Kv. Grankällan. Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan LEK +27,5 +27,5 +24 LEK LEK +23,5 +21, , ,5

Transkript

1 33 +29, , ,3 +30 B ,5 A +23,7 B1 +25 A ,5 +22,9 +24, , , ,6 +23,5 +17,5 +27, Förråd, omklädnin m.m. Tenbom Landskap Kv. Grankällan Miljökonsekvensbeskrivnin till detaljplan Skala 1:2000, A3 den, Grankällan P LEK LEK FÖRSKOLA P P ENTRÉ NATUR- RESERVAT P P LEK JAKTVILLAN INMÄTT EK P LEK OMKL/ BASTU 4,2% 2,8% 2,8% 4,2% P GUNNARBOVÄGEN LEK ETAPP 2 ENTRÉ NATUR- RESERVAT & IDROTTS- OMRÅDE STIG, EVENTUELLT MED SPÅNGPARTIER N FÖRSKOLA

2 Innehåll Sammanfattnin 3 1. Inlednin 5 Bakrund 5 Syfte 5 Läsanvisnin 5 Riksintressen 5 2. Miljöbedömnin av planer och proram 5 3. Avränsnin 6 Alternativ 6 Nollalternativ 6 Avränsnin av miljöaspekter 6 Georafisk avränsnin 6 Tidsmässi avränsnin 7 4. Förutsättninar 7 5. Planförsla Konsekvenser 11 Bedömnin av konsekvenser 11 Kulturmiljö 11 Naturmiljö och rön struktur 13 Vatten - Brunnsviken 17 Buller 18 Risk 19 Förorenad mark Samlad bedömnin Försla till åtärder och anpassnin Refererenser 21 Bilden på framsidan visar ett utsnitt ur planillustrationen som visar full utbynad av Kv. Grankällan. Källa: ÅWL Medverkande Denna miljökonsekvensbeskrivnin utör en del av samrådshandlinarna i detaljplanesamrådet. Ansvari för detaljplanen är Jonas Ellenfors, Solna stad Ansvari för MKB:n är Catarina Holdar, Tenbom. Malin Olsson, Tenbom har medverkat som plankonsult. 2

3 Sammanfattnin Solna stad anto 2004 en fördjupad översiktsplan för Ulriksdalsfältet och Västerjärva. Kv. Grankällan m.fl. är en del av denna fördjupade översiktsplan och har även stöd i ällande översiktsplan. Planförslaet innebär utbynad av bostäder, radhus och kedjehus inom ett område som ida används för krossverksamhet. Planområdet lier inom riksintresse för luftfarten. Riksintresset avser höjdberänsnin för bebyelse avseende Bromma flyplats. Planförslaet påverkar inte detta riksintresse. Järnväen öster om planområdet och kraftledninen sydost om området utör även de riksintressen. I behovsbedömninen för Kv. Grankällan bedömdes att risk för betydande miljöpåverkan finns på rund av att effekterna på alkärret vid en utbynad inte kan förutses. Väsentlia miljöaspekter i detaljplan för Kv. Grankällan m. fl. bedöms vara: kulturmiljö, naturmiljö och rönstruktur, vatten, buller, risk och förorenad mark. Planområdet ränsar till Ielbäckens naturreservat. Naturreservatsränsen sammanfaller med fastihetsränsen för Järva 2:1. I ränszonen är mark inom naturreservatet påverkad av krossverksamheten. Intill planområdet, inom naturreservatet, lier ett alkärr med en yta på ca 0,5 hektar. Själva planområdet är i huvudsak obebyt. Sydost om området år en kraftlednin om 220 kv och en kraftlednin om 70 kv. Kraftledninarna planeras att avecklas inom projektet s Ström. Planförslaet överensstämmer med ällande översiktsplan från 2006 och i huvudsak med fördjupad översiktsplan från I planförslaet föreslås en småskali, tät och rön karaktär på området med en blandnin av kedjehus och radhus. Möjlihet att nå Ielbäckens naturreservat finns på flera olika platser i områdets norra del. Nära planområdet finns ett ravfält, RAÄ 10:1. I norr lier den så kallade Skjutbaneföreståndarebostaden från Bynaden bevaras och skyddas. Konsekvensr för kulturmiljön bedöms som positiva i och med skyddet av Skjutbaneföreståndarbostaden. Norr om planområdet, precis utanför planränsen, finns ett alkärr. Kärret är påverkat av krossverksamheten bland annat enom deposition av stendam. Under senare år har sumpskoen blivit märkbart torrare. Det är dock svårt att avöra om det beror på nerderbördsfattia år och/eller krossens verksamhet. Vid en utbynad av området bedöms att det finns risk för att kärret dräneras, vilket är en neativ konsekvens för naturmiljön. En positiv konsekvens är att dammspridnin och industribuller minskar i området och att tillänliheten till naturreservatet ökar. Ida leds davatten från området i öppna diken och vidare till Brunnsviken. Davattnet år i ett dike enom vätunneln som vid kraftia ren blir översvämmad. I planförslaet tas davatten om hand lokalt enom infiltration och fördröjnin. Planförslaet förbättrar hanterinen av davattnet och är således en positiv konsekvens. Planområdet lier nära Ostkustbanan och är utsatt för höa bullernivåer från tåen. Genom att använda bebyelsen som skärm mot järnväen samt arbeta med bodar, plank och carports som bullerskydd klaras riktvärdet 55 dba för ca 90 % av läenheterna. För resterande 10 % behöver avstesfall öras från ällande riktvärden. Alla läenheter kan utformas så att minst hälften av boninsrummen har en ekvivalentnivå på höst 55 dba. De neativa konskenveserna bedöms som små för merparten av bostäderna medan de för nåra 3

4 bostäder där avstesfall krävs, bedöms som stora. På Ostkustbanan transporteras farlit ods. Riskanalysen visar att individrisken hamnar på en acceptabel nivå även vid en krafti framtida öknin av odstrafiken. Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd mellan sammanhållen bebyelse och järnvä klaras. Området har tidiare varit militärt och inom planområdet finns två skjutvallar. Vallarna har undersökts avseende föroreninar och ett försla till sanerin av vallarna till Mindre Känsli Markanvändnin (MKM) har taits fram av Försvarsmakten. Senare har krossverksamhet, betonstation och asfaltverk förekommit på platsen. Marken är sanerad till MKM men höre halter av föroreninar kan förekomma fläckvis. Vid byande av bostäder krävs att marken saneras till Känsli Markanvändnin (KM). 4

5 1. Inlednin Bakrund Solna stad anto 2004 en fördjupad översiktsplan för Ulriksdalsfältet och Västerjärva. Kv. Grankällan m.fl. är en del av denna fördjupade översiktsplan och har även stöd i ällande översiktsplan. Planförslaet innebär utbynad av bostäder, radhus och kedjehus inom ett område som ida används för krossverksamhet. Syfte En miljökonsekvensbeskrivnin är dels en process, dels ett dokument. Syftet är att så lånt som möjlit interera miljöaspekter i arbetet med planen och minimera neativa konsekvenser av det färdia utbynadsförslaet. Själva MKB-rapporten är en dokumentation av detta arbete där utbynadsförslaets direkta och indirekta effekter beskrivs och bedöms. MKB:n är också ett av beslutsunderlaen i den fortsatta planprocessen. Läsanvisnin Denna MKB fokuserar på miljöaspekter som bedöms som väsentlia i detaljplan för Kv. Grankällan. Resoneman krin vilka miljöaspekter som bedömts vara väsentlia återfinns under rubriken Avränsnin miljöaspekter nedan. Riksintressen Planområdet lier inom riksintresse för luftfarten. Riksintresset avser höjdberänsnin för bebyelse avseende Bromma flyplats. Planförslaet påverkar inte detta riksintresse. Järnväen öster om planområdet och kraftledninen sydost om området utör även de riksintressen. 2. Miljöbedömnin av planer och proram När ett planproram eller plan tas fram ska alltid behovet av en miljöbedömnin av planen öras, en så kallad behovsbedömnin. I behovsbedömninen klarörs om planen eller prorammet kan antas medföra betydande miljöpåverkan enlit miljöbalken 6 kap. 11. Bedöms planen medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömnin med miljökonsekvensbeskrivnin öras. Syftet med miljöbedömninen av plan och proram är att interera miljöfråorna i planerinen vilket möjliör en ökad miljöhänsyn och främjar en hållbar utvecklin. Miljöbedömninen fokuserar på att identifiera möjlia konfliktpunkter som är viktia att beakta i planerinen samt att e försla på anpassninsåtärder och fortsatt arbete. I behovsbedömninen för Kv. Grankällan bedömdes att risk för betydande miljöpåverkan finns på rund av att effekterna på alkärret vid en utbynad inte kan förutses. 5

6 3. Avränsnin Alternativ Planförslaet innebär att utvecklin av området i enlihet med ällande översiktsplan och den fördjupade översiktsplanen enomförs. Alternativ placerin av bostadsområdet är inte aktuell. I planprocessen har olika alternativa utformninar studerats avseende husplacerin. Nollalternativ I nollalternativet kvarstår daens situation. Ina förändrinar som påverkar kulturmiljö, naturmiljö, vatten, buller, risk eller förorenad mark uppstår. Den neativa påverkan daens verksamhet har på framförallt aspetekterna naturmiljö och vatten, kvarstår. Avränsnin av miljöaspekter I miljöbedömninsprocessen bör man fokusera på de miljöfråor som är centrala med anlednin av områdets eller planens karaktär, det vill säa de miljöaspekter för vilka planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Påverkan på övria intressen som stads- och landskapsbild, vibrationer, luftkvalitet, trafik/framkomlihet, tekniska fråor och samordnin med övria kommunala planer beskrivs i planbeskrivninen. Väsentlia miljöaspekter i detaljplan för Kv. Grankällan m. fl. bedöms vara: Kulturmiljö fornlämnin Naturmiljö och rönstruktur Järvakilen och naturreservat Vatten Brunnsviken Buller närhet till järnvä Risk farlit ods på järnväen Förorenad mark f.d. skjutvallar och asfaltverk Följande miljöaspekter bedöms inte som väsentlia för detaljplanen för Kv. Grankällan m.fl.: Landskapsbild Klimat Människors hälsa Georafisk avränsnin Planområdet är en del av Järvastaden. Området lier nordväst om Ulriksdals pendeltåsstation och nordöst om stadsdelarna Anesdal och Baartorp och de första etapperna av Järvastaden. Norr om planområdet lier Ielbäckens naturreservat. Planområdet lier på båda sidor av Gunnarboväen. Planens influensområde är större än själva planområdet. Trafiken till och från området år via Gunnarboväen som kopplar till redan utbyda delar av Järvastaden och Baartorp och påverkar därmed dessa med ökad trafik i områdena. Ielbäckens naturreservat kommer att påverkas av att fler människor bor intill reservatet. Påverkan på reservatet bedöms i denna MKB vara ca 100 meter från planräns. 6

7 Tidsmässi avränsnin Miljökonsekvensbeskrivninen beskriver miljökonsekvenser av en fullständi utbynad av området enlit detaljplanen. Bedömnin av miljökonsekvenserna av föreslaen plan och nollalternativet avser år Förutsättninar Översiktli beskrivnin av planområdet Planområdet är i huvudsak obebyt. Större delen av planområdet har sedan 1950-talet använts för krossverksamhet och betontillverknin. På platsen bydes även ett asfaltverk på 1970-talet. Både asfaltverket och betonfabriken är avvecklade, men krossverksamheten påår fortfarande. Krossverksamheten kommer att avvecklas i samband med att detaljplanen vinner laa kraft (bild 1,2 och 3). Planområdet ränsar till Ielbäckens naturreservat. Naturreservatsränsen sammanfaller med fastihetsränsen för Järva 2:1. I ränszonen är mark inom naturreservatet påverkad av krossverksamheten. Intill planområdet, inom naturreservatet, lier ett alkärr med en yta på ca 0,5 hektar. Sydost om området år ett en kraftlednin om 220 kv som tillhör Svenska kraftnät och en lednin om 70 kv som tillhör Vattenfall. Kraftledninarna inår i projekt s Ström och beräknas tas ur bruk Enlit avtal mellan Järvastaden och nätäarna har Järvastaden rätt att på een bekostnad påbörja alternativa åtärder för att avveckla ledninarna om inte nätäarna lämnat in ansökan om koncession och miljödom senast före utånen av Översiktsplan Gällande översiktsplan är från Enlit ÖP 2030 Järvastaden bebyas främst med bostäder. Det finns ett behov av att kunna erbjuda marknära läenheter i Solna och delar av Västerjärva och Ulriksdalsfältet bedöms som lämplia för detta. Tidiare proram och planer En fördjupad översiktsplan (FÖP) för Västerjärva och Ulriksdalsfältet antos Enlit FÖP:en ska området utvecklas med attraktiva bostäder och verksamheter. Läet nära Ulriksdals station ska innebära att bilanvändnin inte stimuleras. De reionala rönstråken ska bevaras och i första hand ska redan ianspråktaen mark användas för bebyelse. I FÖP:en talas om en mer stadsmässi bebyelse i två-tre våninar. I planförslaet föreslås en blandnin av radhus och kedjehus. 7

8 Tenbom Landskap Bild 1. Krossområdet Bild 2. Norra delen av planområdet vid ränsen mot naturreservatet 8

9 Bild 3. Gunnarboväen vid krossen 9

10 q1 Tenbom Landskap 5. Planförsla Området es en småskali, tät och rön karaktär med en blandnin av kedjehus och radhus (framsidan och bild 4). Tydlia aturum skapas samtidit som bebyelsen orienteras så att oda solförhållanden skapas. I huvudsak orienteras bebyelsen i nord-sydli riktnin och följer därmed terränen. Läns atorna föreslås mindre träd vilket skiljer det bebyda områdets veetation från naturreservatets höa träd. I förslaet es extra tynd åt platsen vid entrén till naturreservatet i väster. Gunnarboväen utör en tydli räns mellan bebyelsen och befintlit naturområde i söder. Området prälas av närheten till naturmarken. Möjliheten att nå Ielbäckens naturreservat finns på flera olika platser i områdets norra del. Ett promenadstråk i öst-västli riktnin erbjuder en een och bilfri promenad med sittplatser, lekytor och öppen davattenhanterin i form av svackdiken. Stråket är en rön nerv enom området med rupper av större och mindre träd som når ut i och annonserar stråket i aturummen. N meter 2 meter JÄRVA N PARK B parkerin B parkerin B 2: N Ielbacken GRÖNLINGEN 26 parkerin B serv N Järva skjutbanevä Våtmarksväen Gunnarboväen serv serv 7 20 serv 8 serv 1 serv 2 DAGGKÅPAN :4 q1 k2 e1 f1 n1 I NATTSLÄNDAN 2 1 C 2:16 GATA PARK 12.0 v1 p v1 p1 EI 12.0 v1 p1 parkerin 12.0 v1 p1 GATA parkerin B 4 5 N :23 11 Meanderslinan Järva skjutbanevä NATTSLÄNDAN 2 2 ÄLGÖRTEN 1 Bild 4. Plankarta. För information om markanvändnin, se planhandlinar. Yta betecknad Planbestämmelser B (ul) betyder bostäder fortsättnin Fastihetsräns och yta Barret Kvartersräns sammanfallande Koordinatsystem Sweref Värdefulla bynader och områden Grankällan betecknad med C fastihetsräns (brun) betyder Höjdsystem centrum. RH 2000 Bynaden får inte rivas serv Lr 3D fastihetsräns/utrymme Kvartersräns Gräns för servitutsområde Gräns för ledninsrätt 4:1 3 \1\ Fastihetsbeteckninar Mark/atuhöjd Bynad, beränsninslinjen utörs av takkontur Bynad, beränsninslinjen utörs av husliv Rutnätspunkt MätklassII Grundkartan upprättad av Solna kommun enom utdra och kompletterin av kommunens baskarta Mats Skilber Kart & Mätninsinenjör Roten Kvartersnamn Skala 1: Riset 25 Kvisten Orinalformat A1 50 Kotten 75 Grenen 100 m STÖRNINGSSKYDD För minst hälften av av boninsrummen i varje läenhet ska den ekvivalenta ljusnivån utanför fasad ha läre nivåer än 55 db(a).samtlia läenheter ska ha tillån till uteplats med höst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå och den maximala ljudnivån får ej överstia 70 db(a). ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den da planen vinner laa kraft. ILLUSTRATION Illustrationslinjer Illustrationslinje Normalt planförfarande Antaandehandlin, upprättad mars Proram Redoörelse efter proram Planbeskrivnin Detaljplan för Grankällan Stadsdelen Järva i Solna stad Ann-Christine Källesko Plan- och bychef Genomförandebeskrivnin Miljökonsekvensbeskrivnin Samrådsredoörelse Jonas Ellenfors Planarkitekt

11 6. Konsekvenser Bedömnin av konsekvenser Miljökonsekvenserna bedöms enlit följande skala. Stora, måttlia eller små neativa konsekvenser. Varken positiv eller neativ konsekvens Stora, måttlia eller små positiva konsekvenser Kulturmiljö Förutsättninar Kulturhistoriska lämninar Inom naturreservatet mellan befintli kraftlednin och befintli körvä finns ett ravfält, RAÄ 10:1, med ett tiotal stensättninar (bild 6). I sydväst lier ett litet hörn av fornlämninens skyddsområde utanför naturreservatsränsen. Fornlämninen eller dess skyddsområde berörs ej av planen. Intill Gunnarboväen i norr lier den så kallade Skjutbaneföreståndarebostaden (bild 5). Villan uppfördes 1909 i nationalromantisk stil med faluröd träpanel och vita lister under ett valmat teeltak. Enlit kulturminnesvårdsproram för Solna stad utör villan Bynad av större värde ur historisk, kulturhistorisk eller konstnärli synpunkt. Bynaden bevaras och skyddsbestämmelser har införts på bynaden. I bestämmelserna säs att bynaden inte får rivas och att underhåll av fastiheten ska ske med traditionella material, färer och metoder. Eventuella ändrinar av fasaden ska vara anpassade till bynadens kulturhistoriska värde. Konsekvensbedömnin nollalternativ I nollalternativet kvarstår daens situation. Verksamhet som berör skyddsområdet är tillståndsplikti enlit 2 kap 2 och 6 la (1988:950) om kulturminnen m.m. Konsekvensbedömnin planförsla Förslaet berör ina fornlämninar eller skyddsområden för fornlämninar. Den värdefulla Skjutbaneföreståndarbostaden får skyddsbestämmelser i planen för att säkra det kulturhistoriska värdet. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms som positiva. 11

12 Tenbom Landskap Bild 5. Skjutbaneföreståndarebostaden RAÄ 10:1 RAÄ 88:1 Bild 6. Fornlämninar, utdra ur Fornlämninsreistret. Källa: Riksantikvarieämbetet 12

13 Naturmiljö och rönstruktur Förutsättninar Planområdet ränsar till Ielbäckens naturreservat som är en del av Järvakilen, en av s röna kilar. Ett viktit rönstråk år från Järva kro via Ulriksdals station, läns Gunnarboväen till entrén till naturreservatet. Delen läns Gunnarboväen inår delvis i planområdet. Enlit Solna stads rönplan (remissutåvan) behöver de röna stråk som finns utvecklas och kopplinarna till Ielbäckens naturreservat och Ulriksdalsområdet/Nationalstadsparken förbättras. Huvuddelen av planområdet är ida ianspråktaen mark för krossverksamhet. I nordväst, nord och öst ränsar området till Ielbäckens naturreservat. I väster och söder utörs planområdet av naturmark med i huvudsak lövträd, bl.a. ek. Flera ekar finns krin Skjutbaneföreståndarens bostad. Buskskiktet i området består på flera ställen av hassel och i en svacka finns ett fuktstråk med al. Norr om planområdet, precis innanför naturreservatsränsen finns ett alkärr. (bild 7 och 8). Krossverksamheten har påverkat alkärret bland annat enom deposition av stendam. Under senare år har sumpskoen blivit märkbart torrare. Det är dock svårt att avöra om det beror på nerderbördsfattia år och/eller krossens verksamhet. Förändrinen kan också ha skett i samband med sanerinen av markföroreninar i området. Vid inventerinstillfälle i april 2014 fanns dock vattenspeel i de läre liande delarna av kärret. Flera av alarna har tydlia socklar, även i höre liande delar som numera tycks uttorkade under större delen av året. I de mer permanent våta delarna växer riklit med kaveldun. Det finns även ott om una alar i slystorlek. Alkärret får vatten från höre liande områden i nordväst och sydöst, med bedömd störst tillrinnin från området i nordväst. Det sydöstra området inår delvis i planområdet. Konsekvensbedömnin nollalternativ I nollalternativet kvarstår daens situation. Dammspridnin och buller från verksamheten fortsätter. Konsekvensbedömnin planförsla Planförslaet innebär en förändrin av markhöjder i anslutnin till alkärret vilket förändrar avrinninen i området. Risk finns för minskad vattentillförsel till kärret. Vid sprännin av beret finns risk för att nya sprickbildninar dränerar kärret. Alkärr tillhör de naturelement som har ett enerellt biotopskydd enlit Förordnin (1998:1252) om områdesskydd enlit miljöbalken m.m. Enlit miljöbalkspropositionen (prop. 1997/98:45, sidan 719) ska även den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtärd utanför ett biotopskyddsområde iaktta hänsyn så att skada inte uppkommer på det berörda biotopskyddsområdet. 1 Enlit Naturvårdsverkets välednin kan verksamhetsutövaren behöva söka tillstånd för vattenverksamhet om alkärret kommer att avvattnas. Då det ida är svårt att bedöma i hur hö rad alkärret kommer att påverkas, därför bör samråd med länsstyrelsen hållas avseende behov av eventuell dispens eller tillstånd. Grönstråket läns Gunnarboväen påverkas av planförslaet, då skoen avverkas i ett smalt område läns befintli vä för att väen ska kunna flyttas. 1 Naturvårdsverket. Biotopskyddsområden. Välednin om tillämpnin av 7 kap 11 miljö balken. 13

14 Bild 7. Alkärret i relation till reservatsränsen Källa: Vectura 14

15 Tenbom Landskap Bild 8. Alkärret 15

16 Som kompensationsåtärd för en eventuell dränerin av alkärret föreslås att diken söder om Gunnarboväen breddas till en våtmarksliknande damm innan vattnet leds till davattentrumman under järnväen. Bryn mellan naturmark och det nya området bör återskapas som kompensation för träd som tas ned i samband med bynationen. Konsekvenserna för naturmiljön är både positiva och neativa. För naturreservatet är det positivt att krossverksamheten ersätts med bostäder. Krossverksamheten har på nåra ställen jort intrån i naturreservatet. Intrånen planeras återställas vid planens enomförande. Tillänliheten till naturreservatet ökar och mer rönska tillkommer i naturreservatets ränszon och i det tidiare verksamhetsområdet. Dammspridnin och industribuller från krossverksamheten försvinner. Neativa konsekvenser för naturmiljön är risken för dränerin av alkärret. Det finns risk för oönskat trädårdsavfall inne i reservatsområdet vilket påverkar reservatet neativt. För att minimera risk för detta skiljs naturreservatet från bostadstomterna med väar och ånväar Sammantaet bedöms konsekvenserna som måttlit neativa. Bild 9. Vätunneln under järnväen. Davatten år i tunneln till höer i bild 16

17 Vatten Brunnsviken Förutsättninar Planområdet lier inom Brunnsvikens avrinninsområde. Brunnsviken har otillfredsställande ekoloisk status med krav på od status 2021 enlit ällande miljökvalitetsnormer för vatten. Det finns viss risk för att Brunnsviken inte kommer att nå od ekoloisk status Det är därför viktit att utforma davattenhanterinen så att belastninen på Brunnsviken blir så liten som möjlit utifrån platsens förutsättninar. Vid i anspråktaande av naturmark är det mycket svårt att sänka belastninen jämfört med om naturmarken varit kvar. Vi exploaterin av övria delar av planområdet finns större möjlihet att vidta åtärder som minskar belastninen på Brunnsviken. Den kemiska ytvattenstatusen bedömdes vid senaste vattencykeln som od och kvalitetskravet 2015 är fortsatt od status. I nuläet leds davatten från planområdet via öppna diken läns Gunnarboväens båda sidor, via en trumma under väen vidare läns ett dike i tunneln under järnväen till diken på järnväens östra sida. Vid höa flöden översvämmas tunneln. Söder om vätunneln finns en trumma under järnväen som är avsedd för att leda vatten från västra till östra sidan om järnväen och sen vidare till Brunnsviken. Inen renin av vattnet, förutom det som sker i dikena, sker innan vattnet når recipient. För att minimera avrinnin av davatten från planområdet föreslås en lösnin med infiltration och fördröjnin av davatten inom bostadsområdet, läns Gunnarboväen samt strax nedströms planområdet. Gunnarboväen bör skevas söderut innan den når tunneln så att vatten i väens norra dike kan ledas via trumma till det södra sidan. Därmed undviks att vatten vid höa flöden rinner ner till tunneln och blir stående. Davattenhanterinen föreslås utformas så den blir ett tillskott i området och ansluter till naturområdets karaktär. Konsekvensbedömnin nollalternativ I nollalternativet kvarstår daens situation med fortsatt översvämnin av vätunneln vid krafti nederbörd. Belastninen på Brunnsviken fortsätter som ida. Konsekvensbedömnin planförsla Föreslaen lösnin er både en flödesfördöjnin och renin av davattnet. Området har tidiare till stor del varit verksamhetsområde utan särskilda åtärder för renin eller fördröjnin av davatten. Förslaet innebär att davatten fördröjs och renas via fastlänin i maasin och diken innan det når Brunnsviken vilket i sin tur bidrar till minskad belastnin av närinsämnen och andra föroreninar. Konsekvenserna för davatten bedöms som måttlit positiva i och med att vattnet fördröjs och renas samt i och med att risken för översvämnin i tunneln försvinner. 17

18 Buller Förutsättninar Planområdet lier intill Ostkustbanan och är utsatt för höa bullernivåer från tåtrafiken. Ytterliare länre österut lier E4. En trafikbullerutrednin har jorts av Structor, rapport nr r01, daterad med reviderin där både buller från vä- och tåtrafik beräknas. Den ekvivalenta bullernivån från trafik E4 lier under riktvärdet 55dBA vid fasad. Hösta ekvivalentnivå från tåtrafik beräknas till upp mot 63 dba, och ällande riktvärde klaras inte. För att klara riktvärdet 55 dba vid fasad uformas bebyelsen så att sidan som vetter mot järnväen utör skydd för bebyelsen bakom. I nåra fall måste avste från riktvärdet öras. Den maximala bullernivån från tåtrafik är upp mot 82 dba vid mest utsatta fasad. Med placerin av uteplatser skyddade från spåret kan en bullernivå på höst 70 dba maximal nivå klaras. Konsekvensbedömnin nollalternativ I nollalternativet bys ina bostäder i området. Konsekvensbedömnin planförsla Genom att använda bebyelsen som skärm mot järnväen samt arbeta med bodar, plank och carports som bullerskydd klaras riktvärdet 55 dba för ca 90% av läenheterna. För resterande ca 10% behöver avstesfall öras från ällande riktvärden. Generellt för området bedöms konsekvenserna som små neativa konsekvenser, medans de neativa konsekvenserna för de mest utsatta bostäderna bedöms som stora. Sammantaet bedöms dock bullersituationen förutsatt att förelsana åtärder vidtas som odtabar. Risk Förutsättninar På Ostkustbanan förekommer transporter av farlit ods. Enlit Länsstyrelsen i s län ska riskerna från transporter med farlit ods på järnvä analyseras när ny bebyelse inom 150 meter från järnväen planeras. En riskanslys har därför taits fram av Brandskyddslaet, Riskanalys avseende farlit ods, Risknivån i området påverkas av olyckor med transporter av massexplosiva ämnen, brännbara respektive iftia aser, brandfarlia vätskor, oxiderande ämnen samt oraniska peroxider. I en fördjupad analys har beräknin av riskmåttet individrisk för oskyddade personer utomhus jorts. I analysen har daens odsmänd samt pronostiserad odsmänd år 2050 studerats. Den del av planområdet där bostäder föreslås lier höre än närmaste spår på järnväen vilket medför ett naturlit skydd mot urspårnin på järnväen. Konsekvensbedömnin nollalternativ I nollalternativet bys ina bostäder i området. Konsekvensbedömnin planförsla 18

19 Resultatet av den förjupade analysen visar att individrisken hamnar på en acceptabel nivå inom planområdet även vid en krafti framtida öknin av odstrafken. Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd mellan järnvä och sammanhållen bebyelse (50 meter) uppfylls. I riskanalysen bedöms därmed att föreslaen markanvändnin för bostäderna är acceptabel och föranleder ina krav på säkerhetshöjande åtärder. Konsekvenserna bedöms som varken positiva eller neativa. Förorenad mark Förutsättninar Större delen av området har använts för olika verksamheter; krossverksamhet, betonstation och asfaltverk. Varje verksamhetsutövare som varit på platsen har sanerat marken inom sitt i anspråktana område till Mindre Känsli Markanvändnin (MKM). I en miljöteknisk markundersöknin (ÅF ) redovisas enstaka punkter med där halter av oljefraktioner och/eller PAH överskred MKM. Utredninen konstaterar att med hittills utförda marksanerinar är risken för påverkan på omivninen enerellt relativt lå. Det kan dock inte uteslutas att djupare liande ställvis förekommande oljefraktioner kan medföra påverkan på den ekoloiska markmiljön. Inom planområdet finns två skjutvallar. Försvarsmakten har tait fram dels en markundersöknin med åtärdsförsla, dels ett proram för miljö- och utförandekontroll vid schaktsanerin av skjuvallarna (NIRAS och ). För mark där bostäder ska byas krävs att marken saneras till Känsli Markanvändnin (KM). 7. Samlad bedömnin Planförslaet innebär att tidiare krossverksamhet ersätts med bostäder. Av de väsentlia miljöaspekter som redovisas i denna MKB är det endast konsekvenserna för naturmiljön som bedöms som måttlit neativa på rund av risken för dränerin av alkärret. I övrit är konsekvenserna positiva eller små neativa. Denna bedömnin förutsätter att förorenad mark saneras. Nåra av bostäderna inom området är utsatta för höa bullernivåer och avste från riktvärdena krävs för att klara att minst hälften av boninsrummen har en ekvivalent ljunivå på höst 55 dba vid fasad. 19

20 8. Försla till åtärder och anpassnin Förorenad mark kommer att saneras till Känsli Markanvändnin enlit Naturvårdsverkets riktlinjer. Det äller både skjutvallar och eventuella föroreninar från asfaltverket och annan verksamhet inom området. Möjli kompensationsåtärd för eventuella neativa konsekvenser för alkärret är att tillskapa en ny våtmark inom eller i anslutnin till planområdet. 20

21 9. Refererenser Brandskyddslaet. Riskanalys avseende farlit ods. Grankällan, Solna stad. Granskninshandlin Brandskyddslaet. Riskanalys avseende farlit ods. Krossen - idrottsplats i Järvastaden, Solna stad. Granskninshandlin Järvastaden. Förstörd mark i naturreservat. Februari Naturvårdsverket. Biotopskyddsområden. Välednin om tillämpnin av 7 kap 11 miljöbalken. Handbok 2012:1. December NIRAS. Miljöteknisk markundersöknin med åtärdsförsla för kulfån i Baartop, Jäva, Solna kommun. Försvarsmakten Miljöprövninsenheten NIRAS. Proram för miljö- och utförandkontroll vid schaktsanerin av skjutbanor i Baartorp, Järva, Solna kommun. Försvarsmakten Miljöprövninsenheten Solna stad. Solna stads rönplan. Remissutåva Solna stad. Fördjupad översiktsplan för Västerjärva och Ulriksdalsfältet. Antaen i juni Solna stad. Planbeskrivnin detaljplan för kv Grankällan. Samrådshandlin. Auusti Solna stad. Översiktsplan Antaen Structor. DP Grankällan, Järvastaden. Trafikbullerutrednin för detaljplan. Rapport nr r , reviderad Structor. Grankällan, Järvastaden. Buller från idrottsplats. Rapport nr r Vectura. Davattenutrednin Grankällan, Järvastaden , reviderad Vectura. Översiktli utrednin av naturvärden och hydroeoloi för sumpsko i Ielbäckens naturreservat ÅF. Miljöteknisk markunderösknin på Solnakrossen, Dnr ÅWL. Situationsplan, Järvastaden, Grankällan Diitala källor Fornsök. Sidan besökt