Strategisk samverkan för en utveckling av yrkesinriktad Sfi

Transkript

1 Migrationsverket Norrköping Redovisning av medel gällande betydande extraordinära kostnader för strukturella insatser. Migrationsverkets diarienummer Beslutsdatum Strategisk samverkan för en utveckling av yrkesinriktad Sfi Inledning Vilhelmina och Dorotea kommuner har avtal med Migrationsverket om mottagande av vardera ca 30 flyktingar per år. Vilhelmina och Dorotea är två fjällkommuner med fem mil mellan orterna och har ett nära samarbete inom vuxnas lärande. Båda kommunernas lärcentra har under 2000-talet varit bas för vuxenutbildning och högre studier. För att kunna bygga vidare på samarbetet kring yrkesinriktade kurser för personer med utländsk bakgrund, har Vilhelmina och Dorotea kommuner ansökt och beviljats medel till extra insatser för strategisk samverkan gällande nyanlända under introduktionen. Syfte Att med ett helhetsperspektiv stimulera de nyanländas behov och intressen och ge förutsättningar till arbete. Målsättning Att genomföra näringslivsinriktade yrkessfi-kurser samt att ge deltagarna kunskap om svenska trafikregler och svenskt körkort. Arbetssätt Planering för utbildningsinsatserna har skett i samverkan mellan Lärcentra, näringsenheterna, Arbetsförmedlingen, arbetslivet och de sfi-studerande i kommunerna. Planeringen har lett fram till ett antal utbildningar som har genomförts under projekttiden. Utbildningsinsatserna har integrerats med ordinarie sfi-undervisning där sfi-lärarna har haft en viktig roll i att understödja insatserna. Flyktingmottagningarna/Immigrationsservice har tillsammans med arbetslivet tagit fram praktikplatser. Genomförandetid Projektet har genomförts under perioden

2 2 Utbildningsinsatser Följande utbildningsinsatser har genomförts inom yrkesinriktad sfi: Kursernas längd har varierat beroende på inriktning, och genomförts en eller ett par dagar i veckan med teori och praktikinslag. Sfi-lärarna har understött deltagarna individuellt i ordinarie sfi-undervisning. Matlagning för analfabeter samt Hemkunskap steg1 och steg 2. Matlagning för analfabeter gick hösten En halvdagsträff per vecka. 12 deltagare per kurs. Hemkunskapskurserna pågick under våren och hösten En halvdagsträff per vecka deltagare. Innehållet i de båda kurserna har varierat något, men generellt gäller detta: -Lärt sig duka och vad de olika delarna heter på svenska -Lärt sig använda spisen med de funktioner som finns samt diskmaskin och tvättmaskin -Lärt sig använda elvisp och andra hushållsapparater -Tränat på att läsa recept och jobbat med olika recept och ord -Lärt sig de olika måtten som används och andra köksredskap -Tagit del av det rika utbud av varor som finns och få lukta, känna, smaka och titta på dessa -Har lagat många maträtter med svenska traditioner men även från andra matkulturer och traditioner (Ex. Italien, Bosnien och Grekland) -Pratat svenska under lektionerna -Lärt sig att alla får göra alla sysslor, ex. diska, städa, dammsuga -Lärt sig hur man sopsorterar -Svenskt genusperspektiv i klassrummet -Tagit emot gäster (från Migrationsverket) vid en middag -Lagat mat tillsammans med gymnasieelever -Lyssnat på svensk musik och sjungit -Vardagspratat och tränat ord vid matbordet -Tränat städning, hygien och tvätt -Bakat bröd med med färsk jäst, torr jäst, bakpulver -Bakat småkakor och mjuka kakor

3 3 Introduktionskurs inom vård och omsorg för sfi-deltagare Det finns i våra kommuner en ständig efterfrågan av personal inom vård och omsorg. Stora pensionsavgångar väntar den närmaste tiden, vilket gör att utbildning i olika former behövs för att möta arbetskraftsbehoven. Under våren 2011 anordnade Vilhelmina en utbildning inom vård och omsorg. Kursen genomfördes med sju deltagare, av dessa var det sex kvinnor och en man, från olika länder och bakgrund. Kursen omfattade teoretiska avsnitt som följdes av praktik ute på olika vårdinrättningar i kommunen. Två lärare höll i kursen, dels en sjuksköterska med vårdlärarutbildning samt en sjuksköterska med lång erfarenhet från bl a ambulanssjukvård samt barnmorskeutbildning. Kursens teoretiska moment utgick från boken Vård och omsorg, som används av gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Lärarna gick under tio heldagar igenom följande områden: -Omsorg och omvårdnad -Samhället styr vård och omsorg -Att arbeta inom vård och omsorg -Möten med människor -Bedömning av behov -Vårdtagaren -Omsorgsarbete -Personlig omvårdnad -Speciella omvårdnadssituationer -Vård i livets slutskede Den teoretiska delen av kursen bestod av mycket träning med språket och översättningar av fackuttryck inom vården. Detta gav ofta upphov till diskussioner vilket var positivt i gruppen och gjorde alla aktiva. Det gav även deltagarnas språkutveckling ytterligare en dimension. Alla i gruppen var ambitiösa och ville verkligen veta mera hur svensk sjukvård fungerar. När deltagarna hade läst ett kapitel i boken diskuterades dessa olika vårdbegrepp under nästa träff. Det var enligt lärarna slående hur vi kunde diskutera detta under förmiddagen och hur de senare under dagen använde sig av begreppen i sina exempel. Det kan nämnas att deltagarna jobbade aktivt med översättning i olika former både från ordböcker men främst av lärarnas förmåga att ge dem exempel så de kunde förstå innebörden av ord, t ex sekretesslagen!! I kursen ingick även praktik under ca 30 timmar där deltagarna hade egna handledare. Denna praktik var förlagd till Vilhelmina och Saxnäs. Deltagarna fick mycket positiva omdömen från arbetsplatserna, de ansågs mycket ambitiösa samt intresserade av att arbeta inom vården. Som en avslutning kan nämnas att en av deltagarna just nu går en utbildning till undersköterska samt att en annan deltagare har arbete inom vården via Arbetsförmedlingen.

4 4 Entreprenörskap Under hösten 2011 har Dorotea Lärcentrum genomfört utbildning i entreprenörskap för 11 deltagare. En träff i veckan med följande innehåll: Kurstillfälle 1 Kursdeltagarna får presentera sig. Varje kursdeltagare får berätta om företagande i sitt land (eller flyktingmiljö etc.); behov av pappersexercis, registrering hos myndigheter, skattebetalning, redovisning m.m. Hot och avgifter till kriminella eller andra grupperingar. Resonemang kring affärsidé och kundfokus för att lyckas. Kurstillfälle 2 Genomgång av Sveriges mervärdeskattesystem. Ingående och utgående mervärdeskatt. Räkneexempel för att belysa påläggsprocent och andel-av-procent (exempelvis 25 % pålägg = 20 % andel av utpriset till kund). Exempel och kalkylering vid import till Sverige och importmoms, vinstkalkyl samt pris till kund inklusive utgående moms. Kurstillfälle 3 Genomgång av olika företagsformer (aktiebolag, enskild firma, handels- och kommanditbolag) Fördelar och nackdelar Kurstillfälle 4 Krav på bokföring. Hur fungerar bokföring i Sverige (datorstödda system; debet- och kredit). Vad måste bokföras? Vad är en affärshändelse? Hur hänger det samman med skatter på företaget, individen, anställda. Användningen av datorstödda system i kombination med Internet och Bank-ID Kurstillfälle 5 Summering och repetition Övningar Grundläggande lokalvårdsutbildning integrerad med sfi Förutom ovanstående utbildningsinsatser har ännu en utbildningsomgång i lokalvård genomförts i Dorotea under hösten Fyra träffar á fyra timmar och med 10 deltagare. Kursinnehåll: -Varför vi städar -Olika städmetoder -Städmetoder och ergonomi -Redskap och städkemi -Dags- vecko- och månadsstädning -Storrengöring -Praktiska övningar -Rengöring av kök, spis, köksfläkt, skåp, golv, kylskåp, badrum och fönster -Praktiskt test på genomförda moment

5 5 Syftet med utbildningen är att lära ut hur städning normalt sker veckovis eller några gånger per månad. Utbildningen genomförs i några av Dorotea Hus lägenheter, där kursledaren tillsammans med en medhjälpare visar och instruerar och övar med deltagarna. Teknik, arbetssätt, städmedel och verktyg gås igenom. Efter varje praktiskt lektionspass, genomförs ett teoretiskt pass, där fokus ligger på att arbeta med språket, och framför allt de ord och uttryck som används inom lokalvården. Gruppen träffas tre gånger à fyra timmar, samt vid ett tillfälle för utvärdering, sammanfattning och avslutning. Intyg utfärdas till deltagarna efter slutförd utbildning. Utbildningen genomfördes med nio personer, varav fyra deltagare från Vilhelmina, i en av Dorotea Hus lägenheter, där kursledaren tillsammans med en medhjälpare visade och instruerade och övade med deltagarna. Teknik, arbetssätt, rengöringsmedel och verktyg gås igenom. Utvärdering av Grundläggande lokalvårdsutbildning integrerad med sfi Utvärderingen gjordes i språkgrupp tillsammans med en elev från C/D-nivå som kunde förklara och eventuellt översätta deltagarnas tankar och åsikter. Följande frågor ställdes: 1. Vad har varit bra med kursen? Vad har varit lätt? Sammanfattning av svaren på fråga 1: Våra lärare i de praktiska momenten, Signe Lindberg Svensk och Anita Lindberg, har fått positiv kritik. De har upplevts som bra lärare! Genomgången av rengöringsmedel samt studiebesök för att hitta dem i affären har ansetts vara bra. (Under detta studiebesök var eleverna mycket aktiva och frågade mycket). I utvärderingarna påpekas att det varit bra att lära sig de olika städmomenten t ex städa golv och bänkar, dörrar och skåp samt vilka rengöringsmedel och redskap som skulle användas till de olika områdena. Flera av eleverna har uttryckt att de tyckte att det var ett lätt arbete och att de tyckte om det. Lärare i den teoretiska delen, Theoneste Kayigamba, anser att det varit bra med blandningen av teori och praktik. De kunskaper som eleverna fått om olika städmetoder kan användas i deras eget hem, samt att momentet med rengöringsmedel och städredskap varit mycket nyttigt för de flesta. T ex dosering och vilket rengöringsmedel som används till vad är inte självklart för människor från andra länder. I de praktiska momenten har eleverna varit mycket ambitiösa och ivriga att lära sig. Lärarna i de praktiska momenten, Signe Lindberg Svensk och Anita Lindberg, tyckte att samtliga deltagare varit aktiva och intresserade 2. Vad har varit dåligt? Vad har varit svårt? - Sammanfattning av svaren på fråga 2: Flera har uttryckt att de tyckte att det var svårt att förstå hur man skulle använda rengöringsmedlen och redskapen. Språket har nästan samtliga noterat som svårt. Flera av de kvinnliga deltagarna uttryckte att kursen var för kort, och att de skulle vilja fortsätta. En av deltagarna tyckte inte att alla deltog i de praktiska momenten fullt ut. En annan av deltagarna tyckte det var svårt att lära sig städa toaletten. Lärare i den teoretiska delen, Theoneste Kayigamba, anser att tiden inte räckte till. Några av deltagarna hade svårt att läsa och skriva och därmed tog de teoretiska momenten längre tid.

6 6 Slutsats: Överlag har alla elever varit ambitiösa och arbetsvilliga, det som varit till besvär för eleverna är språket, och då främst förmågan att uttrycka sig och förstå och ta del av arbetsboken. Eleverna var på olika nivåer, från nästan nybörjare till deltagare i C/D-nivå. Det har inneburit att de teoretiska momenten fått repeteras flera gånger muntligt, eftersom flera haft svårt att läsa och förstå anvisningar och information. Lärarna i de praktiska momenten, Signe Lindberg Svensk och Anita Lindberg, tyckte att samtliga deltagare varit aktiva och intresserade. Några deltagare har på grund av sjukdom inte deltagit i alla moment, men fick vid nästföljande träff en kort genomgång av de missade praktiska momenten, samt vid repetition av tidigare genomgångna teoretiska delar. I intyget har dock angetts totalt deltagna timmar för varje deltagare. Städfirmorna har kontinuerligt behov av personal för vikariat och längre anställningar. Området lämpar sig också väl för nya entreprenörer. Trafikkunskap Våren och hösten Två träffar i veckan totalt 3 h/v med sammanlagt 31 deltagare. Landshövding Chris Heister var på besök den 13 januari 2012, och finns med på bilderna nedan. Inom trafikutbildningen fick deltagarna lära sig: -Vad vägmärken betyder och hur de används -Genomgångar av trafikregler och hur de tillämpas i trafiken. -Förklaringar av ord som man använder när man kör som t ex handbroms, gaspedal, dimljus osv. -Genomgångar av tekniska ord som bruttovikt, lastvikt mm. -Lektioner då man har pratat om säkerhet, droger och alkohol i trafiken. Många av orden som förekommer i utbildningen kan kännas svåra att lära sig, men är nödvändiga att kunna då man börjar på en bilskola. Där använder man de orden frekvent av lärare och i studiematerial. Det innebär att de som börjar en körkortsutbildning måste ha ett ganska bra svenskt ordförråd.

7 7 Ekonomiskt resultat Projektet blev beviljat kr för De ekonomiska transaktionerna i projektet har bokförts under en särskild projektkod i Dorotea kommuns ekonomisystem och redovisas under bilaga 1. Summering De aktiviteter som har genomförts under projekttiden ligger enligt vår uppfattning helt i linje med kravet på anpassade arbetsmarknadsrelaterade aktiviteter i kombination med sfi, enligt den nya etableringsreformen (dec 2010). Projektet har lagt en grund för en fortsatt samverkan inom yrkesinriktad sfi och med de erfarenheter vi tar med oss kommer vi även i framtiden att verka för ett efterfrågestyrt utbud av prova på-utbildningar och kurser inom yrkessfi. I tjänsten Margareta Skoog Enhetsansvarig Dorotea Lärcentrum/Flyktingmottagning Lars Gavelin Rektor Vilhelmina Lärcentrum