Utsatta män och kvinnor ULLA BEIJER
|
|
- Torbjörn Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utsatta män och kvinnor ULLA BEIJER
2 Vem är jag? Socionom, MD/PhD Homelessness and health: analysis of mortality and morbidity from a gender perspective. Avhandling. Avdelning Socialmedicin, Institutionen för Folkhälsovetenskap. Karolinska Institutet. Socialarbetarbakgrund Forskare, Institutionen för kvinnors o barns hälsa, Karolinska Institutet Forskningsledare, FoU i Sörmland
3 Skrivit en massa artiklar, rapporter, kapitel, böcker Beijer, U. (1996). Försöksverksamhet för psykiskt störda hemlösa missbrukare. FoU-rapport 1996:8. Stockholm: FoU-byrån, socialtjänsten. Beijer, U. (1997). Psykiskt störda hemlösa. FoU-rapport 1997:10. Stockholm: FoU-byrån, socialtjänsten. Beijer, U. (1998). Strukturerad öppenvårdsbehandling för missbrukare. Magisteruppsats. Socialhögskolan, Stockholms Universitet. Beijer, U. (1998). Hemlösa kvinnor i Stockholm. FoU-rapport 1998:7. Stockholm: Forsknings- och Utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen. Beijer, U. (1999): Vad är en hemlös kvinna och hur blir hon före detta hemlös? I Gunnarsson, E. & Schlytter, A. (Red.). Kön och makt i socialt arbete. Rapport i socialt arbete; 91, Socialhögskolan, Stockholm: Stockholms universitet. Beijer, U. (1999). Tiggeri ett nygammalt fenomen. FoU-rapport 1999:29. Stockholm: Forsknings- och Utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen. Beijer, U. (2000). På männens villkor om hemlösa kvinnor i Stockholm, sid I Runquist, W. & Swärd, H. (Red.) Hemlöshet: om olika perspektiv och förklaringsmodeller. Stockholm: Carlsson. Ågren G, Beijer, U. & Finne, E. (2000). Hemlösa i Stockholm, sid I Runquist, W. & Swärd, H. (Red.) Hemlöshet: om olika perspektiv och förklaringsmodeller. Stockholm: Carlsson. Beijer, U. (2001). Kvinnoprojektet uppsökande verksamhet för hemlösa kvinnor. FoU-rapport 2001:13. Stockholm: Forsknings- och Utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen.
4 Halldin, J., Beijer, U., Feltsen, E., Frithiof, L., Ljung, R., de Palma, P., Paul, K., Persson, L., Ström, L., Sylvan, S., Åhs, S. (2001). En klinisk pilotstudie av 35 hemlösa. Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Socialmedicin, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting Beijer, U. (2003). Man försöker anpassa klienten till de resurser som finns. En femårig uppföljning av 82 hemlösa de flesta med psykiska funktionshinder. FoU-rapport 2003:11. Stockholm: Forsknings- och Utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen. Publicerad även 2004 på Socialstyrelsen, under namnet: Hemlösa män i Stockholm. Beijer, U. (2004) Hemlösa män i Stockholm. En femårig uppföljning. Stockholm: Socialstyrelsen. Beijer, U. (2004). Stockholms hemlösa kvinnors hälsa , sid I Socialmedicinsk tidskrift :e årg. häfte 1. Beijer, U. & Fugelstad, A. (2004) Dödlighet bland hemlösa i Sverige, sid I Socialmedicinsk tidskrift :e årg. häfte 1 De Palma, P., Frithiof, L., Persson, L., Klinge, B., Halldin, J. & Beijer, U. (2005). Oral health of homeless adults in Stockholm, Sweden. Acta Odontoligica Scandinavica 63: Beijer, U. (2006). Missbruk och hemlöshet. I Vad vet vi om narkotikaanvändarna i Sverige? Rapport 14, sid Mobilisering mot Narkotika. Narkotikapolitisk samordning. Beijer, U. (2007). Hemlösas fysiska och psykiska hälsa utifrån inläggningar på sjukhus en jämförelse mellan hemlösa och befolkningen i övrigt och mellan hemlösa män och kvinnor. FoU-rapport 2007:8. Stockholm: Forsknings- och Utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen. Beijer, U. (2007). Forskning om hemlösa i Sverige. En kunskapsöversikt. Kunskapsöversikt I. Stockholm: Forsknings- och Utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen.
5 Beijer, U., Andréasson, S., Ågren, G., Fugelstad, A. (2007). Mortality, mental disorders and addiction: a five-year follow-up of 82 homeless men in Stockholm. Nordic J of Psychiatric, 61, Beijer, U. & Andréasson, S. (2009). Physical diseases among homeless people: Gender Differences and comparisons with the general populations. Scand J Public Health, 37, Beijer, U. (2009). Homelessness and health: analysis of mortality and morbidity from a gender perspective. Avhandling. Avdelning Socialmedicin, Institutionen för Folkhälsovetenskap. Karolinska Institutet. Beijer U (2009) Läkarmottagningen vid Enheten för hemlösa, ett samarbete mellan socialtjänst och landsting. En utvärdering. Stockholm: Länsstyrelsen. Beijer U & Andréasson S (2010). Gender, hospitalization and mental disorders among homeless people compared with the general population in Stockholm, Europ J Public Health, 20, Beijer U, Andréasson S, Ågren G, Fugelstad A (2011). Mortality and causes of death among homeless women and men in Stockholm Scand J Public Health, 39, af Klinteberg B, Almquist Y, Beijer U, Rydelius P-A. (2011) Family psychosocial characteristics influencing criminal behaviour and mortality - possible mediating factors: A longitudinal study of male and female subjects in the Stockholm Birth Cohort. BMC Public Health, 11, 756. af Klinteberg B, Granskaya J, Beijer U, Scheffel Birath C, Eklund J, & Tsvetkova L (2011). Risk consumption of alcohol as related to personality, violent behaviour and perceived health: a study on Russian and Swedish young adults and Swedish adolescents. Svenska Institutet. Sun S, Irestig R, Burström B, Beijer U, Burström K. (2011) Health-related quality of life (EQ-5D) among homeless persons compared to a general population sample in Stockholm County Scand J Public Health, 40,
6 Beijer U, Wolf A, Fazel S (2012). Prevalence of tuberculosis, hepatitis C virus, and HIV in homeless people: a systematic review and meta-analysis. Lancet Infect Dis,12, Beijer U (2012). Hemlöshet kön och ohälsa. I Karlsson L B & Piuva K (Red.) Genusperspektiv i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur. Scheffel Birath C, Beijer U, DeMarinis V, af Klinteberg B (2013). Women with substance abuse problems exposed to men s violence a public mental health challenge. Addiction Research & Therapy, 4,2. Beijer U (2013). Utvecklingen av stödet till anhöriga i Strängnäs kommun en samverkansstudie mellan åtta FoU-enheter, åtta kommuner och Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) under tre år. FoU-rapport 2013:1. FoU i Sörmland. Scheffel Birath C, Beijer U, DeMarinis V, af Klinteberg B (2014). Barn till våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem. Rapport. Folkhälsomyndigheten Beijer U (2014). Motverka psykisk ohälsa bland äldre med gruppverksamhet? en pilotstudie vid Malmköpings vårdcentral FoU-rapport 2014:1. FoU i Sörmland af Klinteberg B, Granskaya J, Scheffel-Birath C, Beijer U, Tsvetkova L (2014). Personality characteristics and perceived health in Russian and Swedish female young adults with alcohol drinking habits. Personality and Individual Differences, 60, S48. Scheffel Birath C, Beijer U, DeMarinis V, af Klinteberg B (2014). Barn till våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem. Rapport till Folkhälsomyndigheten. Vingare E-L & Beijer U (2015). En kulturell buffé för hälsan Fokusgruppsutvärdering av pilotprojektet Kultur på recept på vårdcentralen i Strängnäs. Projektrapport 2015:1. FoU i Sörmland. Vingare E-L & Beijer U (2016). Barnens rätt till information Redovisning av vårdpersonalens svar på öppna frågor i projektet Barns rätt som närstående i palliativ vård Projektrapport 2016:1. FoU i Sörmland.
7 Beijer, U, Scheffel Birath, C, DeMarinis, V, & af Klinteberg, B (2015). Facets of Male Violence Against Women With Substance Abuse Problems: Women With a Residence and Homeless Women. Journal of Interpersonal Violence Beijer U, Bruce D, Burström B (2016). Changes over time in the risk of hospitalisation for physical diseases among homeless men and women in Stockholm? A comparison of two cohorts. Scand J Public Health.
8 Forskning just nu På KI: Uppföljning av drygt 400 unga brottsoffer (12-20 år). Utsatta för brott under Haft kontakt med Stödcentrum - ett samarbete mellan polis och socialtjänst. Uppföljningen: fram till Jämförs med köns- o åldersmatchad kontrollgrupp: 2000 personer. Samarbete med forskare vid Stockholmspolisen/Malmö högskola Bostad först. Ett 2 årigt EU-projekt. Samarbete med forskare vid KI och MIUN. På FoU: Artikelskrivande om Barns rätt som närstående till patienter i palliativ vård. Samarbete med forskare vid MdH. Forskningscirklar för handläggare inom socialtjänstens individ och familjeomsorg kring barns delaktighet i ärenden som rör dem. Lokalt och nationellt projekt. Pilotprojekt: Stärka små barns skydd i orosanmälningar där någon av föräldrarna har ett missbruksproblem. Förebyggande arbete inom socialtjänsten.
9 Det vi hinner beröra idag v Hemlösa män och kvinnors utsatthet -> hälsa, dödlighet/dödsorsaker v Uppsökande arbete v Gör vi det vi säger att vi gör? vmissbrukande kvinnors erfarenhet av mäns våld - > något om kvinnornas barn
10 Vilka är ni?
11 Hemlösa Hemlös?
12 Hemlösa i Sverige Hemlösa totalt: personer % kvinnor (kvinnorna alltid yngre än männen) % missbruksproblem (50-80 % av männen, % av kvinnorna) % psykiska problem/sjukdomar (30-40 % av männen, % av kvinnorna) % missbruk och psykiska problem (lika mellan könen) Finne 2001, 2003; Socialstyrelsen 1994, 2006, 2011
13 Två kohorter över tid av hemlösa i Stockholm, 1704 och 3887 personer (Beijer, Andréasson 2009, Beijer, Bruce, Burström 2016) 1704 personer INKOMST Socialbidrag: 37 % Sjukpension: 37 % Ålderspension: 5 % Arbete: 7 % Kriminalitet: 8 % Okänt: 6 % ÖVRIGT Svensk nationalitet: 75 % Boende: Härbärge, uteliggare: 37 % Missbruk: 77 % - > drogmissbruk: 27 % 3887 personer INKOMST Socialbidrag: 35 % Sjukpension: 34 % Ålderspension: 11 % Arbete: 9 % Kriminalitet: 8 % Okänt: 3 % ÖVRIGT Svensk nationalitet: 69 % Boende: Härbärge, uteliggare: 39 % Missbruk: 77 % - > drogmissbruk: 40 %
14 Två kohorter över tid av hemlösa i Stockholm, 1704 och 3887 personer (Beijer, Andréasson 2009, Beijer, Bruce, Burström 2016) 1704 personer INKOMST Socialbidrag: 37 % Sjukpension: 37 % Ålderspension: 5 % Arbete: 7 % Kriminalitet: 8 % Okänt: 6 % ÖVRIGT Svensk nationalitet: 75 % Boende: Härbärge, uteliggare: 37 % Missbruk: 77 % - > drogmissbruk: 27 % 3887 personer INKOMST Socialbidrag: 35 % Sjukpension: 34 % Ålderspension: 11 % Arbete: 9 % Kriminalitet: 8 % Okänt: 3 % ÖVRIGT Svensk nationalitet: 69 % Boende: Härbärge, uteliggare: 39 % Missbruk: 77 % - > drogmissbruk: 40 %
15 Två kohorter över tid av hemlösa i Stockholm, 1704 och 3887 personer (Beijer, Andréasson 2009, Beijer, Bruce, Burström 2016) 1704 personer INKOMST Socialbidrag: 37 % Sjukpension: 37 % Ålderspension: 5 % Arbete: 7 % Kriminalitet: 8 % Okänt: 6 % ÖVRIGT Svensk nationalitet: 75 % Boende: Härbärge, uteliggare: 37 % Missbruk: 77 % - > drogmissbruk: 27 % 3887 personer INKOMST Socialbidrag: 35 % Sjukpension: 34 % Ålderspension: 11 % Arbete: 9 % Kriminalitet: 8 % Okänt: 3 % ÖVRIGT Svensk nationalitet: 69 % Boende: Härbärge, uteliggare: 39 % Missbruk: 77 % - > drogmissbruk: 40 %
16 Två kohorter över tid av hemlösa i Stockholm, 1704 och 3887 personer (Beijer, Andréasson 2009, Beijer, Bruce, Burström 2016) 1704 personer INKOMST Socialbidrag: 37 % Sjukpension: 37 % Ålderspension: 5 % Arbete: 7 % Kriminalitet: 8 % Okänt: 6 % ÖVRIGT Svensk nationalitet: 75 % Boende: Härbärge, uteliggare: 37 % Missbruk: 77 % - > drogmissbruk: 27 % 3887 personer INKOMST Socialbidrag: 35 % Sjukpension: 34 % Ålderspension: 11 % Arbete: 9 % Kriminalitet: 8 % Okänt: 3 % ÖVRIGT Svensk nationalitet: 69 % Boende: Härbärge, uteliggare: 39 % Missbruk: 77 % - > drogmissbruk: 40 %
17 Inte hemlös Hemlös
18 Inte hemlös Hemlös Av hemlösa: 56 % med i 2 eller 3 kartläggningar
19 Hemlösa/hemlöshet i förhållande till bostadsmarknaden/permanent boende Inte marginaliserad Marginaliserad Bortom marginalisering EJ HEMLÖS Hyreskontrakt Äger bostad/ hus Träningslgh/ försökslgh Boendeinst Härbärge Uteliggare
20 Hur mår de hemlösa? Hur sjuka är de? Varför är det intressant att veta? Hur tar man reda på det?
21 Hur mår de hemlösa? Hur sjuka är de? Varför är det intressant att veta? Hur tar man reda på det? Halldin, J., Beijer, U., Feltsen, E., Frithiof, L., Ljung, R., de Palma, P., Paul, K., Persson, L., Ström, L., Sylvan, S., Åhs, S. (2001). En klinisk pilotstudie av 35 hemlösa. Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Socialmedicin, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting
22 Inläggningar på sjukhus för fysiska sjukdomar och skador - hemlösa män och kvinnor jämfört med män och kvinnor i befolkningen i övrigt (RR) (Beijer & Andréasson 2009, Beijer, Bruce, Boström, 2016) 1704 HEMLÖSA UPPFÖJNING HEMLÖSA KVINNOR HEMLÖSA MÄN år 2,4* 1,5* år 1,8* 2,2* >56 år 1,4 1,5* Totalt 2,0* 1,9* 3887 HEMLÖSA UPPFÖLJNING 2000/ år 2,1* 2,4* år 1,9* 2,1* >56 år 1,6* 1,6* Totalt 1,8* 2,0*
23 Inläggningar på sjukhus för fysiska sjukdomar och skador - hemlösa män och kvinnor jämfört med män och kvinnor i befolkningen i övrigt (RR) (Beijer & Andréasson 2009, Beijer, Bruce, Boström, 2016) 1704 HEMLÖSA UPPFÖJNING HEMLÖSA KVINNOR HEMLÖSA MÄN år 2,4* 1,5* år 1,8* 2,2* >56 år 1,4 1,5* Totalt 2,0* 1,9* 3887 HEMLÖSA UPPFÖLJNING 2000/ år 2,1* 2,4* år 1,9* 2,1* >56 år 1,6* 1,6* Totalt 1,8* 2,0*
24 Gapet mellan hemlösa män och kvinnor och män och kvinnor i befolkningen i övrigt (RR) (Beijer & Andréasson 2009, Beijer, Bruce, Boström, 2016) 1704 HEMLÖSA UPPFÖJNING HEMLÖSA KVINNOR HEMLÖSA MÄN år 2,4* 1,5* år 1,8* 2,2* >56 år 1,4 1,5* Totalt 2,0* 1,9* 3887 HEMLÖSA UPPFÖLJNING 2000/ år 2,1* 2,4* år 1,9* 2,1* >56 år 1,6* 1,6* Totalt 1,8* 2,0*
25 Fysisk sjukdomar och skador Inläggningar på sjukhus (RR) (Beijer & Andréasson 2009, Beijer, Bruce, Boström, 2016) 20 36, Women women 1996 Men Men
26 Forts. Fysisk hälsa Gapet mellan hemlösa och befolkningen (RR) Inläggning för infektionssjukdomar hemlösa (24 % kv) (Beijer, Bruce, Boström, 2016) Hemlösa Kvinnor vs Kvinnor i befolkningen Hemlösa Män vs Män i befolkningen RR 95% KI RR 95% KI INFEKTION 7,2 5,11-9,86 4,7 3,99-5,50 Tuberkulos - 11,9 4,01-35,87 Hepatit 33,3 10,25-108,13 19,7 11,48-33,94 Hepatit C 29,7 9,08-96,85 24,6 12,76-47,36 HIV/AIDS 13,8 3,01-62,75 49,4 15,41-158,44 Blodförgiftning 8,6 4,87-15,11 4,5 3,46-5,85
27 Forts. Fysisk hälsa Gapet mellan hemlösa och befolkningen (RR) Inläggning för infektionssjukdomar hemlösa (24 % kv) (Beijer, Bruce, Boström, 2016) Hemlösa Kvinnor vs Kvinnor i befolkningen Hemlösa Män vs Män i befolkningen RR 95% KI RR 95% KI INFEKTION 7,2 5,11-9,86 4,7 3,99-5,50 Tuberkulos - 11,9 4,01-35,87 Hepatit 33,3 10,25-108,13 19,7 11,48-33,94 Hepatit C 29,7 9,08-96,85 24,6 12,76-47,36 HIV/AIDS 13,8 3,01-62,75 49,4 15,41-158,44 Blodförgiftning 8,6 4,87-15,11 4,5 3,46-5,85
28 Hemlösas infektionssjukdomar i olika studier i världen % (Beijer, Wolf, Fazel, 2012) Tuberkulos: 0,2-7,7 % (Sv: 0,5-1 %) Hepatit C virus infektion: 3,9 36,2 % (Sv: 3-15 %) HIV: 0,3 21,1 % (Sv: 2-4 %)
29 Hemlösas psykiska hälsa VARFÖR BÖR SOCIONOMER/SOCIALARBETARE VETA NÅGOT OM DETTA?
30 1704 hemlösas inläggning på sjukhus för psykiska sjukdomar (%) (Beijer, Andréasson 2010) HEMLÖSA KVINNOR HEMLÖSA MÄN Övriga befolkningen Psykoser Schizofreni 15 5 <0,5 Personlighetsstörning 9 3 <0,5 ORSAKADE AV PSYKOAKTIVA SUBSTANSER Alkohol och droger <0,5-2 Alkohol <0,5-2 Droger <0,5-1
31 1704 hemlösas inläggning på sjukhus för psykiska sjukdomar (%) (Beijer, Andréasson 2010) HEMLÖSA KVINNOR HEMLÖSA MÄN Övriga befolkningen Psykoser Schizofreni 15 5 <0,5 Personlighetsstörning 9 3 <0,5 ORSAKADE AV PSYKOAKTIVA SUBSTANSER Alkohol och droger <0,5-2 Alkohol <0,5-2 Droger <0,5-1
32 1704 hemlösas inläggning på sjukhus för psykiska sjukdomar (%) (Beijer, Andréasson 2010) HEMLÖSA KVINNOR HEMLÖSA MÄN Övriga befolkningen Psykoser Schizofreni 15 5 <0,5 Personlighetsstörning 9 3 <0,5 ORSAKADE AV PSYKOAKTIVA SUBSTANSER Alkohol och droger <0,5-2 Alkohol <0,5-2 Droger <0,5-1
33 1704 hemlösas inläggning på sjukhus för psykiska sjukdomar (%) (Beijer, Andréasson 2010) HEMLÖSA KVINNOR HEMLÖSA MÄN Övriga befolkningen Psykoser Schizofreni 15 5 <0,5 Personlighetsstörning 9 3 <0,5 ORSAKADE AV PSYKOAKTIVA SUBSTANSER Alkohol och droger <0,5-2 Alkohol <0,5-2 Droger <0,5-1
34 Andel personer bland hemlösa med diagnosen schizofreni - över tid (%) HEMLÖSA KVINNOR HEMLÖSA MÄN Gunnar Inghe (1962) 5 - Ingela Stadig (1987) 8 U Beijer (1998) 8 U Beijer (2010) 15 5 U Beijer (2016 opubl) 21 17
35 Andel personer bland hemlösa med diagnosen schizofreni - över tid (%) HEMLÖSA KVINNOR HEMLÖSA MÄN Gunnar Inghe (1962) 5 - Ingela Stadig (1987) 8 U Beijer (1998) 8 U Beijer (2010) 15 5 U Beijer (2016 opubl) 21 17
36 VÅRDDAGAR?
37 Forts. Hemlösas hälsa Vårddagar under 18 år för hemlösa (23% kvinnor)/1.000 PY (Beijer 2007) Heml Män Heml Kv Män i befolkn Kv i befolkn
38 Forts. Hemlösas hälsa Vårddagar under 18 år för hemlösa (23% kvinnor)/1.000 PY (Beijer 2007) Heml Män Heml Kv Män i befolkn Kv i befolkn
39 Forts. Hemlösas hälsa Vårddagar under 18 år för hemlösa (23% kvinnor)/1.000 PY (Beijer 2007) Heml Män Heml Kv Män i befolkn Kv i befolkn
40 Funderingar/tankar om det som redovisats?
41 Vad dör de av?
42 Högre risk att avlida (RR) (Beijer, Andréasson, Ågren, Fugelstad 2011) hemlösa 3,1 gånger högre risk att avlida jämfört med befolkningen i övrigt (lika för män och kvinnor)
43 Några dödsorsaker. Hemlösa i förhållande till övriga befolkningen (RR) (Beijer, Andréasson, Ågren, Fugelstad 2011) Män Kvinnor Infektionssjukdomar 9,9* 23,5* Cancer 1,9* 1,6 Andningsorganens sjukdomar 5,4* 9,6* Skador och förgiftningar 5,5* 16,4* Självmord 1,8 6,8* Skadehändelse med oklar avsikt (olycka/misshandel el självförvållat) 8,3* 14,3*
44 Några dödsorsaker. Hemlösa i förhållande till övriga befolkningen (RR) (Beijer, Andréasson, Ågren, Fugelstad 2011) Män Kvinnor Infektionssjukdomar 9,9* 23,5* Cancer 1,9* 1,6 Andningsorganens sjukdomar 5,4* 9,6* Skador och förgiftningar 5,5* 16,4* Självmord 1,8 6,8* Skadehändelse med oklar avsikt (olycka/misshandel el självförvållat) 8,3* 14,3*
45 Några dödsorsaker. Hemlösa i förhållande till övriga befolkningen (RR) (Beijer, Andréasson, Ågren, Fugelstad 2011) Män Kvinnor Infektionssjukdomar 9,9* 23,5* Cancer 1,9* 1,6 Andningsorganens sjukdomar 5,4* 9,6* Skador och förgiftningar 5,5* 16,4* Självmord 1,8 6,8* Skadehändelse med oklar avsikt (olycka/misshandel el självförvållat) 8,3* 14,3*
46 82 hemlösa män med psykiska problem och missbruksproblem EN FEMÅRIG UPPFÖLJNING
47 Baseline - När uppsökarna träffade på de 82 männen (Beijer 2003, Socialstyrelsen/Beijer 2004, Beijer, Andréasson, Ågren & Fugelstad 2007) Medelåldern 47 år (25 75 år) 44 % levde som uteliggare 55 % hemlösa 5 år eller längre 23 % allvarlig psykisk sjukdom (schizofreni el bipolär) De flesta: både psykisk ohälsa och missbruksproblem
48 Hur såg deras liv ut? Intervjuer med 15 av de 82 narrativ analys (Beijer 2003, Socialstyrelsen/Beijer 2004) Försäkringssystem Stod mellan valet av ensamhet eller kamratskap isolering eller missbruk Förhålla sig till två världar: kamratvärlden och hjälpvärlden
49 Efter 5 år (Beijer 2003, Socialstyrelsen/Beijer 2004, Beijer, Andréasson, Ågren & Fugelstad 2007) 16 av männen, 20 %, hade avlidit (SMR 4,7) Högst risk att avlida: år (SMR 36,2) drogmissbrukare (SMR 52,6) Av de 66 överlevande så var 61 kvar i Sverige: 75 % av dem fortfarande hemlösa
50 Vad dog de av? Antal Heroinförgiftning 5 Cancer 3 Kronisk hjärtsjukdom 1 Aortabråck 1 Esofagusvaricer/åderbråck i matstrupen 1 Lunginflammation 1 AIDS 1 Medicinförgiftning 1 Självmord/hopp 1 Dödligt våld 1
51 Sjukhusinläggningar en fördjupad granskning av 78% av de fortfarande hemlösa (Beijer, Andréasson, Ågren & Fugelstad 2007) När de bott på härbärgen eller var uteliggare: 81 % inlagda på sjukhus När de bott på drogfria institutioner, försökslägenheter, el dyl., (placerade av socialtjänsten): endast 19 % inlagda på sjukhus
52 Funderingar/tankar om det ni just hört?
53 Gör vi det vi säger att vi gör? Ett exempel: Kvinnoprojektet uppsökande arbete inom socialtjänsten riktat till hemlösa kvinnor Syfte: att nå de mest utsatta kvinnorna; psykiskt sjuka med missbruksproblem
54 Kvinnoprojektet uppsökande verksamhet för hemlösa kvinnor (Beijer 2001) Hemlöshetslängd 1-4 år > 5 år Okänt Antal N (%) N (%) N (%) N Enbart missbruk 6 (35) 8 (47) 3 (18) 17 Enbart psyk.probl 2 (50) 2 (50) - 4 Missbr + Psyk 2 (11) 14 (74) 3 (16) 19 Totalt 10 (25) 24 (60) 6 (15) 40
55 Kvinnoprojektet uppsökande verksamhet för hemlösa kvinnor (Beijer 2001) Hemlöshetslängd 1-4 år > 5 år Okänt Antal N (%) N (%) N (%) N Enbart missbruk 6 (35) 8 (47) 3 (18) 17 Enbart psyk.probl 2 (50) 2 (50) - 4 Missbr + Psyk 2 (11) 14 (74) 3 (16) 19 Totalt 10 (25) 24 (60) 6 (15) 40
56 Uppsökande arbete med personer med psykiska problem: relationsinriktat arbetssätt EJ enbart länka/länkning (Morse et al, 1996) Fas 1: söka, identifiera målgruppen, knyta kontakt Fas 2: inkorporera förväntningar hos den hemlöse att få hjälp Fas 3: aktivt involvera den hemlösa i den pågående processen remitteringsprocessen, följa hjälpplanen Fas 4: förbli involverad och aktivt involvera klienten i planeringen Fas 5: informera och involvera kollegor i processen Fas 6: Vidta åtgärder för uppföljningssupport
57 Forts. kvinnoprojektet Analys: enbart länkning eller relationsinriktat arbete?(antal) Relation Länkning Ej rel el länk Missbr Psyk Missbr + Psyk
58 Forts. kvinnoprojektet Analys: enbart länkning eller relationsinriktat arbete?(antal) Relation Länkning Ej rel el länk Missbr Psyk Missbr + Psyk
59 Forts. kvinnoprojektet Analys: enbart länkning eller relationsinriktat arbete?(antal) Relation Länkning Ej rel el länk Missbr Psyk Missbr + Psyk
60 Forts. kvinnoprojektet Analys: enbart länkning eller relationsinriktat arbete?(antal) Relation Länkning Ej rel el länk Missbr Psyk Missbr + Psyk
61 Forts. Kvinnoprojektet Antal timmar i genomsnitt per kvinna kopplat till problematik Missbr Psyk M+P
62 Forts. Kvinnoprojektet Hur kom detta sig? Personer med enbart missbruksproblem: Ø Ger feedback, lätta att prata med, ber uppsökare om hjälp, lätta att skapa relation med -> får därför mer tid, får mer hjälp Personer med psykiska problem i kombination med missbruksproblem: Ø Ger ingen feedback, svåra att prata med, svåra att möta, ber inte om hjälp på ett klart sätt, svåra att skapa relation till -> får mindre tid, får mindre hjälp
63 Forts. Kvinnoprojektet Konklusion o Personer med enbart missbruksproblem tar sig lätt fram i hjälpsystemet - > länkning o Personer med psykiska problem, med eller utan missbruksproblem, tar sig inte så lätt fram i hjälpsystemet - > relationsinriktat arbete o Viktigt att ha koll på vilken typ av arbete man utför och mot vilken målgrupp
64 Funderingar/tankar?
65 Mäns våld mot kvinnor med missbruksproblem kvinnor med bostad och hemlösa kvinnor (SCHEFFEL BIRATH, BEIJER, DEMARINIS, AF KLINTEBERG, 2013, 2014, 2015) ULLA BEIJER
66 Studiepopulation (Scheffel Birath, Beijer, DeMarinis, af Klinteberg, 2013, 2014, 2015) 79 kvinnor från Stockholm: 35 kvinnor med bostad (hyresrätt/bostadsrätt) i kontakt med landstingets öppenvård för missbrukande kvinnor 44 hemlösa kvinnor (härbärge, lågtröskelboende, behandlingshem, försökslägenhet) i kontakt med socialtjänstens verksamhet för hemlösa ULLA BEIJER
67 Högsta utbildningsnivå (%) Kv m bostad Hemlösa Grundskola/ej avslut Gymnasium Högskola ULLA BEIJER
68 Försörjning (%) Kv m bostad Hemlösa Arbete/a-kassa Arbete senaste mån Socialbidrag Olaglig verksamh Arbetslös > 15 år ULLA BEIJER
69 Uppväxtförhållanden (%) Kv m bostad Hemlösa Förekommit våld Sett våld Missbruk hos föräldrar Psykisk ohälsa hos föräldrar ULLA BEIJER
70 Eget missbruk (%) Kv m bostad Hemlösa Missbruk 15 år Alkohol till berusning före 15 åå Prövat narkotika före 15 åå Alkohol dominerar 0 Amfetamin dominerar ULLA BEIJER
71 Åtalad för brott (%) Kv m bostad Hemlösa Åtalad för brott Åtal narkotika Åtal egendom Frihetsberöva 1 år ULLA BEIJER
72 Erfarenhet av manligt våld 72 av 79 kvinnor (91%) hade erfarenhet av manligt våld 98% hemlösa 83% med bostad ULLA BEIJER
73 Olika typer av våld från män (%) Kv m bostad Hemlösa Fysiskt Psykiskt Sexuellt Tvingad t krim handl ULLA BEIJER
74 Olika typer av våld från män (%) Kv m bostad Hemlösa Fysiskt Psykiskt Sexuellt Tvingad t krim handl ULLA BEIJER
75 Vad utmärkte dem som hade tvingats av män att begå brott? 26 som tvingats i förhållande till 46 som inte tvingats Högre grad: Hemlösa nästan dubbelt så hög risk att vara hemlös (RR 1,85, p-värde 0.001) Sett våld i familjen under uppväxtåren - mer än dubbelt så hög risk (RR 2,65, p-värde 0.039) Förälder med alkohol- eller drogproblem - (RR 1, 50, p-värde 0.019) Använt alkohol eller droger före 15 års ålder nästan dubbelt så hög risk (RR 1,77, p-värde 0.002) Injicerat narkotika dubbelt så hög risk (RR 1,99, p-värde 0.007) Fått en narkotikadom, innehav, försäljning nästan dubbelt så hög risk (RR 1,77, p-värde 0.028) Utsatts för oräkneliga våldshändelser från män (RR 1,70, p-värde 0.000) ULLA BEIJER
76 Forts. 72 våldsutsatta kvinnor Våld från vilka män? (%) Kv m bostad Hemlösa Nuv partner Fd partner Far/manl släkting Bekant Myndighet ULLA BEIJER
77 Forts. 72 våldsutsatta kvinnor Våld från vilka män? (%) Kv m bostad Hemlösa Nuv partner Fd partner Far/manl släkting Bekant Myndighet ULLA BEIJER
78 Forts. 72 våldsutsatta kvinnor Våld från vilka män? (%) Kv m bostad Hemlösa Nuv partner Fd partner Far/manl släkting Bekant Myndighet ULLA BEIJER
79 Våld från hur många män under livstid? 42% våld från 2-4 män: 37% hemlösa / 48% bostad 32% våld från 5 män eller fler: 51% hemlösa / 3 % bostad ULLA BEIJER
80 Hur många våldshändelser i livet? 65% oräkneligt antal våldshändelser - 84% hemlösa / 52% bostad ULLA BEIJER
81 Sökt hjälp i samband med våld (%) Kv m bostad Hemlösa Familj/vänner Socialtjänst Kvinnojour Sjukvård Advokat Kyrka Polis ULLA BEIJER
82 Sökt hjälp i samband med våld (%) Kv m bostad Hemlösa Familj/vänner Socialtjänst Kvinnojour Sjukvård Advokat Kyrka Polis ULLA BEIJER
83 Hur mådde kvinnorna? ULLA BEIJER
84 De våldsutsatta kvinnornas mentala hälsa % Bostad Hemlösa Deprim Ångest Beh f psykprobl Probl våldsbet Suicidförs PTSsympt ULLA BEIJER
85 De våldsutsatta kvinnornas mentala hälsa % Bostad Hemlösa Deprim Ångest Beh f psykprobl Probl våldsbet Suicidförs PTSsympt ULLA BEIJER
86 De våldsutsatta kvinnornas mentala hälsa % Bostad Hemlösa Deprim Ångest Beh f psykprobl Probl våldsbet Suicidförs PTSsympt ULLA BEIJER
87 Några röster... Jag var så... Jag mådde så dåligt psykiskt av det hära med honom, av hans misshandel, så att jag ville inte liksom ha kontakt med folk. Jag vågade inte. Jag tyckte att jag var helt värdelös och att jag luktade illa och allt möjligt sådant där som han hade fått mig att tro ULLA BEIJER, CHRISTINA SCHEFFEL BIRATH, BRITT AF KLINTEBERG 87
88 om jag skulle gå iväg och göra någonting annat, då vart det väldigt, alltså, han fick mig att bara vara med han. För var jag inte med han så fick jag dåligt samvete. Hans sätt att prata var väldigt speciellt. Det går inte att återberätta, utan, ja det var manipulativt. Så jag var med honom, så, och vi drack på vardagar också. Jag skulle upp och jobba och sådär. Jag skötte ju jobbet. Men just att han var väldigt manipulativ: jag gjorde fel hela tiden, men ändå gjorde jag allting så bra, men gjorde jag fel ULLA BEIJER, CHRISTINA SCHEFFEL BIRATH, BRITT AF KLINTEBERG 88
89 men kanske inlåsningseffekten med barnens pappa. Då jag kände mig helt låst, instängd. Alkoholen lugnar nerverna ULLA BEIJER, CHRISTINA SCHEFFEL BIRATH, BRITT AF KLINTEBERG 89
90 Han var mycket speciellt och passionerad, tyckte jag, men det visade sig att han också var väldigt svartsjuk och hotande och terroriserande. Inte så mycket fysiskt våld, med terroriserande. Så småningom, när jag ville gå ur relationen, då började han bli våldsam ULLA BEIJER, CHRISTINA SCHEFFEL BIRATH, BRITT AF KLINTEBERG 90
91 jag började se det hos mig själv, att alkoholen blev min enda tröst va. Det var verkligen min enda, jag kände att det var min enda utväg ULLA BEIJER, CHRISTINA SCHEFFEL BIRATH, BRITT AF KLINTEBERG 91
92 Barn till de våldsutsatta kvinnorna (Scheffel Birath, Beijer, DeMarinis, af Klinteberg, 2014) 78 % av kvinnorna hade barn: 0-46 år Totalt 110 barn: 41 minderåriga (43%) 7 av de hemlösa kvinnornas barn bodde i familjehem, 11 med deras pappa ULLA BEIJER
93 Kvinnornas skattningar av barnens problematik 24 % av barnen hade egen problematik: missbruk, psykiska problem, eller kriminalitet 30 % av hemlösas barn, 45 % av barn till kvinnor med bostad ULLA BEIJER
94 Missbruksproblem i generationer 74 % rapporterade missbruk i två generationer Hemlösa kvinnor 84 % Kvinnor med bostad 59 % 44 % rapporterade missbruk i tre generationer Hemlösa kvinnor 51 % Kvinnor med bostad 35 % ULLA BEIJER
95 Psykisk ohälsa i generationer 42 % psykisk ohälsa i två generationer Hemlösa kvinnor 33 % Kvinnor med bostad 55 % 18 % psykisk ohälsa i tre generationer Hemlösa kvinnor 12 % Kvinnor med bostad 28 % ULLA BEIJER
96 Kriminalitet i generationer 21 % kriminalitet i två generationer Hemlösa kvinnor 26 % Kvinnor med bostad 14 % 3 % kriminalitet i tre generationer Hemlösa kvinnor 5 % Kvinnor med bostad 0 % ULLA BEIJER
97 Funderingar/tankar?
98 Kort sammanfattning
99 Stort hälsogap mellan hemlösa och befolkningen i övrigt Hemlösa kvinnor särskilt utsatta Hemlösa med psykiska sjukdomar särskilt utsatta Hög dödlighet bland hemlösa män och kvinnor Uppsökande arbete bland hemlösa med psykisk ohälsa är ett komplicerat arbete Missbrukande kvinnor, hemlösa och med bostad, särskilt utsatta för mäns våld Missbruk, psykisk ohälsa, kriminalitet kan finnas i generationer bland missbrukande kvinnor, hemlösa och med bostad Det sociala arvet
100 Vad behöver göras för hemlösa? Utveckla det sociala arbetets praktik i alla delar (inre socialtjänst, uppsökande verksamhet, boendeinstitutioner, boendestöd, etc.) Arbeta utifrån ett genusperspektiv Förbättra villkoren för kvinnor Förbättra villkoren för psykiskt sjuka Utvärdera regelbundet arbetet med utsatta grupper för att utveckla och förbättra insatserna, så att hemlöshet kan motverkas
101 Vad behöver göras för missbrukande våldsutsatta kvinnor, hemlösa och med bostad Utveckla det sociala arbetets praktik så att frågor om erfarenhet av mäns våld alltid ställs till kvinnor med missbruksproblem Se och behandla kvinnornas erfarenhet av våld inte bara deras missbruksproblem Utveckla det sociala arbetet när det gäller att se och bemöta kvinnorna och deras barn för att motverka missbruk, psykisk ohälsa, kriminalitet i kommande generationer. Sträva efter att bryta Det sociala arvet
102 Tack för att ni lyssnat! LYCKA TILL MED ERT KOMMANDE ARBETE!
Utsattas och hemlösas ohälsa under de senaste hundra åren
Utsattas och hemlösas ohälsa under de senaste hundra åren Jan Halldin I denna artikel görs en genomgång av studier av utsattas främst hemlösas ohälsa under de senaste hundra åren i Sverige. Under första
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem
Hemlösas munhälsa. Lars Frithiof och Patricia De Palma
Hemlösas munhälsa Lars Frithiof och Patricia De Palma I samband med en brett upplagd pilotundersökning av 35 hemlösa personer i Stockholm konstaterades att de hemlösas tandhälsa var chockerande dålig.
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar
Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)
Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna
Pilotstudie av hemlösa understryker behovet av klinisk socialmedicin
Pilotstudie av hemlösa understryker behovet av klinisk socialmedicin Jan Halldin och Stig Åhs I artikeln beskrivs kort historiken och det pågående arbetet med hemlösas ohälsa vid socialmedicin, Karolinska
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.1-0080/2009 SAN 2009-02-12 SID 1 (6) 2009-01-14 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 508 25 606 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden
Stockholms hemlösa kvinnors hälsa
Stockholms hemlösa kvinnors hälsa 1960-2001 Ulla Beijer Syftet med denna artikel är att i korthet presentera svenska studier som gjorts om hemlösa kvinnor och deras hälsa under perioden 1960-2001 samt
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Inledning Sammanfattning
Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till
Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se
Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Barnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
Se till mig som liten är
Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan
Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet
Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering
Hemlöshet i Stockholm under tre decennier
Hemlöshet i Stockholm under tre decennier Gunnar Ågren I denna artikel ger Gunnar Ågren, med mångårig erfarenhet som socialläkare i Stockholm, en översikt över utvecklingen av antalet hemlösa, förändringar
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-
Personer som är hemlösa och missbrukar: Så blir vi behandlade i sjukvården
Anna Petersson Socionomprogrammet med inriktning mot etik och livsåskådning 210 hp Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskapliga metoder med examensarbete,
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk
Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Nationellt perspektiv
Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017 Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård
Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet
I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa
I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa
Vilken målgrupp pratar vi om?
Bostadens betydelse för rehabilitering av personer med komplexa vårdbehov framgångsoch riskfaktorer RFMA konferens Mats Blid Lektor i socialt arbete Mittuniversitetet 2013-04-10 Vilken målgrupp pratar
Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar
Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i
Hälsa, livsvillkor och sjukvårdsutnyttjande bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper
Hälsa, livsvillkor och sjukvårdsutnyttjande bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper Bo Burström, Anja Schultz, Kristina Burström, Sara Fritzell, Robert Irestig, Janne Jensen, Niels Lynöe, Anneli Marttila,
Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län
Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk
Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk Internationella brottsofferdagen 2015 Vem är jag och vad gör jag här? Vilka personer talar jag om? Boendeverksamheten Varför särskilt utsatta? Språkets betydelse
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
FACT & MI för hemlösa
FACT & MI för hemlösa - drop in psykologmottagning SvACBS, 4/1 2017 Olof Molander, leg. psykolog olof.molander@ki.se AGENDA - Vad är hemlöshet? - Hemlösas ohälsa - Socialtjänstens arbetsformer - Boendeformer
4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.
Intervjuinformation 1. Individkod: 4. Datum för ifyllande av formulär: 2. Vårdtillfälle: 5. Löpnummer: 3. Inskrivningsdatum: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare (II+3 siffror): A - Administrativa uppgifter
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad
Våld i nära relationer Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Startades 1996 Hälso- och sjukvård Socialtjänst Polis Åklagarkammare Kriminalvård Frivilligorganisationer
Hemlösas fysiska och psykiska hälsa utifrån inläggningar på sjukhus
Hemlösas fysiska och psykiska hälsa utifrån inläggningar på sjukhus - en jämförelse mellan hemlösa och befolkningen i övrigt och mellan hemlösa män och kvinnor Ulla Beijer Ulla Beijer Hemlösas fysiska
De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik
De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och regionernas direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE
TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE - Hur ser det ut? Vilka är de? Finns överallt Personal i förskola/skola Andra delar av Socialtjänst som inte är enhet för missbruk/beroende
Hemlösa män i Stockholm. En femårig uppföljning av 82 hemlösa män i Stockholm de flesta med psykiska funktionshinder
Hemlösa män i Stockholm En femårig uppföljning av 82 hemlösa män i Stockholm de flesta med psykiska funktionshinder Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning.
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika
Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet
Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112
TJÄNSTESKRIVELSE TJÄNSTESKRIVELSE 2019-01-30 Vård- och omsorgsnämnden Harri Luukko Nämndsekreterare/utredare Telefon 08-555 010 62 harri.luukko@nykvarn.se Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan
Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.
Referensmaterial ASI 2008 Klicka eller tryck här för att ange text. Referensmaterial ASI Som en del av forskningsprojektet Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun genomfördes i oktober
Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga
Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag
BoendeDOK. Utflyttning V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R
GÖTEBORGS STAD SOCIAL RESURSFÖRVALTNING BoendeDOK Utflyttning 0 V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R UTFLYTTNINGSFORMULÄR A - Administrativa uppgifter B - Bakgrundsinformation
Mortalitet hos personer med AST
Mortalitet hos personer med AST Tatja Hirvikoski Docent, leg psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef, Habilitering & Hjälpmedel, Stockholm Föreläsningens innehåll
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den
HEMLÖSHETEN I SVERIGE
HEMLÖSHETEN I SVERIGE Antalet människor som lever i hemlöshet har ökat kraftigt. Från cirka 8 000 år 1999 till 34 000 år 2011. Socialstyrelsens senaste kartläggning gjordes under en vecka i april 2017.
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se
Levnadsvillkoren försf rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se ... även efter dödend den Lise-Lotte Nilsson och Bengt Lögdberg konstaterar att
En studie av hemlösas sjukdomar
En studie av hemlösas sjukdomar Rolf Byström och Robert Irestig Artikeln beskriver vanliga sjukdomstillstånd bland de 949 patienter som behandlats vid en nyinrättad vårdcentral, Hållpunkten, för hemlösa
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Blodsmitta. Basutbildning riskbruk, missbruk, beroende Gunilla Persson infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare
Blodsmitta Basutbildning riskbruk, missbruk, beroende 2018-10-25 Gunilla Persson infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare Hepatit B Epidemiology and public health burden 1 Worldwide 250 million chronic
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel
Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga
Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga Anhöriga som resurs Stöd till Anhöriga 8 september 2017 Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Anhöriga en förutsättning för trygg och
Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer
RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes
Stillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län
Brännpunkt: Barn som anhöriga Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län Barnombud i psykiatrin uppdrag och samordning Om Barnkonventionen Landstingsstyrelsen fattade
Lågtröskelmottagningen i Norrbotten
Lågtröskelmottagningen i Norrbotten Frida Jakobsson ST-läkare Infektionskliniken Innehåll Historik Sprututbyten i Sverige idag Syftet Norrbottens mottagning Utmaningar - framtiden Historik Första sprututbytet
Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer
RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning
Riktlinjer för stöd till anhöriga
Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...
Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Blodsmitta och sprutbyte. Riskbruk, missbruk, beroende 7 maj 2019 Umeå Gunilla Persson, infektionsläkare NUS
Blodsmitta och sprutbyte Riskbruk, missbruk, beroende 7 maj 2019 Umeå Gunilla Persson, infektionsläkare NUS Hepatit B Hepatit B i världen Worldwide 250 million chronic HBsAg carriers 2,3 HBsAg prevalence,
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
Metoder för stöd till barn som anhöriga
Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har
Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679
Tips på kunskapsunderlag för stöd i planeringen av insatser Allmänt Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679 Förordning
IKM för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvård
IKM för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvård IKMDOK-konferensen 2018 Mats Anderberg Mikael Dahlberg Vad är IKMDOK? Linnéuniversitetet Deltagande verksamheter Journal Digital IKMDOK:s
relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,
Barn som far illa & våld i nära relationer
Barn som far illa & våld i nära relationer Vad måste sjukvården leva upp till? Välkomna att konsultera Barnskyddsteamet Gå gärna igenom dessa bilder och tänk på att ni är välkomna att konsultera oss på
Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen
ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till
Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Att leva med knappa ekonomiska resurser
Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva
Insatser för att minska hemlöshet för personer med missbruk, beroende och psykisk ohälsa
Insatser för att minska hemlöshet för personer med missbruk, beroende och psykisk ohälsa sbu kommenterar sammanfattning och kommentar av andra aktörers kunskapsöversikter juni 2018 www.sbu.se/2018_04 Inledning
ASI fördjupningsdag Familj och umgänge
ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och
Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering
Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov Varför samverkan välfärdsstatens organisering Specialisering professioner och organisationer, bl.a. Utbildning Hälso- och sjukvård
Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk
Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,
Forskning om sjukfrånvaro
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande
Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande Syfte Syftet med denna studie är att belysa samtidig förekomst av psykisk ohälsa
Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad?
Socialutskottet Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Problemformulering Kan vi verkligen kalla vårt samhälle civiliserat och jämställt när vi bryter mot
Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Vad innebär lagändringen?
Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?