magasinet Fullsatt när Al Gore tog emot klimatpriset LOGISTIK Globala och lokala transport- och logistiklösningar Nummer 1 mars 2008

Transkript

1 magasinet LOGISTIK Globala och lokala transport- och logistiklösningar Nummer 1 mars 2008 Fullsatt när Al Gore tog emot klimatpriset Sidan Sidan Sidan Sidan Lyft över fler transporter till båt Debatt: Kör kvinnligt och spara liv Hårda krav gläder transportörer Metod från industrin kortar vårdköer

2 VD har ordet Vi går mot en grön vår Global uppvärmning och koldioxidutsläpp har blivit modeord. Idag vet alla att det är bättre att åka tåg än att flyga, att man ska återvinna glas och papper och att batterier ska lämnas i holken. Som privatperson är det lätt att hela tiden bli lite bättre inom miljöområdet, men hur är det inom näringslivet? För att nå ett hållbart samhälle måste alla i hela transportkedjan hjälpas åt med effektivisering och transportköparen har en nyckelroll i detta förändringsarbete. Det är våra kunders krav som avgör hur transporten utförs inte bara genom val av transportslag och fordon utan också genom sammansättningen av hela logistikkedjan. Några enkla knep för att få ner utsläppen är: tidigare och bättre planering innebär större valmöjlighet av transportslag och hastigheten kan sänkas. Glesare och större leveranser ger mer last i varje fordon. Logistikvänliga godsavlämningsplatser med närhet till hamnar och järnväg underlättar intermodalitet. På Schenker har vi beslutat att gå från ord till handling och tillsammans med flera andra parter inom näringslivet, myndigheter samt forskning och utveckling har vi gjort ett upprop som vi kallar klimatneutrala godstransporter. Vårt mål är att halvera koldioxidutsläppen fram till år Vill ditt företag också ansluta sig? Besök oss på Logistikmässan i Göteborg den maj, så får du veta mer. Eller gå in på & Kvalitet Vi går mot en ny vår med en ny kostym. Sedan årsskiftet har vi förflyttat vårt varumärke ännu närmare ihop med vår ägare Deutsche Bahn (DB), och numera har vi en gemensam del i våra logotyper. Detta för att bli tydligare på marknaden och visa vårt nära samarbete. Vi har fortfarande kvar samma organisation, samma produkter, samma kontaktpersoner och vi står för samma värderingar och har samma mål: att fortsatt vara den bästa logistikleverantören både lokalt och globalt. Trevlig vår! INGVAR NILSSON CEO SCHENKER REGION NORTH 2 Logistikmagasinet

3 Innehåll 5 Avstamp för en bättre miljö. Klimatgalan i Göteborg blev början på svenska storföretags gemensamma krafttag för en bättre miljö. Al Gore var där och belönades med Göteborgspriset. 18 Kravställare. Stora Enso ställer krav på sina leverantörer. För att få Stora Enso som kund måste leverantören leva upp till en rad villkor rörande miljö, trafiksäkerhet och arbetsmiljö. 10 Frakta mer på sjön och på räls. Miljöpartisten Karin Smith Svensson vill se en framtid där majoriteten av alla fjärrtransporter sker till sjöss eller på järnvägen. Vi har helt enkelt ingen annan väg att gå, säger hon. 22 Sneglar mot industrin. Universitetssjukhuset i Lund har i sitt arbete med att höja effektiviteten tagit efter lösningar som används inom industrin. Med hjälp av Lean Production har de kortat köerna och ökat kapaciteten med 50 procent. 16 Blomstrande affärer. En av Schenkers småkunder är Ilona Nagy som driver Bloominghome en inredningsbutik på nätet. 26 Sagor i väntan på doktorn. Tillsammans med BRIS har Schenker skänkt tusen sagoböcker till Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Logistikmagasinet är en tidning för kunder, Redaktör: Pierre Olsson, Schenker AB Redaktionens adress: Logistikmagasinet Adressändringar: Har du ny adress eller leverantörer och samarbetspartners till pierre.olsson@schenker.com Schenker AB, Göteborg. om någon av dina kollegor vill ha tidningen Schenker och distribueras även till anställda Övriga i redaktionen: Tel: Fax: kostnadsfritt, meddela redaktionen via i företaget. ISSN Årgång 14. monica.holm@schenker.com e-post till pierre.olsson@schenker.com, fax Citera oss gärna, men ange källan. beatrice.jerkrot@schenker.com Omslag: Jorma Valkonen , eller fyll i kupongen på sid 31. Ansv utgivare: Bo Hallams, Schenker AB asa.larsson@schenker.com Tryck och repro: Eskils Tryckeri AB, Borås Produktion: LTS Kommunikation AB. bo.hallams@schenker.com eva.ralph@schenker.com Upplaga: ex. Drottninggatan 22, Göteborg. karin.andreen@ltskommunikation.se Logistikmagasinet

4 Nytt och noterat BILD: DEUTSCHE BAHN Deutsche Bahn äger Schenker. Koncernens mål mål är att gå från att vara branschledande till att bli marknadsledande globalt inom transport och logistik. Därför skapas ett varumärke som är globalt gångbart. Ny kostym för hela Schenkerkoncernen Vi lever i en värld som förändras allt snabbare och globalisering, klimatförändring och avregleringar av transportmarknader tillhör vardagen. En vardag som Schenker måste anpassa sig till. Därför har styrelsen i Deutsche Bahn AG (DB), Schenkers ägare, beslutat att introducera en ny varumärkesplattform. Med vårt nya varumärke, hoppas koncernen värva nya kunder och växa över hela världen, säger Bo Hallams, marknadsdirektör för Schenker AB. DB:s mål är att gå från att vara en av ledarna i branschen till att bli marknadsledande globalt inom transport och logistik. Ett viktigt steg är att skapa ett varumärke som är gångbart i hela världen och som våra kunder kan känna sig trygga med även i framtiden. En utökning av vårt nätverk har även våra befintliga kunder nytta av, säger Bo Hallams, marknadsdirektör för Schenker AB. Med den nya grafiska profilen kan koncernen visa hela produktutbudet och bli tydligare på den globala arenan. DB Schenker anknyter till Schenker-varumärket, som sedan länge är ett tongivande globalt transport- och logistikföretag, och varumärket DB som är Europas mest kända järnvägsföretag. Under DB-namnet erbjuds transporttjänster oberoende av transportslag. Organisatoriskt behåller alla divisioner sin självständighet även i fortsättningen och förändringen av designen påverkar inte våra dagliga kontakter med kunder och leverantörer och implementerigen sker gradvis. Övergången till den nya profilen kommer att ske så smidigt och kostnadseffektivt som möjligt. Det betyder att båda logotyperna kommer att finnas under en övergångsperiod, säger Bo Hallams. EVA RALPH Nytt och gammalt. Schenkers nya logotyp (till vänster) är en del av koncernens nya grafiska profil och ska göra samarbetet med Deutsche Bahn tydligare. DB är Europas mest kända järnvägsföretag. Freytag ny CFO på Schenker AG 1 april blir Lutz Freytag ny CFO (Chief Financial Officer) på Schenker AG i Essen. Han efterträder Marco Schröter och ansvarar för finans och räkenskap, risk management och inköp. Jag är särskilt nöjd med att vi med Lutz Freytag kan fylla denna viktiga position med en av våra egna, säger Norbert Bensel, styrelsemedlem i Deutsche Bahn AG. Lutz Freytag, 49 år, har studerat och doktorerat i fysik. Sedan 2005 har han varit styrelsemedlem i Finance and Controlling på Railion Deutschland AG i Mainz. Innan dess hade han ledande positioner i olika företag, bland annat Stinnes AG och Siemens AG. men Hager går med ålderns rätt Hans-Jörg Hager, styrelseordförande i Schenker Deutschland AG och ansvarig för landtransporter i Europa inom Schenker AG, lämnar sin tjänst under året. Hager fyller 60 år i år och har beslutat sig för att gå vidare och anta nya utmaningar. Vi på DB Schenker beklagar, men accepterar Hans- Jörg Hagers beslut. Nu ska vi sätta oss och diskutera hur vi på bästa sätt fasar in hans ersättare. Fram till dess kommer Hans-Jörg Hager att fortsätta som tidigare, säger Norbert Bensel, medlem i DB AG:s styrelse för logistik och transport. 4 Logistikmagasinet

5 BILD: JORMA VALKONEN Göteborgspriset Göteborgspriset går sedan åtta år till skarpa hjärnor och varma hjärtan som gör världen till en bättre plats att leva på nu för första gången till en Nobelpristagare. Bakom står Göteborgs stad tillsammans med 2:a AP-fonden, Carl Bennet AB, Elanders AB, Eldan Recycling, Folksam, Götaverken Miljö, Handelsbanken, Nordea, Peab, Schenker, SKF och Stena Metall. Med i juryn sitter bland andra Carl Bennet, ordförande i Göteborgs Universitet, Stefan Edman, miljöforskare och Johan Trouvé, distriktschef för Schenker i Göteborg. Visst går det! Nobelpristagaren Al Gore höll ett inspirerande tal i Scandinavium om möjligheterna att komma tillrätta med hotet om klimatförstöring. Gore prisades på klimatgalan Al Gore kom till Göteborg den 22 januari och mottog Göteborgspriset för hållbar utveckling 2007 i ett fullsatt Scandinavium där han fick stående ovationer. Efter att Al Gore tagit emot priset ur kronprinsessan Victorias hand höll han en halvtimmes engagerat anförande om mänsklighetens största utmaning någonsin ödesfrågan om klimatet: Det går att göra något åt. Efter världskrigen i Europa samlades man och skapade institutioner som FN, och i dag är det otänkbart att Tyskland och Frankrike startar krig mot varandra. På liknande sätt kan vi samlas för att hejda uppvärmningen av klimatet. Dagen började med ett flertal seminarier som anordnades av några av Göteborgsprisets sponsorföretag. Schenker hade, tillsammans med Preem och Volvo Lastvagnar, bjudit in närmare 400 personer till seminariet Klimatneturala godstransporter på väg. På plats fanns förutom alla gäster även TV-team och många journalister. Bland talarna på seminariet fanns bland andra infrastrukturminister Åsa Torstensson, Katarina Gårdfelt, forskare på GMV Chalmers, Ingvar Nilsson, VD på Schenker, Michael G:son Löw, VD och koncernchef för Preem samt Lennart Pilskog från Volvo Lastvagnar. Bo Hallams från Schenker var moderator och ledde även den avslutande debatten. Därefter var det dags för kvällens höjdpunkt; den stora klimatgalan Leve Klotet som hölls i Scandinavium. Talarna var många, bland andra Jan Eliasson, före detta ordförande i FN:s generalförsamling och artisterna avlöste varandra: Tomas Di Leva, Andreas Jonsson, Åsa Fång, Göteborgs Symfoniker, Göteborgsbaletten, The Real Group, 250 barn från Göteborgs musikklasser och många fler. Värdpar var Alice Bah Kuhnke och Marc Levengood. Kvällen avslutades med prisutdelning och ett inspirerande tal av Al Gore. EVA RALPH Logistikmagasinet

6 Leve klotet Vi har börjat en gemensam Vår gemensamma och högt uppsatta målsättning är att halvera klimatpåverkan från godstransporter redan 2020, sa Ingvar Nilsson VD för Schenker AB, under seminariet om klimatneutrala transporter som hölls i samband med den stora klimatgalan Leve klotet. Seminariet arrangerades av Schenker tillsammans med Preem och Volvo Lastvagnar. Närmare 400 personer plus journalister och TV-team lyssnade till en mängd talare, bland andra infrastrukturminister Åsa Torstensson. Hon tyckte att tillfället var ett historiskt avstamp, samtidigt som hon ansåg att transportsektorn inte gör tillräckligt. Logistiken måste bli mer intelligent: Genom smart logistik Åsa Torstensson, infrastrukturminister. kan miljöbelastningen minskas och den transport som visar sig inte behövas är ju den bästa. Samtidigt måste vi inse att Sverige är beroende av alla typer av transporter och det får inte bli ett ställningskrig mellan olika transportslag. Först nu börjar vi förstå att vi alla är delaktiga och vi måste samarbeta trots konkurrens, vi har påbörjat en gemensam miljöresa, sa Åsa Torstensson. Bland övriga talare på seminariet fanns Katarina Gårdfelt, forskare på GMV Chalmers, Michael G:son Löw, VD och koncernchef för Preem, Per Kågesson, trafikforskare på Chalmers, samt Lennart Pilskog från Volvo Lastvagnar. Bo Hallams från Schenker var moderator och ledde även den avslutande debatten. Schenker har också tillsammans med Göteborgs miljövetenskapliga centrum vid Chalmers och Göteborgs universitet, Preem, Volvo Lastvagnar och Vägverket påbörjat projekt Klimatneutrala godstransporter på väg. Syftet med projektet är att visa hur klimatpåverkan från de vägburna godstransporterna i Sverige kan reduceras. Tanken är att fler företag och myndigheter ska ansluta sig till gruppen och alla är välkomna. Under den årliga Logistikmässan i Göteborg, maj, finns gruppen representerad med egen monter och då kommer också nya samarbetspartners att tillkännages. Är du en av dem? Läs mer på EVA RALPH Sverige är beroende av alla typer av transporter, det får inte bli ett ställningskrig mellan olika transportslag. 6 Logistikmagasinet

7 miljöresa BILD: JORMA VALKONEN BILD: ROLF HALLIN/031-FOTO Johan Trouvé var en av de specialinbjudna gäster som mötte Al Gore på Universeum i Göteborg. Våra kunder måste ställa högre krav på transporterna Det sa infrastrukturminister Åsa Torstensson på seminariet under Klimatgalan. Johan Trouvé, distriktschef för Schenker i Göteborg, deltog då Al Gore tillbringade en eftermiddag med 20 särskilt inbjudna gäster i samband med Klimatgalan. Vi måste sluta att bara skriva rapporter och gå från ord till handling. Och det är den högsta ledningen i alla företag som måste driva på. I vårt fall har vi visat vad vi och andra kan göra. Nu är det viktigt att våra kunder beaktar klimatpåverkan vid upphandling av transporter, menar Johan Trouvé. Al Gore kom till Universeum i Göteborg för att träffa ett tjugotal specialinbjudna gäster som alla arbetar enligt Triple Helixmodellen. Det är ett arbetssätt som bygger på ett aktivt deltagande och samspel mellan regionala aktörer inom forskning, politik och näringsliv. Genom att utveckla en gemensam vision och samordna utvecklingsresurser får man ökad innovationsförmåga och större avkastning på insatserna. Inom ett regionalt innovationssystemen sker ett samspel mellan olika aktörer. Klimatneutral godstransport Vid den kravmärkta och närproducerade buffén, som stod uppdukad intill hajakvariet, presenterade representanter från den tre enheterna i Triple Helix vad de gör inom ramen för hållbar framtid. Chalmers berättade om sin stora satsning på forskning inom miljö och hållbarhet. Kia Andreasson, miljöchef i Göteborgs kommun, var talesman för den politiska sektorn och slutligen beskrev bland andra Johan Trouvé hur näringslivet engagerar sig. Johan Trouvé tog upp projektet om klimatneutrala godstransporter och det samarbete som pågår mellan Vägverket, Chalmers, Schenker, Volvo och Preem och hur de tillsammans ska halvera utsläppen av koldioxid fram till Al Gore blev mycket intresserad och lovade att följa projektet och kontrollera att gruppen nu verkligen börjar arbeta enligt planerna och att den utökas med fler företag och instanser. Han fick också en översättning av hela rapporten. Lättsam och innerlig Johan Trouvé uppmanade Al Gore att återkomma inom en snar framtid och att han gärna får framhålla Göteborg som ett gott exempel, och att staden ställer sig mycket positiv till samarbete med andra städer och kommuner runt om i världen. Al Gore är en lättsam och innerlig person. En fantastisk retoriker som verkligen fångar ögonblicket och stunden. Jag är övertygad om att vi får se mer av honom och klimatfrågan kommer att fokuseras än mer. Om kanske tio år blickar vi tillbaka på denna dag och kan konstatera att detta var nog startskottet för Sverige. Vi kan berätta för våra barn och barnbarn att vi var med när klimatarbetet verkligen tog fart i Sverige, säger Johan Trouvé. EVA RALPH Logistikmagasinet

8 Leve klotet Tusen gäster minglade och åt kravmärkt buffé I samband med seminariet Klimatneturala godstransporter på väg, som arrangerades av bland andra Schenker, minglades det i kongressfoajén. Närmare tusen personer, varav 300 var Schenkers gäster, åt kravmärkt buffé och lyssnade till Harald Treutigers intervjuer med bland andra Al Gore och Schenkers VD Ingvar Nilsson. Stig Wiklund, Stora Enso, och Magnus Swahn, Conlogic AB, diskuterade miljösmarta logistiklösningar. Klimatfrågan är allas ansvar, men någon måste gå före och visa vägen, sa Stig Wiklund. Eva Ralph, Schenker, och Jan-Erik Sundgren, Volvo. Detta har varit en fantastisk dag. Vi har visat att tillsammans blir vi verkligen starkare och Al Gores tacktal var den bästa start vi kunde få, sa Jan-Erik Sundgren. Hans Johansson, Scorett Footwear AB, och Ulf Scröder, Orcla, i glatt samspåk med P-O Holmberg och Tobias Martinsson från Schenker. Fredrik Börjesson, Schenker Consulting, och Martina Bolin, WSP Analys & Strategi. Carl Bennet, ledamot av miljöprisets styrelse och styrelseordförande Göteborgs Universitet: Jag tror att vi äntligen placerat miljöfrågorna i styrelserummet. Att vi lyckats samla alla dessa företagare och politiker under en hel dag med miljön i fokus är ett bevis på detta. Katarina Gårdfelt och Kajsa Winnes, båda från Chalmers. Alla dessa människor bevisar att det går att svetsa ihop högskola och industri med gemensamma mål och att det verkligen tas på allvar, sa Kajsa om dagens seminarium. Jan Nilsson, Svenska Mässan. Jag är mycket imponerad över att alla är med på samma tåg, från forskarvärlden, via näringslivet ända till politikerna. Ulf Dafgård, Gunnar Dafgård AB, Jimmy Samuelsson, Guldfågel AB, trivdes med Tomas Nilsson, Schenker. Göran Hallström, Tarkett, tillsammans med Mats Lammer, Schenker. TEXT: EVA RALPH BILD: BEATRICE JERKROT 8 Logistikmagasinet

9 BILD: PIERRE OLSSON Schenker Åkeri i Stockholm satsar stort på utbildning. Förutom Heavy Ecodriving utbildas även chaufförer i halkkörning på Gillingebanan i Vallentuna. Utbildning gynnar både miljö och trafiksäkerhet 100 ton mindre i koldioxidutsläpp om året. Så mycket har Schenker Åkeri i Stockholm minskat sin miljöpåverkan på årsbasis. En avgörande faktor har varit att samtliga chaufförer utbildats i Heavy Ecodriving. Utbildningarna startade i mars 2007 och nu har samtliga 185 chaufförer gått igenom utbildningen. Resultatet är otroligt bra, vi ser redan att bränsleförbrukningen minskat med drygt tre procent, säger Bengt Appelquist, chef på Schenker Åkeri i Stockholm. Med en årlig förbrukning på cirka 1,3 miljoner liter blir det en minskning med liter diesel om året, vilket motsvarar cirka 100 ton mindre koldioxid. Och chaufförerna tycker att det är roligt när de ser resultat, även om många var tveksamma till om de skulle hinna med jobbet om de slog av på takten. Under utbildningen har de själva fått se det går att köra bränslesnålt utan att det tar längre tid att utföra uppdragen. Nu gäller det bara att hålla detta levande och följa upp chaufförerna individuellt, säger Bo Bo Holmqvist, utbildningsansvarig på Schenker Åkeri i Stockholm, menar att Heavy Ecodriving ger effekt även på andra saker som exempelvis mindre stress och färre sjukskrivningar. Holmqvist, utbildningsansvarig på Schenker Åkeri i Stockholm. Han menar att det även ger effekt på andra saker som att mindre stress kommer att ge färre sjukskrivningar framöver och dessutom mindre skador på bilar och portar på terminalen. På Schenkers bilar i Stockholm sitter en skylt Hur kör jag? och ett telefonnummer som trafikanter kan ringa och det är inte bara ris utan också en hel del ros som delas ut. Det handlar mycket om att våra chaufförer ska ha rätt attityd till sitt yrke och andra trafikanter, säger Bo Holmqvist. Schenker Åkeri Stockholm satsar stort på utbildning. Förutom Heavy Ecodriving utbildas även chaufförer i halkkörning på Gillingebanan i Vallentuna. Halkkörning är inte obligatoriskt när man tar körkort för lastbil. Men det är bra för chaufförerna att känna hur bilen uppträder vid en häftig inbromsning i halt väglag, säger Bo Holmqvist. Samtliga chaufförer har också under 2007 gått en kurs i lastsäkring, vilket märks på antalet spännband och stöttor som plockas ut, och till våren planeras en utbildning i attityder och beteenden i trafiken i samarbete med Sveriges trafikskolors riksförbund (STR). Vi tror att det är viktigt att alla förstår vikten av att vi till exempel håller hastigheter och avstånd, samtidigt som vi har rena bilar och enhetliga uniformer. Då kan vi sprida en mer positiv bild av vår verksamhet bland allmänheten, säger Bo Holmqvist. PIERRE OLSSON Logistikmagasinet

10 Karin Svensson Smith menar att mer gods måste transporteras till sjöss. I till exempel Tyskland utnyttjas vattenvägarna betydligt mer än i Sverige som här på Rhenfloden i Düsseldorf. Karin Svensson Smith (mp) hoppas på en framtid där huvudparten av alla fjärrtransporter sköts till sjöss eller järnväg och där lastbilar enbart används till distribution på korta sträckor. Men är det verkligen ett rimligt och trovärdigt scenario? Vi har helt enkelt ingen annan väg att gå om vi ska minska klimatpåverkan från transporterna, säger hon. Mer gods måste föras över Karin Svensson Smith: Vi har helt enkelt ingen annan väg att gå Klimatet är den stora begränsningen för transportnäringen. Enligt flera forskare har vi bara åtta år på oss att vända trenden från att fortsätta öka våra utsläpp av koldioxid till att börja minska dem, säger Karin Svensson Smith. De transportslag som ökar mest är flyg och lastbil. Det är samtidigt de som har sämst möjligheter att utnyttja förnyelsebara bränslen. Flyget är allra värst. Där måste statsmakten ta sig en funderare på vad som kan göras för att stödja de andra transportslagen och öka deras andel, säger Karin Svensson Smith. Samtidigt menar hon att lastbilstillverkarna måste få stöd och hjälp att välja bränsle för att ha en chans att utveckla en hållbar teknik för framtiden. Sätta upp ett framtidsscenario Politiker och industri måste tillsammans sätta upp ett framtidsscenario kring hur vi tror att det ser ut om år, så att vi leder utvecklingen åt samma håll. Det är även intressant ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Kan vi i Sverige, som har två av världens ledande lastbilstillverkare, ligga i framkant här betyder det tryggad sysselsättning, säger Karin Svensson Smith. I början av sin politikerkarriär trodde hon att det var tillverkarnas fel att det finns så få fordon som drivs av alternativa bränslen i trafik. Men jag förstår nu att det inte går att serietillverka fordon som det inte går att tanka överallt. Det är något som vi politiker måste lösa för att tillverkarna och åkarna ska våga satsa på fordon som drivs av alternativa bränslen. Marknaden klarar inte att lösa de problemen utan hjälp från politiker och myndigheter, säger Karin Svensson Smith. Hon tror inte på etanol som ett framtida bränsle. Hon menar att det måste vara fel 10 Logistikmagasinet

11 BILD: JOHANNES NORPOTH/iSTOCKPHOTO till sjöfart och järnväg att producera bränsle av mat, när så många människor svälter i världen. Främja lokal produktion Däremot tror hon att skogsråvara har en framtid för bränsleproduktion. Det är klart att man inte kan nå samma volymer via skogen som oljeindustrin kan leverera. Jag tror inte att ett enda bränsle kan ersätta oljan framöver. Men det är viktigt att vi agerar så fort som möjligt, och sätter upp långsiktiga spelregler utifrån ett brett politiskt samförstånd så att samma förutsättningar gäller oavsett vilken regering som sitter vid makten. Det är framför allt viktigt för små åkare som kanske bara äger en bil. För dem är det en stor investering när bilen ska bytas. Då måste de veta vilken teknik de ska satsa på för att inte stå där med en bil som inte går att tanka i närområdet om fem år. Men oavsett vilka varianter vi tar Karin Svensson Smith, fram kanske vi miljöpartiet. måste vända på resonemanget. Istället för att anpassa bränsleproduktionen till transporterna, kanske vi måste anpassa transporterna efter hur mycket bränsle vi kan producera? Vi kanske inte ska skicka bröd kors och tvärs över hela Europa, i framtiden ska vi kanske skicka recept istället så att bröden kan produceras lokalt utan påverkan från transporter, säger Karin Svensson Smith. Men är det verkligen det ett rimligt och ekonomiskt försvarbart scenario? Vänd på det. Är det möjligt att låta bli? Världen måste vara beboelig även i framtiden och för att nå dit måste vi börja med att bli bättre på att utnyttja sjöfart och buss eftersom de i huvudsak kan utnyttja befintlig infrastruktur. Järnvägen ska också byggas ut, men tar tid att göra även om det finns politisk vilja och anslag till det. I det korta tidsperspektivet ser jag en stor potential för Logistikmagasinet

12 Karin Svensson Smith (mp) Bor: I Lund Valkrets: Malmö Yrke: Lärare Uppdrag: Ledamot i Trafikutskottet, suppleant i Miljö- och jordbruksutskottet samt suppleant i Skatteutskottet Övrigt: Karin Svensson Smith kom in i riksdagen 1998 för vänsterpartiet väckte hon en hel del uppmärksamhet i samband med att hon lämnade vänsterpartiet för miljöpartiet. BILD: PIERRE OLSSON Forts: Mer gods måste föras över till sjöfart och järnväg en utökning av godstrafik på våra vattenvägar. Sen är det klart att även sjöfarten måste göra sin hemläxa. Det håller inte att köra motorerna på den billigaste tänkbara, och därmed skitigaste oljan. Lokalt kan idag sjöfarten vara en stor källa till miljöförstöring trots att det finns effektiva lösningar på plats. Tror du att det är möjligt för industrin att ställa om sin produktion så att de klarar betydligt långsammare transporter i framtiden? Återigen, är det möjligt att låta bli? Det finns en utbredd missuppfattning kring begreppet Just In Time. Begreppet syftar på tidsprecision, alltså att godset ska vara på plats en viss tid. Det betyder inte i morgon förmiddag, det kan betyda onsdag klockan om två veckor. Det har inget med hastighet att göra, det betyder bara att godset ska vara framme den tid man avtalat. Möta marknadens krav I Tyskland har man infört höga kilometerskatter, men det har inte inneburit den överflyttningen av last från bil till järnväg och sjöfart jag hade trott. Däremot har det haft en positiv effekt i att antalet tomlaster minskat betydligt. Det är svårt för järnvägen och sjöfarten att attrahera fler kunder om man både är dyrare och långsammare än lastbilarna. Det är till exempel fullt möjligt att lasta om sjöfrakt som kommer in i Helsingborgs hamn på en pendel till Karlshamn. På så vis skulle man slippa mycket av den lastbilstrafik som idag bedrivs genom Skåne. Men det faller på att bara själva omlastningen i hamnen i Helsingborg kostar mer än det gör att transportera godset hela vägen med lastbil. Järnvägs- och sjöfartsoperatörerna måste bli bättre på att möta marknadens krav och bli betydligt mer flexibla än de är idag. Att utveckla järnvägen i Europa så att den blir ett lika attraktivt alternativ för godstrafik som den är i USA tar tid. Begreppet Just In Time har inget med hastighet att göra, det betyder bara att godset ska vara framme den tid man har avtalat. Vad tror du om att tillåta längre lastbilar, upp till 32 meter för att på så sätt minska miljöpåverkan per tonkilometer? Om lastbilarna blir längre, och kan lasta mer, blir transporterna på landsväg ännu billigare i förhållande till järnvägen. Det säger sig självt att en lastbil på 25,25 meter som kan ta 60 ton som är tillåtet i Sverige idag, istället för 18 meter och 38 ton, som är tilllåtet inom EU, inte behöver ta ut ett lika högt kilopris på flaket för att få det att gå runt. Därför är jag emot längre fordon. Jag ser hellre att vi i Norden anpassar oss till EU och inför en maxlängd på 18 meter. Då tror jag att mer gods förs över från lastbil till järnväg, och från järnväg till sjöfart. En annan nackdel med tunga fordon är att de sliter så mycket på vägarna. En fullastad 60- tonnare sliter lika mycket som personbilar på vägbanan. Ett sätt att delvis komma tillrätta med det är att införa en kilometerskatt som baserar sig på axeltryck och vikt. Titta på USA, där begränsar man maxlasten på lastbilar till 34 ton. Det är ju inte ett land som ses som direkt bilfientligt, eller klimatvänligt möjligen med undantag för Kalifornien. Däremot är man mycket skattefientlig och eftersom vägunderhåll är skattefinansierat och lastbilar sliter mer på vägarna ju tyngre de är, har man valt att begränsa tyngden och därmed vägslitaget. Lastbilar som distributionstrafik Om inte sjöfart och järnväg fanns som ett alternativ till långa transporter på väg hade det varit ett väldigt bra förslag att förlänga lastbilarna ytterligare till 32 meter. Men om vi ska prata miljö och klimatpåverkan är en ökad förskjutning mot sjöfart och järnväg det enda alternativet. Jag vill betona att jag på inget sätt är emot lastbilar som sådana. 12 Logistikmagasinet

13 Att utveckla järnvägen i Europa så att den blir ett attraktivt alternativ för godstrafik tar tid. Men att lyfta över mer gods på järnväg är den väg vi måste gå, och järnvägs- och sjöfartsoperatörerna måste bli betydligt mer flexibla än de är idag, menar Karin Svensson Smith. De fyller en mycket viktig funktion. Men som jag ser det vore det optimalt om alla fjärrtransporter sköttes till sjöss och på spåren och att lastbilar enbart användes till distributionstrafik. Jag vet att det är en utopi som det ser ut idag, men jag menar att det är åt det hållet vi måste gå, och att allt vi gör från politiskt håll måste gynna en omställning i den riktningen, säger Karin Svensson Smith. Tar personligt miljöansvar En sak som talar emot en minskning av det totala transportarbetet är att det kostar för lite att skicka saker kors och tvärs över världen. Det räcker att titta på vad det är som är den största importen från Spanien idag. Det är inte apelsiner, som man skulle kunna tro, och som också är helt naturligt att vi importerar eftersom de inte växer här. Istället är det kattsand, något som vi lika gärna kan producera här. Eller ta allt vatten som skickas runt i Europa. Varför importerar vi vatten till Sverige? Och varför koncentreras allt mer tillverkning till en plats istället för flera? Det är ju fel någonstans. Är det vettigt att en enda anläggning producerar keso för hela Norden, eller att en enda anläggning i Italien producerar Magnumglassar för hela Europa? Det senaste jag hörde i den vägen är att Ica ska paketera allt kött centralt för att det ska synas att det inte är paketerat, eller ommärkt i butiken. Där jag handlar köttfärs går jag in och pekar på vilken köttbit jag vill att handlaren ska mala ner till färs. Jag vill veta var korna jag äter har varit och betat någonstans, och jag tycker att det känns mycket bättre om jag vet att färsen inte varit någonstans i Mellansverige och vänt innan det blir till köttbullar hemma hos mig, säger Karin Svensson Smith som tar ansvar för sitt eget agerande när det gäller miljöpåverkan. Jag hoppade till exempel av en resa till Kalifornien med Trafikutskottet eftersom jag inte kände att jag kunde försvara den klimatpåverkan resan skulle bidra till. Sverige har kunniga attachéer i USA som kan redogöra för vad som händer där utan att jag behöver flyga över för att se med egna ögon, säger Karin Svensson Smith. PIERRE OLSSON Logistikmagasinet

14 Gästtyckaren Den senaste tidens utveckling på trafiksäkerhetsområdet är allt annat än bra. Idag är dödstalen nästa lika höga på de svenska vägarna som när det beslutades om Nollvisionen Men att satsa på trafiksäkerhet inom yrkestrafiken borde vara en självklarhet eftersom de åkerier som gör det även tjänar mer pengar. Det menar det här numrets gästtyckare Jan Sandberg, VD på NTF, som också tycker att fler män borde ta efter kvinnors sätt att köra. BILD: PIERRE OLSSON Trafiksäkra transporter lönar sig Kör kvinnligt och spara liv, pengar och miljö Hej! Jag heter Jan Sandberg och är ny VD på trafiksäkerhetsföreningen NTF. Du kanske känner igen mitt namn och mig sedan tidigare eftersom jag för några år sedan arbetade på åkeriernas branschorganisation Sveriges Åkeriföretag. Eller också känner du igen mig från media. Jag har haft förmånen att få framträda mycket där den senaste tiden. Det har varit i alla de centrala nyhetskanalerna i TV och radio. Mitt och NTF:s budskap har handlat om att den senaste tidens utveckling på trafiksäkerhetsområdet varit allt annat än bra. Såväl allmänt som exempelvis när det gäller olyckor med oskyddade trafikanter vid övergångsställen. Vi har i dag nästan lika höga dödstal på de svenska vägarna som vi hade när den så kallade Nollvisionen beslutades år Nollvisionen handlar om att kontinuerligt minska antalet dödade och svårt skadade i vägtrafiken. Ett tema i mina mediaframträdanden har också varit att kvinnor kör bättre och trafiksäkrare än män. Just det temat har väckt många känslor att döma av telefonsamtal, brev och mail till mig. Det finns många män som har haft svårt att smälta detta enkla faktum! Jag påstår inte att det gäller i varje enskilt, individuellt fall. Det jag påstår och det siffrorna visar är att det gäller på ett generellt, övergripande plan. Manliga förare överrepresenterade i olyckor En övervägande del av dem som dör i trafiken är män. NTF:s analys av 2007 års dödsolyckor visar samma tendens som tidigare år dålig trafiksäkerhet är i hög grad ett manligt problem. I den mån kvinnor förolyckas är det ofta män som kör ihjäl dem. Män tror sig ofta vara bättre förare än kvinnor och det kan möjligen stämma när det gäller att manövrera och parkera i trånga utrymmen. Men det har inte så mycket med trafiksäkerhet att göra. Och skulle det visa sig att männen är skickligare förare också i största allmänhet är det i gengäld sämre ställt med riskmedvetenheten. Män inbillar sig att deras skicklighet bakom ratten innebär att de kan köra fortare, hålla kortare avstånd ta större risker helt enkelt. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det bättre att vara lite rädd och osäker än högmodig och självsäker. Lite mer kvinnlighet bakom ratten Skillnaden mellan könen återspeglas också i statistiken från Brottsförebyggande rådet när det gäller exempelvis rattfylleriförseelser. Där står männen för drygt 90 procent av fallen. När det gäller hastighetsöverträdelser står männen för 40 procent fler än kvinnorna, enligt statistik från polisen. Kvinnor är också bättre än män på att använda bälte. NTF:s senaste bältesmätningar från september 2007 visar att kvinnor är sju procentenheter bättre bältesanvändare som förare och tio procentenheter bättre som passagerare i framsätet I sin rapport över trafikskadorna 2006 konstaterade SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys, att endast en del av skillnaden i antal dödade mellan män och kvinnor kan förklaras med att män reser längre sträckor än kvinnor. Om män hade färdats lika säkert som kvinnor skulle antalet dödade i vägtrafikolyckor kunnat minska med 40 procent. Lite mera kvinnlighet bakom ratten skulle 14 Logistikmagasinet

15 NTF:s analys av 2007 års dödsolyckor visar att dålig trafiksäkerhet i hög grad är ett manligt problem. En övervägande del av dem som dör i trafiken är män. I den mån kvinnor förolyckas är det ofta män som kör ihjäl dem. således göra vägarna i landet betydligt säkrare. Och inom åkerinäringen? Det vore intressant att se om det gjorts någon analys av hur det förhåller sig inom åkerinäringen och den tunga trafiken. Det är ju i dag dessvärre alldeles för sned fördelning mellan könen. Om någon vet något om detta, kontakta eller maila mig gärna! Oberoende av frågan om män och kvinnor i trafiken är dock min erfarenhet att det följer med många positiva delar om man arbetar aktivt och målmedvetet med trafiksäkerhetsfrågorna inom åkerinäringen. Det handlar om att spara bränsle och därmed få mindre utsläpp. Det handlar om att minska slitaget på fordonet. Och det handlar inte minst om att få en bättre arbetsmiljö. Min erfarenhet är också att de åkerier och åkeriföretagare som arbetar aktivt med trafiksäkerhet tjänar mer pengar. Det blir således en ordentlig win-win-win-situation. Sedan får vi inte glömma att de som kör trafiksäkert också påverkar den övriga trafiken, trafikrytmen och hastigheten. Och de som kör trafiksäkert med stora, tunga ekipage förmedlar samtidigt en positiv bild av den för Sverige livsviktiga åkerinäringen. Proffs i trafiken borde visa att de är just proffs. Vi kan alltså stapla ännu flera winwin-situationer på varandra. Fortsatt trafiksäkerhetsarbete Jag vet inte hur du som är man reagerar på att jag hyllar kvinnor framför män som bilförare. Troligen med minst höjda ögonbryn. Det är nämligen så att cirka 90 procent av männen anser att de kör säkrare än genomsnittsbilisten. Kvinnor ligger märkbart lägre. Hur som helst hoppas jag att jag och NTF lyckats skapa intresse och viss debatt genom att bland annat presentera analyser och föra fram faktabaserade argument. Och det tänker jag fortsätta med. Om vi ska få en mer positiv utveckling av trafiksäkerheten krävs nämligen att trafiksäkerhetsfrågorna kommer högre upp på den allmänna dagordningen. Hjälp mig gärna med det! Trafiksäkerhetshälsningar JAN SANDBERG jan.sandberg@ntf.se Logistikmagasinet

16 Hunden Wilma och dottern Estelle samsas med Ilona Nagy i hennes nyöppnade nätbutik. Verksamheten bedrivs i hemmet. Varannan dag kommer Schenker och h Blomstrande butik hittar hem Ilona Nagy öppnade sin nätbutik Bloominghome i oktober förra året. Kontoret har hon i vardagsrummet och lagret i källaren. Det går bra, vi letar redan efter ett större hus, säger hon med ett leende. Bloominghome säljer produkter inom heminredning i en lite lantlig, fransk stil. Det är allt från tidningsställ och hängare till tvättmedel och gammaldags sockertoppar. Idén till att starta en nätbutik fick hon av sin svägerska som driver en liknande verksamhet i Norge. Hittills har det gått över förväntan, jag är ju inte direkt först i Sverige att öppna en inredningsbutik på nätet, säger Ilona Nagy. Sortimentet grundar sig främst på saker hon själv tycker om, och på önskemål och tips från kunder Det gäller att hitta produkter som inte finns i alla andra butiker, säger Ilona Nagy. Hon är egentligen mammaledig från ett jobb på en bank och delar dagarna med att sköta sin verksamhet och att ta hand om Estelle, 1,5 år, och hunden Wilma. Tackar för servicen En vanlig dag börjar med att hon kollar inkommande mail vid åttatiden, när hon är klar med det ägnar hon sig åt Estelle tills det är dags för den lilla att sova middag. Då skriver jag ut följesedlar och gör beställningar tills Estelle vaknar. På kvällarna packar jag varor som ska skickas iväg, säger Ilona Nagy. Varannan dag kommer Schenker förbi och plockar upp paketen för vidare befordran till kunder över hela Sverige. När chauffören hämtat, ringer Ilona Nagy mottagaren och berättar att paketet är på väg. Jag får ofta mail från kunder som tackar för servicen, säger Ilona Nagy. Nytt hus på gång I början på sommaren är det meningen att Estelle ska börja på dagis. Jag vill inte släppa nätbutiken, förhoppningsvis kan jag jobba deltid i någon utsträckning och sköta butiken resten av tiden, säger Ilona Nagy. I det nya huset hoppas hon kunna ha 16 Logistikmagasinet

17 BILD: DEUTSCHE BAHN Den nionde januari i år avgick premiärtåget från Beijing med slutdestination Hamburg. Deutsche Bahn siktar på Kina ämtar paket för vidare leverans. via nätet en butik där kunder kan komma och känna på produkterna. Det är många som bett om det. Min verksamhet växer, men många är skeptiska till att köpa saker de inte sett i verkligheten, säger Ilona Nagy. PIERRE OLSSON Fakta: Schenkers kunder är ingen ovanlig kund för Schenker. Även om de stora företagen står för de största volymerna är det de små som är överlägset flest i antal. Om man gör en grov uppdelning av Schenkers cirka kunder efter storlek är cirka stora företag, medelstora och drygt småkunder. Tyska Deutsche Bahn har startat en ny godståglinje mellan Hamburg och Beijing, med hälften så lång transporttid som sjötransporter. Sträckan är mil och rutten går via Mongoliet, Vitryssland och Polen till Tyskland. Hur miljösmart är er logistik? undrade Schenker Consulting i en annonskampanj och erbjöd företag workshops för att ta fram en miljöplan. Responsen överträffade förväntningarna. Hittills har 70 större företag inom flera olika branscher visat intresse av kostnadsfri workshop. Vi trodde verkligen inte att det skulle bli ett sådant genomslag. Det Deutsche Bahn samarbetar med fem andra järnvägsbolag om godståglinjen med namnet Euroasian Land Bridge. Den 9 januari i år avgick det första godståget från Beijing direkt till Hamburg. Och det första tåget i motsatt rikting nådde den kinesiska huvudstaden den 29 januari. Deutsche Bahns nya godstågslinje går från Hamburg via Polen, Vitryssland, Ryssland och Mongoliet till Kina. Sex olika järnvägsbolag är inblandade liksom två spårvidder som dock saknar betydelse eftersom det är containrar som fraktas de växlas helt enkelt över till den ryska spårvidden vid gränsen mellan Polen och Vitryssland. Vid den kinesiska gränsen sker nästa byte då containrarna lastas över på kinesiska järnvägsvagnar. Linjen mellan Hamburg och Peking kallas Eurasian Land Bridge och förhoppningen är att transporttiden ska kunna minskas ner till 15 dygn. Då blir järnvägstransporten dubbelt så snabb som sjötransport mellan Asien och Europa. Samarbetet mellan de sex järnvägsbolagen har motiverats av det enorma transportbehovet mellan framför allt Kina och Europa. Nu återstår att se om fler följer efter Haparandas kommunalråd har tidigare puffat för en svensk godstågslinje till Kina: I Haparanda kan vagnarna lastas på spår med rysk spårvidd för transport ända till den kinesiska gränsen. Dessutom är Haparanda mycket närmare Peking än Hamburg räknat i järnvägskilometer. Stor efterfrågan på miljösmarta workshops är stort fokus på klimat i år, miljö ligger verkligen i tiden. Hade vi gjort samma kampanj för några år sedan hade vi inte fått samma genomslagskraft, säger Per Russberg, konsult på Schenker Consulting. Tanken med kampanjen är att få logistikchefer och miljöchefer på företag att slå sina kloka huvuden ihop och göra logistiken både effektivare och miljösmartare. Logistikmagasinet

18 För att vara en av Stora Ensos leverantörer måste företagen leva upp till vissa arbetsmiljö-, trafiksäkerhets- och miljökrav. Schenker är en av dem som välkomnar och lever upp till deras fordringar. En hård kravlista som gör transportörerna glada Stora Enso kräver policy för arbetsmiljö, trafiksäkerhet och miljö Allt fler transportköpare ställer hårdare krav på bland annat trafiksäkerhet, arbetsmiljö och yttre miljö i samband med upphandlingar. De flesta transportörer blir glada när de ser vår kravlista. Många tycker att de nu äntligen får lite beröm för saker de redan har gjort, säger Karin Nordell, miljöchef på Stora Enso. Stora Ensos inköpschef för landtransporter i Norden, Anders Clason, tillsammans med miljöchefen Karin Nordell. BILD: PIERRE OLSSON Det ska göra skillnad att vara en bra leverantör till oss, vi vill ha en hög standard i alla led. Men vi ger inte mer betalt för att våra leverantörer har ett kvalitetsarbete. Däremot kan vi till exempel belöna en bra leverantör genom att lägga över större volymer och skriva avtal som löper över en längre tid, säger Karin Nordell. Men Stora Enso ställer inte bara krav på transportören. En sak som vi skrivit in är till exempel att en chaufför ska avböja att ta ett uppdrag om han ser att det inte går att genomföra utan att bryta mot lagen, säger Anders Clason, inköpschef för landtransporter i Norden på Stora Enso. Hålla sig på rätt sida lagen Typexemplet kan vara att ett tryckeri behöver papper levererat inom tre timmar, men att chauffören ser att det kommer att ta minst fyra timmar att ta sig dit lagligt. Då vill vi att chauffören ska avböja att ta uppdraget, alternativt ta det och genomföra det efter bästa förmåga utan att bryta mot lagen. Vi vill inte att något ska hända för att chauffören stressar fram på grund av att vi eller vår kund ställt orimliga krav på transporten. Hellre att han ringer och aviserar att han kommer sent än kör i diket, säger Karin Nordell. Schenker välkomnar krav Om det är ett återkommande problem får transportören tillsammans med Stora Enso försöka att utforma uppdraget på ett sådant sätt att det i fortsättningen går att genomföra på ett godtagbart sätt. Stora Enso har länge haft med krav på miljö, trafiksäkerhet och arbetsmiljö i sina avtal. När den oberoende organisationen QIII granskade deras transportavtal i höstas belönades det med fyra av fem möjliga stjärnor i QIII:s värderingssystem. Vi vill vara en del av utvecklingen och alltid ligga i framkant, vi märker också att många av de transportörer vi jobbar med uppskattar att vi ligger långt fram som kravställare, säger Karin Nordell. Vi välkomnar den typ av krav 18 Logistikmagasinet

19 BILDER: STORA ENSO Stora Enso har länge haft med krav på miljö, trafiksäkerhet och arbetsmiljö i sina avtal. När den oberoende organisationen QIII granskade deras transportavtal i höstas belönades det med fyra av fem möjliga stjärnor i QIII:s värderingssystem. från våra kunder som Stora Enso ställer. Det ligger helt i linje med våra egna strävanden i de frågorna, säger Ingvar Nilsson, VD på Schenker. Stora Enso följer upp att leverantören följer avtalen genom att begära in uppgifter från dem. Vi följer upp bruttovikter och lastsäkring av godset, men vi vill inte bli något slags kontrollmyndighet som lägger oss i en massa. Transportören måste själv välja metoder för hur deras uppföljning ska ske, säger Anders Clason. Svårt att utnyttja kombitrafik Utöver arbetsmiljö och trafiksäkerhet ställer Stora Enso även krav på miljö. 80 procent av Stora Ensos produkter som tillverkas i Sverige går på export och transporteras till största delen på järnväg eller till sjöss. När det gäller inrikestrafiken blir det mycket bil, det beror på relativt korta avstånd och att det endast är ett fåtal kunder som är spåranslutna. Vi använder alla transportslag där de fungerar bäst. Vi uppmuntrar alla initiativ till lösningar som innebär en mindre miljöpåverkan som till exempel att lyfta över mer till kombitrafik. Sjöfart ser vi inte som ett alternativ när det gäller inrikes transporter. De flesta av våra produktionsorter ligger en bit in i landet vilket gör det svårt att få lönsamhet i sådan trafik, säger Anders Clason. Det kan vara svårt att utnyttja kombitrafik på kortare sträckor eftersom man alltid behöver en bil i båda ändarna oavsett hur godset fraktas i mitten av upplägget. På Stora Enso ser man för tillfället små möjligheter att ytterligare öka andelen järnvägstransporter, om inte järnvägen blir mer flexibel och anpassad till näringslivets krav. Stenåldern tog ju inte slut för att det blev brist på sten. Den tog slut för att människan hittade bättre lösningar på många problem, och så måste det vara när det gäller transporter också. Det går inte att tvinga över mer gods till järnvägen om det är ett sämre alternativ. Vi är redan Green Cargos största kund, men järnvägen måste vässa sig ytterligare om de vill växa mer, säger Karin Nordell. PIERRE OLSSON Några av Stora Ensos krav Exempel på krav som Stora Enso ställer på en transportör: Transportören ska ha policy, och åtgärder för: Nyktra och drogfria chaufförer. Att skyltad hastighet inte överskrids. Bältesanvändning. Alkolås i alla nya fordon. Efterlevnad av kör- och vilotider. När det gäller yttre miljö finns bland annat följande krav på transportören: Motorer av minst Euro 3-klass. Förare ska vara utbildade i sparsam körning. Transportören ska verka för att öka användandet av alternativa drivmedel. Parterna ska verka för att öka andelen transportlösningar med lägre miljöbelastning, till exempel kombitrafik. Fotnot: QIII är en ideell förening vars syfte är att öka kvaliteten vid köp av tunga vägtransporter. Logistikmagasinet

20 Järnväg kan bli ett alternativ Det finns utrymme att lägga över fler transporter på järnväg. Visst är det fullt på spåren runt Stockholm mellan klockan 06 och 09 på vardagarna, men på andra tider går det att hitta lösningar. Järnväg kan även bli ett alternativ på kortare sträckor om det byggs fler kombiterminaler. Det räcker långt med en hårdgjord yta och en rejäl truck istället för jätteanläggningar med stora lyftkranar, säger Erica Kronhöffer, miljöchef på Green Cargo. Det pågår en debatt i EU om huruvida man ska gå från tillåtna 18 meter långa fordon till de 25,25 meter som vi redan har i Sverige idag. Det möter ett enormt motstånd från järnvägsnäringen i Europa som kallar dem för Monstertrucks och ser dem som ett hot mot den egna verksamheten. Men jag tycker att järnvägsoperatörerna måste effektivisera den egna verksamheten istället för att begränsa för andra. Titta på hur det ser ut i Sverige och Finland som redan har 25,25- fordon. Vi har ju procentuellt sett mer trafik på järnvägen än övriga EU, säger Erica Kronhöffer. Inget krig mellan transportslagen Däremot tycker hon att miljöargumentet för ännu längre, 32 meter, långa fordon i Sverige är lite tunnare. Självklart ska alla transportslag göra sitt bästa för att effektivisera den egna verksamheten. Men om man snabbt vill minska utsläppen av koldioxid från de långväga transporterna över 30 mil är det bättre att köra mer på järnväg, säger Erica Kronhöffer. Hon är lite trött på missuppfattningen att det skulle råda krig mellan transportslagen i Sverige. Alla behövs. Om man tar Green Cargo och Schenker som exempel, har vi en komplicerad relation där vi ibland är konkurrenter, ibland partners, ibland leverantörer och ibland kunder till varandra. Schenker köper mycket tågtransporter, och vi köper lastbilstransporter när våra egna fordon inte räcker till, säger Erica Kronhöffer. Alla måste bidra med sin lösning Transportindustrin har, fram till nu, varit dålig på att minska sitt oljeberoende och därmed utsläppen av koldioxid. Men näringen kan bidra genom att effektivisera uppläggen oavsett vilket transportslag det handlar om, men även andra måste bidra med sin del av lösningen. Transportköpare måste bli bättre i valet av transportör och när det gäller vilka krav Exempel på satsningar på Green Cargos önskelista: Dubbelspår på sträckan Hallsberg- Mjölby Det är den verkliga flaskhalsen för järnvägen idag. Nu passerar cirka 70 godståg per dygn och om trafiken fortsätter att öka är det bland annat där det kommer att bli stora förseningar. Fyrspår på sträckan Lund-Malmö- Hässleholm Här är det stort tryck på såväl passagerar- som godstrafiken. som är relevanta när man köper en transport. Måste godset verkligen vara framme klockan 08 på morgonen, eller går det lika bra vid 10-tiden? Och om alla andra Dubbelspår och fler kombiterminaler står på önskelistan Fler förbigångsspår Gods skulle komma fram mycket snabbare om det fanns fler möjligheter att möta passagerartåg på spåren. Ny, snabbare påfart vid Sävenäs utanför Göteborg Nuvarande lösning är ineffektiv. Fler kombiterminaler Det behövs en kombiterminal norr om Stockholm och en ny stor terminal i Göteborg. Men även flera små, enklare terminaler skulle göra trafiken snabbare och smidigare med järnväg. 20 Logistikmagasinet