Haganäs 2 m.fl. Torngatans förlängning i Älmhult, Älmhults kommun, Kronobergs län

Transkript

1 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Haganäs 2 m.fl. Torngatans förlängning i Älmhult, Älmhults kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Ur trafiksäkerhetssynpunkt och hälsosynpunkt är dagens trafikförhållanden i centrala Älmhult, främst på N Esplanaden och Skolgatan, inte optimala. Torngatans förlängning är en del i det utbyggnadsförslag som trafikutredningar rekommenderar för att avlasta centrum från genomfartstrafik. Den nya Torngatan ska bli en förbindelselänk mellan Haganäsvägen och Danska vägen. Genom byggandet av Haganäsvägen och Torngatan beräknas trafiken i centrum minska betydligt, vilket möjliggör en miljöförbättrande ombyggnation av N Esplanaden. I ett senare skede ska Österleden byggas och med den beräknas trafiken på N Esplanaden bli omkring 8000 fordon/ dygn år 2020, jämfört med prognosen år 2020 om ingen åtgärd görs: fordon/dygn. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en förlängning av Torngatan i höjd med Källargatan rakt söderut till Östra Esplanaden. Detaljplanen möjliggör även vallar på strategiska ställen, en gångoch cykelbro, liksom en utvidgning åt väster och norr av Tornets förskolas fastighet. BAKGRUND År 2000 gjordes utredningen Framtida trafikstruktur i Älmhults tätort med målsättning att trafiksäkra och miljöförbättra de centrala delarna samt avlasta centrum från tung trafik. Där lades flera alternativ fram. Arbetsgruppen förordade det alternativ som innebar en utbyggnad av Haganäsleden från Hallandsrondellen till vattentornet samt Torngatans förlängning. Det förslaget uppfyller bättre än de andra alternativen målet och ger en bra förbindelse till viktiga mål inom tätorten samt attraktiva vägar för genomfartstrafiken. I Vägverkets Utredning av trafikstruktur i Älmhults tätort från 2003 behandlas 3 olika förslag till ny infrastruktur för Älmhults tätort. Utredningen framhålls som en del i processen att förbättra trafiksäkerheten, handikappanpassningen, framkomligheten och miljön för motorfordon, cyklister, fotgängare och kommersiell verksamhet i centrala Älmhult. Efter en sammanvägning av de olika förslagens miljökonsekvenser framhöll utredningen att halv Haganäsled och Torngatans förlängning tillsammans med Österleden var det förslag som bäst uppfyllde målet. Politiskt beslut togs dock om att inte bygga halv Haganäsled genom Nicklabacken och Haganäsparken. Några år senare ansåg Vägverket att en tredje anslutning till väg 23 kunde vara möjlig och utredningen Tredje vägen gjordes av Jan Rafstedt Efter en genomgång av tidigare utförda utredningar, inkomna synpunkter och fattade beslut togs fyra alternativ fram som studerades och värderades. Alla alternativen hade gemensamt: En ny infart från väg 23 Torngatans förlängning och Österleden Kommunfullmäktige beslutade att förorda alternativ 4, det vill säga Haganäsleden till väg 23, Torngatans förlängning och Österleden. Urklipp från Översiktsplanen

2 PLANDATA Planområdet är ca 100 x 300 m, dvs 3 ha och omfattar den nya vägen samt ett mindre område vid sidan av den. Markägoförhållanden Älmhults kommun äger all mark inom planområdet. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Översiktsplan Torngatans förlängning beskrivs som framtida väg i kommunens översiktsplan från Detaljplaner Den aktuella detaljplanen berör detaljplan Öster kvarteret Plåtslagaren (D96) som vann laga kraft Genomförandetiden är 15 år. Det aktuella planområdet anges här dels som natur, dels som bostadsbebyggelse i en våning. Förändringen av nu gällande plan anses nödvändig på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Den aktuella detaljplanen berör även detaljplanerna Östra delen stg 41 m fl (12) från Detaljplanen omfattar hela delen av den befintliga Torngatan som ska byggas om. Omr öster om vattentornet (39) från Där anges park och plantering där det aktuella detaljplaneförslaget anger rondell. Omr öster om vattentornet (45) från Anger allmänt ändamål där den aktuella detaljplanen föreslår skola och gata. Kv. Hagahem m.fl. (78) från Anger mark som inte får bebyggas och underjordiska ledningar där den aktuella detaljplanen föreslår väg. Område öster om kv. Vråken m.fl (D14) från Anger parkering och mark som inte får bebyggas. Program för planområdet I planprogrammet för Haganäsområdet, som var ute för samråd under våren 2010, visades en skiss där även Torngatans förlängning fanns med. De synpunkter som inkommit med anledning av planprogrammet har föranlett några mindre ändringar i detaljplaneförslaget. Programförslaget som var föremål för samråd under våren

3 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN En exploatering enligt planen bedöms inte leda till någon betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 11 MB. Därför kommer inte någon separat miljökonsekvensbeskrivning att tas fram. Under rubriken Konsekvenser av planförslaget beskrivs effekterna av detaljplanens genomförande och vilka åtgärder som bör vidtas för att minska miljöpåverkan. Skiss som visar planområdets förhållande till omgivningen FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark och vegetation Marken i området är delvis kuperad och består av produktionsskog och naturmark utan höga naturvärden. Höjderna varierar i dag mellan m och m. I vissa delar är marken att betrakta som sumpig. De högsta partierna finns i den södra delen medan den lägsta punkten ligger i den norra. Geotekniska förhållanden Marken där vägen planeras är sank och består till stor del av torv. Vid höga vattenstånd kan grundvattnet vara synligt. Den nya vägen kommer att läggas på bank med diken för att samla och leda bort dagvatten. Förorenad mark Inom området har inte förekommit verksamheter som föranleder misstankar om föroreningar i marken. Fornlämningar I planområdet finns inga kända fornlämningar. Översvämningsrisker Dagvattnet från planområdet kommer att ledas till det kommunala ledningsnätet. 3

4 Bebyggelseområden Förskola Förskolan kan utöka sin tomt mot norr och väster. På den västra sidan av förskolan kan en riktigt lugn miljö erbjudas då den ligger väl avskärmad från bilvägar. Detaljplanen medger en utbyggnad av förskolebyggnaden. Vallen som anläggs som skydd mot störningar från trafiken på nya Torngatan ska utformas så att den blir ett tillskott i förskolans utemiljö. Skolområde Ett område med beteckningen A läggs över det som i gällande plan är område för bostäder. Detta för att göra skoltomten till en fastighet med enhetlig beteckning och utformning. Tillgänglighet Bron över den nya Torngatan utformas så att gällande normer för tillgänglighet uppfylls. Idéskiss för förskolans utemiljö Friytor Naturmiljö Naturmiljön söder om förskolan avser kommunen att bevara och utveckla. Eftersom förskolebarn kommer att nyttja naturområdet ska vall och stängsel finnas mot vägen. Det 0,5 ha stora område som nu detaljplaneläggs som natur ligger i område nr 60 i kommunens skogbruksplan. Där står att läsa att område 60 på 11 ha ska skötas som produktionsskog med förstärkt naturhänsyn (15%). Vid åtgärder ska hänsyn tas till att skogen ligger nära förskola, gymnasieskola och idrottsplats. Naturvårdande gallring ska göras och träd med kraftig krona ska gynnas. Trädbuketter av framför allt sälg ska lämnas kvar. Parkröjning ska göras vart tredje till femte år. För att kunna anpassa skötseln av det aktuella lilla naturområdet bör det ges ett eget nummer i skogsbruksplanen. Skötseln bör vara naturvårdande med syfte att optimera platsens lekvärde och den biologiska mångfalden. 4

5 Gator och trafik Gatunät Ett utfartsförbud läggs ut med Torngatans bägge sidor för att maximera framkomligheten för biltrafiken. Hastigheten på Torngatans förlängning föreslås i trafiknätsanalysen från 2009 bli 50 km/h. Torngatans förlängning kommer att byggas samman med Haganäsvägen. Etappen mellan Östra Esplanaden och Haganäsvägen behandlas i detaljplanen för Haganäsvägen. Väster om Tornets förskola, i korsningen Krong/Torng byggs ett upphöjt torg som fordonen får anpassa hastigheten till. Torget ger en säkrare miljö för de oskyddade trafikanterna som ska passera. Gång- och cykelvägar (gc-vägar) En ca 3 m bred gc-väg ska byggas längs med den nya vägen där den avskiljs med ett lika brett, vegetationsklätt dike. Gc-vägen ska vara en del i ett sammanhängande nät av lättframkomliga och trygga transportvägar för fotgängare och cyklister. En gc-bro över Torngatan ökar framkomligheten och minskar den nya bilvägens barriäreffekt. Kollektivtrafik På Ö Esplanaden planeras en busspenel som ska gå mellan centrum och handelsområdet via Haganässkolan. Parkering, utfarter Förskolans parkering flyttas så att parkering sker strax norr om den nya vändplatsen. Den nya parkeringen rymmer ca 10 p-platser, lika många som förskolan har i dag. I dag ställer många besökande till Älmhultsbostäders fastigheter bilen längs med Torngatan. I detaljplanen föreslås en parkering anordnas norr om förskolans parkering. 5

6 Störningar Buller Trafiken på Torngatans förlängning samt intilliggande vägar genererar buller. En bullerutredning har gjorts (Bullerutredning Torngatans förlängning Ramböll) och finns med som bilaga till detaljplanen. Utredningen visar att ljudnivåerna från trafiken är relativt låga och att riktvärden klaras inom förskoleområdet samt det befintliga bostadsområdet. Luft Det kommer att gå färre fordon på Torngatan än på Haganäsvägen. Trafiken på vägarna orsakar utsläpp av bland annat partiklar (PM 10 ), flyktiga organiska föreningar (VOC) där bensen ingår och NO 2. För Haganäsvägen har man beräknat att halterna av dessa blir måttliga, långt under miljökvalitetsnormen. Det samma bör gälla för Torngatan. Skyddsvallarna påverkar inte luftkvaliteten utmed Torngatan då de är relativt låga (2 m) och gaturummet är brett. Teknisk försörjning Vatten, avlopp och dagvatten Ett u-område för befintliga va-ledningar har lagts in söder om förskolan. Öster om Torngatans förlängning läggs ett u-område för framtida va-ledningar vid sidan av vallen. Dagvattnet i planområdet leds vidare till det kommunala ledningsnätet efter att ha passerat en oljefälla. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Miljökvalitetsnormer (MKN) Byggandet av Torngatans förlängning bedöms inte innebära att någon MKN överskrids. I Älmhult görs kontinuerligt mätningar av partiklar (PM 10 ), flyktiga organiska föreningar (VOC) där bensen ingår och NO 2. De uppmättna värdena ligger under miljökvalitetsnormerna med god marginal. Miljökvalitetsmål Prognoser pekar mot ökade vägtransporter vilket motverkar flera av de nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis 1. Frisk luft, 7. Bara naturlig försurning och 15. Begränsad klimatpåverkan. Trafikökningen beror inte på utbyggnaden av Torngatans förlängning men ombyggnaden bidrar bland annat till en effektivisering av den ökade trafiken och en hastighetsökning som leder till ökade utsläpp. Samtidigt som exempelvis N Esplanaden förväntas få en bättre luftkvalitet. Miljökvalitetsmål 11. God bebyggd miljö innebär bland annat att transporter ska lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i bebyggelse- och naturmiljön undviks och att de inte utgör några hälso- eller skaderisker eller i övrigt är störande för miljön. Människor ska inte utsättas för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar eller andra hälso- och säkerhetsrisker. Riktvärdet för trafikbuller får inte överskridas. Torngatans förlängning bidrar till miljömålet genom att leda till en trafiksäkrare miljö och ge en bättre framkomlighet. Den motverkar målet vid Källargatan eftersom omstruktureringen av trafiken leder till ökade bullerstörningar där. N Esplanaden förväntas få en förbättrad miljö samt minskat buller då vägen avlastas från trafik. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Miljö- och byggförvaltningen: Olof Thedin, Malena Johansson och Christina Selin-Flink Älmhult Olof Thedin Stadsarkitekt SAR/MSA 6