1. Fortsatt utbildning av företagsläkarspecialiteten i Göteborg och Stockholm i samma utsträckning som förut.

Transkript

1 SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2005 ÅRET SOM GICK 2005 Vad har styrelsen åstadkommit: 1. Fortsatt utbildning av företagsläkarspecialiteten i Göteborg och Stockholm i samma utsträckning som förut. 2. Spetsutbildning inom Organisation och Hälsovetenskap, en multidisciplinär och multiprofessionell vidareutbildning för såväl företagsläkare som andra ledande yrkesgrupper inom FHV, personaladministration och management. 3. Godkänd ny specialitet, Arbets- och Miljömedicin, beslutat december Inledande förhandlingar om ST-tjänster inom Arbets- och Miljömedicin med Landstingsförbundet. 5. Handledarutbildning för specialistutbildade företagsläkare. 6. Ny hemsida för Svenska Företagsläkarföreningen (SFLF), ett paradigmskifte i informatik. 7. Fyra nummer av tidningen Företagsläkaren. 8. Deltagit i riskbruksprojektet och vidareutbildning inom missbruksproblematik. 9. Deltagit i utbildningar med Försäkringskassan i försäkringsmedicin. 10. Deltagit och medverkat i Läkarförbundets sjukskrivningspolicy. 11. Medverkat till utveckling av utbildning inom Arbetslivsinstitutets grundutbildning för de olika professionerna men också inriktning av forskning kring FHV. 12. Skaffat oss goda arenor och allianser för vidareutveckling av FHV i allmänhet och företagsläkarna i synnerhet med aktörer inom politik, fack, arbetsgivare, näringsliv, kommuner och landsting, regering m.fl. 2

2 Vad har vi inte lyckats med: 1. Att hålla FHV på arenan som en viktig aktör i utveckling av ett hållbart arbetsliv. Den politiska situationen har inneburit att fokus har gått från ohälsofokuseringar till arbetslöshetsfokuseringar och därmed har vi inte kunnat hålla fokus på det sätt som vi önskat. 2. Vi har inte lyckats övertyga Hans Karlsson m.fl. att FHV är en nödvändig resurs för att bygga ett hälsosamt och effektivt arbetsliv. Debatten om ohälsan har glidit över från arbetslivets problematik, förutsättningar och möjligheter till fusk, inkompetens och dåligt regelverk. 3. Att få näringsliv och andra verksamheter att se FHV som den naturliga resursen i ett strategiskt verksamhetsutvecklingsarbete. Här väljer man fortfarande andra konsulter än FHV som den mest naturliga partnern. Det som ovan beskrivits som det vi har åstadkommit och inte åstadkommit kommenteras här nedan: År 2005 präglas inför valåret 2006 som ett sorts stand by läge. Trots en högkonjunktur har inte arbetslösheten pressats tillbaka, den har t.o.m. ökat för högutbildade ungdomar. Fokus har förskjutits från att diskutera konstruktivt om ett hållbart långtidsfriskt arbetsliv till att diskutera globaliseringsprocessen, och precis som man gjorde senast vi hade höga sjuktal 1992, drar man igång en debatt om fusk, förklarar de flesta aktörer inom sjukskrivnings- och rehabliliteringsprocessen som inkompetenta. Man slutar bry sig om det egentliga enda fakta som finns inom området, nämligen att arbetsmiljön har blivit mycket mer stressande och i takt med att livspusslet blir allt svårare att lösa uppstår väldigt många nya problem. Sjukskrivna överförs i en större takt till förtidspensionerade. Sjukskrivningstalen har sjunkit och förtidspensionerna har ökat trots att utflödet av förtidspensionärer i normalpensionerade 40-talister av demografiska skäl har ökat. Det ser ut som det inte behövs FHV det går ändå i den takt som man har sagt för att nå en halvering av sjukskrivningen till Frisering av siffrorna är i full fart och de kommer nog att fortsätta fram till valdatumet i september. I denna politiska situation har FHV kommit i skymundan, regering och stödpartier liksom oppositionen vet inte på vilket ben man skall stå, och tystnaden blir relativt stor kring FHV. Proppen om lagen om ny företagshälsovård levereras inte som sagts och den förefaller inte heller att levereras nu till våren, varför den inte kommer att kunna tas av vårriksdagen -06, varför effekten av den kommer att vara mycket oviss känns som ett dystert år för FHV från dessa utkomstpunkter, men detta speglar inte hela verkligheten 3

3 FHV behövs som aldrig förr, den 15 %-iga medfinansieringen har ökat arbetsmiljöaktiviteterna inom många områden, framför allt inom kommuner och landsting, där man också har fått en förbättrad ekonomi och börjar nu orka ta tag i dessa problem. I en globaliserad seriös verksamhet inser allt fler att hälsa, effektivitet och lönsamhet är varandras förutsättningar, och med den insikten behövs en för verksamheten anpassad företagshälsovård som kan vara med och leverera ett bra resultat ur ett hälso- och lönsamhetsperspektiv. Det har varit ganska besvärande för FHV att behöva omforma sig i det perspektivet. Många lever tyvärr fortfarande kvar i gamla strukturer. Det är ur det perspektivet glädjande att SFLF, FSF och ALI har kunnat starta den multidisciplinära och multiprofessionella spetsutbildningen i form av kursen i Organisation och Hälsovetenskap. Detta är en milstolpe för FHV och den kommer att ge förutsättningar till att vara den kompetens som olika verksamheter och företag behöver och vill ha för att utveckla sin verksamhet. En annan milstolpe, lika stor som ett OS-Guld är att vi äntligen i december 2005 fick beslutet om att slå ihop företagsläkarspecialiteten med Yrkes- och Miljömedicin till den nya specialiteten Arbets- och Miljömedicin, som vi kämpat för i så många år. Detta kommer att betyda mycket för vår kompetens, vår rekryteringssituation, vår beforskning av arbetsmiljöområdet etc. Handledarutbildningen fortskrider med lärarkrafter från styrelsen (tyvärr fick vi ställa in höstens utbildning pga. att vi fick för få anmälningar, utomordentligt dåligt). Företagsläkarspecialitetsutbildningen fortgår i Stockholm och Göteborg som tidigare, även de med lärarkrafter ur styrelsen. Företagsläkaren utkommer med fyra nummer per år till ett relativt högt pris. Men även här kan vi skönja en ny milstolpe i SFLF:s historia. Vi har nu igång en hemsida med en sådan potential att vi kan leverera högkvalitativ information, debatt m.m. Kanske blir det framtidens tidning? Vi har att tacka den nya medlemmen, den adjungerande ledamoten Jan Rosén för ett väldigt bra jobb tillsammans med Yvonne Krüger. Vi deltar aktivt i branschföreningen, Föreningen Svensk Företagshälsovårds aktiviteter dels som styrelseledamot men även som delegater i programrådet. Samarbetet är mycket bra och vi samarrangerar med vårdförbundet med en monter i Almedahlsveckan på Gotland detta år liksom året innan. SFLF och branschföreningen samarrangerar även kursen i Organisation och Hälsovetenskap. I vår lobbyverksamhet samverkar vi också mycket för att få en så bra träffyta som möjligt. Samarbetet med Läkarförbundet fungerar utomordentligt bra och de har visat mycket stor respekt för vår kompetens och är i de flesta arbetsmiljöfrågor mycket lyhörda för FHV:s och företagsläkarnas synpunkter. Tyvärr glömmer Läkarförbundet ibland bort oss särskilt om det gäller samverkan med kommun, landstingsförbund och Försäkringskassa. I denna samverkan om ekonomisk vinstdelningsmodell finns inte FHV nämnd, kanske är det underförstått att vi skall vara med där??!!

4 På samma sätt har regering och landstingsförbund gjort en överenskommelse som prioriterar sjukskrivningsprocessen. Det handlar om 3 miljarder under 3 år, Hans Karlsson omnämner inte FHV någon gång i det sammanhanget, kanske även det är helt underförstått??!! Styrelsens arbete är att få upp oss på arenan vid varje sådant tillfälle men det är inte alltid lätt, då vi ibland inte bjuds upp till dans. Distriktsläkarföreningen har bjudit in oss till en diskussion om våra roller utifrån protosperspektivet, detta efter vissa påtryckningar, men hela protosprogrammet går lite trögt. Vi har inget konkret att meddela därifrån. Lobbyverksamheten gentemot det politiska etablissemanget har varit relativt aktivt fram till i somras, Almedahlsveckan. Sedan har en politisk svängning gjort det betydligt svårare att kunna komma till tals. Regeringen har inrättat ett Hållbarhetsråd vars vision är att arbetet skall stärka långsiktighet och helhetssyn för människors livskvalitet och samhällets framsteg. Rådet organiseras av Boverket tillsammans med Samhällsbyggnads- och Näringslivsdepartementet. Det finns inom regeringskansliet en svensk strategi för hållbar utveckling som i sin förkortade version innebär att 1) utveckla en miljödriven tillväxt och välfärd, 2) skapa förutsättningar för en god hälsa 3) skapa ett hållbart samhällsbyggande, 4) skapa hållbar utveckling för barn och ungdomar i ett åldrande samhälle. I detta råd diskuteras frågor som i allra högsta grad är FHV-frågor och berör också företagsläkarnas verksamhetsområde nu och i framtiden. Som osakkunnig är jag utsedd av regeringen att delta i detta råd, vilket innebär att vi har möjlighet att påverka och har god insyn i vad som händer inom regeringskansliet inom dessa områden. Vi har även haft en delegat med i Hans Karlssons referensgrupp inom arbetsmiljörådet i Kerstin Marinko. Vi har även deltagit Industrins Referensgrupp för Arbetsmiljö (IRfA). Pappersindustrins Utvecklings- och Arbetsmiljöråd (PUA), deltar även i de debattillfällen som går med Svenskt Näringsliv, fackliga förbund samt Kommun- och Landstingsförbund. Som ovan beskrivits har alltså otroligt mycket tid lagts ner på lobbying, framtagande av en rad olika remissvar, ett tålamodigt arbete med att försöka påverka och förklara företagshälsovården och företagsläkarens roll inom arbetsmiljöområdet och inom samhällssektorn. Vi önskar nu inget hellre än att vi äntligen får en leverans av proppen till 2006 så att vi också kan få ett genuint samhällsuppdrag. Om så inte blir fallet, får plan B bli plan A, och vi kavlar upp ärmarna för att dra vårat strå till stacken för ett hållbart, effektivt och hälsosamt arbetsliv och samhälle. SPECIALITETEN ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN I väntan på regeringens beslut om framtida läkarspecialiteter har föreningen under året haft förberedande kontakter med Sveriges Kommuner och Landsting. I september träffades Gunnar Ahlborg (YMM-föreningen), Lars Bohlin (FSF) och Kerstin Marinko (SFLF) direktör Ellen Hyttsten och special adviser Kerstin Sjöberg (Avd. för vård och omsorg) vid ett informellt möte. Vi fick då möjlighet att informera om bakgrund och syfte med förslaget om en ny basspecialitet i arbets- och miljömedicin. Både Ellen Hyttsten och Kerstin Sjöberg var väl insatta i företagshälsovårdsfrågor och vi hade en mycket bra och saklig informell

5 diskussion kring vad inrättande av ST-tjänster kan innebära. Samtidigt framfördes att man inte kan gå vidare förrän man vet hur det blir med specialitetsutredningen och FHVpropositionen. Kerstin Sjöberg fick dock i uppdrag att bevaka vad som händer för Kommun och Landstingsförbundets räkning. Först i december kom så regeringens beslut om ny struktur för den medicinska specialistindelningen och som vi förväntat blev arbets- och miljömedicin en ny basspecialitet. Att sjösätta den nya specialiteten och via bra övergångsregler trygga tillgången på specialistkompetenta företagsläkare under de närmaste åren har högsta prioritet under år HANDLEDNING Under verksamhetsåret har specialitetsutbildningar arrangerats i såväl Stockholm som Göteborg. Representation från centralstyrelsen har varit god. Planerad handledarutbildning 2005 fick ställas in då antalet anmälda var för få. Inför handledarkursen april har intensifierad annonsering inneburit att antalet anmälda är tillräckligt för att genomföra kursen, som sker i internatform på Vår Gård i Saltsjöbaden. Även om vår specialitet nu ingår i arbets- och miljömedicinspecialiteten och som sådan kommer att ställa krav på genomförande av ST-tjänst, är behovet av handledarutbildade kollegor stort inom överskådlig framtid. Detta då nuvarande utbildningsförfarande kommer att finnas ett bra tag framöver. SJUKFÖRSÄKRINGSGRUPPEN Om sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen Sjuktalen i Sverige är höga och Läkarförbundet ville se över sin policy i frågor med anknytning till sjukskrivning. En grupp med representanter från distriktsläkarna, sjukhusläkarna, rehabiliteringsläkarna, ortopedin, psykiatrin och företagsläkarna fick i uppdrag att utarbeta ett förslag som efter remiss inom förbundet antagits. Representant för företagshälsovården var Kjersti Sleman. Programmet sammanfattas i 30 punkter för en högre kvalitet i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Tyngdpunkten ligger på att stärka läkarens och sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen. Nedan återges ett sammanfattande urval av punkter som är viktiga för företagshälsovården. Sjukskrivningsarbetet måste ges mer tid och prioriteras högre av våra arbetsgivare. Det behövs bättre förutsättningar för samverkan såväl inom professionen som mellan de olika aktörerna i sjukskrivningsprocessen. Bättre utbildning i försäkringsmedicin både på grundnivå och vidareutbildningsnivå. Fullfölja de planer på utbyggnad av primärvården som redan beslutats. Öka tillgängligheten till den slutna vården. Förstärk vårdgarantin till bedömning inom 1 månad, behandling inom 3 månader. Krav på lagstadgade avstämningsmöten. Höjd ersättning för medverkan i dessa. Företagshälsovården bör bli obligatorisk liksom ett yttrande därifrån i rehabiliteringsutredningen. Inför rikstäckande vårdavtal för FHV. Stöd till beforskning av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Förstärk den kompletterande arbetsmarknaden. Förbättra möjligheterna att arbetsträna hos annan arbetsgivare med bibehållen anställningstrygghet.

6 Sammanfattningsvis har medvetenheten om FHV ökats hos förbundets andra specialiteter och ett närmare samarbete förordas. Våra möjligheter att göra arbetsförmågebedömningar och multiprofessionella bedömningar bör tas till vara liksom vår rehabiliteringskompetens. EKONOMIRAPPORT FÖRENINGENS EKONOMI SFLF:s intäkter består av medlemsavgifter. Dessutom kan föreningens kapital ge ränteintäkter och/eller värdestegring respektive värdeminskning i den del som är placerad i aktiefonder. Styrelsens närvaro vid årsmötet måste till allt större del finansieras av föreningen. Föreningens utgifter domineras av kostnader för vårt kansli på Läkarförbundet, av de kostnader (framför allt reskostnader) som genereras vid styrelsemöten, vårt fullmäktigemöte samt kostnader för medlemsbladet. Budgetförslag 2007 Vid planering av budget för 2007 utgår vi från ett oförändrat antal betalande medlemmar jämfört med år 2006 (600 samt 200 pensionärer med 50%-ig avgift). Kostnader för styrelsens möten (reskostnader och ersättning för utebliven lön) kan sannolikt inte minskas jämfört med år 2005 även om vår nuvarande styrelses nedlagda tid för SFLF till stor del sponsras av respektive styrelseledamots arbetsgivare. Kanslikostnaderna (bl a lönekostnader) kan beräknas vara väsentligen oförändrade jämfört med 2005 och 2006 om vi inte kan omförhandla kostnaden för vårt kansli. En oförändrad årsavgift på 950 kronor beräknas ge underskott år 2007 om 90 tkr vid oförändrad styrelseaktivitet. Styrelsen föreslår trots detta att årsavgiften skall vara oförändrad 2007 (950 kronor) med 50%-ig avgift för pensionärer. Budgetöversikt år Resultat 05 Budget 05 Budget 06 Förslag 07 Tkr Tkr Tkr Tkr INTÄKTER Medlemsavg. 643, (950kr x ca 150 pens x475) Övriga intäkter Summa intäkter 643, KOSTNADER Styrelsen 107, Fullmäktige 90, Tidningen 177, Allmän verks. 359, Finansiella int -36, Skatter 5, Summa kostnader 704, RESULTAT -60,

7 Bokslut hade vi väsentligen oförändrat antal medlemmar jämfört med Årsavgiften var 950 kronor. Medlemsintäkten blev kr (budget 628 tkr) efter förbundets schablonavdrag för obetalda avgifter. Ränteintäkten blev kr. Fondplacerat kapital hade vid årsskiftet deklarationsvärdet kr ( kr). Kostnader för styrelsen, fullmäktige samt styrelsens kontakter med övriga organisationer och föreningar var 198 tkr (budget 240 tkr) jämfört med 305 tkr Kansli- och kontorskostnaderna var 359 tkr (budget 340 tkr) jämfört med 368 tkr Tidningen kostade föreningen 177 tkr för 4 nummer under 2004 jämfört med 165 tkr för 4 nummer under års resultat är ett underskott på 60 tkr jämfört med underskottet på 115 tkr år Prognos 2006 Budgeten för 2006 visade på ett underskott om 122 tkr. Prognosen för utfallet 2006 är att medlemsintäkterna blir oförändrade jämfört med 2005 (ca 640 tkr). Styrelsens omkostnader kommer sannolikt inte att minska jämfört med år Budgeten kan därmed sannolikt hållas. LÖNEFÖRHANDLINGAR Enligt statistik från Svenskt Näringsliv för år 2005 har lönerna för företagsläkare inom den privata sektorn höjts med i genomsnitt 2,1 procentenheter för identiska individer och med 1,9 procentenheter för samtliga företagsläkare. Med anledning av bearbetningsproblem rörande den av Sveriges läkarförbund från medlemmarna inhämtade statistiken, kommer dessa mer specificerade uppgifter att presenteras på Sveriges läkarförbunds hemsida så snart bearbetningen av materialet är klar. Kollektivavtalet med Vårdföretagarna, sektion D (företagshälsovård) som träffades samt det statistikavtal som träffades gäller tillsvidare. Kollektivavtalet med Vårdföretagarna, sektion E & F (vård och behandling) gäller fr.o.m och tillsvidare. Kännetecknande för dessa bägge avtal är att lönebildningen sker lokalt på företagen och att läkarförbundet har lokal konflikträtt. Kollektivavtal med Kooperationens Arbetsgivarförbund (KFO) gäller tillsvidare. Kollektivavtal med Arbetsgivaralliansen, som tidigare hade träffats för perioden , har förlängts och löneavtal har träffats. Sedan några år har Sveriges läkarförbund kollektivavtal med Pacta, arbetsgivar-förbund för kommunalförbund och företag inom den kommunala sfären. Sveriges läkarförbund har 2002 ansökt om medlemskap i Privattjänstemannakartellen, PTK. P.g.a. intern organisationsöversyn inom PTK, har inga nya ansökningar om medlemskap behandlats under flera år. PTK:s kongress har tillsvidare valt att inte välja in Sveriges läkarförbund i PTK av skäl som inte rör Sveriges läkarförbund.