GRÖNA FAKTA TYCKER MÄNNISKOR OCH FÅGLAR OM SAMMA SORTS SKOG?

Transkript

1 GRÖNA FAKTA Foto: Nina Brunndahl Warnolf TYCKER MÄNNISKOR OCH FÅGLAR OM SAMMA SORTS SKOG? Den värdefulla, tätortsnära naturen minskar i Sverie. Trenden är tydli också i Europa rönytan per stadsinvånare är på vä nedåt. Trycket blir därför stort på naturen som både ska ynna den bioloiska månfalden, vara upplevelserik och funera för rekreation. Går det att undvika konflikter mellan estetik och naturvård i skötseln när måna intressen konkurrerar? Tycker människor och fålar om samma sorts sko? Av Erik Heyman, Silvia Henninsson och Bent Gunnarsson GRÖNA FAKTA 1/2011 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium Centrum för stadens utemiljö, vid slu

2 Konkurrensen stor om tätortsnära natur Till vänster om stien syns röjt område, på höer sida kontrollområde (inen röjnin). Hultaber, Borås. Foto: Erik Heyman Måna intressen konkurrerar om den tätortsnära naturen. Rekreation och friluftsliv är oftast huvudfunktioner men får ibland samsas med naturvård. Går det att förena de olika intressena utan att konflikterna blir för stora? Under senare år har man upptäckt att det finns stora bioloiska värden i och nära städer. Vissa tätortsnära skoar har varit skyddade från exploaterinsintressen under anska lån tid och detta medför att arter och naturtyper bevaras i större utsträcknin än i enomsnittlia skoar. Samtidit tyder tillänli information på att arealen rönyta i Sveries städer och tätorter minskar. Trenden är tydli också i Europa areal rönyta per stadsinvånare är på vä nedåt. Hur påverkas rekreationsvärden och bioloisk månfald av den skötsel som utförs i tätortsnära skoar? Vi undersökte denna fråeställnin i fem skoar nära de tre tätorterna Alinsås, Borås och Skövde. Våra resultat ökar kunskapen om skötselns betydelse för att utveckla värden i natur, både för människor och för andra oranismer. Vår forsknin och våra fråeställninar är främst knutna till tätortsnära lövskosområden, vars främsta funktion inte är virkesproduktion utan att erbjuda oda rekreationsmöjliheter och ett rikt djur- och växtliv. Tätortsnära sko i Sverie är till stor del kommunalt äd, vilket i måna fall ökar möjliheten att bedriva en skosskötsel med höa värden för rekreation och naturvård som mål. Röjnin vanli åtärd Röjninar av buskar och mindre träd är en vanli skötselåtärd för att öka rekreationsvärden i tätortsnära lövskoar. Det är en anska enkel skötselåtärd som ändå har en stor påverkan på det visuella intrycket i skoen. Ett relativt stort så kallat siktdjup har visat si vara en vikti faktor för hur 2

3 Röjd 3 5 ha Mosaik Kontroll Schemat visar hur röjninarna utfördes. Antinen heltäckande över ytan (Röjd), fläckvis i rutnät på cirka 50x50 meter (Mosaik) eller inen röjnin (Kontroll). Unik möjlihet Sammanfattninsvis har vårt skötselexperiment ett oss en unik möjlihet att i stor skala och på ett systematiskt vis testa skötselåtärder och öra studier före och efter åtärderna. Den här typen av kontrollerade och storskalia fältexperiment är ovanlia inom ekoloisk forsknin på rund av ekonomiska aspekter och det tidskrävande arbete som blir följden av att inventera ett antal områden under flera fältsäsoner. Vi tror och hoppas att våra slutsatser av projektet kan leda fram till en förbättrad och mer faktabaserad skötselstratei för tätortsnära lövskosområden. trevli skoen upplevs vara att vistas i. Studier, där allmänhetens preferenser undersökts, har visat att ett siktdjup på 40 till 50 meter upplevs som mest tilltalande. En lövsko med ett väl utvecklat buskskikt har oftast en sikt på endast ett fåtal meter. Det kan av måna skosvandrare uppfattas som alltför tätt och mörkt. Det kan öra att man inte vill besöka skoen, särskilt i urbana omivninar. Samtidit finns studier som visar att ett väl utvecklat buskskikt är av stor betydelse för fåelfaunan. Måna fålar använder buskskiktet för att söka föda och ömma si för rovdjur. Detta ör att det kan finnas en konflikt i skötseln av tätortsnära skosområden om man både vill öka skoens rekreationsvärden och skapa förutsättninar för ett rikt fåelliv. Studie i stor skala Vi enomförde ett storskalit fältexperiment i fem tätortsnära skosområden, där vi testade olika typer av röjnin och följde upp röjninarnas påverkan på fåelfaunan och skoens värden för rekreation. Två typer av skötsel utfördes, dels parkröjnin med omfattande (90 procent) röjnin av buskar och mindre träd, dels mosaikröjnin med cirka 50 procent röjnin i ett fläckvis mönster (se fiur ovan). Dessutom lämnade vi helt oröjda ytor med tätt buskskikt som fick tjänstöra som kontrollområden. Varje skötselåtärd utfördes på en stor yta (3 5 hektar) och upprepades i våra fem försöksområden. Alla skosområden bestod av ekdominerad sko som inte varit utsatt för röjninar de senaste åren. Buskskiktet var därför väl utvecklat, med en tät vä av un rönn, brakved och hassel. Sikten var i de flesta skosområdena beränsad till ett par meter före röjninarna. Riset från röjninarna samlades ihop i höar som kördes ut och flisades ner. Detta var ett relativt arbetskrävande moment, jämfört med buskröjninarna. Om röjninar utförs med tätare intervaller (2 5 år, beroende på växtplatsen) så blir inte mänden avverkat ris så stor att det behöver köras ut med maskin. Röjninarna utfördes under hösten och vintern I fyra av skoarna sköttes den av kommunala arbetsla och i en av personal från Götebors universitet. Träd och buskar med en basdiameter på mindre än en decimeter röjdes bort, men hassel som växte i buketter sparades. För att få ett mått på hur veetationen påverkades i detalj av skötselåtärderna jorde vi också mätninar av busk- och trädveetationen före och efter röjninarna inklusive mätninar av skoens siktdjup. Röjnin vid Hultaber, Borås. Foto: Erik Heyman 3

4 Varsam röjnin skapar mervärden för både människor och djur En terränående sky-lift användes för ett experiment där vi undersökte fålarnas påverkan på insekter i trädkronorna. Foto: Erik Heyman Upplevelsen av vilda djur och växter är en av de viktiaste anledninarna för människor att besöka skoar och naturområden. Men en öppen park, där människor känner si trya, är inte detsamma som en sko, där fålar kan leva ostört i den snåria veetationen. Det handlar om att hitta balansen i skötseln så att både människor och djur trivs. Småfålar hör till de mest uppskattade djuren. De är välkända, daaktiva och lätta att se och höra. Det är sedan tidiare känt att ett välutvecklat buskskikt har positiv inverkan på artrikedomen och antal av skosfålar. Samtidit är buskröjninar en vanli skötselåtärd för att öka rekreationsvärden i tätortsnära lövskoar. Vi studerade skötselns effekter på fåelfaunan enom att mäta antal och artmånfald av fålar före och efter röjninar av buskar och mindre träd i våra fem försöksområden. Dessutom utförde vi två experiment där vi studerade småfålars påverkan på småkrypspopulationer i busk- och trädskikt. Revirkarterinar er en od uppskattnin av antalet häckande fålar i ett skosområde och jordes under tre år: 2006 (före röjninarna) och (efter röjninarna). Med hjälp av dessa kunde vi mäta skötseleffekter på antal och artmånfald av de vanliaste fåelarterna. Mosaikröjnin bäst Resultaten visade att mosaikskötseln (50 procent röjnin av buskar och mindre träd) inte hade nåon sinifikant påver- kan på fålarnas antal jämfört med kontrollområdena. I de parkröjda områdena (90 procent röjnin) var det dock sinifikant läre tätheter av häckande fålar efter skötselåtärderna. Vi uppmätte en nedån på cirka 40 procent i de parkröjda områdena jämfört med kontrollområdena. Artmånfalden påverkades inte, röjninarna drabbade de undersökta arterna relativt jämnt. En öppen skosmiljö som blir resultatet av parkröjnin er ett sämre skydd för småfålar mot rovdjur, till exempel sparvhök och katt. Dessutom försvinner en vikti födoresurs eftersom måna småfålar letar föda i buskskiktet. Det verkar Revir/ha Kontroll Mosaik Röjd Medelantal fåelrevir per hektar i de tre typerna av experimentytor. Röjnin av buskar och sly enomfördes mellan 2006 och

5 som att mosaikröjnin inte har nåon neativ påverkan på antalet häckande fålar, vilket ör att den typen av röjninar kan vara att föredra i tätortsnära skosområden där man både vill öka rekreationsvärdet enom siktröjninar och samtidit bevara ett rikt fåelliv. Kompletterande fältexperiment Som komplement till revirkarterinarna enomförde vi två fältexperiment där vi undersökte insektsätande fålars påverkan på bytespopulationerna (här kallat småkryp vilket inkluderar insekter och övria leddjur) i busk- och trädskiktet. Genom dessa experiment kunde vi få en bild av busk- och trädskiktets betydelse som födoresurs för fåelfaunan och kunde även analysera eventuella skötseleffekter på fålarnas förmåa att hålla nere småkrypspopulationerna. Under sommaren 2007 enomförde vi ett utestänninsexperiment i buskskiktet. Vi placerade ut ett antal nätpåsar (totalt 60 stycken) som helt täckte in buskar av brakved och rönn i tre av kontrollområdena (där inen röjnin skett). Nätpåsarna jorde att fålarna inte kunde komma åt småkrypen på dessa buskar medan krypen kunde passera fritt enom nätmaskorna. Påsarna fick sitta ute under tio veckor. Hela busken samlades sedan in enom att en stor plastsäck träddes över den innan den kapades. För varje buske med nätpåse samlades en närliande buske in av samma art men som inte haft nätpåse runt si. Dessa fick tjäna som kontrollbuskar. Alla buskar enomsöktes sedan norant i laboratorium och samtlia småkryp samlades in och mättes. Tätheterna av småkryp kunde sedan jämföras mellan buskarna som varit nätinstända och kontrollbuskarna. Vikti för födan Resultaten visade att fålar har en mycket stark påverkan på småkrypen i buskskiktet. På de buskar som varit skyddade med nätpåsar var förekomsten av småkryp unefär dubbelt så hö som på kontrollbuskarna. Dessutom påverkades storleksfördelninen av småkryp så att stora individer var betydlit vanliare i de nätinstända buskarna, sannolikt på rund av att fålarna i första hand plockar de största bytesindividerna när de födosöker. Sammantaet visade vårt första utestänninsexperiment att buskskiktet är en vikti födoresurs för fålar, vilket kan vara en av förklarinarna till den nedån i fåeltäthet i de parkröjda områdena som vi observerade vid revirkarterinarna av småfålar. Under sommaren 2008 jorde vi ett nytt utestänninsexperiment. Denna ån placerades nätpåsar uppe i trädkronorna, på två olika höjdnivåer och i både parkröjda områden och i kontrollområden. Vi ville undersöka om det fanns skötselrelaterade skillnader i hur mycket fålarna födosökte i träden. Vi hade också en hypotes om att skötseln skulle kunna öra att fålarnas födosöksbeteende skulle ändras i höjdled beroende på röjninarna av underveetation. Experiment på höjden Nätpåsarna placerades ut med en terränående sky-lift som kunde nå upp till 15 meters höjd. Vi satte ut totalt 88 nätpåsar, varav hälften i parkröjda områden och hälften i kontrollområden. Efter fem veckor samlade vi in renarna med nätpåsar och tillhörande kontrollrenar på samma sätt som i det förra experimentet. Vi analyserade hur stor skillnaden i småkrypens antal och biomassa var mellan kontroll- och nätrenar. Detta av oss ett mått på intensiteten i fålarnas födosök. Vi jämförde sedan om det fanns skillnader i födosöksintensiteten som berodde på skötsel eller höjdnivå. Det vi fann var att fålarna hade en unefär dubbelt så hö inverkan på småkrypspopulationerna i kontrollområdena (inen röjnin av underveetation) jämfört med de parkröjda områdena. Röjninarna påverkade alltså fålarnas sätt att söka efter föda mer än det påverkade antalet häckande fålar som vi observerade vid fåelinventerinarna. Insektsätande fålar kan bidra till att hålla tillbaka utbrott av vissa skadeinsekter till exempel bladätande fjärilslarver. Detta räknas som en vikti så kallad ekosystemtjänst. Risken att denna funktion påverkas neativt av röjninar av underveetation kan vara ytterliare ett arument för en viss försiktihet med att utföra omfattande röjninar över stora ytor. Parkröjnin neativ Sammantaet visar våra undersökninar om skötselns påverkan på fålar att omfattande röjninar som utförs över större ytor kan ha neativa effekter på skoslevande småfålar. Vi fann neativa effekter av sådana röjninar både på antalet häckande fålar och på fålarnas sätt att söka efter föda. Om vi sätter in våra resultat i ett perspektiv av så kallade ekosystemtjänster betyder det att parkröjninar kan innebära en neativ påverkan både på den kulturella tjänsten att se och höra fålar, och på den upprätthållande tjänsten att hålla nere populationer av till exempel skadeinsekter. Röjninarna som utfördes på mindre ytor tycktes inte innebära nåon neativ inverkan på fåellivet och kan därför rekommenderas framför heltäckande röjninar i områden där man vill värna fåelfaunan. Art Bofink 36,6 40,0 Blåmes 36,5 36,0 Rödhake 33,5 45,9 Taloxe 33,1 31,0 Lövsånare 27,3 17,8 Svarthätta 17,9 14,3 Grönsånare 15,6 12,7 Nötväcka 14,9 18,3 Svartvit flusnappare 12,6 12,6 Koltrast 10,7 9,8 Trädårdssånare 5,0 5,5 Taltrast 3,6 6,4 Entita 3,6 0,7 Trädpiplärka 1,0 1,9 Kunsfåel 0,7 1,8 De 15 vanliaste fåelarterna i våra försöksområden. Siffrorna aner det totala antalet revir i våra skosområden under 2006 respektive

6 Ökad kunskap er större tolerans Vi jorde en studie där vi använde en metod som kallas Visitor employed photoraphy där deltaarna själva får fotorafera skosmiljöer som de tycker om respektive inte tycker om. Foto: Erik Heyman Om människor får veta varför ett område sköts som det ör ökar också toleransen. Även upplevelsen påverkas. Besökaren ser nåot positivt i det oskötta, eftersom det associerar till vild natur, månfald och variation. För att närma oss svaren på om det finns konflikter mellan estetik och naturvård jorde vi flera undersökninar. Den första studien var en bildenkät. Vi visade bilder från våra försöksytor, både röjda och icke-röjda, och bad deltaarna ranka platserna efter hur trevlia de upplevdes utifrån bilderna. Bilderna visades som ett bildspel på stor duk för totalt 85 deltaare som alla var studenter i samhällsvetenskap vid Götebors universitet. Trädsla, trädålder och fältskikt var snarlika på alla punkter, men buskskiktet var alltifrån öppet till nästan helt slutet. Tanken var att se om det fanns en kopplin mellan upplevd trevlihet och buskskiktets täthet. Täthet neativt Resultatet från enkäten var tydlit: Punkterna med tätast buskskikt fick läst bety medan punkterna med öppnare underveetation fick höst. Våra resultat liknar det man sett i tidiare preferensstudier, men vår studie hade ett ovanlit renodlat fokus på buskskiktet och dess skötselfråor. Senare enomförde vi också en fältstudie där deltaare fick å en slina i ett tätortsnära skosområde och själva ta bilder på platser som de upplevde som trevlia respektive otrevlia. Vid fältstudien använde vi en metod som kalllas Visitor employed photoraphy där deltaarna utrustas med kameror och anteckninsblock och sedan själva får e si ut och ta bilder. Kreativ metod Metoden har flera fördelar jämfört med traditionella bildenkäter. När man är ute i skoen och fotoraferar själv blir kopplinen till den ena skosupplevelsen större, jämfört med en föreställd upplevelse vid en bildenkät inomhus. Deltaarna får också friheten att själv välja sina miljöer istället för att ta ställnin till bilder som forskarna har valt ut. De som var med i vår studie upplevde metoden som kreativ och utmanande även om den tar en del tid i anspråk. Vi skickade ut deltaarna läns en två kilometer lån slina i Delsjöområdet, Götebors mest besökta friluftsområde. Slinan ick enom en varierad skosmiljö där det fanns moen ädellövsko med öppen underveetation, blandsko med välutvecklat buskskikt och en helt öppen miljö i kanten av en olfbana. Deltaarna fick låna en kamera och ombads sedan att ta fem bilder på de platser som de tyckte bäst om läns slinan och fem bilder på de platser som de illade minst. Varje bild skulle dessutom motiveras med en kortfattad kommentar. Två olika tillfällen Vi enomförde två omånar av studien, en i april innan löven hade slait ut på träden och en i september när alla löv fortfarande var kvar på träd och buskar. Deltaarnas bilder analyserades sedan utifrån ett antal faktorer med anknytnin 6

7 till skosskötsel, rekreation och bioloisk månfald. Vi undersökte sedan om dessa faktorer förekom mest frekvent i bilder som deltaarna klassat som positiva eller neativa. Resultaten blev överraskande olika dem man fått fram vid tidiare preferensstudier i skosmiljöer, främst bildenkäter. Död ved har i tidiare studier visat si uppfattas som relativt neativt ur estetisk synvinkel, även om den är vikti för bevarande av bioloisk månfald. I vår studie var död ved ett flitit fotoraferat objekt men var lika vanlit förekommande i positiva som i neativa bilder. Deltaarnas kommentarer till de positiva bilderna av död ved kunde till exempel vara John Bauer-känsla om en bild av en mossi ranlåa eller Ur det döda kommer liv om en höstubbe med vedsvampar. Neativa kommentarer till bilder på död ved var till exempel Visset och risit eller För tankarna till miljöförstörin. Positiv skoskänsla Tätt buskskikt förekom överväande i positiva bilder medan öppen underveetation oftast avbildades i neativa bilder. Den neativa inställninen till öppen underveetation kan förklaras av att måna bilder på öppna miljöer var tana i kanten av olfbanan och måna uppfattade den som ett neativt insla läns slinan. Om bilderna på olfbanan tos bort ur analysen så fick dock även öppna skosmiljöer en övervikt av positiva bilder. Bilderna på tät underveetation åtföljdes ofta av kommentarer som associerade till en positiv skoskänsla. Det som upplevdes som allra mest neativt var synli mänskli påverkan (exempelvis skyltar, soptunnor, skräp och däckspår). Två tredjedelar av bilderna som visade sådant var klassade som neativa. Det var små skillnader mellan resultaten från studierna i april och september, vilket visar på att upplevelsen av skosmiljön var relativt oberoende av årstiden. En kultureorafisk studie krin upplevda värden och aktiviteter i tätortsnära sko i Borås er en djupare bild av skötselns påverkan på rekreation i sko. Resultaten baseras på 230 enkäter från ett slumpat urval bland vuxna invånare i Borås stad samt intervjuer med besökare i naturreservatet Rya åsar. Unefär 70 procent av dem som svarade på enkäten menade att död ved kunde påverka deras vistelse och upplevelser i skoen neativt, en andel som för buskar och sly ökade till cirka 80 procent alltså en överla relativt neativ inställnin. Inställninen påverkas Hur påverkades inställninen av vetskapen om att sådana förfulande skötselinsla kan ynna artrikedomen i ett skosområde? En introducerande text löd: I skoar med döda träd ynnas vissa insekter och därmed även fåellivet. Man tror också att skoar som är täta och buskia kan ynna insekts- och fåellivet. Samtidit kan sådana skoar upplevas som mörka, instända och otrya när man vistas i dem. Hur tycker du de som sköter skoen bör aera? Cirka 84 procent av de svarande instämde helt eller delvis i att växt- och djurlivet bör prioriteras, även om det innebär mörkare och mer svårenomskådlia friluftsskoar! Ställer man på detta sätt friluftsintresset och naturvårds- Det här döda trädet fotoraferades av en deltaare för att visa en plats som upplevdes neativ. 7

8 En sko ska inte vara för välordnad, då är det inen sko länre. Sly och död ved, som ynnar djurlivet, hör hemma i skoen och kan till och med upplevas som nåontin vackert. Foto: Simon Brunndahl intresset mot varandra blir bilden alltså en annan än om man bara fråar om personens ena friluftsupplevelser. Även i intervjuerna framstår variationsrikedom och månfald i skoen, jämte upplevelsen av att få komma bort från det inrutade vardaslivet, som överordnade värden av vistelsen i skoen. De platser som beskrivs som vackra är framför allt prälade av variation. Favoritskoarna beskrivs ofta som blandskoar med en månfald av miljöer, liksom träd och växtlihet av olika ålder inom ett och samma område. Det betyder att man enerellt sett har en tolerant syn på förekomst av såväl sly som död ved. Skiljer park från sko Det är just denna variation som enlit informanterna särskiljer parker från sko. Medan parken är välordnad och planerad in i minsta detalj får naturen sköta si själv i skoen. Det får inte vara för välordnat, är en vanli kommentar. Döda träd, liksom buskar och sly hör till skoen och den månfald som finns där, och skoen sköter ju si själv på lån sikt, vilket visar på kunskaper om skoens succession och utvecklin bland de intervjuade besökarna på Rya åsar. En vikti aspekt som framkommer i intervjuerna, som till viss del kan förklara de relativt motsäelsefulla resultaten vad äller synen på till exempel öppen kontra tät sko, eller död ved, är att friluftsupplevelsen i stor utsträcknin är situationsbunden. Så här resonerar till exempel en av informanterna efter att ha uttalat si om döda träd i skoen, som han anser hör till skoen : All den här naturen måste ju finnas. Om man tänker på naturen här där ja bor, här kan det vara lite sumpit och träskit och det kan ju också vara lite häftit att titta på. Det beror ju på hur man känner si (...) du vill ju ha olika miljöer för olika sinnen. (Man, 55 år). Besökarna verkar alltså överens om att buskar, sly och död ved är naturlia skeden i skoens utvecklin och därmed nödvändia för den bioloiska månfalden även om man inte ärna vistas i just dessa områden särskilt läne utan oftast skyndar förbi. Liksom i Delsjön värjer si dock måna informanter mot en sko där mänden döda träd blir alltför dominant, vilket för tankarna till miljöförstörin. Studien visar både på en medvetenhet om vad bioloisk månfald faktiskt är och en rädsla för att miljö förstörinens effekter ska synas i den lokala miljön. Att tydlit informera besökare i ett område om vilka skötselstrateier man tillämpar, och varför, förefaller med andra ord vara en vikti åtärd för att förbättra förståelsen, och acceptansen, för dessa. GRÖNA FAKTA 1/2011 Erik Heyman är doktorand på Institutionen för växt- och miljövetenskaper vid Götebors universitet. Hans forskninsprojekt har titeln Hållbar skötsel av tätortsnära sko kombination av bevarad bioloisk månfald och rekreationsvärden och kommer att presenteras i en avhandlin som läs fram i maj Silvia Henninsson är doktorand i kultureorafi, verksam på Institutionen för kultureorafi och ekonomisk eorafi vid Götebors universitet. Hon forskar om den tätortsnära naturens betydelse för den urbana individen och inår i forskninsprorammet Friluftsliv i förändrin. Bent Gunnarsson är professor i tillämpad miljövetenskap vid Götebors universitet där han undervisar miljövetarstudenter, bedriver forsknin om bioloisk månfald i tätortsnära miljöer och populationsbioloi hos spindlar. Gröna Fakta sammanställs av Movium, SLU, Box 54, Alnarp. Telefon Redaktör: Titti Olsson. ISSN Publicerat i Utemiljö 1/