. För att säkerställa att träd bevaras inom naturmark införs planbestämmelsen n 2 som endast meder naturvårdande avverknin. Bestämmelser om att inet davatten får ledas direkt ut till bäcken bedöms e oda livsvillkor för djur och växter i bäckzonen. Andra skyddsåtärder kopplat till davattenhanterinen finns beskrivet under rubriken 5.9 Davatten. Fiur 8. Rödmarkerin visar skyddszoner mot bäcken. Samlad bedömnin Med föreslana skyddsåtärder bedöms neativ påverkan på bäcken bli liten. 5.6 Landskapsbild Förutsättninar Området används inte för nåot särskilt ändamål ida och består av avverkad yta. Landskapsbilden inom närområdet är sedan tidiare exploaterad med olika verksamheter inom handel och industri. 19 (31)

20 Påverkan och konsekvenser Bebyelsen inom planområdet kommer att exponeras väsentlit i riktnin mot Rv84. Den markanvändnin som planförslaet aner kommer att medföra att stora ytor bearbetas och schaktas. Stora delar av planområdet kommer att hårdöras för tillskapande av väar, bebyelse och upplasplatser för verksamheter. Inom naturmark bibehålls en stor del veetationen, vissa träd samt att davattendammar anläs. Davattendammarnas exakta placerin releras dock inte i plankartan. Skyddsåtärder Ina skyddsåtärder med hänsyn till landskapsbilden bedöms bli nödvändia. Samlad bedömnin Då planområdet ida är avverkat och inte nyttjas för nåon verksamhet, förväntas att landskapsbilden förändras väsentlit i samband med exploaterinen. 5.7 Transporter och trafiksituation Förutsättninar Rv84 som år i anslutnin till planområdet har en total årsmedeldynstrafik (ÅDT) på fordon varav ca 10 % utörs av tun trafik. 9 I närheten av planområdet finns ida kontor, industrier och andra verksamheter. Transporter av farlit ods sker på Rv84. Farlit ods är ett samlinsnamn för ämnen och produkter som kan skada människor, djur, miljö och eendom. Planförslaet innefattar att en vä anläs inom planområdet. Väen ansluter Rv84 centralt i planområdet samt ansluter dressinspåret i sydöstra delen av området. Vidare har även en anslutnin möjlijorts i planområdets östra del för kommande arbete med trafiksituationen i Medsko, då det kan bli aktuellt att minska anslutninar från Rv84. Huvudmannaskapet på ata inom planförslaet blir enskilt. Väen inom planområdet skulle möjliöra framtida exploaterin av området söder om spåret, men inet är i dasläet (maj 2019) klart. En vätrumma skulle då behöva anläas. I den västra delen av området finns en väsamfällihet som nyttjas för transporter vid skosbruk. Som nämnt tidiare berörs riksintresse för kommunikation, riksvä 84 Hudiksvall-Riksränsen mot Nore. 9 Trafikverket. Nationella vädatabasen (NVDB). Åtkomst (31)

21 Påverkan och konsekvenser Mänden tun trafik på Rv84beräknas öka i samband med bynationen av planområdet, jämfört med nuläet (maj 2017), vilket kan innebära att andra trafiklösninar än nuvarande, kan bli nödvändia. Andelen farlit ods på Rv84 bedöms inte öka i samband med att planområdet anläs. Skyddsåtärder Den anränsande planen 2184-P11/9 innehåller en riskutrednin avseende hur transporterna av farlit ods på Rv84 påverkar möjliheterna för exploaterin i området. I denna utrednin fastställdes att en bynadsfri zon på 30 meter mellan bebyelse och Rv84ska planläas, vilket det tait hänsyn till i föreliande planarbete. Dock förutsätter detta att ett antal riskreducerande åtärder enomförs. Åtärderna kopplat till den anränsande planen (2184-P11/9) avser utformnin av ventilation, placerin av entréer, uteplatser och utrymninsväar, brandklass och materialval av laspartier, väar och tak samt behov av avbärarräcken. Kommunen för en dialo med Trafikverket ällande en framtida förbättrad trafiklösnin för området vid Rv84, där planområdet inår. Kommunen för en dialo med Trafikverket ällande en framtida förbättrad trafiklösnin för hela området. Skulle en ny ån- och cykelvä i framtiden bli aktuell läns med Rv84 har utrymme säkerställts enom att marken planlats som naturmark. Vidare möjliörs av förslaet en väanslutnin österut, detta för att i framtiden kunna minska antalet anslutninar läns med Rv84. Samlad bedömnin Antalet transporter kommer att öka på Rv84. Trafikökninen bedöms dock inte orsaka nåra oläenheter eller störninar för omivninen, jämfört med hur det är ida på platsen. Det kan dock vara rimlit att anta att risken för olyckor ökar nåot i samband med att fler transporter trafikerar väen. Genomförandet av planen bedöms inte påverka riksintresset för kommunikationer neativt. 5.8 Buller Förutsättninar Planområdet är tänkt att innehålla olika former av industriverksamhet, det vill säa verksamheter som sannolikt kommer att tillföra ökade trafikflöden och alstra mer buller än nuvarande situation (maj 2017). Det finns bulleralstrande verksamheter intill det planerade planområdet även ida. Närmaste samhälle lier på ca 1,5 km avstånd från planområdet. 21 (31)

22 Riktvärden för buller Enlit Naturvårdsverkets välednin om industri- och annat verksamhetsbuller (Naturvårdsverket, 2015) anes följande som imissionsvärden vid bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler: Tabell 1. Ljudnivå från industri/verksamhet, frifältsvärde. Naturvårdsverket Nivåerna äller utomhus vid fasad, vid uteplatser och andra ytor för utevistelse i bostäders närhet. Värt att känna till om buller är att det mäts i enheten decibel vilket är ett loaritmiskt berepp. Det innebär bland annat att vid summerin av buller från två lika starka källor ökar ljudnivån med 3 dba. På samma sätt er en fördubblin/halverin av trafikmänden på en ata 3 dba höre/läre ekvivalent ljudnivå. 3 dba kan förnimmas som en knappt hörbar förändrin. Öknin respektive minsknin om 8-10 dba upplevs som en fördubblin eller halverin av ljudet. För att e en viss uppfattnin om vad olika ljudnivåer innebär es i Fiur 8 exempel på ljudnivåer vid olika aktiviteter. 22 (31)

23 Fiur 9. Exempel på ljudnivåer vid olika aktiviteter. Påverkan och konsekvenser Transporterna kommer huvudsaklien att å på Rv84, till och från E4:an som är beläen öster om planområdet. Då planen meder industriverksamhet, laer och handel med skrymmande varor samt kontor kommer trafiken på Rv84 att öka och därmed även förekomsten av buller. Ökninen bedöms i synnerhet utöras av tun trafik som härrör till den verksamhet som etableras i området. Påverkan från buller på bostäder bedöms bli liten då planområdet lier på lånt avstånd från bostäder. Skyddsåtärder Ina skyddsåtärder avseende buller bedöms som nödvändia. Samlad bedömnin Planområdet lier i ett befintlit industriområde, med dryt en kilometer till samhället Sörrå. Merparten av transporterna bedöms å på den östlia sidan av planområdet till/från E4:an. Mot bakrund av detta uppskattas den neativa påverkan på människors hälsa avseende buller bli liten. 23 (31)

24 5.9 Davatten Förutsättninar Området utörs ida av skosmark och lutar åt sydöst, med flödesriktnin mot Medskostjärnbäcken, som anränsar planområdet i söder samt korsar planområdets sydöstra del. Befintlit davattensystem saknas därmed. En davattenutrednin över aktuellt planområde Mo 3:28 tos, på uppdra av Hudiksvalls kommun, fram av Arctan AB. På rund av vissa justerinar inom planområdet reviderades utredninen Davattenutredninen biläs MKB:n, se Bilaa 2. Påverkan och konsekvenser Davattenflödet påverkas avsevärt av exploaterinen på rund av att nuvarande skosmark ersätts till stor del av tak och hårdjorda ytor för bebyelse, parkerinar, uppla- och uppställninsytor. Det maximala flödet från avrinninsområdet efter exploaterin har beräknats till ca 1380 l/sek. I Medskostjärnbäcken tillåts inte ett höre flöde än det som är där ida. Vid en exploaterin som medför att andelen hårdjorda ytor ökar finns risk att davattnets avrinninsmönster förändras. Avrinninsområdet inom planområdet kommer i huvudsak bestå av skosmark, hårdjorda ytor, tak samt industribynader. Flödesriktninen för davatten bedöms inte påverkas nämnvärt. Skyddsåtärder Hanterin av davatten från kvartersmark ska, där så är möjlit, omhändertas lokalt enom fördröjnin och renin. Infiltration ska ske där marken är lämpli. För att hantera de ökade davattenflödena efter exploaterin krävs fördröjninsmaasin, exempelvis i form av öppna maasin. Det lokala davattensystemet inom planförslaet föreslås utöras av tre emensamma davattendammar i områdets södra och nordöstra del, som ska samla upp, fördröja och rena davatten från planområdet innan det når Medskostjärnbäcken. Davattendiken anläs läns med planerad ata inom planområdet. Davattendammarnas exakta placerin releras inte inom ramen för plankartan, utan dammar möjliörs inom all naturmark. Det föreslana lokala davattensystemet beaktas vidare i enomförd davattenutrednin, se Bilaa 2. Samlad bedömnin Med vidtana skyddsåtärder som beskrivs ovan samt under rubrik 5.5.1, bedöms påverkan på Medskostjärnbäcken bli liten. 24 (31)

25 5.10 Vatten och avlopp Förutsättninar Planer finns på att dra en avloppslednin från Ulvberets avfallsstation till Reffelmansverket, för att bättre kunna ta hand om rejektvatten från slamlauner och överförin till Reffelmansverket. Ida leds rejektvattnet från externslammottaninen ut i ett öppet dike, förbi infiltrationsdammar och ut i en större damm. I samband med att avloppsledninen anläs kommer också avfallsstationen att anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Ledninen kommer delvis att å in på planområdet, direkt söder om riksvä 84, se fiur 11. Fiur 11. Röd och blå markerin visar översiktli ledninssträcknin. Grön markerin visar planområdet (OBS! Ej exakta ränser). SWECO 25 (31)

26 Påverkan och konsekvenser Ledninen kommer att korsa Medskostjärnbäcken och järnväen. Arbetet kommer dock att anpassas så att varken bäcken eller järnväen påverkas. Skyddsåtärder Ina särskilda skyddsåtärder, utöver de sedvanlia vid den typen av markarbeten, kommer att vidtas. Samlad bedömnin Inen neativ påverkan förväntas på vare si Medskostjärnbäcken eller järnvässpåret/dellenbanan Geoteknik Förutsättninar En eoteknisk undersöknin utfördes på området under mars Områdets veetation består av skosmark med relativt mycket block i markytan. Jordlaerföljden utörs i stort av mäktia moränlaer, enerellt sandi rusi silti morän och i vissa fall skikt av rusi sand. Ber-i-daen har noterats i områdets västra delar och inmätts med GPS. Påverkan och konsekvenser Inen neativ påverkan på de eotekniska förhållandena bedöms finnas. Skyddsåtärder Kompletterande eotekniska undersökninar och beräkninar bör utföras när eventuella bynaders utformnin, laster, läe och rundläninsdjup är fastställda. I övrit bedöms ina skyddsåtärder nödvändia. Samlad bedömnin Ina avvikelser noterades i samband med den eotekniska undersökninen. 10 Översiktli eoteknisk undersöknin MUR (Markteknisk undersökninsrapport) Geoteknik Västra Medskos, Hudiksvall (2017). Tyréns. 26 (31)

27 5.12 Förorenad mark Förutsättninar Det finns ina kända förekomster av markföroreninar i området. Påverkan och konsekvenser Det kan under anlänins- och driftfas uppstå läckae från arbetsfordon, vilket kan orsaka markföroreninar. Skyddsåtärder Utrustnin för att ta hand om eventuella läckae under bynationsfasen kommer att finnas på platsen. Läckaet tas omhand enlit änse rutiner av personal på plats. När planområdet är etablerat ansvarar varje verksamhetsutövare för att den ena verksamheten vidtar de skyddsåtärder som är nödvändia, exempelvis enom ett kontrollproram. Samlad bedömnin Det finns en viss risk för läckae från arbetsfordon under främst anläninsfasen. Om ett läckae skulle uppstå förväntas att entreprenörerna hanterar detta enlit änse rutiner. Då planområdet består av junfruli mark bedöms risken för att markföroreninar sprids i samband med schaktarbeten, som obefintli Masshanterin Förutsättninar Hanterin av massor releras i miljöbalken med tillhörande förordninar och föreskrifter. Vid exploaterin av området krävs schakt- och fyllnadsarbeten för att möjliöra bebyelse på område tillhörande infrastruktur. Inen provtanin av massorna bedöms nödvändi då projektet bedrivs på junfruli mark. Utifrån den eotekniska utredninen som jorts, förutsätts att ina sulfidjordar kommer att behöva hanteras, utan endast de vanliast förekommande jordarterna för området. Påverkan och konsekvenser De massor som enereras från projektet kommer antinen att användas som fyllnadsmaterial inom projektet, till sluttäcknin av deponi eller som utfyllnadsmaterial i efterbehandlin av täkter. 27 (31)

28 Skyddsåtärder Som nämnt ovan förutsätts att ina sulfidjordar finns på området. Om så skulle vara fallet, blir skyddsåtärderna av en betydlit mer djuplodande karaktär. När nu ina sulfidjordar påträffats, bedöms de nödvändia skyddsåtärderna framförallt röra kulturvärden, då det finns fornlämninar i närheten av planområdet. Skulle en fornlämnin påträffas ska schaktarbetena stoppas omedelbart och länsstyrelsen kontaktas. Samlad bedömnin Masshanterinen i projektet bedöms ha liten påverkan på miljön, då planområdet består av junfruli mark Påverkan under byskedet Förutsättninar Under byskedet kommer flertalet aktiviteter som rör byentreprenaden att bli aktuella, vilka kan ha viss påverkan på människor, djur och natur. Ina fynd i planområdet har jorts i Artportalen eller Skoens pärlor. Påverkan och konsekvenser Påverkan under bytid bedöms i huvudsak hänföras till förhöjda bullernivåer och i viss mån till damnin. Antalet transporter kommer också att öka på Rv84 jämfört med nuläet (maj 2017). Anläninsarbetet med tillhörande bullrande moment såsom rävarbeten, asfalterin av ytor, materialtransporter etc. kommer dock att vara överående. Då avståndet till bostäder är relativt lånt, så bedöms buller från byskedet inte ha nåon större neativ påverkan på människors hälsa. Vissa djurarter och växtlihet som trivs på avverkade områden kan påverkas till viss del. Skyddsåtärder Skyddsåtärder i form av beränsad tomånskörnin av arbetsfordon kan bli aktuellt. I övrit vidtar de företa som inår i byentreprenaden de skyddsåtärder som bedöms som relevanta. Det förutsätts att dessa företa upprättar kontrollproram för sina respektive verksamheter. Hänsyn kommer att tas till Medskostjärnbäcken som delvis rinner enom den östra delen av området. Samlad bedömnin Med tanke på det låna avståndet mellan planområdet och närmaste bostad, bedöms risken för neativ påverkan på människors hälsa under byfasen, som beränsad. 28 (31)

29 Påverkan kan till viss del beröra växt- och djurliv intill planområdet, framförallt arter som ärna bosätter si på kalavverkade ytor. Eftersom det däremot, enlit Artportalen och Skoens pärlor, inte finns nåra kända skyddade eller rödlistade arter i området, kan den samlade bedömninen av påverkan på djur- och växtliv under byfasen ses som liten Övrit Förutsättninar Utmed södra sidan av Rv84 år en markförlad lednin som försörjer värmekraftverket i Djuped med bioas. Påverkan och konsekvenser Ledninen lier inom väområdet för Rv84 vilket medför att drift och skötsel inte påverkas av planens enomförande. Skyddsåtärder Ina skyddsåtärder bedöms nödvändia. Samlad bedömnin Den markförlada ledninen bedöms inte påverkas av planen. 29 (31)

30 6. REFERENSER OCH UNDERLAGSMATERIAL Gävlebors miljömål och åtärdsproram Rapport 2014:15. Länsstyrelsen i Gävlebors län. Åtkomst Hudiksvalls kommun Behovsbedömnin för ändrin av detaljplan för Mo 3:28, Hudiksvalls kommun, Gävlebors län Dnr PLAN Hudiksvalls kommun Fiskevårdsplan (2005) Åtkomst Hudiksvalls kommun Luftmätninar Åtkomst Hudiksvalls kommun Planbeskrivnin. Detaljplan för del av Hudiksvall Mo 3:28, Hudiksvalls kommun, Gävlebors län. Industriområdet västra Medsko Dnr PLAN Järnväsföreninen Dellenbanans vänner Åtkomst Järnväsföreninen Dellenbanans vänner Åtkomst Naturvårdsverket Miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Åtkomst Stockholms Luft- och Bulleranalys, Östra Sveries luftvårdsförbund Gävlebors län. Åtkomst (31)

31 Trafikverket Nationella vädatabasen (NVDB) Åtkomst Uppföljnin av fiskevårdsarbete i Hudiksvalls kommun. Utvärderin av åtärder utförda (2012). Åtkomst PM. Anmälan om samråd enlit 12 kap. 6 miljöbalken Ulvberets VA-projekterin, SWECO. VISS, Vatteninformationssystem Sverie Åtkomst Översiktli eoteknisk undersöknin MUR (Markteknisk undersökninsrapport) Geoteknik Västra Medskos, Hudiksvall Tyréns 31 (31)

32 PLANBESTÄMMELSER Följande äller inom områden med nedanstående beteckninar. Endast aniven användnin och utformnin är tillåten. Bestämmelser utan kartbetecknin äller inom hela området. GRÄNSER (PBL 4:5) Planområdesräns Användninsräns Eenskapsräns Administrativ räns Eenskapsräns och administrativ räns ANVÄNDNING AV ALLMÄN PLATSMARK (PBL 4:8) n2 tillfart GATA GATA NATUR Naturmark ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK (PBL 4:5) E1 JKZ Industri, kontor och verksamheter E1 Nätstation E2 Nätstation, pumpstation, teknikbodar EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR UTFORMNING AV ALLÄNNA PLATSER NA TU n2 R n1 Medskostjärnsbäcken och dess närområde samt fiskbestånd ska skyddas. Davatten från kvartersmark får inte ledas direkt till bäcken utan erforderli fördröjnin och renin (PBL 4:10) n2 Kalhunin är inte tillåten, endast naturvårdande avverknin (PBL 4:10) tillfart Vä till skosmark (PBL 4:10) ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Strandskydd a Strandskyddet är upphävt inom kvartersmark och vämark mellan administrativ linje och Medskotjärnsbäcken (PBL 4:17) u1 JKZ e1 u a u n2 GA TA c Underjordiska ledninar - Område eller utrymme ska vara tillänlit för allmännyttia anläninar för elektronisk kommunikation (PBL 4:6) u Underjordiska ledninar - Område eller utrymme ska vara tillänlit för allmännyttia underjordiska ledninar (PBL 4:5) u1 Underjordiska ledninar - Område eller utrymme ska vara tillänlit för allmännyttia underjordiska ledninar (PBL 4:8) a Huvudmannaskap Huvudmannaskapet är enskilt för atumark, GATA (PBL 4:7) JKZ e1 a damm JKZ e1 u Prickmark - marken får inte förses med bynad (PBL 4:11) Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den da planen vinner laa kraft (PBL 4:21) c n1 a Davattendamm får anordnas (PBL 4:10) EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTESMARK e1 Största bruttoarea (BTA) i procent av fastihetsarea är 30 % (PBL 4:11) damm E2 u JKZ e1 a NATUR n2 damm u1 a n2 u n1 n2 n1 NATUR n2 n2 TILL PLANEN HÖR: PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FASTIGHETSFÖRTECKNING SAMRÅDSREDOGÖRELSE UNDERSÖKNING OM MILJÖPÅVERKAN GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för del av Hudiksvall Mo 3:28, industriområde västra Medsko Hudiksvalls kommun, Gävlebors län 0 25 Plansystem: SWEREF Höjdsystem: RH2000 Ekvidistans: 1 m Skala: 1:1 000 (A1) Gransknin 100 Meter Upprättad: Caroline Hoffsten Planarkitekt Beslutsdatum Samråd Reviderad: Richard Söderlund Miljöinenjör Antaande Laa kraft Instans BN

33 Davattenutrednin Hudiksvalls kommun - Mo 3:28 Uppdrasivare: Hudiksvalls kommun Upprättad av: Arctan AB Handläare: Pär Vejdeland, Simon Risén Datum: Rev Arctan AB Opeväen 78, Östersund Telefon: Telefax Pär Vejdeland Mobil: Mail: par@arctan.se Arctan AB Or.nr Webbadress:

34 Davattenutrednin, Mo 3:28 Projekt Innehållsförtecknin 1 Sammanfattnin Syfte Underla Befintlia förhållanden Områdesbeskrivnin Befintlit davattensystem Geoteknik och eohydroloi Utbynad av området Flödesberäknin Beräkninsförutsättninar Flöden före exploaterin Flöden efter exploaterin Fördröjninsmaasin Damm 1: Damm 2: Damm 3:... 8 Bilaa 1 Förslasskiss från beställaren på hur davattenhanterin enom dammar skulle kunna se ut Bilaa 2 - Områdes indelnin efter reviderad plankarta.10

35 Davattenutrednin, Mo 3:28 Projekt Sammanfattnin I denna utrednin redovisas försla till davattenhanterin för exploaterin av aktuellt detaljplaneområde. Det maximala flödet från avrinninsområdet efter exploaterin beräknades till 1376,6 l/s. I bäcken som rinner söder om området tillåts inte ett höre flöde än det som är där ida. För att hantera de ökade davattenflödena efter exploaterin krävs fördröjninsmaasin. Beställarens önskemål är öppna maasin. Davattenflödet påverkas avsevärt av exploaterinen. Den sammanväda avrinninskoefficienten φ ökar från 0,1 till 0,46. Det redovisade ökade flödet (nästan 1400 l/s) beror på att den nuvarande skosmarken ersätts till stor del av tak och hårdjorda ytor efter exploaterin. 1.1 Syfte I samband med upprättande av detaljplan för Mo 3:28 har Arctan AB fått i uppdra att utreda davattenhanterinen i området. 1.2 Underla I arbetet med utredninen har bland annat följande underla använts: Grundkarta som redovisar befintlia avrinninsområden och höjdförhållanden. Detaljplan. Dimensionerinsförutsättninar framtana av Svenskt Vatten. 2.1 Områdesbeskrivnin 2 Befintlia förhållanden Planområdet lier i ett område som utörs av skosmark. Området ida lutar åt sydöst, med flödesriktnin mot en bäck, söder om området. Exploaterinen innefattar industribynad. Flödesriktnin av davatten påverkas inte nämnvärt av exploaterinen enlit beställaren (se bifoad skiss (bilaa 1) av området med davattenmaasin i form av dammar). 2.2 Befintlit davattensystem Saknas, området utörs av skosmark som avvattnas i en bäck, söder om området. 2.3 Geoteknik och eohydroloi Inen eoteknisk undersöknin är utförd. Grundvattennivån är okänd.

36 Davattenutrednin, Mo 3:28 Projekt Utbynad av området Avrinninsområdet inom exploaterinsområdet kommer i huvudsak att bestå av: - Skosmark. - Hårdjorda ytor. - Tak, industribynader. Det lokala davattensystemet inom området mynnar i tre emensamma fördröjninsmaasin med placerin i södra delen av området, se bifoad skiss (bilaa 1). Bräddninen/avtappninen av maasinet ansluts till bäcken. 4.1 Beräkninsförutsättninar 4 Flödesberäknin Förutsättninarna för davattenhanterin är hämtade ur Svenskt Vatten P110 Avlednin av da-, drän- och spillvatten, P104 Nederbördsdata vid dimensionerin och analys av avloppssystem samt P105 Hållbar da- och dränvattenhanterin. För beräknin av dimensionerande renintensitet (iå) har Dahlström (2010) ekvation använts. Inom denna typ av bebyelse bedöms rinntiden från den mest avläsna yta till närmaste lednin vara mellan 5-10minuter, renets varaktihet har därför valts till 10 minuter. 4.2 Flöden före exploaterin Enlit daens dimensionerinsförutsättninar (P110) är återkomsttiden 10 år för detta område. För beräknin av dimensionerande vattenflöde (qda dim) har rationella metoden använts. Dimensionerande vattenförinar har beräknats ur formeln: qda dim = A φ i(tr) qda dim = Dimensionerande flöde, [l/s]. A= Area [ha] φ = avrinninskoefficient. i(tr) = dimensionerande nederbördsintensitet [l/s ha] A = 10,5 ha φ = 0,1 (skosmark) i(tr)= 228 l/s ha (Återkomsttid 10 år, varaktihet, 10 minuter) qda dim = 10,5 0,1 228 = 239,4 l/s

37 Davattenutrednin, Mo 3:28 Projekt Flöden efter exploaterin Enlit P110 tabell 2.1 blir återkomsttiden 10 år, för detta område. Dimensionerande ren med återkomsttiden 10 år och varaktihet på 10 min er ett dimensionerande flöde på 228 l/s,ha. Exploaterinsraden är 45 %. För beräknin av dimensionerande vattenflöde (qda dim) har rationella metoden använts. Dimensionerande vattenförinar har beräknats ur formeln: qda dim = A φ i(tr) qda dim = Dimensionerande flöde, [l/s]. A= Area [ha] φ = avrinninskoefficient. i(tr) = dimensionerande nederbördsintensitet [l/s ha] Asko = Area skosmark = 4,5 ha Atak = Area tak = 2,25 ha Ahård = Area hårdjord yta = 3,75 ha φ = [(Asko φsko) + (Atak φtak) + (Ahård φhård)] / A φ = [(4,5 0,1) + (2,25 0,9) + (3,75 0,8)] / 10,5 φ = 0,52 Sammanväda avrinninskoefficienten φ enl. VAV P110 bedöms till 0,52. Totala ytan för avrinninsområdet är ca 10,5 ha. qda dim = 10,5 0, = 1245 l/s För att ta hänsyn till framtida klimatförändrinar och ökade nederbördsmänder ansätts en säkerhetsfaktor (klimatfaktor). Svenskt Vattens Publikation P110 rekommenderar att en klimatfaktor på minst 1,25 väljs. Totalt uppraderat flöde: ,25 =1556,25 l/s Dränvatten bedöms som försumbart vid beräknin av dimensionerande flöde.

38 Davattenutrednin, Mo 3:28 Projekt Fördröjninsmaasin Maasinsvolymen beräknas enl. P110 fiur Avtappninsflödet från maasinet får inte överstia befintlit flöde dvs. 239,4 l/s. Beställaren har önskat att placera 3 fördröjninsmaasin i form av davattendammar och därför beräknas befintlit flöde för de 3 områden som dammarna ska ta upp davatten från. Damm 1: Område 1 och 2 Damm 2: Område 3, 4 och 5 Damm 3: Område 6 Uppdelnin av områden utår från hur beställaren delat in området innan planen revideras, se bliaa 1. Uppdelnin enlit nya plankartan framår av bilaa Damm 1: Efter exploaterin qda dim = A φ i(tr) Asko = Area skosmark = 1,5 ha Atak = Area tak = 0,59 ha Ahård = Area hårdjord yta = 0,71 ha φ = [(Asko φsko) + (Atak φtak) + (Ahård φhård)] / A φ = [(1,5 0,1) + (0,59 0,9) + (0,71 0,8)] / 2,8 φ = 0,45 qda dim = 2,8 0, = 287,28 l/s qda dim kf = 287,28 1,25 = 359,1 l/s Efter att ha kontrollerat ytor och flöden i Stormtac med ett utflöde på 50 l/s från maasinet blir erforderli maasinvolym 270 m 3.

39 Davattenutrednin, Mo 3:28 Projekt Damm 2: Efter exploaterin qda dim = A φ i(tr) Asko = Area skosmark = 1,47 ha Atak = Area tak = 1,28 ha Ahård = Area hårdjord yta = 2,06 ha φ = [(Asko φsko) + (Atak φtak) + (Ahård φhård)] / A φ = [(1,47 0,1) + (1,28 0,9) + (2,06 0,8)] / 4,8 φ = 0,61 qda dim = 4,8 0, = 667,6 l/s qda dim kf = 667,6 1,25 = 834,5 l/s Efter att ha kontrollerat ytor och flöden i Stormtac med ett utflöde på 90 l/s från maasinet blir erforderli maasinvolym 710 m 3.

40 Davattenutrednin, Mo 3:28 Projekt Damm 3: Efter exploaterin qda dim = A φ i(tr) Asko = Area skosmark = 1,47 ha Atak = Area tak = 0,4 ha Ahård = Area hårdjord yta = 1 ha φ = [(Asko φsko) + (Atak φtak) + (Ahård φhård)] / A φ = [(1,47 0,1) + (0,4 0,9) + (1 0,8)] / 2,87 φ = 0,46 qda dim = 2,87 0, = 301 l/s qda dim kf = 301 1,25 = 376,3 l/s Efter att ha kontrollerat ytor och flöden i Stormtac med ett utflöde på 50 l/s från maasinet blir erforderli maasinvolym 290 m 3.

41 Davattenutrednin, Mo 3:28 Projekt Bilaa 1 Förslasskiss från beställaren på hur davattenhanterin enom dammar skulle kunna se ut.

42 Davattenutrednin, Mo 3:28 Projekt Bilaa 2 Områdesindelnin efter reviderad plankarta.