STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2002

Transkript

1 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2002 FRÅN STYRELSEN ÅRET SOM GICK 2002 År 2002 präglades av att det var valår och landets galopperande ohälsotal var ett av huvudnumren i debatten inför valet. I analysen av orsakerna till de stigande ohälsotalen fanns det lika många förklaringar som debattörer och situationen blev sedan närmast helt låst, eftersom valresultatet innebar en kraftig försening av beslutsmöjligheterna kring det då lagda Jan Rydhs förslag HPH och när man väl hade ordnat leden inom regeringen, så tillsattes en trepartsdelegation där parterna skulle försöka förhandla sig fram till ett förslag under överinseende av Kenth Pettersson. När det började bränna till i de här förhandlingarna lämnade Svenskt Näringsliv trepartssamtalen och det uppstod ett visst vakuum när det gäller arbetsmiljö- och ohälsofrågorna. Företagshälsovården var till en början kraftigt i fokus, särskilt under inledande delen där Jan Rydh och HPH hade stort inflytande. Sedan övergick debatten till att mer koncentrera sig på mer repressiva frågor som fuskdebatt, svekdebatt, attitydförändringar o.s.v. och där andra aktörer skulle kunna var mer aktiva för att kunna påverka ohälsan. Svenska Företagsläkarföreningen har fått arbeta under de här förhållandena och under den inledande delen av året arbetade vi väldigt hårt med att involvera och påverka HPH-utredningen och de olika aktörerna inom Svenskt Näringsliv, politiska partier, media, egna led, Läkarförbundet, Föreningen Svensk Företagshälsovård, lokalföreningar m.fl. Efter valutgången blev läget mera osäkert och det blev svårare också för oss att hitta de rätta faserna för lobbyarbete. Dock har det uppstått mycket goda förhållanden och samarbetspartner inom trepartssamtalen, inom Riksförsäkringsverket, Läkarförbundet, de flesta politiska partierna och en rad olika organisationer. Detta har gjort att vi har kunnat fortsatt arbeta och det har åter resulterat i att företagshälsovården verkligen är i centrum och det vi skrev förra året gäller fortfarande nu gäller det att ändra fokus från att synas till att infria förväntningarna. De sedan förra året igångsatta aktiviteterna med bl.a.: 1. Att utveckla specialiteten tillsammans med specialiteten Yrkes- och miljömedicin har fortskridit och vid den specialistrevision som nu har varit har man godtagit den nya specialiteten kallad Arbets- och Miljömedicin. 2. Det påbörjade handledningsarbetet är nu startat och det har åter varit en ny handledarkurs och de planeras ytterligare en. Handledningsarbetet har kommit igång och börjar få en mycket god struktur. 3. Skapat möjlighet att fördubbla företagsläkarkursen. Så har skett i såväl Stockholm på Arbetslivsinstitutet (ALI), men också påbörjats en regionalisering med en ny kurs under något annorlunda former i Göteborg. Den kursen beräknas också förnyas liksom att behålla fördubblingen på ALI.

2 2 4. Metod- och forskningsutveckling inom FHV Kvalitetssäkring Best practise har satts igång. Arbetet sker i samråd med Föreningen Svensk Företagshälsovård och ALI:s utbildningsråd. 5. Den tidigare studien av Hälsa och Livskraft har emanerat i en nu färdig utbildningsmanual på 20 poäng inom området organisation och hälsa, numera kallad Organisations- och hälsovetenskap. Kursen kommer att bedrivas med hjälp av ALI och vara en pilot som startar hösten 2003 för att sedan kunna permanentas, om allt fungerar som det är tänkt. 6. Förhandlingar med Landstingsförbundet och Riksvårdsavtal har stagnerat. Det politiska läget i slutet av året gjorde att det var omöjligt att komma vidare. Frågan hålls dock vid liv och lobbyarbete förhandlingsarbete fortgår. Hela styrelsen har varit starkt involverad i detta arbete. Styrelsearbetet har förändrats något sedan tidigare då styrelsemedlemmarna har fått specialområden att bevaka, för att på sätt både kunna fördjupa sig och därigenom underlätta hela styrelsearbetet. Förutom arbetet som pågår inom specialistsammanslagningen med regelbundna möten har det också krävts en hel del kraft för att få handledningsutbildningen att fungera på ett bra sätt. Sedan tillkommer styrelsearbetet i föreningen och det tillsammans med Föreningen Svensk Företagshälsovård och Programrådet, vilket är en viktig länk mellan professionerna och mellan Svenska Företagsläkarföreningen, FSF och ALI. Nytt för året har också varit en rad olika aktiviteter ute hos lokalföreningarna. Ett 40-tal föredrag och sammankomster har förekommit för att stärka företagshälsovårdens roll och ge ny inspiration och kunskap, inte minst inom området som har med organisation och hälsa att göra samt det promotiva arbetet inom företagshälsovården. Sammantaget kan vi räkna ihop till 86 möten i den verksamhet som styrelsen har varit involverad i. Arbetsmarknaden inom arbetsmiljöområdet i allmänhet och för företagsläkare i synnerhet ser mycket bra ut. Ett stort bekymmer ligger framför oss och det är generationsskiftet samt att kunna rekrytera tillräckligt många företagsläkare, f.f.a. blivande företagsläkare, för att klara av det ökande behovet som vi anar framöver. Kritiska framgångsfaktorer är kompetensutveckling, utbildningskapacitet, omgivningens förtroende för företagshälsovårdens kompetens, att förmedla sambandet mellan hälsa, effektivitet, lönsamhet samt att kunna rekrytera nyckelpersoner i tillräcklig mängd och kvalitet för framtida företagshälsovårdsarbete. Inför de år som kommer har det dykt upp ett bekymmer när det gäller vår möjlighet att exponera våra tankar, såväl externt som internt. Det tryckeri som har hjälpt oss med att trycka vår tidning har sagt upp sitt avtal, i huvudsak av ekonomiska skäl och här pågår nu en diskussion om att skaffa en ny leverantör eller att samverka med andra producenter. Det är viktigt för vår visibility synbarhet, att vi har en tidskrift där vi kan ha debatt och intern information. Vi skulle också behöva en mer livfull hemsida och f.f.a. skulle vi behöva många fler av företagsläkarna ute i debatten i såväl press som andra arenor. Det blir en stor utmaning inför framtiden. UTBILDNING/HANDLEDARUTBILDNING För att möta behovet av företagshälsovård framöver har staten tillsatt pengar som skall användas till att öka utbildningsinsatserna. När det gäller företagsläkare startade en extra kurs på ALI 2002 plus att man startade en kurs i Göteborg. Under 2003 kommer två kurser att starta, en i Stockholm och en i Göteborg. Detta medför att vi så småningom betar av den kö som sedan länge har funnits till utbild-

3 3 ningen. Framöver gäller det således att stimulera kollegor att bli företagsläkare så att vi blir tillräckligt många för att möta de framtida behoven. Det är viktigt att fylla upp kurserna framöver. Fram till att samutbildningen med yrkes- och miljömedicinarna kommer igång fortsätter de nuvarande kraven för att få ut specialistintyget. Nämligen, specialistkompetens i patientintensiv specialitet, genomgången teoretisk kurs för företagsläkare samt två års handledd praktiktjänstgöring. En viktig del i den nuvarande utbildningen är således praktiktjänstgöringen på två år. Under denna period skall man ha kontakt med en handledare enligt ett visst schema. ALI och Företagsläkarföreningen har utbildat va 70 handledare vid tre olika tillfällen. Denna tvådagars kurs kommer vi att upprepa åtminstone ytterligare en gång för att nå upp till ca 100 handledare fördelade över hela landet. Utöver nämnda utbildningar har en grupp med C.G. Sandberg i spetsen utarbetat ett program för en 20- poängskurs i organisations- och hälsovetenskap. Detaljerna kring kursens innehåll och ett lämpligt universitet för utbildningen diskuteras f.n. av berörda parter. Förhoppningsvis kan starten ske till höstterminen LÄKARFÖRBUNDETS UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSDELEGATION (UFO) SFLF har en adjungerad plats med närvarorätt i UFO. Socialstyrelsens specialitetsutredning är den fråga som varit mest betydelsefull för SFLF att bevaka under SPECIALITETEN FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Kön till företagsläkarutbildning minskade betydligt under året. Två nya kurser startade under hösten. Ett extra tillskott av utbildningspengar gjorde det möjligt för Yrkes- och Miljömedicinska institutionen i Göteborg att starta en kurs och samtidigt började en ny kurs vid Arbetslivsinstitutet. SFLF och Yrkes- och Miljömedicinska föreningen har under året fortsatt arbetet med utformningen av vår gemensamma nya specialitet arbets- och miljömedicin. En mycket väsentlig del ar arbetet har varit att informera Socialstyrelsens specialitetsutredare Gudmar Lundqvist om arbetet. Det har resulterat i att arbets- och miljömedicin finns med som en enskild basspecialitet i de arbetsmaterial som presenterats hittills och inget tyder på att en ändring sker inför det slutförslag utredaren lämnar till Socialstyrelsen. Förslag till utbildningsbok är klart när det gäller de övergripande målbeskrivningarna och övergripande utbildningsplan. Vår stora utmaning nu är att fe till stånd en dialog med bl.a. Landtingsförbundet om finansiering och inrättande av ST-tjänster LÄKARFÖRBUNDETS FÖRHANDLINGSDELEGATION (FD) Företagsläkarföreningen har endast en adjungerad plats i FD (fn Bengt Lindén). Föreningen delges Alla handlingar, men vi förväntas inte närvara annat än på särskild kallelse..

4 4 LÖNEFÖRHANDLINGAR Enligt statistik för år 2002 har lönerna för företagsläkare inom den privata sektorn (inbyggd företagshälsovård, företagshälsovårdscentraler, branschhälsovård samt AB Previa) höjts med i genomsnitt 3,5 procentenheter räknat på medianlönen. Lönerna för offentligt anställda företagsläkare har under år 2002 höjts med 4,5 procentenheter. Lönerna för skolläkare har under år 2002 höjts med i genomsnitt 4 procentenheter. Liksom föregående år har löneenkäten behandlats separat för skolläkare. Kollektivavtalet med Föreningen Vårdföretagarna, sektion D (företagshälsovård) gällde fram till Nytt avtal träffades som gäller fr.o.m och tillsvidare. Dessutom har ett statistikavtal träffats. Kollektivavtalet med Vårdföretagarna, sektion E & F (vård och behandling) gäller fr.o.m tillsvidare. Kännetecknande för dessa bägge avtal är att lönebildningen sker lokalt på företagen och att läkarförbundet har lokal konflikträtt, det senare unikt på den svenska arbetsmarknaden när avtalet först tecknades. Kollektivavtal med Kooperationens Arbetsgivarförbund (KFO) samt med Arbetsgivaralliansen gäller tillsvidare. Sveriges läkarförbund har ansökt om medlemskap i Privattjänstemannakartellen, PTK.

5 5 FÖRENINGENS EKONOMI Betr föreningens ekonomi hänvisas till kassaförvaltarens berättelse Johnny Johnsson Kerstin Marinko Jan Settergren Ordförande v Ordförande Sekreterare Mats Berg Bengt Lindén Bo G. Andersson Kassaförvaltare Ledamot Ledamot Kjersti Sleman Ledamot

6 6 REMISSER OCH YTTRANDE Nedanstående remisser har under verksamhetsåret 2002 besvarats av föreningen: Reviderade läkarregler förslag till nya etiska regler (Sv läkarförbund) Remiss: Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (SOU 2002:5) Remiss: Utnyttja företagshälsovården bättre (SOU 2002:29) Remiss: Stöd till AT- och ST-läkare som riskerar att ej få sin tjänstgöring godkänd Remiss: I forskningens utmarker ett handlingsprogram om den medicinska forsningen utanför universitetssjukhusen Remiss: Betänkandet personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18) Remiss: Tid för arbete och ledighet (SOU 2002:58) Remiss: Förebyggande patientsäkerhet Förslag till ny hanteringsordning av patientkritik- /anmälningar och avvikelserapporter Remiss: Betänkande (SOU 2002:80) Koncentrerad arbetsskadehandläggning för likformighet och rättvisa

7 7 ANTAL LOKALAVDELNINGAR Antal medlemmar Antal fullmäktigemandat 371 Stockholm Östergötland Småland Skåne Västsvenska Värmland-Närke Mälardalen Gävle-Dala Mellersta Norrland Övre Norrland

8 8 STYRELSEN OCH ÖVRIGA FUNKTIONÄRER UNDER VERKSAMHETSÅRET Mandatperiod Ordförande Johnny Johnsson Johnny Johnsson Vice ordförande Kerstin Marinko Kerstin Marinko Sekreterare Jan Settergren Jan Settergren Kassaförvaltare Mats Berg Mats Berg Ordinarie styrelseledamöter Bengt Lindén Bengt Lindén Bo G. Andersson Bo G. Andersson Kjersti Sleman Kjersti Sleman Adjungerad Eva Garén 2003 ledamot Styrelsens arbetsutskott Johnny Johnsson Johnny Johnsson Kerstin Marinko Kerstin Marinko Jan Settergren Jan Settergren Utbildningsutskottet Mats Berg Mats Berg Kerstin Marinko Kerstin Marinko Revisorer Kerstin Stenberg Birger Rexed Kerstin Stenberg Birger Rexed Revisorssuppleanter Jan Parke Jan Parke Peter Fonyad Peter Fonyad

9 9 Fullmäktige i Sveriges läkarförbund Johnny Johnsson Johnny Johnsson Bengt Lindén Bengt Lindén Fullmäktigesuppleanter Mats Berg Mats Berg Kerstin Marinko Kerstin Marinko Valberedningen Jan Parke Håkan Sterlind Anna-Clara Snygg Ted Strömwall Åke Hagstad Jan Parke Håkan Sterlind Anita Stenberg Ted Strömwall Åke Hagstad

10 10 EKONOMIRAPPORT FÖRENINGENS EKONOMI SFLF:s intäkter består i huvudsak av medlemsavgifter. Dessutom kan föreningens kapital ge ränteintäkter och/eller värdestegring respektive värdeminskning i den del som är placerad i aktiefonder. Vissa år kan fullmäktigemötet generera ett visst överskott oftast beroende på oväntat god sponsring från utställare medan det blir tydligt att t.ex. styrelsens närvaro vid årsmötet till allt större del måste finansieras av föreningen. Föreningens utgifter domineras av kostnader för vårt kansli på Läkarförbundet, av de kostnader (fr.a. reskostnader) som generas vid styrelsemöten, vårt fullmäktigemöte samt kostnader för medlemsbladet. BOKSLUT hade vi under andra halvåret 817 betalande medlemmar inkl adjungerade och 210 pensionärer (som betalar 50%-ig årsavgift). Årsavgiften var 850 kronor (där dock endast 825 kr uttaxerades av Läkarförbundet). Medlemsintäkten blev därmed kr (budget 606 tkr) efter förbundets schablonavdrag för obetalda avgifter. Årsmötet gav ett överskott på kr (budget 0). Kapitalintäkten blev kr. Fondplacerat kapital hade vid årsskiftet deklarationsvärdet kr ( kr). P g a fortsatt börsnedgång har dessa tillgångar nedskrivits med kr i bokslutet. Kostnader för styrelsen, fullmäktige samt styrelsens kontakter med övriga organisationer och föreningar var 265 tkr (budget 300 tkr) jämfört med 175 tkr Ökningen beror på att styrelsen haft osedvanligt mycket arbete under året 2002 fr a med anledning av samhällets utredningar avseende ohälsan och pga det pågående utredningsarbetet avseende ny arbets- och miljömedicinsk specialitet. Kansli- och kontorskostnaderna var 291 tkr (budget 250 tkr) jämfört med 245 tkr Tidningen genererade pga att den bara kunde utges i 2 nummer en kostnad på 40 tkr (budget 55tkr) jämfört med 95 tkr PROGNOS 2003 Budgeten för 2003 visar på nollresultat. Prognosen för utfallet 2003 är att medlemsintäkterna blir något lägre än budget p.gr.a. fortsatt långsam nedgång i antal betalande medlemmar till ca 800 (varav drygt 200 pensionärer med 50%-ig årsavgift. Styrelsens omkostnader kommer sannolikt inte att minska jämfört med år Sannolikt kommer 2003 års resultat att visa en måttlig förlust (i enlighet med år 2002 lagd budget) om inte årsmötet i Västerås genererar ett överskott. Budgetförslag 2004 Vid planering av budget för 2004 utgår vi från ett oförändrat antal betalande medlemmar jämfört med år 2003 (600 samt 200 pensionärer med 50%-ig avgift). Ytterligare begränsningar av kostnader för styrelsens möten (reskostnader och ersättning för utebliven lön) kan sannolikt inte ske jämfört med år Kanslikostnaderna (bla lönekostnader) kan beräknas stiga ytterligare. En oförändrad årsavgift på 850 kronor beräknas ge underskott år 2004 vid oförändrad styrelseaktivitet. Styrelsen föreslår årsavgiften oförändrad 2004 (850 kronor) med 50%-ig avgift för pensionärer.

11 11 Budgetöversikt år Resultat 02 Budget 02 Budget 03 Förslag 04 Tkr Tkr Tkr Tkr INTÄKTER Medlemsavg. 561, (850kr x pens x425-5,5%) Övriga intäkter 6, Summa intäkter 567, KOSTNADER Styrelsen 265, Fullmäktige Tidningen 40, Allmän verks. 291, Finansiella int -45, Skatter 14, Nedskrivning 285,0 Summa kostnader 849, RESULTAT -282,

12 12

13 13 SFLFs VALBEREDNING Mandattid 3 år Namn Till Styrelsens förslag Jan Parke 2003 Omval Sammankallande Åke Hagstad 2005 Anita Stenberg 2004 Torkel Hjelmqvist 2005 Håkan Sterlind 2004