Psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika
|
|
- Frida Eriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska Institutet
2 Innehåll Vilka rekommendationer ges gällande psykosociala behandlingsmetoder vid missbruk och beroende av alkohol? Vilka rekommendationer ges gällande psykosociala behandlingsmetoder vid missbruk och beroende av narkotika? Vilka rekommendationer ges gällande screening/diagnostik av alkohol- och narkotikaproblem? Hammarberg
3 Beroendevårdens främsta utmaning Ingen vill dit Enbart 15-20% av de som har alkoholproblem söker vård (SOU 2011:35; Grant et al., 2007; Blomqvist et al., 2007) Hammarberg
4 Alkoholproblem i Sverige Beroende med sociala problem Svårt beroende Vit fläck på kartan Skadligt bruk (lätt-medelsvårt beroende) Riskbruk Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder (Andréasson et al., 2011 Berglund et al. 2010, Ramstedt, 2015)
5 Vilken vård föredrar människor för sina alkoholproblem? Hausken et al., 2016 Hammarberg
6 Vilken yrkesgrupp vill man ha hjälp av? Hammarberg
7 Hinder för att söka vård Skam Inte tilltalade av tillgängliga behandlingsalternativ Känner inte igen sig i terminologin (missbrukare, alkoholist, mm) Tror man måste sluta dricka helt Liten grad av självbestämmande Förknippar vård med Socialtjänsten Wallhed Finn et al., 2013; Cunnigham, 2007; Hausken et al., 2016
8 Vilka behandlingsmetoder rekommenderas vid beroendetillstånd? Hammarberg
9 Hammarberg
10 Varför riktlinjer? HammarbergHammarberg
11 Kort om riktlinjerna Tillstånd: Alkoholberoende, cannabisberoende, amfetaminberoende, kokainberoende, opiatberoende, samsjuklighet Åtgärd: t.ex. MET, KBT, CRA, olika typer av läkemedelsbehandlingar Särskilda granskningar: Samsjuklighet, ungdomar, sociala stödinsatser Genomgång av det vetenskapliga underlaget Arbetsdokument Prioriteringsgrupp Bedömer vetenskapligt underlag, hälsoekonomi, implementering Riktlinjer Hammarberg
12 Prioritering? Tillstånd: Alkoholberoende Åtgärd: Kognitiv beteendeterapi FoU Inte göra Hammarberg
13 Trappstegsmodell för anpassad intervention 3: Behandling (psykologisk/ läkemedel) 1: Uppmärksamma: Screening och kort intervention 2: Fördjupad diagnosticering Sobell & Sobell, 1995
14 Screening alkohol och andra droger Frågeformulär och/eller AUDIT 1 (bör) mm-mast 8 (kan) CAGE 9 (kan) ASSIST FoU Lab test Alkometer 1 (bör) CDT 2 (bör) PEth 2 (bör) EtG 2 (bör) EtS 2 (bör) GT 3 (bör) ASAT 5 (kan) ALAT 5 (kan) Alkoholhalt i urin 7 (kan) MCV 10 (kan) DUDIT 3 (bör) ASSIST FoU Hammarberg Urinanalyser 1 (bör) Snabbtest (u-prov) 5 (kan) Salivtester 8 (kan) Utandningsprov FoU (kan)
15 Alcohol Use Disorder Identification Test (AUDIT) Hammarberg
16 Drug Use Disorder Identification Test (DUDIT) Hammarberg
17 Screening Snabb Billig Krävs inte mycket utbildning Validerad Skapar möjlighet att ge information/ kunskap till personer som deltar Hammarberg
18 Hur ska screening för riskbruk av alkohol läggas upp? Vem? alla besök alla nybesök alla besök under viss tidsperiod alla med vissa besöksorsaker Hur? AUDIT delas ut i receptionen Livsstilstest delas ut i receptionen Livsstilstest görs på dator Labprover ordineras Frågan ställs vid besöket Vad görs med svaren? motiverande samtal pat bokas in för uppföljande samtal
19 Fördjupad diagnostik Åtgärd Instrument Addiction Severity Index (ASI) för bedömning av psykosocialt hjälpbehov 1 (1) (bör) ADDIS 3 (3) (bör) MINI 3 (3) (bör) SCID I 3 (3) (bör) DUDIT-E 3 (bör) TimeLineFollowBack 5 (6) (kan) Alcohol-E 5 (kan) DOK 6 (6) (kan) MAPS 9 (9) (kan) Alkoholvaneinventoriet (AVI-R-2) 10 (kan) SCAN 10 (kan) Hammarberg
20 Trappstegsmodell för anpassad intervention 3: Behandling (psykologisk/ läkemedel) 1: Uppmärksamma: Screening och kort intervention 2: Fördjupad diagnosticering Sobell & Sobell, 1995
21 Psykologisk behandling av alkoholberoende
22 Psykologisk behandling för alkoholberoende Behandling Prioritet (1-10) Motivationshöjande behandling (MET) 1 (bör) KBT eller återfallsprevention 2 (bör) Community Reinforcement Approach (CRA) 2 (bör) 12-stegsbehandling 2 (bör) Social Behaviour Network Therapy (SBNT) 2 (bör) Psykodynamisk/Interaktionell terapi 4 (kan) Kort intervention (ett samtal á 5-45 min) 10 (kan) Web-baserade interventioner FoU Acceptance and Commitment Therapy FoU Mindfulness som tilläggsbehandling FoU Hammarberg
23 Hammarberg
24 MET ramar (semistrukturerat) 1 inledande samtal (15 30 min.) + 4 samtal (30-45 min.) under 12 veckorsperiod. Samtal 1, vecka 1: Motiv för kartläggning av konsumtion och tester av alkoholrelaterade konsekvenser. Samtal 2, vecka 2-3: Återkoppling på kartläggningsresultat, med inbjuden närstående. Samtal 3, vecka 3-4: Forts återkoppling och att stärka motivation till förändring. Eventuellt utforma en plan. Samtal 4, vecka 6: Stärka motivation och bekräfta framgång. Samtal 5, vecka 12: Stärka motivation och bekräfta framgång.
25 FÖRÄNDRINGSTAL samband 1 Förändringstal har samband med klientens beteendeförändring Åtagande (drogbruk - Amrhein e tal., 2003; spel - Hodgins et al., 2009) Skäl förändra drogbruk predicerade minskat drogbruk (Baer et al., 2008) Förmåga fortsätta predicerade drogbruk (Gaume e tal., 2008; Baer et al., 2008) Vilja fortsätta predicerade drogbruk (Baer et al., 2008) Frekvens förändringstal predicerade nyktra dgr (Moyers et al., 2007) Bertholet et al., 2010 En målsättning med MI är att öka patientens förändringstal Förändringstal Beteendeförändring
26 FÖRÄNDRINGSTAL samband 2 Bra MI-färdigheter ökar patienters tal om förändring av ett beteende MI-färdigheter Förändringstal (Amrhein et al., 2003; Moyers et al., 2007; Bertholet et al., 2010; Apodaca & Longabaugh, 2009)
27 Tester/Formulär Alkoholkonsumtion: Alkoholkalender (TLFB) Mått på svårighetsgrad i beroendet: AUDIT och ICD 10. Alkoholrelaterade konsekvenser: Short Index of Problems (SIP) Psykisk hälsa: MADRS-S, GAD7. Biologiska markörer: CDT, Peth, GT, ASAT och ALAT Andra substanser Sammanställ testerna pedagogiskt formulär Förbered återkoppling
28 MET ramar (semistrukturerat) 1 inledande samtal (15 30 min.) + 4 samtal (30-45 min.) under 12 veckorsperiod. Samtal 1, vecka 1: Motiv för kartläggning av konsumtion och tester av alkoholrelaterade konsekvenser. Samtal 2, vecka 2-3: Återkoppling på kartläggningsresultat, med inbjuden närstående. Samtal 3, vecka 3-4: Forts återkoppling och att stärka motivation till förändring. Eventuellt utforma en plan. Samtal 4, vecka 6: Stärka motivation och bekräfta framgång. Samtal 5, vecka 12: Stärka motivation och bekräfta framgång.
29 Förutsättningar för MET Grundläggande utbildning för och erfarenhet av ett människovårdande yrke (exempelvis läkare, psykolog, psykoterapeut, sjuksköterska, socionom eller liknande) Grundläggande kunskaper om medicinska, psykologiska och sociala aspekter av beroendetillstånd. Grundläggande utbildning i MI Vara förtrogen med begreppen och har praktisk erfarenhet av MI. Vidmakthålla och utveckla Dina MI-färdigheter genom att regelbundet spela in samtal och få återkoppling på dessa Hammarberg 29
30 Psykologisk behandling för alkoholberoende Behandling Prioritet (1-10) Motivationshöjande behandling (MET) 1 (bör) KBT eller återfallsprevention 2 (bör) Community Reinforcement Approach (CRA) 2 (bör) 12-stegsbehandling 2 (bör) Social Behaviour Network Therapy (SBNT) 2 (bör) Psykodynamisk/Interaktionell terapi 4 (kan) Kort intervention (ett samtal á 5-45 min) 10 (kan) Web-baserade interventioner FoU Acceptance and Commitment Therapy FoU Mindfulness som tilläggsbehandling FoU Hammarberg
31 Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Utgångspunkt: Beroendetillståndet utgörs av ett inlärt tanke-/beteende-/känslomönster där alkoholanvändningen fyller en viktig funktion I behandlingen: Förändra inlärda mönster och ersätta dessa med nya icke-alkoholrelaterade mönster
32 Komponenter i en KBT behandling Beteendeanalys ( vad får Kalle att fortsätta dricka?, vad får Kalle att fortsätta vara nykter? ) Vanligt med flera metoder samtidigt. här och nu Förändra försvårande beteenden, t.ex. sociala färdighetsbrister, feltolkningar av signaler från den egna kroppen och omgivningen eller andras uppmärksamhet för olika beteenden. Förändrar beteendemönster Förändra tolkningen av andras och egnas tankar/handlingar Automatiska tankar, (t.ex. i samband med drogsug) Pedagogik - patienten får ökad förståelse. Exponeringsövningar Aktivering avslappningsövningar Hammarberg
33 Exempel på upplägg av KBT- behandling (Behavioral Self Control Training) Tillfälle 1: Målsättning, alkoholdagbok, motivationsfaktorer Tillfälle 2: Risksituationer (inre/yttre triggers) Tillfälle 3: Att dricka mindre när man dricker (funktionell analys) Tillfälle 4: Att avstå från alkohol (funktionell analys) Tillfälle 5: Utvärdering, vidmakthållande (Hammarberg & Wallhed Finn, 2015; Miller & Munoz, 2012) Hammarberg
34 Definitioner av kontrollerat drickande Kvantitativ definition: Konsumtion som inte överskrider vedertagna gränser för riskfylld konsumtion avseende 1) alkoholmängd över tid 2) berusningsdrickande Kvalitativ definition: Frånvaro eller kraftig reduktion av negativa konsekvenser av alkoholkonsumtionen: - psykisk och fysisk hälsa - social funktionsnivå - Relationer till andra - Prestationsnivå
35 Exempel på upplägg av KBT- behandling (Behavioral Self Control Training) Jan Berglin Hammarberg
36 50 Viktiga faktorer (1) Graden av beroende Måtlighetskonsumenter Helnyktra Inga beroendesymtom 1 till 10 beroendesymtom Fler än 10 beroendesymtom
37 Varför bör man erbjuda KBT-behandling med målsättningen kontrollerat drickande? Man kan lära sig att dricka kontrollerat även om man har utvecklat ett alkoholberoende Många drar sig för att söka vård som erbjuder helnykterhet som enda mål (man skulle nå dubbelt så många) Metoder inriktade på helnykterhet ger i allmänhet inte bättre resultat Personer med alkoholproblem efterfrågar behandlingsmetoden Det är lättare att acceptera att man inte kan dricka alkohol om man kommer fram till det själv hellre än att en expert berättar det för en.
38 Återfallsprevention ( Väckarklockan ) 1) Introduktion till KBT färdighetsträning 2) Risksituationer 3) Hantera sug - hantera tankar på alkohol och drickande 3) Problemlösning 4) Att tacka nej 5) Planera nödsituationer 6) Hantera begynnande återfall 7) Till synes betydelselösa beslut 8) Valfritt tema Meda AB, 2001
39 CRA (Community Reinforcement Approach) En kombination av KBT, MET, familje- och nätverksarbete, sociala interventioner, nykterhetsprövning, mm. Utgångspunkt: Vad är det som vidmakthåller individens missbruk? Syfte: Att förstärka beteenden som gynnar drogfrihet genom faktorer i individens omgivning
40 Tillfredsskalan: Livsområden Alkohol/droger 1 10 Arbete/studier 1 10 Ekonomi 1 10 Socialt umgänge 1 10 Personliga vanor 1 10 Äktenskap/relationer 1 10 Juridiska frågor 1 10 Känslomässigt liv 1 10 Kommunikation 1 10 Allmän tillfredsställelse 1 10
41 12-stegsmetoden (twelve-step facilitation) Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen - att våra liv hade blivit ohanterliga. Vi kom till tro att en kraft, större än vi själva, kunde hjälpa oss att återfå vårt förstånd. Vi beslöt att lägga vår vilja och vårt liv i händerna på Gud, sådan vi själva uppfattade Honom. Vi företog en genomgripande och oförskräckt moralisk självrannsakan. Vi erkände inför Gud, oss själva och en medmänniska alla våra fel och brister och innebörden av dem. Vi var helt och hållet beredda att låta Gud avlägsna alla dessa karaktärsfel. Vi bad ödmjukt Honom att avlägsna våra brister. Vi gjorde upp en förteckning över alla de personer vi hade gjort illa och var beredda att gottgöra dem alla. Vi gottgjorde alla dessa människor, så långt det var oss möjligt, utan att skada dem eller andra. Vi fortsatte vår självrannsakan och erkände genast om vi hade fel. Vi sökte genom bön och meditation fördjupa vår medvetna kontakt med Gud - sådan vi uppfattade Honom - varvid vi endast bad om insikt om Hans vilja med oss och styrka att utföra den. När vi, som en resultatet dessa steg, själva hade haft ett inre uppvaknande försökte vi föra detta budskap vidare till andra alkoholister och tillämpa dessa principer i alla våra angelägenheter.
42 - 12 tillfällen á 1timme - Individuellt - Arbeta med de olika stegen HammarbergHammarberg
43 Social Behaviour Network Therapy Bygger på en integrering av: - kognitiv beteendeterapi eller återfallsprevention - nätverksterapi och sociala aspekter av CRA - parterapi Utgår från att social interaktion och stöd från det sociala nätverket är centralt för ett positivt behandlingsutfall Saknas svensk manual HammarbergHammarberg
44 Psykologisk behandling för alkoholberoende Behandling Prioritet (1-10) Motivationshöjande behandling (MET) 1 (bör) KBT eller återfallsprevention 2 (bör) Community Reinforcement Approach (CRA) 2 (bör) 12-stegsbehandling 2 (bör) Social Behaviour Network Therapy (SBNT) 2 (bör) Psykodynamisk/Interaktionell terapi 4 (kan) Kort intervention (ett samtal á 5-45 min) 10 (kan) Web-baserade interventioner FoU Acceptance and Commitment Therapy FoU Mindfulness som tilläggsbehandling FoU Hammarberg
45 Psykologisk behandling av stimulantiaberoende
46 Psykosocial behandling av centralstimulantia (Kokain/amfetamin) Åtgärd Prioritet (1-10) Community Reinforcement 3 (bör) Approach (CRA) tillsammans med förstärkningsmetod (CoM) 12-stegsprogram 3 (bör) MATRIX 3 (bör) Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller återfallsprevention 4 (bör) Kort intervention med MI 6 (kan) Hammarberg
47 Förstärkningsmetod (CoM) = - +?
48 Förstärkningsmetod (Contingency management (CoM)) Belöning vid önskvärt beteende (negativa urinprov för droger)
49 Matrix Kombinerar delar från psykologiska och psykosociala behandlingsinsatser (återfallsprevention, tolvsteg) med socialt nätverksstöd (familjeprogram) + regelbundna urinprover Pågår 16 veckor med 52 träffar Utbildning om beroende av centralstimulerande droger, färdighetsträning, sociala stödgrupper. Familjemedlemmar deltar ett par gånger varje vecka eftervård en gång per vecka. Certifiering via the Matrix Institute (Manual finns på nätet) Hammarberg
50 Psykosocial behandling av centralstimulantia (Kokain/amfetamin) Åtgärd Prioritet (1-10) Community Reinforcement 3 (bör) Approach (CRA) tillsammans med förstärkningsmetod (CoM) 12-stegsprogram 3 (bör) MATRIX 3 (bör) Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller återfallsprevention 4 (bör) Kort intervention med MI 6 (kan) Hammarberg
51 Psykosocial behandling av cannabisberoende Åtgärd Prioritet (1-10) KBT eller återfallsprevention med tillägg av MI eller MET 3 (bör) Motiverande samtal (MI) 5 (kan) Haschavvänjningsprogrammet (HAP) 6 (kan) Förstärkningsmetod (CoM) som tillägg till KBT eller MI 7 (kan) Web-baserad behandling 8 (kan) Hammarberg
52 Psykosocial behandling av opiatberoende Åtgärd Prioritet (1-10) KBT elller återfallsprevention som tillägg till underhållsbehandling 3 (bör) CRA som tillägg till underhållsbehandling 4 (bör) Motiverande samtal (MI) 5 (kan) Förstärkningsmetod som tillägg till underhållsbehandling(com) Psykodynamisk/interaktionell terapi som tillägg vid underhållsbehandling 5 (kan) 5(kan) 12-steg som tillägg till underhållsbehandling 8 (kan) Hammarberg
53 Vad kännetecknar behandling? (1) Metoder som tillämpas för att motivera till förändring Metoder som är inriktade på att ändra själva beteendet (relaterat till beroendeproblemen) Metoder som minskar de förstärkande effekterna av alkohol/droganvändning SBU-rapporten (2001); Nationella riktlinjerna (2007); (2015) Hammarberg
54 Vad kännetecknar behandling? (2) Hammarberg
55 Psykologisk och psykosocial behandling för alkoholberoende Behandling Prioritet (1-10) Motivationshöjande behandling (MET) (bör) KBT eller återfallsprevention (bör) Community Reinforcement Approach (CRA) 8 2 (bör) 12-stegsbehandling 12 2 (bör) Social Behaviour Network Therapy (SBNT) 8 2 (bör) Psykodynamisk/Interaktionell terapi? 4 (kan) Kort intervention (ett samtal á 5-45 min) (kan) Web-baserade interventioner 5 FoU Acceptance and Commitment Therapy FoU Mindfulness som tilläggsbehandling FoU Hammarberg
56 Den etablerade synen på personer med beroendeproblem
57 Hur ser den typiske personen ut som har problem med alkohol och/eller droger? Vrid huvudet åt valfritt håll
58 Alkoholproblem i Sverige Beroende med sociala problem Svårt beroende Vit fläck på kartan Skadligt bruk (lätt-medelsvårt beroende) Riskbruk Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder (Andréasson et al., 2011 Berglund et al. 2010, Ramstedt, 2015)
59 Den typiska synen på alkoholberoende Alkoholberoende är en kronisk, progressiv och irreversibel sjukdom präglad av tilltagande episoder av kontrollförlust och upptagenhet vid tankar på drickande samt tilltagande negativa konsekvenser. Enligt detta synsätt är helnykterhet det enda tänkbara alternativet.
60 Alcohol problems last year - 5 years after DSM-IV dependence diagnosis (Dawson et al., 2005) Hammarberg
61 Alkoholbrukssyndrom (DSM-5) 1. Dricker alkohol i större mängd eller under längre period än avsett (kontrollförlust). 2. Varaktig önskan om/misslyckade försök att begränsa eller kontrollera intaget. 3. Mycket tid ägnas åt att anskaffa, konsumera eller återhämta sig från alkohol. 4. Alkoholsug, eller en stark önskan eller längtan efter att dricka alkohol. 5. Upprepat drickande vilket leder till personen misslyckas med att fullgöra sina åligganden på arbetet, i skolan eller i hemmet. 6. Fortsatt drickande trots ständiga/återkommande sociala eller mellanmänskliga problem orsakade/förvärrade av alkoholen 7. Viktiga sociala aktiviteter, yrkes- eller fritidsaktiviteter överges/minskas pga. drickandet 8. Upprepat drickande i situationer där det medför betydande risker för fysisk skada. 9. Drickandet fortgår trots vetskap om bestående eller återkommande fysiska eller psykiska besvär som troligtvis orsakats/förvärrats av alkoholen. 10. Tolerans definierat som endera av följande: a. Behov av ökad mängd alkohol för att uppnå berusning eller annan önskad effekt b. Påtagligt minskad effekt vid fortsatt intag av oförändrad mängd alkohol 11. Abstinens, vilket visar sig i endera av följande a. Ett abstinenssyndrom som är typiskt för alkohol b. Alkohol (eller liknande substans) används i syfte att lindra/undvika abstinenssymtom
62 Mer eller mindre - INTE antingen/eller Inte beroende Beroende 2-3 kriterier 4-5 kriterier 6-11 kriterier Lindrigt syndrom Medelsvårt syndrom Svårt syndrom Beroendeproblem är en glidande skala Hammarberg
63 Vad kännetecknar behandling? (3) Hammarberg
64 Vad kännetecknar behandling? (4) The outcome equivalence paradox Specifik behandling är bättre än standardbehandling och ingen behandling alls, men ingen specifik behandling är överlägsen någon annan Längre behandlingar ger i allmänhet inte bättre effekt Vanlig missuppfattning Man kan göra vad som helst Hammarberg
65 Specialistvård vs primärvård för alkoholberoende patienter HammarbergHammarberg Wallhed Finn, Hammarberg & Andreasson, 2016
66 Varför fungerar specifik behandling? Fokus på drogrelaterade tankar/känslor/beteenden Specifika behandlingsmetoder (ej stödsamtal!) Välstrukturerad Lättillgänglig - välkomnande Uppmuntrar aktivt deltagande (jobba hemma) Tillräcklig tid bör ges för behandlingen Gemensamt beslutsfattande med hänsyn till patientens egen målsättning (e.g. Berglund et al., 2003; UKATT, 2005) Hammarberg
67 Vad kännetecknar behandling? (5) Matchning har liten betydelse Hammarberg
68 Project Match Kan man matcha patienter till behandling? 952 Öppenvårdspatienter, samt 774 patienter i eftervård efter inläggning. Patienter randomiserades till tre typer av behandlingar: Tolvstegsbehandling, KBT samt Motivationshöjande terapi. 3 månaders behandling Uppföljning 1 år efter avslutad behandling Dryckesmönster, psykisk/fysisk hälsa, livskvalitet, mm. Project Match Research Group. (1997). Matching alcoholism treatments to client heterogeneity: Project MATCH Posttreatment drinking outcomes. Journal of Studies on Alcohol, 58(1), 7-29.
69 Poject match - matchningsvariabler Svårighetsgrad i beroendet Personlighetsstörning Personlighet Psykopatologi (DSM-III-R) Tidigare behandling Self-efficacy Social funktion Readiness-to-change Ålder Kön Somatiska komplikationer Etc
70 Project Match - Resultat Minskning av alkoholkonsumtionen Inga skillnader mellan behandlingarna matching may not be an important factor in determining client outcomes
71 Vad kännetecknar behandling? (6) Klienten/patientens egen målsättning är den viktigaste prediktorn för framgång i behandling Hammarberg
72 Patienten är viktigaste prediktorn för framgång i behandling Adamson, 2010
73 Sammanfattning vad hjälper? Metoder som tillämpas för att motivera till förändring Metoder som är inriktade på att ändra själva beteendet (relaterat till beroendeproblemen) Metoder som minskar de förstärkande effekterna av alkohol/droganvändning SBU-rapporten (2001); Nationella riktlinjerna (2007); (2015) Hammarberg
74 CRAFT (Community Reinforcement and Family Training) Engagera den som dricker till behandling Minska alkoholkonsumtionen Förbättra psykisk, fysisk och relationell hälsa för anhöriga (och familjen) Internetbaserat stöd för anhöriga: Craftstudien.se
Psykosologisk och psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika
Psykosologisk och psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och
Läs merPsykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende
Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska
Läs merPsykosociala behandlingsmetoder vid beroendetillstånd
Psykosociala behandlingsmetoder vid beroendetillstånd Nationell baskurs 2014-11-25 Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning
Läs merMET (Motivational Enhancement Therapy)
MET (Motivational Enhancement Therapy) IKMDOK 2018-11-07 Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm/Riddargatan 1 Centrum
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merSamtalsteman om alkohol
Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merCRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning
Läs merPsykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)
Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merUnderlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merStöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor
Läs merKatrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Läs merGapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014
Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer?
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merPsykosociala metoder och stöd
Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade
Läs merKognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm
Läs merPsykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merN y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!
Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne
Läs merRiskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson
Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex
Läs merGapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland
1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund
Läs merBehandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm
Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merRiskbruk, Skadligt bruk och beroende
Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter
Läs mer15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1
15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,
Läs merRiskbruk, Skadligt bruk och beroende
Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande:
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merSocialstyrelsens chefsstödsmanual
Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen
Läs merRusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol
ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,
Läs merRiskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen
TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar
Läs merTeam Nexus. Enhetschef Erik Fredriksson
Team Nexus Enhetschef Erik Fredriksson 063-14 30 00 Nexus Eriksbergsvägen 75 Psykosocial missbruks- och beroendebehandling Följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Åtta medarbetare, socionomer och
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merLARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd
LARS ÖHMAN Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd Utbildningsprogram Hösten 2017 Kontaktuppgifter: Lars Öhman Almgatan 6 814 41 Skutskär Tel: 076 138 20 89 @adress: ohman.lars@outlook.com INNEHÅLL 1
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?
1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484
Läs merÄldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Läs merVarför behandla alkoholberoende i primärvården?
Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende
Läs merManual för Motivationshöjande behandling MET. (Motivational Enhancement Therapy)
Manual för Motivationshöjande behandling MET (Motivational Enhancement Therapy) Svensk reviderad version av: Anders Hammarberg, Sven Andreasson, Claudia Fahlke, Lars Forsberg, Magnus Johansson, Agneta
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso-
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården
Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per
Läs merLokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun
Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västernorrland den 17 maj Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32
Läs merBaskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015
Välkommen till: Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Kursansvariga; Peter Tudén Sjuksköterska och Vårdenhetschef vid Beroendemottagningen Ryhov Mattias Jonsson - Folkhälsosekreterare - Folkhälsa och
Läs merSkiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Läs merCommunity Reinforcement Approach Eva Magoulias
Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det
Läs merVälkomna till. Riskbruk, missbruk och beroende. nationell baskurs dag 2
Välkomna till Riskbruk, missbruk och beroende nationell baskurs dag 2 Dag 2 09.30 Evidensbaserade metoder psykosociala (Lena Häggström) 10.30 Paus 10.45 Lagstiftning rörande missbruksområdet Landstingets
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende baskurs
Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer?
1 Disposition Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Varför riktlinjer? Innehåll i riktlinjerna Kunskap till praktik Evidensbaserad praktik Reflektion utgångspunkt för förändring Implementering
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merEVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ
EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk
Läs merHantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism
Hantera alkohol enkelt Sven Wåhlin, läkare Riddargatan1, Beroendecentrum Stockholm twitter: @SvenWahlin mail: sven.wahlin@sll.se Enkelt pga förhållningssätt: en insiktsfull patient viktigast - inte att
Läs merTidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Läs merKartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen
Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merSammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk
Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk Ulric Hermansson, Med dr och adj universitetslektor Karolinska Institutet Innehåll Riskbruk ett annat fokus Inramningen Screening
Läs merPsykosociala stödinsatser
Nationella Riktlinjer: Vård och stöd vid missbruk och beroende Konferens 11 oktober 2016 Psykosociala stödinsatser Anette Skårner socionom, docent i socialt arbete Göteborgs universitet Anette.Skarner@socwork.gu.se
Läs merLokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun
Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484
Läs merAUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD
AUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD En kort orientering inom några screenings-och kartläggnings- /bedömningsinstrument tillsammans med: Catherine Larsson, metodstödjare på Sjuhärads Kommunalförbund Nationella
Läs merPsykosocial behandling
Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166
Läs merRiddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm
Riddargatan 1 En breddad behandling av alkoholberoende Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm Twitter: @SvenWahlin Mail: sven.wahlin@sll.se Agenda Bakgrund till 15-metoden Alkoholberoende: oftast
Läs merAlkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.
Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens
Läs merMissbruksorganisationer i Stockholm Historik
1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling
Läs merScreening och utredning av alkohol- och drogproblem
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning
Läs merRIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE
RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens
Läs merPsykosociala stödinsatser
Riktlinjekonferens i Göteborg 24 november 2015 Psykosociala stödinsatser Anette Skårner socionom, docent i socialt arbete Göteborgs universitet Vägen ut ur missbruk och beroende Vägen ut ur missbruk och
Läs merPsykosocial behandling
Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 krävs för
Läs merKBT behandling vid spelberoende
KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se
Läs merRiskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet
Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet Syfte med projektet: HoA vill bidra till ett bättre omhändertagande och behandling för anställda i VGR med alkoholproblematik. Genom att: a) genomföra en
Läs merLokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors
Gäller för: Sunne kommun Sunne vårdcentral Munkfors kommun Munkfors vårdcentral Hagfors kommun Hagfors vårdcentral Ekshärad vårdcentral Torsby kommun Torsby vårdcentral Likenäs vårdcentral Psykiatrisk
Läs mermotiverande samtal (MI)
Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda
Läs merX (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*
Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs mer1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Läs merBEDÖMNINGSINSTRUMENT
BEDÖMNINGSINSTRUMENT EN SYSTEMATISK OCH STRUKTURERAD HJÄLP FÖR ATT INHÄMTA INFORMATION OCH FÖLJA UPP BRUKAREN KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Bedömningsinstrument
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013
Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.
Läs merTidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Läs mer