Detaljplan för Bankeryds-Torp 1:11 m.fl. (Torps Gård), Bankeryd, Jönköpings kommun

Transkript

1 Samrådshandlin Dnr. 2015:238 Detaljplan för ankeryds-tor:11 m.fl. (Torps Gård), ankeryd, Jönköpins kommun Planbeskrivnin

2 2 (35) Sammanfattnin Planområdet med Torps Gård är beläet öster om Korteboväen i södra ankeryd och innefattar fastiheten ankeryds-tor:11, samt mindre delar av anränsande fastiheter i norr och söder. Här föreslås bynation av villabebyelse, radhus och flerbostadshus i avsikt att tillskapa ca 100 bostäder. Större träd beläna i träddunar i områdets centrala delar bevaras till del som naturmark. Ny trafikanörin förläs mot befintli cirkulation i nordost och planskild ån- och cykelvä över Korteboväen anläs med ramp söder om Torps skola. Ortofoto

3 3 (35) Innehåll akrund, syfte och huvuddra 6 Planförsla 7 Plankarta och bestämmelser 11 Planbestämmelser 14 Planens konsekvenser 19 Förutsättninar 24 Genomförande av detaljplanen 31 Handlinar Plankarta med bestämmelser Planbeskrivnin ehovsbedömnin ilaor Arkeoloisk utrednin inför bostadsbynation: ankeryds Tor:11. (Arkeoloisk rapport ; 2016:18). Jönköpins läns Museum Kulturhistorisk bebyelsedokumentation Torps Gård, ankeryd. Kulturarvsuiden i Jönköpin, juni Torps Gård, ankeryd: ny anslutninsvä och GC-bro eoteknisk utrednin (Markteknisk undersökninsrapport MUR). GK A, ankeryds-tor :11, Jönköpin, Nytt bostadsområde: översiktli eoteknisk undersöknin - PM 1 eoteknik. Gunnar Karlsson y- och Geokonstruktioner A (GK A), Geoteknisk undersöknin för Torps Gård, Jönköpin. (Markteknisk undersökninsrapport, MUR. Arb. nr ). GK A, Naturvärdesinventerin av biotoper och träd inom fastiheten ankeryds- Tor:11 inför planerad bebyelse av bostadsområde: rapport. EcoKonsult Torps ård: utrednin av anslutninsmöjliheter till exploaterinsområde, PM Vä- och broutformnin. WSP Trafikbullerutrednin - Torps ård, ankeryd. Soundcon Davattenutrednin för detaljplan Torps ård. Pontarius Publicerade dokument Samtlia handlinar och bilaor finns tillänlia på sökord: detaljplan Torps ård

4 4 (35) Så här örs en detaljplan med standardplanförfarande Planbesked Ärendet påbörjas när en byherre ansöker om planbesked. I planbeskedet uppes föreslaen markanvändnin samt bebyelsens placerin och omfattnin. Planavdelninen sammanställer ansökan med kompletterande underla, varpå Stadsbynadsnämnden beslutar om ifall processen ska påbörjas eller inte. Planarbete Planarbetet påbörjas när en detaljplanehandläare och en arbetsrupp har ivits ett planuppdra. Här startar utredninsarbetet för att ta fram den samrådshandlin som skickas ut till samrådskretsen, se beskrivnin av denna under rubriken Samråd. Arbetet med att ta fram planhandlinarna tar vanlien mellan 4-8 månader, bl. a. beroende på platsens förutsättninar och vilket utredninsbehov som förelier. När samrådshandlinen är enomarbetad skickas handlinarna för odkännande om samråd i stadsbynadsnämnden. Samråd Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaet enom att samla in kunskap och synpunkter, och att e berörda insyn och möjlihet att påverka. De som har rätt att medverka vid samrådet är samrådskretsen, bestående av sakäare, länsstyrelse, kommunala myndiheter och andra som har ett väsentlit intresse av planen. Tiden för samrådet annonseras i tidninen. Ett samråd ska, enlit Plan- och bylaen som kortast vara 3 veckor för ett utökat förfarande, men kan förlänas vid behov. Synpunkter ska lämnas in skriftlien under samrådstiden och skickas till Jönköpins kommun, Stadsbynadskontoret, Jönköpin. Efter samrådet sammanställs och kommenteras synpunkterna i en samrådsredoörelse. Utifrån samrådsredoörelsen ändras sedan planhandlinarna. Gransknin Efter samrådet, och innan planen kan antas, ska planen vara tillänli för ransknin under minst tre veckor. Granskninen innebär att myndiheter och sakäare och andra som berörs av planen es möjlihet att lämna synpunkter. Tiden för ransknin annonseras i den lokala tidninen. Synpunkter ska lämnas in skriftlien under ranskninstiden och skickas till Jönköpins kommun, Stadsbynadskontoret, Jönköpin. Kommunen sammanställer sedan synpunkterna i ett ranskninsutlåtande. Utlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillodosedda.

5 5 (35) Antaande När ranskninsutlåtandet har skickats ut antas planförslaet av kommunfullmäktie eller stadsbynadsnämnden. Sakäare som tidiare lämnat skriftlia synpunkter vid samråd eller ransknin och inte fått dessa tillodosedda kan överklaa beslutet hos Länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter att antaandebeslutet har tillkännaetts. Laa kraft Detaljplanen vinner laa kraft och börjar älla när tiden för överklaande har ått ut, om inen har överklaat. Om nåon överklaar detaljplanen prövas fallet av Länsstyrelsen och kan även överklaas vidare till mark- och miljödomstolen och därefter prövninsrätt till mark- och miljööverdomstolen. Planen vinner laa kraft eller upphävs när ärendet slutlien har avjorts. Läsanvisnin En detaljplan prövar om ett område är lämplit för en viss typ av användnin, både vad äller mark och vatten. Detaljplanen relerar både rättiheter och skyldiheter mellan markäare och samhället, och markäare emellan. Detaljplanen är bindande vid prövnin av bylov. En detaljplan innefattar en plankarta, en planbeskrivnin och bilaor. Varje enskild kommun ansvarar för hur planbeskrivninen ser ut. I Jönköpins kommun används följande upplä: akrund, syfte och huvuddra En sammanfattande beskrivnin av detaljplanen Planförsla En beskrivnin av den markanvändnin som detaljplanen möjliör Planens konsekvenser Här beskrivs eventuella följder av detaljplanen Förutsättninar Nuläesbeskrivnin samt planförslaets relation till övria styrdokument Genomförande av detaljplanen eskrivnin av ekonomiska fråor, avtal, ansvarsfördelnin, fastihetsrättslia fråor samt tidplan

6 6 (35) akrund, syfte och huvuddra Detaljplaneprocessen syftar till att bedöma lämpliheten för en viss användnin av ett mark- och vattenområde, med hänsyn till beskaffenhet, läe och behov. Processen syftar även till att säkra insyn för berörda, och att därienom få fram ett så bra beslutsunderla som möjlit. De bestämmelser som anes i detaljplanen relerar bebyelsens storlek, höjd, placerin och utformnin m.m. Planområdet innefattar fastiheten ankeryds-tor:11, samt mindre delar av anränsande fastiheter i norr och söder. Förslaet innebär att detaljplanen, när den vinner laa kraft, ska möjliöra för bynation av villabebyelse, radhus och flerbostadshus. Avsikten är att tillskapa ca 100 bostäder. Ambitionen med planförslaet har varit att skapa förutsättninar för en blandad bostadsbebyelse i naturnära läe och i anslutnin till tätorten och dess nybyda skola. Översiktskarta med planområdet utpekat. Planområdet lier i södra ankeryd och utörs huvudsaklien av fastiheten ankeryds-torp 1:11.

7 7 (35) Planförsla ebyelse Läe och areal Planområdet är beläet i anslutnin till södra ankeryd på en höjd väster om Korteboväen mitt för nybyda Torps skola, vilket är sju km nordväst om centrala Jönköpin och två km söder om ankeryds centrum. Planområdet omfattar cirka 10,5 ha och består huvudsaklien av fastiheten ankeryds- Tor:11. Markäoförhållanden ankeryds-tor:11 äs av Hirsmark Fastiheter A, liksom de mindre fastiheterna 1:10, 1:365, 1:284, 1:325. ankeryds-tor:2 och 1:283 har annat enskilt äande, liksom anränsande Labbar:27. Övria fastiheter som till viss del inår i planförslaet är fastiheten ankeryds-tor:326 i söder som är en samfällihet för nybyda Torps Haar samt fastiheten ankeryds-torp 1:1 i nordost och nordväst som äs av Jönköpins kommun. Mark ostäder norr om ata i nordost anläs i suterrän både bakåt och entemot rannfastihet. Områdets toporafi inbjuder till suterränhus, men flertalet ator är lada så att atulutnin är lå. Undantaet är atan i norr där det skiljer ca 2 m mellan tomterna, vilket kräver samordnad atu- och markanlänin. Tillänlihet ynader och utemiljö rekommenderas en utformnin som bidrar till att ällande normer för tillänlihet uppfylls. För välednin se ättre för alla asutformnin för bostäder i nyproduktion (Jönköpins kommun, 2006). Området är starkt kuperat, men anörinsvä för bil klarar 10 % mot daens 14%. Ny ån- och cykelvä i söder bedöms få 9 % lutnin från höjden, för

8 8 (35) att sedan plana ut till 4 % vid bron, varpå det följer en ramp med cirka 7 % lutnin. Inom området har atan i nordost cirka 7 % lutnin, medan övria är plana eller har sva lutnin. ostäder Föreslaen inriktnin för markanvändnin är bostäder i form av radhus och villor i två våninar, där flera ator lier i slänt och husen anläs med suterränvånin. Dessutom medes flerbostadshus i upp till tre våninar på ett urval platser. Sektioner D D C C A A Uppfyllnad tillåts inom tomt. Släntfot mot allmän platsmark natur ska placeras 2 m in på een fastihet. Trafik Gån och cykel Separat ån- och cykelvä anläs dels centralt i området, dels i naturmark i söder med riktnin mot föreslaen bro över Korteboväen, så att skola, liksom ån- och cykelbanan utmed Korteboväen, kan nås planskilt och trafiksäkert. Friluftsliv och rekreation underlättas enom att bebyelsestrukturen har öppninar mot krinliande natur och närliande bebyelse. Området har dels ett blandtrafikrum för både bilar och oskyddade trafikanter, dels separata ånstiar och ån- och cykelväar som underlättar rörelse inom området. Kompletterande ånväar releras som ånsti. Vid flerbostadshusen bör användandet av cykel som transportsätt underlättas med stor andel cykelparkerin och -förråd i markplan och i anslutnin till bostadsentréer.

9 9 (35) Kollektivtrafik Planförsla utnyttjar befintlia hållplatsläet Torps ård som lier utmed Korteboväen. Planförslaet medför ina förändrinar för kollektivtrafiken. il och parkerin Området anörs via en ny vä från befintli cirkulationsplats norr om området. Inom området har lokalatan möjlihet till rundkörnin. il- och cykelparkerin ordnas inom tomtmark, enlit kommunens parkerinsnorm. Enbostadshus ska ha två bilparkerinsplatser, varav en kan vara i arae eller carport. Teknisk försörjnin VA Inom planområdet kommer nya ledninar för vatten och avlopp att behöva anläas och i vissa fall läas om. Vattenledninar ska dimensioneras för eventuell brandvattenpost. I vissa läen pekas särskilda områden ut för underjordiska ledninar. Davatten Davatten brukar definieras som tillfällia flöden av renvatten, smältvatten och framtränande rundvatten samt spolvatten. Davatten ska fördröjas och renas inom planområdet, varefter det får rinna vidare och så småninom nå Vättern. Möjlihet till infiltration är här beränsad. Utrednin av Pontarius delar in området i fyra delavrinninsområden och beräknar vattenflöden för 10-, 30- och 100-årsren. Davattenfördröjnin som klarar 10- årsren föreslås i nordost. Syftet med fördröjninen är att fördröja och rena davattnet så att inte Vättern påverkas neativt och att miljökvalitetsnormer för vatten ska klaras. El efintli transformator för elnätet ersätts av två nätstationer markerade på plankartan med användninsområde E Teknisk anlänin. Avfall Hanterin av avfall föreslås ske via fastihetsnära källsorterin i emensamma behållare som delas av flera hushåll i så kallade moloker. Dessa placeras inom tomtmark eller, om det bedöms lämplit, inom naturmark efter överenskommelse med kommunen. Avfallshanterin bör placeras höst 2,5 meter från kvartersatan, för att underlätta hämtnin och säkerställa od trafiksäkerhet, dvs utan att avfallsbil behöver backa. Inen avfallsuppställnin får ske inom väområde. Kommunen rekommenderar sorterin på samtlia åtta fraktioner eftersom det

10 10 (35) ynnar miljön och med tanke på att kostnaden blir läre för fastihetsäaren. De åtta fraktionerna är; matavfall, sorterat brännbart avfall, returpapper (tidninar m.m.), pappersförpackninar, plastförpackninar, metallförpackninar, färat las och ofärat las. Utöver de åtta fraktionerna är det bra om även elektronik och batterier samlas in av samfälliheten som bildas. Avstånd till entré får vara höst 50 m enlit overkets byreler. Gemensamma utrymmen och anordninar för avfallshanterin ska vara anpassade för rörelsehindrade. Anordninarna ska utformas så att kraven på od arbetsmiljö för avfallshämtaren uppfylls. Störninar, hälsa och säkerhet uller Områdets östra del är exponerad för vätrafikbuller från Korteboväen som lier läre än planerad bebyelse. ullersituation för nybynad har beräknats och åtärder för odtabar ljudnivå redovisas under konsekvenser. Planen föreskriver nivåer enom planbestämmelse m. Dessa väntas bli uppdaterade i linje med förordnin efter ransknin. Vattencistern Norr om området och alldeles intill planerade bostadshus står en vattencistern som utör vattentorn, vilket räddninstjänsten inte bedömer utör fara för liv och hälsa. Däremot kan läckae skapa materiell skada och en avledande invallnin rekommenderas för att minska upplevd risk. randskydd Insatstid Insatstiden till området lier inom intervallet 1-10 minuter. Skydd mot spridnin Skydd mot brandspridnin mellan bynader ska beaktas enlit R 5:7. Tillänlihet Alla bynader ska vara lättillänlia med räddninstjänstens fordon och utformas enlit R 5:72. Framkomlihet till bynader ska planeras så att avståndet mellan dörrar i fasad och potentiella uppställninsplatser för räddninstjänstens fordon understier 50 meter. Detta för att räddninstjänsten ska kunna öra en effektiv räddninsinsats. Det förutsätts att varje dörr i fasad är en anreppspunkt. randvatten randvatten ska anordnas enlit ällande VAV-norm. Avståndet mellan brandpost och anreppspunkt bör understia 100 meter. randposter kan bli aktuella.

11 : UPPLYSNING Illustrationer Illustrationslinje Avfallskärl ska enlit overkets byreler anordnas höst 50 från bostadsentré, vilket här planeras att ske i större emensamma anläninar. ynader och utemiljö ska utformas så att ällande normer för tillänlihet uppfylls. Nya bynader ska utformas med radonskyddande rundlänin. På varje tomt ska finnas minst två biluppställninsplatser och parkerin ska anordnas enlit ällande P-norm. Utfyllnad och schakt av tomt får inte inte öras närmare än 2 m från fastihetsräns mot natur eller mot ranne, om inte annat avtalas. Marklov krävs enlit PL för förändrinar av markens höjd större än 0,5 m. u EGENSKAPSESTÄMMELSER FÖR KOMMUNAL ALLMÄN PLATSMARK Mark + 0,00 Föreskriven marknivå över nollplan (PL 4 kap 5 ). n 1 Skosdune ska bevaras och utvecklas (PL 4 kap 8 ). ånsti Gån- och cykelvä får anläas (PL 4 kap 5 ). c-bro Planskild ån och cykelvä ska anläas (PL 4 kap 5 ). körvä Enskild körvä får anläas (PL 4 kap 5 ). parkerin Parkerinsplats får finnas (PL 4 ka3 ). davatten Davattenfördröjnin ska anläas (PL 4 kap 5 ). EGENSKAPSESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Utnyttjanderad (PL 4 ka1 punkt 1) Största bynadsarea får vara 25 % av fastihet och fastihetens area höst 1000 m² och minst 300 m². Härutöver finns flera alternativa byrätter. e 1 Största bynadsarea får vara 35 % av fastihet för flerbostadshus på tre våninar. e 2 Största bynadsarea i kvadratmeter får vara 150 m² inklusive arae/carport för radhus där minsta tomt är 300 m². e 3 e 4 Största bynadsarea i kvadratmeter får vara 200 m² för suterränhus med entré mot atuplan i nedre planet och 230 m² för suterränhus med entré mot atuplan i övre planet. I båda fall ska tomt vara större än 600 m². Största bynadsarea får var 170 m² för friliande enbostadshus, där tomt är större än 500 m². Här avses tvåvåninshus. e 5 Största bynadsarea får var 290 m² för friliande enbostadshus, där tomt är större än 800 m² och 330 m² där tomt är större än 1100 m². Här avses I-våninshus, men del av bynad om höst 30 m2 får vara två våninar. e Största bynadsarea i kvadratmeter. Minsta fastihetsarea är 600 m². eränsnin av markens utnyttjande Marken får inte förses med bynad (PL 4 kap 11 och 16). ynad ska placeras minst 2 m från rannfastihet eller sammanbyas. Garae ska placeras minst 6 m från ata. (PL 4 kap 5 ). p 2 Huvudbynad placeras med kortsida/avel mot ata. Därutöver får uterum och arae anläas. Garae placeras 6 m från ata. (PL 4 kap 5 ). n 2 Mark får inte fyllas mot ata så att siktlinje från utfart hindras (PL 4 kap 5 ). Höjd på bynder (PL 4 ka eller 16) Hösta tillåtna nockhöjd, räknat mot atan. (PL 4 ka ). Hösta tillåtna takvinkel. (PL 4 ka ). Hösta tillåtna nockhöjd för komplementbynad är 5 m. (PL 4 ka ). Utformnin suterrän Suterränvånin eller annan anpassnin till terränen ska ske där så medes. q Skydd av kulturvärden. Särskilt värdefull bynad som omfattas av 8 kap. 13 Plan- och bylaen. Vid förändrin ska bynadens kulturhistoriska värde beaktas, se karaktärsdra i planbeskrivnin sid 17 (PL 4 kap 16). k Varsamhet. Tak- och fasadmaterial ska vara liknande ursprun vad äller utförande och färsättnin. (PL 4 kap 5 ). Utöver två våninar får takkupor för ljusinsläpp anläas med höst 2/5 av takfall (PL 4 ka6 ). Utfart Körbar in- och utfart får inte anordnas (PL 4 kap 9 ). Störninsskydd m ostäder som utsätts för trafikbuller som överskrider 55 da dynsekvivalent ljudnivå ska utformas så att minst hälften av bostadsrummen vänds mot en sida där 55 dynsekvivalent ljudnivå inte överskrids och 70 da maimal ljudnivå nattetid inte överskrids mer än 5 åner per medelnatt. För bostäder om höst 35 m² äller istället 60 da dynsekvivalent ljudnivå. Om uteplatser ska anordnas i anslutnin till bostäder ska de inte utsättas för trafikbuller överstiande 50 da ekvivalent ljudnivå och 70 da maximal ljudnivå under max en timme mellan kl och ADMINISTRATIVA ESTÄMMELSER Genomförandetiden är 5 år från den da planen vinner laa kraft (PL 4 kap 21 ). Kommunen är huvudman för allmänna platser (PL 4 kap 7 ). Ändrad lovplikt (PL 4 ka5 och 30 ). yrätt för annars lovfri byrätt om 25 m² enlit PL 9 kap 4a tillåts inte. ynadsvolym för s.k. Attefallshus är inrymd i aniven nyttjanderad i avsikt är att mede friare disposition. a 1 Marklov krävs för trädfällnin. Markreservat för allmännyttia ändamål Marken skall vara tillänli för allmänna underjordiska ledninar (PL 4 kap 6, 5 2, 8 2 och 30 ). Markreservat för emensamhetsanläninar Mark ska vara tillänli för emensamhetsanlänin (PL 4 ka8 ). u 2 1:279 1: ,0 parkerin körvä NATUR davatten E ånsti c-bro E e e 2 GA e 5 e 4 a e e 4 p SV 1 1 p1 e 1 5 e 2 ANKERYDS-TORP e 5 e /2 1:284 q e 2 NATUR e 4 SV SV n 1 p e 4 e 4 e 4 NATUR e 2 e 4 e 1 e 2 m suterrän e 3 e3 e 3 e 5 e 1 e 2 e 3 e e e 5 e 3 m ånsti GATA GÅNG OCH CYKEL p u m e 3 GÅNG OCH CYKEL 1 p 2 n2 1 u p 2 sutterän +94, suterrän suterrän SV SV u suterrän ånsti SV GA GA :27 1:283 1: :2 1:4 1:325 1:1 1: :11 1:334 1:302 1:303 1:305 1:278 1:326 ANKERYDS-TORP 1:326 1:333 1:332 1:331 1:328 ANKERYDS-TORP 1:329 1:330 1:249 1: ANKERYDS-TORP 196 1:339 1:340 1:338 ANKERYDS-TORP 1:341 1:342 1: :335 1:346 1:344 1:343 ANKERYDS-TORP 1:347 1:360 1:361 1:348 1:362 1:359 1:363 1:358 1:364 PLANESTÄMMELSER Följande äller inom områden med nedanstående beteckninar. Endast aniven användnin och utformnin är tillåten. Där betecknin saknas äller bestämmelsen inom hela planområdet. estämmelser är satta med stöd av pararafer i Plan- och bylaen kap. 4. GRÄNSER 1:357 1:356 1:349 Planområdesräns (5 ) Användninsräns (30 ). Eenskapsräns Administrativ räns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap GATA GÅNG OCH CYKEL NATUR Kvartersmark Lokaltrafik (PL 4 kap 5 punkt 2) Gån- och cykeltrafik (PL 4 kap 5 punkt 2) Naturområde (PL 4 kap 5 punkt 2) ostäder (PL 4 kap 5 punkt 3) Teknisk anlänin (PL 4 kap 5 punkt 3) 1:350 1:355 1:354 1:351 1:353 1:352 Skala 1:1000 (A1), 1:4000 (A3) E Detaljplan för ankeryds-tor:11 m.fl. Samrådshandlin Upprättad (Godkännande) Antaande: av Laa kraft Diarienummer Stbn 2015: 238 Planförfattare: Håkan Sylvan... 0

12

13 20 eler anordnas höst 50 från ke i större emensamma så att ällande normer för onskyddande ppställninsplatser och parkerin ska te öras närmare än 2 m från anne, om inte annat avtalas. Marklov arkens höjd större än 0,5 m E parkerin körvä u NATUR davatten e 5 e 1 e 2 ANKERYDS-TORP e 5 e /2 1:284 q SV suterrän e 2 e e 5 e p 1: p e 4 e 4 e 5 e 4 NATUR n e 2 e 4 e 1 e 2 m suterrän e 3 e 3 e 3 m sutterän n2 e : p u a 1 p u SV GATA e 1 e e 3 +94,5 +95,0 e :283 ånsti e e 5 E e e 4 GÅNG OCH CYKEL :339 SV SV 1: e :340 1: SV SV 208 GA : ånsti 213 u 3 GA : : : ANKERYDS-TORP 1:326 4 ANKERYDS-TORP 1:341 1:1 202 suterrän 213 NATUR suterrän 204 1: :345 1: :346 1: ånsti m :333 1:11 1: :343 e ANKERYDS-TORP 1:347 1:360 1:361 1: :348 1:362 1:359 1:331 GA 1: :358 1:326 1: :357 ANKERYDS-TORP 1: :356 1:327 1:328 ANKERYDS-TORP 1:329 1:330 PLANESTÄMM Följande äller inom områden m utformnin är tillåten. Där bete estämmelser är satta med stö GRÄNSER 1: Planom Använ Eens Admin ANVÄNDNING Allmänna platse GATA GÅNG OCH CYKEL NATUR Lokalt Gån- Naturo Kvartersmark E ostä Teknis :350 1: :3

14 14 (35) Planbestämmelser Användnin av mark och vatten Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap Natur estämmelsen aner natur som markanvändnin för den del av området som föreslås bevaras för natur, men insla av mer parkliknande skötsel för att skapa oda förutsättninar för lek och rekreation. Gån och cykel estämmelsen aner ån och cykel som markanvändnin. Planen relerar inte belysnin eller vintervähållnin, även om väen projekteras för detta. Gata estämmelsen aner ata som markanvändnin. Kvartersmark ostäder Planbestämmelsen aner bostäder som markanvändnin. Dessa föreslås bli en blandnin av radhus, villor och flerbostadshus. Planen relerar inte upplåtelseformer, men området bedöms bli ett enahemsområde med insla av bostadsrätter. Tekniska anläninar Planbestämmelsen E möjliör teknisk anlänin. Två nätstationer behövs inom planområdet. Eenskapsbestämmelser för allmän kommunal platsmark Plushöjd ata Vid infart ska ett flackt vilplan anläas om 20 m länd. I övrit bör höjder följa förprojekterade höjdnivåer. Naturvärde Centralt skosparti med värdefulla träd markeras n 1 Skosdune ska bevaras och utvecklas. Gånsti och planskild bro c-bro Större ån- och cykelväar markeras som markanvändnin med stora bokstäver. Över Korteboväen ska planskild ån- och cykelvä anläas. Inom naturmark får även mindre ån och cykelväar av enklare standard anläas, vilket releras som ånsti i planförslaet.

15 15 (35) Körvä och parkerin körvä parkerin I området nordvästra del finns en öppnin för äldre körvä, samt möjlihet att läa om servicevä till teknisk anlänin utanför planområdet. Här finns även utrymme för korttidsparkerin, primärt för besökare av naturområden. Davatten davatten Davatten ska fördröjas och renas inom planområdet, då möjlihet inom respektive tomt är beränsad. Anlänin ska klara 10-årsren i 10 minuter. Eenskapsbestämmelser för kvartersmark Utnyttjanderad Största bynadsarea i kvadratmeter Största bynadsarea får vara 25 % av fastihet och fastihetens area höst 1250 m² och minst 500 m². Härutöver finns flera alternativa byrätter. Planbestämmelsen syftar till att styra hur stor del av fastiheten som får bebyas. Nåot höre exploaterin föreslås som ersätter 25 m 2 lovfri bynation. e 1 Största bynadsarea får vara 35 % av fastihet för flerbostadshus på tre våninar. e 2 Största bynadsarea i kvadratmeter får vara 150 m² inklusive arae/carport för radhus där minsta tomt är 300 m². e 3 Största bynadsarea i kvadratmeter får vara 200 m² för suterränhus med entré mot atuplan i nedre planet och 230 m² för suterränhus med entré mot atuplan övre planet. I båda fall ska tomt vara större än 600 m². e 4 Största bynadsarea får var 170 m² för friliande enbostadshus, där tomt är större än 500 m². Här avses tvåvåninshus. e 5 Största bynadsarea får var 290 m² för friliande enbostadshus, där tomt är större än 800 m² och 330 m² där tomt är större än 1100 m². Här avses envåninshus, med möjlihet till höre del av bynad om höst 30 m² som får vara två våninar. e Största bynadsarea i kvadratmeter. Minsta fastihetsarea är 600 m². eränsnin av markens utnyttjande ynad får inte uppföras Marken får inte förses med bynad. Syftet med bestämmelsen är att relera placerin inom fastiheten som får bebyas. estämmelsen hindrar olämpli

16 16 (35) placerin av bynader enom avstånd till ata och till naturområde. Placerin ynad ska placeras minst 2 m från rannfastihet eller sammanbyas. Garae ska placeras minst 6 m från ata för att kunna inrymma bilparkerin. p 2 I väst finns två områden markerade e 4, där avsikten är att placera friliande byander med luft emellan. Huvudbynad ska därför placeras med kortsida/avel mot ata. Därutöver får uterum och arae anläas. Garae placeras 6 m från ata även här. n 2 Stödmur mot ata Mur får normalt anläas direkt mot ata. Vid brantare ata i norr markerad n 2 krävs dock hänsyn till marknivå vid utfart. För od sikt får stödmur inte överstia 80 cm. 2,5 m av förårdsmarken kan med fördel anläas för een parkerin som breddnin av hela atan. Höjd på bynader Hösta nockhöjd i meter Syftet med bestämmelsen är att relera höjden på tillkommande bebyelse, och att ta hänsyn till befintli bebyelse i planområdet. Hösta tillåtna nockhöjd varierar mellan 6 och 12 m beroende på hustyp. Höjden räknas som medelvärde utmed atan (inte runtom). Utöver nocken får mindre teknisk anlänin sticka upp. Hösta tillåtna nockhöjd för komplementbynad är 5 m. Hösta takvinkel Nåra platser beränsas till läre takvinkel (10 ), främst för att öka möjlihet till utsikt för krinliande bynader. Utformnin sutterän Suterränvånin Planbestämmelsen aner att suterränvånin eller annan anpassnin till terränen ska ske där så medes på rund av stora höjdskillnader.

17 17 (35) Kulturmiljö q Manårdsbynad markeras q särskilt värdefull bynad som omfattas av 8 ka3 plan- och bylaen. Vid skada på bynad får förlorad volym och utformnin återuppföras. ynadens karaktärsdra enlit nedanstående får inte ändras. ynadens form och takfall, vilka är typiska för bynadstiden. Timmerstomme. Fasadpanel med oriinalutformnin, hyvlad och oljemålad. Arbetade fasaddetaljer som trekantsfönster på avelfasaderna och rundbåsfris vid takfoten. Öppen veranda med snickerier av tidi 1900-talskaraktär samt pardörrar med spelar. Vindsfönster, oriinalbåar med kryss-spröjs och munblåst las Rumsfilen mot öster med den centrala salen. Kakelun från bynadstiden. Vid förändrin ska bynadens kulturhistoriska värde beaktas. k ankeryds-tor:2 omfattas av varsamhetsbestämmelse k. Tak- och fasadmaterial ska vara liknande ursprun vad äller utförande och färsättnin. Takkupor Utöver två våninar får takkupor för ljusinsläpp anläas med höst 2/5 av takfall. Utfart In- och utfartsförbud råder i vissa läen där infartsatan möter lokalatorna. Syftet med bestämmelsen är att av trafiksäkerhetsskäl hindra in- och utfart. Störninsskydd - skydd mot buller m ullerskydd m föreskrivs för tomter närmast Korteboväen. Lokaliserin klaras enlit utrednin, men beror även på utformnin som säkerställs vid bylov. Efter samråd kan bullervärden komma att justeras med anlednin nya be-

18 18 (35) stämmelser. ynation bör anläas så att tyst sida uppstår, vilket innebär att huvudbynad och komplementbynad (arae) bör sammanbyas. Tomtutfyllnad tillåts utökat med mindre vall som då utör bullerskydd och även ör att bottenvånin klarar riktvärden för bullerstörnin. Släntfot ska lia minst 2 m inom tomt. För övervånin i suterrän rekommenderas fönster med höa rwvärden, samt aktiv ventilation från väster (inte öster). ostäder som utsätts för trafikbuller som överskrider 55 da dynsekvivalent ljudnivå ska utformas så att minst hälften av bostadsrummen vänds mot en sida där 55 da dynsekvivalent ljudnivå inte överskrids och 70 da maximal ljudnivå nattetid inte överskrids mer än 5 åner per medelnatt. För bostäder om höst 35 kvadratmeter äller istället 60 da dynsekvivalent ljudnivå. Om uteplatser ska anordnas i anslutnin till bostäder ska de inte utsättas för trafikbuller överstiande: 50 da ekvivalent ljudnivå och 70 da maximal ljudnivå under max en timme mellan kl och Administrativa bestämmelser Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vinner laa kraft estämmelsen aner att planen har en enomförandetid på 5 år. Kommunen är huvudman för allmänna platser estämmelsen aner att kommunen är ansvari för drift och underhåll av allmänna platser. Ändrad lovplikt yrätt för annars lovfri byrätt om 25 m² enlit PL 9 kap 4a tillåts inte. ynadsvolym för s.k. Attefallshus är inrymd i aniven nyttjanderad i avsikt är at mede friare disposition. Lovfri bod/skärmtak om 15 m² får anläas. a 1 Marklov krävs för trädfällnin inom område markerat a 1. Vid anlänin av flerbostadshus bedöms särskilda skäl finnas för dispens från biotopskyddad ek, men om radhus anläs så bör eken bevaras. Markreservat för allmännyttia ändamål u Planbestämmelsen u syftar till att marken ska vara tillänli för allmännyttia ledninar såsom exempelvis ledninar för vatten och avlopp. Markreservat för emensamhetsanläninar Planbestämmelsen syftar i denna plan till möjliöra en emensamhetsanlänin för att lösa och relera ett emensamt behov av vä inom fastiheten för anränsande fastiheter, med hänsyn till kommande fastihetsdelnin. Likaså att ordna förvaltnin av mindre tekniska anläninar.

19 19 (35) Planens konsekvenser ehovsbedömnin I detaljplaneprocessen kommer ambitionen vara att minimera projektets neativa påverkan på miljön och behov av skyddsåtärder föreskrivs som planbestämmelser så att betydande miljöpåverkan ej uppkommer. Ställninstaande till betydande miljöpåverkan Det bedöms inte att enomförandet av planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket innebär att en miljökonsekvensbeskrivnin (MK) enlit miljöbalken inte ska upprättas. Underla för behovsbedömnin finns som bilaa. Samtlia handlinar och bilaor finns på sökord: detaljplan ankeryds-torp. Miljötillstånd iotopskydd Inom fastiheten ankeryds-tor:11 förekommer åkerholmar med större träd, vilka utör biotopskyddsområde enlit bilaa 1 till Förordnin (1998:1252) om områdesskydd enlit miljöbalken m.m. samt landskapskonventionen. Anlad branddamm innefattas inte i biotopskyddet. Flykarta med delområden inom det inventerade området samt skyddsvärda träd och trädrupper. erörda biotoper har inventerats av EcoKonsult erörda platser framår av bild ovan. Ansökan om upphävande av iotopskydd, fastihet ankeryds-tor:11 Särskild ansökan kommer att skickas till Länsstyrelsen under planens samråd.

20 20 (35) Träd i åkerholmens utkant, liksom enskilda träd i slänter mot öster och söder, påverkas neativt av planförslaet. Dispens från biotopskydd föreslås för träd inom föreslaen atu- och kvartersmark, vilket framår av plankarta. Området saknar enlit naturvårdsprorammet biotoper/växtlokaler med höa eller mycket höa naturvärden. Huvuddelen av åkerholmen bevaras som planens naturmark. Utan dispens och möjlihet att ta bort vissa träd bedöms exploaterinen oenomförbar. Att bibehålla alla träd beränsar möjliheterna till att bebya området, men ett större träd beläs med lovplikt då nedtanin bedöms motiverat med hänsyn till flerbostadshus, men inte för villa- eller radhusbebyelse. Särskilda skäl Kommunen bedömer att förtätninen av bostäder inom ankeryds-tor:11 är en exploaterin av stort allmänt intresse. Inom kommunen finns ett stort behov av att bya bostäder och vid Torp med sin nybyda skola bedöms nya bostäder av olika hustyper vara aneläet. Detaljplanen innebära att cirka 100 nya bostäder kan uppföras. Åtärderna bedöms inte e upphov till nåra betydande miljökonsekvenser. De anses rimlia och innebär inen skada på höa eller mycket höa naturvärden. Dispens sökes därför enlit Miljöbalken 7 kap. 11 för nedtaande av träd inom atu- och kvartersmark enlit, under förutsättnin att aktuell detaljplan vinner laa kraft. Markavattnin Markavvattnin bedöms behöva anläas inom området. För att undvika fuktskador på bynader kan lokal markavvattnin behövas intill husrunder. Neativ påverkan bedöms ej uppstå på rund av detta varför markavvattninstillstånd ej bedöms behövas. Davatten Samordnat lokalt omhändertaande av davatten föreslås i davattenutrednin och föreskrivs i planförslaet. Davatten från ator och allmän plats klassas som avloppsvatten. Anmälan ska öras till miljönämnden enlit 9 kap 6 miljöbalken. Alternativ och andra ställninstaanden Enlit Plan- och bylaen ska olika samhällsintressen väas mot varandra, med avsikten att mark- och vattenområden i slutändan ska användas för det ändamål som de är mest lämpade för vad avser beskaffenhet, läe och behov. Sammantaet har följande eftersträvats och sammanväts: Nya bostäder i anslutnin till nybyd skola och nybynadsområde utmed

21 21 (35) kollektivtrafikstråk i anslutnin till större tätort. Olika hustyper radhus, villor och mindre flerbostadshus. evarad naturmark med åkerholmar med stora träd. Relera manårdsbynaden Torps ård som kulturmiljö. Planskild ån- och cykelvä över Korteboväen, som också servar anränsande området Torps Haar och underlättar för Torps Änar att nå skosområden väster om Korteboväen. I detta fall har främst behovet av bostäder och att bevara åkerholmarna med stora träd i äns- och hamarken väts mot varandra. Denna avvänin jordes vid framtaandet av de strateiska dokument vilka används som utånspunkt vid detaljplanerinen, (se rubriken Förutsättninar). Att behovet av bostäder är stort, samt att naturmark bevaras, er skäl för att delar av ankeryds-tor:11 upplåts för bebyelse. Hälsa och säkerhet Vätrafikbuller En bullerutrednin för fastiheten ankeryds-tor:11 har utförts av Soundcon Trafikflödena har som pronos räknats upp till fram till år 2027 med en årli trafiköknin på 1,5 %. Varje hushåll bedöms enerera 5 turer per da. Resultaten visar att ljudnivåerna vid föreslana bostäder närmast Korteboväen uppår till som höst 61 da ekvivalenta ljudnivåerna. Totalt tio bynader i östra delen av planområdet har ekvivalenta ljudnivåer över riktvärdet 55 da, men de klarar uppställda riktvärden om minst hälften av bostadsrummen i bostaden vara vänds mot den skyddade sidan som har höst 55 da ekvivalent ljudnivå samt 70 da maximal ljudnivå vid fasaden. Två bostäder i direkt läe söder om infartsväen (i bilaorna med beräkninspunkter 17, 25, 30, 31) har etts ett låt bullerskydd om 0,5 meter för att i beräkninarna inte överskrida 55 da på nedre våninsplanet mot öster. På detta sätt bör man lättare kunna uppnå en planlösnin som uppfyller förordninen. Förordninen innehåller även riktvärden för uteplatser där den ekvivalenta ljudnivån ej bör överstia 50 da och den maximala ljudnivån 70 da. Av resultaten framår att bostäder i öster framför allt har ekvivaneta ljudnivåer över 50 da inom tomterna, men bör kunna erbjuda uteplats åt väster där riktvärdena uppfylls. I övrit har planområdet ljudnivåer under riktvärdet.

22 22 (35) Trafikbullerutrednin, dynsekvivalent nivå. Soundcon Vattencistern Trafikbullerutrednin, maximal ljudnivå. Soundcon Norr om området och alldeles intill planerade bostadshus står en vattencistern som utör vattentorn eller utjämninsmaasin för ortens dricksvattenförsörjnin. Risk för läckae och påverkar på närliande tomter utreds under planens samråd, där ett avskärande dike kan vara en åtärd som minskar risken för skada på fastihet. Omivninspåverkan Tillkommande bostäder innebär att nuvarande bostäder får intilliande beby-

23 23 (35) else på mark som tidiare varit obebyd. Landskapsbilden i området ändras då hamark försvinner och ersätts av bostäder. efintlia hus får förändrade utblickar, dels enom att nya hus placeras inom området, dels enom att träd tas ned. Utbynad föreås av att ny vä anläs, för att inte belasta nuvarande vä. Under bytiden kommer sprännin och bytrafik att påverka befintlia hus. Exploatören ser till att ina skador uppstår på befintlia hus. FN:s arnkonvention Eftersom det bor barn och undomar i Torps Haar bedöms planens enomförande beröra barn på ett positivt sätt, då skolväen därmed blir planskild och trafiksäker. Föreslaen naturmark blir allmän platsmark och allmänt tillänli. arnkonventionen har beaktats i utformninen av planen. Planskild skolvä är en central fråa för områdets utvecklin och barnens trafiksäkerhet. Likaså oda förbindelser för rörlihet inom området. Mål för hållbar utvecklin Planförslaet tar hänsyn till relevanta mål och delmål i de nationella miljömålen och i kommunens lokala Aenda 21-dokument. Miljömål beränsad klimatpåverkan Halten av växthusaser i atmosfären ska i enlihet med FN:s ramkonvention för klimatförändrinar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farli. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den bioloiska månfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utvecklin inte äventyras. Sverie har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det lobala målet kan uppnås. Miljömålet beränsad klimatpåverkan handlar om att minska utsläppen av växthusaser, bland annat enom minskad förbrännin av fossila bränslen inom transportsektorn. Förutsättninarna att ta si till och från det aktuella planområdet med kollektivtrafik kan ses som oda. Skola och annan bebyelse lier relativt nära vilket ör det möjlit att å och cykla, medan avstånd till mataffären är länre och sannolikt väntas ske med bil. Rikt odlinslandskap Odlinslandskapets och jordbruksmarkens värde för bioloisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidit som den bioloiska månfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Planförslaet medför att änsmark och slänter exploateras och därmed inte kan brukas i framtiden. ehovet av bostäder bör därför väas mot värdet av jordbruksmarken. I detta fall har behovet av bostäder ansetts väa tynre än beva-

24 24 (35) randet av änsmarken. God bebyd miljö Städer, tätorter och annan bebyd miljö ska utöra en od och hälsosam livsmiljö samt medverka till en od reional och lobal miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. ynader och anläninar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en lånsiktit od hushållnin med mark, vatten och andra resurser främjas. I planförslaet föreslås en exploaterin som innebär att det sker ett tillä till nuvarande bebyelsestruktur och därmed en förtätnin av ankeryd som helhet. De boende i området kommer ha möjlihet att resa kollektivt, vilket bidrar till ett hållbart resande. Planförslaet föreslår en blandad bebyelse, vilken bland annat består av flerbostadshus. På så vis skapas en bättre hushållnin med markresurserna enom en höre bebyelsetäthet. Förutsättninar Tidiare ställninstaanden Översiktsplan 2002 Gällande översiktsplan aner att området Torps änar, öster om Korteboväen, är det största utbynadsområdet för bostäder i ankeryd. Området är utpekat som fritidsområde i ällande detaljplan från Exploaterin som sker i strid med ällande översiktsplan bör föreås av ett planproram. Förslaet har istället beretts enom ny översiktsplan för Jönköpins kommun Översiktsplan antaandehandlin Området föreslås som utbynadsområde :910 i kommunens översiktsplan som antos 2016, men planen har överklaats dock inte med anlednin av aktuellt område. Området har tillkommit i översiktsplanen efter exploaterin av Torps Haar och nybyda Torps skola. Området inår också i ett större tätortsnära friluftsområde och delar inår i ett större öppet jordbrukslandskap, dock ej som aktiv åkermark. Nya exploaterinsområdet ska lia i direkt anslutnin till befintli tätortsbebyelse och där det finns förutsättninar för väl utvecklad kollektivtrafik. landade bostadstyper eftersträvas samt en balans mellan bostäder, arbetsplatser och service. En hö exploaterinsrad ska eftersträvas inom området som lier inom 400 meter från ett kollektivtrafikstråk. Exploaterinsraden kan vara nåot läre inom områden som har mellan 400 och 600 meter till ett kollektivtrafikstråk.

25 25 (35) Värdefulla rönområden ska inte exploateras. Utbynaden ska främja den kompletta bebyelsemiljön för att e förutsättninar för en od livskvalitet. Det innebär bland annat tillån till offentli och kommersiell service, rönområden och ett väl utvecklat ånoch cykelvänät. Områdets karaktär och stads/landskapsbild och naturoch kulturmiljövärden ska tas tillvara. Området inår inte i Utbynadsstratei invånare som är en fördjupad översiktsplan antaen Däremot är området utpekat för nyexploaterin i uppdaterat försla av kommunens bostadsförsörjninsproram (KFP) som väntas antas i september. Utbynadsstratein finns på kommunens hemsida sökord: utbynadsstratei Riksintressen Planområdet saknar riksintressen. Naturvårdsproram Naturvårdsprorammet värdetrakt (mörkblå) samt skyddsvärda träd. Enlit Objektskataloen för Naturvårdsproram , som även är underla för Översiktsplan 2016, sammanfaller en del av det ansökta planområdet med en värdetrakt för bioloisk månfald, klass 3 höt naturvärde. Den föreslana väen som ansluter till cirkulationsplatsen i norr i ansökan år ienom denna värdetrakt. Inom området finns även ett flertal skyddsvärda träd, främst mot Korteboväen. land kommunens inventerinar finns inom området nyckelbiotoper som ännu inte finns med i Naturvårdsprorammet. I den nya översiktsplanen bedöms inte planområdet sammanfalla med skyddad eller värdefull natur.

26 26 (35) Detaljplaner Området saknar detaljplan, men anränsar till planlad mark i söder och i öster. Utdra ur Karta med detaljplaner Jönköpins kommun arnkonventionen Fråeställninar som berör barn och barnets bästa är ständit närvarande under planerinsarbetet då de är förutsättninar för od stads- och samhällsutbynad. Implementerinen av berepp som tillänlihet, jämställdhet, tryhet och säkerhet i samband med projekt är nåot som bör diskuteras med byherrar, fastihetsäare och de som driver verksamhet under själva planprocessen. Proram för anpassninar till klimatförändrinar Sverie kan komma att påverkas kraftit av de förväntade klimatförändrinarna. Möjlia konsekvenser inom Jönköpinsreionen är exempelvis att klimatet blir varmare, att det blir mer nederbörd under höst- och vintermånaderna och att risken för översvämnin på rund av korta intensiva skyfall ökar. På rund av framtida förändrinarna är det viktit att redan ida anpassa planerinen efter dessa förutsättninar. Planförslaet tar hänsyn till framtida klimatförändrinar, främst enom strateisk placerin och höjdsättnin av bebyelsen samt enom hanterin av davattnet. ebyelse Det finns äldre manårdsbynader som brukas som bostäder och tre villa-

27 27 (35) bostäder inom området, samt en närliande villabostad. I övrit är fastiheten obebyd. Söder om fastiheten finns nybynadsområdet Torps Haar. Nybynadsområdet Torps Haar Kulturhistoria Planområdet sammanfaller inte med särskilt värdefull kulturmiljö eller område med förhöjd lovplikt, enlit försla till översiktsplan antaen Kulturhistorisk bebyelsedokumentation har utförts i juni 2016 av Kulturarvsuiden i Jönköpin. Gårdens äldre manårdsbynad är byd på talet och nuvarande manårdsbynad är byd Påtalia kulturhistoriska värden är knutna till 1800-talets nya huvudbynad. Genom sin storlek, arkitektur och placerin uppvisar bynaden en herrårdslik ambition, som ytterliare framhävs av den omivande, vidsträckta trädården. Inventerinen noterar karaktärsdra värda att bevara, vilka återes som planbestämmelse ovan. Villa Ståhl på ankeryds-tor:2 erhöll Jönköpins kommuns stadsbynadspris Mark och veetation Natur ankeryds-tor:11 består till stor delar av änsmark med större träd och öppna eller delvis trädbevuxna slänter. I den centrala delen finns två delvis sammanhänande åkerholmar med stenrösen och större träd. Åkerholmarna är biotopskyddade enlit Miljöbalken, vilket innebär ett förbud att utföra åtärder som kan komma att skada det aktuella området. En dispens från förbudet måste därför beäras och lämnas via Länsstyrelsen i samband med detaljplanerinen. Naturvärdesinventerin har utförts under maj juni 2016 inom fastiheten ankeryds-tor:11 inför planerad bebyelse av bostadsområde enom EcoKonsult Arbetet utfördes enlit svensk standard SS199000:2014, inklusive tilläen naturvärdesklassnin, enerellt biotopskydd och detaljerad artförekomst (Rapport ). Området är höt beläet och kuperat med ber i daen, kullar och branter. Inspränt mellan höjderna finns bördi äns- och hamark. Inspränt mellan

28 28 (35) höjderna finns bördi äns och hamarker. Jordmånen består mestadels av lera. Merparten av området består av kulturmarken, numera låt brukade. Såväl äns- som hamark uppvisar därför beynnande ienväxt med tilltaande uppsla av sly samt fält- och bottenskikt med kväveynnande höörter. Ett mer eller mindre alarmerande tillstånd konstaterades med stora skador på såväl ek som ask. Mer än hälften av alla ekar och askar har kraftit reducerat lövverk, flera renar i kronorna är redan kala. Som helhetsintryck er därför inventerinen ett nedslående resultat vad äller trädbeståndet som historiskt sett alltid framhållits som områdets stora tillån. Utbredninsområdet som helhet kan delas in i 14 lokaler. Ina lokaler/biotoper med höa eller mycket höa naturvärden enlit klass-1 och 2 påträffades. Naturinventerin Delområden med nummer inom det inventerade området samt röda och röna inrinade områden med skyddsvärda träd. Följande 5 delområden uppvisar kvalitet med biotop- och artvärde enlit klass-3, vilket innebär positiv betydelse för bioloisk månfald: Delområde 2, 3. Åkerholmar som förr betades och med trädskikt av ek. Delområde 10. Tidiare hamark numera av ienväxninskaraktär med äldre ädla lövträd (måna askar uppvisar betydande skador av askskottsjuka). Delområde 11. Mark nära huvudvä av ienväxninskaraktär med äldre ädla lövträd och hassel. Delområde 14. Tomt med huvudbynad och 5 reslia lindar. I övrit uppvisar 9 delområden måttlia/rina biotop- och naturvärden enlit Naturvärdesklass-4 (lästa) med förekomst av enstaka naturvårdsarter. Sinalarter är naturvårdsarter som kan utnyttjas för att kvalitetsbedöma biotoper och veetationstyper. Inom det studerade området påträffades 10 sinalarter. Dessa arter reistrerades en ån inom varje område = avränsad biotop. Ina av dessa arter är sällsynta eller hotade. Det är helt vanlia arter

29 29 (35) men med eenheten att vara kräsna vid val av växtplats. Rödlistade arter är ett urval sinalartersom tas fram via ArtDatabanken vid Sveries Lantbruksuniversitet och fastställs vart femte år. Inom det studerade området påträffades två rödlistade arter - alm och ask som har varit och är fortfarande vanlit förekommande inom reionen. De anses numera hotade på rund av almsjuka och askskottsjuka. Inom det studerade området påträffades ina arter som finns upptana i artskyddsförordninen. Arkeoloi Arkeoloisk utrednin är utförd av Länsmuseet Platsen kan följas i källor från mitten av 1400-talet, men i fält påträffades ina lämninar i de sökbara områden, varken vid inventerin eller sökschaktsrävnin. Friluftsliv och rekreationsområden Planområdet inår i ett större, tätortsnära friluftsområde i översiktsplanen. Området undantas från bebyelse om det kan orsaka skadli påverkan på friluftsvärdet. efintlia eller nya promenadväar och stiar enom området ska fortsättninsvis vara tillänlia för allmänheten, enlit Underla för planbesked Det ansökta området lier inom ett större område som redovisas som tätortsnära friluftsområde. Enlit samråds- och utställninsversionen av Översiktsplan 2015 ska dessa områden undantas från exploaterin om det kan orsaka skadli påverkan på friluftsvärdet. Detta område har sitt värde som bostadsnära promenadområde samt att det finns ridanläninar. Geotekniska förhållanden Toporafiskt är Torps Gård beläen på en bershöjd. Terränen lier sluttande ner mot öster och söder. Lite länre bort mot väster lier terränen också sluttande ner från Torps Gård. Mot norr stier terränen upp mot Labbarpaberets topp som lier runt nivån Jordarter förekommer ytlit oftast som veetations- och mullskikt med en mäktihet på 0,25-0,75 meter i provtaninspunkterna. Mullskiktet underlaras av silti mellan- till finsand. Ställvis förkommer även mindre skikt med silt. Den siltia sanden vilar på ber. Djupet till ber varierar över området. Ställvis förekommer ber i daen. Mot bakrund av relativt runda jordlaer på ber bedöms risken för skred liten. De skred som kan uppstå är i så fall mer av karaktären ytli erosion på rund av strömmande vatten utmed berssluttninen. Dock finns ina höre liande områden krin fastiheten som är så stora att det enererar så stora vattenmänder. Det är endast bershöjden mot norr som kan e tillskottsvat-

30 30 (35) ten till området och denna höjd har en beränsad yta som är relativt liten i sammanhanet. Grundlänin av bynader kan enerellt utföras på naturlit larad silti sand eller packad fyllnin med utbredda rundplattor eller kantförstyvad betonplatta på mark. Grundlänin på spränbotten kan också bli aktuellt. Vid detaljprojekterinar för bynationer bör kompletterande sonderinar utföras i bynadernas läen. Marken är tät och därmed tjärlfarli, vilket beaktas vid väanlänin. Grundvatten På rund av höjdläet och närhet till berytan på höre höjder förekommer trolien mest vatten i samband med riklia nederbördsperioder. Vattnet följer då den sluttande berytan. Instänt vatten kan dock förekomma i svackor mellan bersryar. Geoteknisk utrednin har pejlat in vattennivåer på 0,70 resp. 0,76 meter under markytan, motsvarande nivåerna +206,2 resp. 211,3 vid punkterna 17 och 19. Om det är rundvattennivå eller strömmande vatten utmed berssluttninen eller instänt vatten är svårt att bedöma. Mer omfattande hydroloiska undersökninar med installation av ett flertal rundvattenrör runt området bör utföras inför projekterinsarbetet för att få en bra bild av rundvattenförhållanden. Radon Radon är en ädelas som bildas när det radioaktiva rundämnet radium sönderfaller. Radon är skadlit för människors hälsa och kan endast upptäckas enom radonmätninar. Geoteknisk utrednin pekar ut marken som normalradonmark. Med detta som utånspunkt rekommenderas, i linje med den eotekniska undersökninen, ett radonskyddande bynadssätt. Markföroreninar Marken inom ankeryds-torp har tidiare använts som äns- och betesmark och bedöms inte vara förorenad. Nåon miljöteknisk markundersöknin bedöms inte nödvändi. Davatten Lokal infiltration av davatten bedöms endast möjli i små mänder på rund av relativt runda berdjup. Davatten bör samlas upp i ett emensamt davattensystem som ansluts till kommunens befintlia davattensystem. Möjliheten att anordna davattendamm inom fastiheten bedöms liten även det på rund av relativt runda berdjup. uller Området påverkas av vätrafikbuller från Korteboväen i öster. Översiktli