Likabehandlingsplan Geneskolan 2013

Transkript

1 Likabehandlingsplan Geneskolan 2013 Foto: Alice Jidemo och Felicia Nilsson 7 me

2 Mål och vision På Geneskolan skall ingen diskriminering eller annan kränkande behandling förekomma. Vi skall sträva efter att alla elever och vuxna känner sig värdefulla, respekterade och trygga. Lagtexter Skolans likabehandlingsarbete styrs av två lagar, skollagen(2010:800) 6 kap och diskrimineringslagen(2008:567) 1-3 kap. I skollagen sägs att skolan årligen skall upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Arbetet skall vara målinriktat och innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under det kommande året. Diskrimineringslagen har som uppgift att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Enligt diskrimineringslagen får skolan inte diskriminera någon elev som deltar i verksamheten. I Definitioner Definitioner i denna likabehandlingsplan bygger på definitioner i skollagen och diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett elev missgynnas och det har en direkt koppling t.ex elevens funktionshinder. Ett exempel kan vara när en rullstolsburen elev nekas tillträde till ett visst utrymme på skolan därför att det inte finns ramp eller hiss så att hon/han tar sig fram. Med indirekt diskriminering menas att ett elev missgynnas av att alla

3 behandlas lika. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse som verkar vara neutral, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier är uppträdande som kränker ett elevs värdighet och som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en människas värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas, håna någon, fysiskt skada någon eller kalla någon t.ex. ful, dum. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Mobbning är kränkning som sker vid upprepade tillfällen av en eller flera personer. Vid mobbning råder en obalans i makt mellan mobbaren och den mobbade. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till mobbning. Övrigt Gemensamt uttryck för trakasserier och kränkande behandling är att de kan vara: fysiska t.ex knuffar, slag verbala t.ex hot, svordomar, glåpord psykosociala t.ex utfrysning, grimaser, blickar

4 texter och bilder t.ex teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities Ibland måste skolans personal tillrättavisa en elev. En befogad tillrättavisning är enligt lagen inte en kränkning. Elevers delaktighet Inför varje års upprättande av planen skall elever och vårdnadshavare ges möjlighet att komma med synpunkter till förbättringar. Detta sker genom: klassråd elevråd årlig trivselenkät elevskyddsombud Unikum Rätt till stöd och hjälp Elev som upplever sig kränkt har rätt att få hjälp och stöd. Eleven får inte avfärdas och den som får kännedom om kränkningen är skyldig att agera. Om personen inte finns på skolan skall personen skyndsamt underrätta skolan. De årliga planerna Allmänna åtgärder Ny likabehandlingsplan upprättas varje år. Rektor lägger fram ett förslag till årlig likabehandlingsplan. Planen går ut på remiss till elevråd, antimobbingteam, Unikum. Rektor är ansvarig för måluppfyllelsen i denna plan. Utvärdering av den årliga planen redovisas i skolans systematiska kvalitetsarbete. Likabehandlingsplanen innehåller även handlingsplan för att motverka trakasserier och kränkande behandling. Det är rektors ansvar att ge information om planerna till personalen. Information till vårdnadshavare sker genom skolans hemsida samt av mentorer vid föräldramöten. Till vårdnadshavare som inte kan närvara på föräldramöten ges information av personal var de kan hitta planen. Planerna finns på skolområdets hemsida.

5 Utvärdering av likabehandlingsarbetet 2012 Följande aktiviteter har genomförts med barn/elever: Inga aktiviteter har gjorts utöver det som finns i styrdokumenten. Följande aktiviteter har genomförts med personal: Ingen personal har varit på utbildning om diskriminering eller kränkningar. Kartläggning av verksamheten I arbetet mot diskriminering och kränkande behandling behöver verksamheten kartläggas. Vi använder oss fortlöpande av nedanstående kartläggning: Trivselenkät en gång per läsår mellan höstlov och jullov. Mentorerna ansvarar för att eleverna får tillfälle att göra enkäten. (Bilaga 1-3) Antimobbinggrupp som består av elever Låda där elever kan lämna information om diskriminering, trakasserier eller kränkningar anonymt Antimobbingteam team av vuxna representanter från olika arbetslag samt elevhälsan Utvecklingssamtal och kontakt med hemmet, Elevsamtal - mentorerna ansvarar för att regelbundna samtal hålls med elever enskilt eller i grupp. Elev som upplever att någon blir utsatt för diskriminering eller kränkning tar kontakt med vuxen på skolan som personen litar på och berättar om problemet Observationer rastansvariga och personal som vistas i verksamheten observerar och rapporterar till ansvariga mentorer eller antimobbingteam. Händelser dokumenteras och arkiveras hos skolledare. Främjande arbete Skolans främjande arbete bör utgå ifrån barnens/elevernas behov. Barnen/eleverna kan själva komma med förslag om hur gruppen/klassen skall arbeta med diskrimineringsgrunderna. Arbetsenheterna på respektive skola ansvarar för att material finns tillgängligt för arbete i grupperna/klasserna. Detta utesluter inte att samtlig personal i arbetslagen tar ansvar för att det främjande arbetet fortlöper. Tidsplanen för skolområdets främjande arbete är tre år. Under dessa tre år skall barnen/eleverna ha deltagit i aktiviteter inom de olika

6 diskrimineringsgrunderna som syftar till att stärka respekten för allas lika värde och ökar förståelsen för utsatta. Alla diskrimineringsgrunder skall integreras i undervisningen. Sexuell läggning/könsöverskridande identitet eller uttryck Mål: Öka elevernas kunskap och förståelse om hbt-frågor (homosexuella, bisexuella och transpersoner). Aktiviteter för att nå målen Personalen bör se över om/hur läromedlen tar upp hbt-frågor. Föreläsning Värderingsövningar Film Litteratur Teater Arbetsenheten ansvarar för att arbetet med eleverna genomförs. Skolledning ansvarar för kompetensutbildning. Etnisk tillhörighet Mål: Öka elevernas förståelse för olika etniska grupper i samhället. Aktiviteter för att nå målen Speciellt bör man uppmärksamma elever som lever under hedersrelaterat förtryck. Ett sätt att göra det kan vara att bjuda in intressanta föreläsare. Personalen bör se över hur läromedlen tar upp och beskriver olika etniska grupper. Delar av arbetstiden med eleverna ägnas åt att uppmärksamma olika etniska gruppers livsvillkor i Sverige. Det kan vara exempelvis tidningsartiklar, tv-inslag o.dyl. Arbetsenheten ansvarar för att arbetet med eleverna genomförs. Skolledning ansvarar för kompetensutbildning. Religion och annan trosuppfattning

7 Mål: Öka elevernas kunskap om olika religioner och andra trosuppfattningar. Aktiviteter för att nå målen Besök av personer som utövar olika religioner/andra trosuppfattningar. Föreläsning av person som suttit i koncentrationsläger. Diskussioner och värderingsövningar Arbetsenheten ansvarar för att arbetet med eleverna genomförs. Funktionshinder Mål: att öka elevernas kunskaper om olika funktionshinder och hur det påverkar personer i vardagen. Aktiviteter för att nå målen Föreläsning Arbetsområden inom t.ex teknik där uppfinningar som underlättar funktionshindrades vardag behandlas Inventering av problemområden för funktionshindrade i skolan och samhället. Arbetsenheten ansvarar för att arbetet med eleverna genomförs. Kön Mål: att alla elever ges samma möjligheter att lyckas i skolan oavsett kön. Aktiviteter för att nå målen Personalen bör se över hur läromedlens könsmönster ser ut. Vuxna på skolan bör vara goda förebilder och stävja invanda könsmönster Alla pedagoger bör sträva efter att fördela tid och utrymme lika mellan könen. Delar av mentorstiden ägnas åt genusarbete med eleverna enligt arbetsmaterialet Du bestämmer eller liknande material som pedagogen finner lämpligt. Övrigt

8 Under året skall, förutom de utvalda diskrimineringsgrunderna, internationella kvinnodagen, förintelsens minnesdag, FN-dagen och regnbågsveckan uppmärksammas speciellt. Ansvaret för detta ligger på arbetsenheten. Efter behov kan skolan uppmärksamma olika minoriteter. Ansvar för detta ligger på arbetsenheterna/skolledning. Åtgärdande arbete Utvärdering av föregående plan Följande riskområden fanns i den förra planen: Omklädningsrum/toaletter idrotten upplevs som äckliga och ofräscha. Skitsnack många upplever att andra pratar bakom dess rygg samt talar nedsättande om dom till andra så att de får en negativ bild. Kränkning lärare-elev elever upplever att de ibland blir kränkta av lärare/vikarie i samband med lektioner. Åtgärder gjorda 2012 med anledning av kartläggning Omklädningsrum/toaletter idrotten: kontakt tagen med tekniska kontoret som ansvarar för byggnaderna. Skitsnack mentorssamtal samt tjej- och killgrupper. Kränkning lärare-elev samtal med elever om de upplevda kränkningarna samt diskussion i arbetslag. Åtgärdande arbete under 2012 Under året har inga fall av diskriminering lämnats in till rektor. 11 elever har under året upplevt att de blivit kränkta av andra elever. Samtal har hållits med anledning av detta och kränkningarna har upphört. Förebyggande arbete Geneskolans förebyggande arbete kan delas in i tre delar. Dessa delar är trivselregler, konflikthantering och kartlagda riskområden. Trivselregler Skolans trivselregler finns i stoppljuset (bil. 1). Stoppljuset revideras varje år i slutet av höstterminen. Revisionen sker genom att klasserna går

9 igenom stoppljuset och lämnar förslag på ändringar till skolans antimobbingteam. Konflikthantering På Geneskolan finns ett antal vuxenmedlare och elevmedlare. Medling är en metod för att hantera konflikter i skolan och att motverka mobbning. I skolmedling hjälper medlarna de inblandade i en konflikt att lösa konflikten. Eleverna får på detta sätt ta ansvar för de konflikter som uppstår samt vara en del i dess lösning. Elever som önskar medling kan ta kontakt med vuxen eller elevmedlare. Fotografier på elevmedlare med namn och klass finns utanför kiosken. Utbildade vuxenmedlare är Ulrika Sundqvist, Kerstin Sjödin, Maria Sellin, Ingrid Ottosson, Åsa Jonsson och Britt-Marie Forsberg. Maria och Ulrika är ansvariga för medlingsgruppen. Medling är frivilligt vilket innebär att alla inblandade måste ha en önskan om att lösa konflikten. Riskområden utifrån kartläggning Eleverna har i slutet av 2012 svarat på trivselenkäten. I trivselenkäten har eleverna uppgivit följande: Omklädningsrum/toaletter idrotten upplevs som äckliga och ofräscha. Verbala kränkningar många elever upplever att andra pratar bakom dess rygg samt att de ibland blir retade eller får elaka kommentarer. Kränkning lärare-elev elever upplever att de ibland blir kränkta av lärare i samband med lektioner. Omklädningsrum/toaletter Mål: att eleverna skall tycka att det är ok att byta om och duscha i skolans omklädningsrum/duschrum samt använda toaletterna. Kontakt tas med tekniska kontoret igen för att höra om uppfräschning kan ske. Kontakten tas av skolledning. Verbala kränkningar I trivselenkäten uppger ca 13% av eleverna att de någon gång känt sig retade eller kallad otrevliga saker och 12 % att andra försökt att få kompisar att tycka illa om dom.

10 Mål: att alla elever känner att man behandlar varandra med respekt. Aktiviteter för att nå målen: värderingsövningar fasta platser i klassrummet som bestäms av mentorerna skolövergripande aktiviteter t.ex profilkväll samtal Ansvariga för värderingsövningar och samtal är mentorerna i resp. klass. För profilkvällen ansvarar skolledning och arbetsenheterna. Arbetet sker i samråd med eleverna. Kränkning lärare elev I elevenkäten uppger 8 % av eleverna att de någon gång känt sig kränkt av lärare. Mål: ingen elev skall känna sig kränkt av lärare. Aktiviteter för att nå målen: Samtal med de elever som känt sig kränkt för att undersöka orsaker. Rektor beslutar i varje enskilt om uppföljning. Alla vuxna på skolan arbetar för en god arbetsmiljö med respekt för varandra. Ansvar för samtal med elever är rektor med hjälp av mentorer/antimobbningsteam. Diskriminering Handlingsplan för åtgärdande arbete När något fall av diskriminering blir känd agerar vi enligt följande: elev som känner sig diskriminerad talar om det för personal på skolan eller förälder som kontaktar skolan rektor utreder diskrimineringen rektor meddelar berörd elev samt personal om utfallet av utredningen, skolan åtgärdar problemet. Kränkning och trakasserier

11 När skolan fått kännedom om kränkning eller trakasseri bör skolan agera skyndsamt. Samtal kan hållas av mentor och/eller någon ur antimobbingteamet. Trakasserier och kränkande behandling mellan elever Arbetsgång: 1. Samtal med den utsatte och ev. kamrater som sett eller hört något samt föräldrar, 2. Samtal med förövaren/förövarna, 3. Förövaren/förövarna får möjlighet att berätta hemma om kränkningen/trasseringen, skolpersonal som hållit i samtalet kontaktar också föräldrarna, 4. Den utsatte erbjuds samtal med kurator eller skolsköterska 5. Efterkontroll görs med den utsatte samt omgivning om kränkningarna eller trakasserierna upphört, 6. Uppföljningssamtal hålls med samtliga inblandade ca 2-3 veckor efter första samtalet 7. Förövaren/förövarna erbjuds samtal med skolsköterska/kurator för att hitta strategier så att inte kränkningarna/trakasserierna upprepas, 8. Skolan ser över sin organisation och sina rutiner för att inte kränkningarna/trakasserierna skall fortsätta. 9. Om kränkningarna eller trakasserierna fortsätter kallar rektor till samråd. Trakasserier och kränkande behandling mellan personal - elev eller elev - personal Om elev känner sig kränkt av lärare skall eleven ta kontakt med rektor eller annan vuxen. Samtalet dokumenteras och ärendet överlämnas till rektor. Om elev kränker personal informerar personen rektor. Samtalet dokumenteras. Rektor ansvarar för handläggningen utifrån gällande lagstiftning och avtal. Mobbning Vid mobbning följer personalen samma rutiner som vid trakasserier och kränkningar. Om mobbningen inte upphör kan mobbaren bli förflyttad från klassen/skolan för att säkerställa den mobbades trygghet. Nätmobbning Om elev utsätts för trakasserier och kränkningar via SMS/nätet bör eleven

12 agera enligt följande: 1. Tala med någon vuxen 2. Spara SMS:en/mailen 3. Ta kontakt med skolan När skolan får kännedom om trakasserier eller kränkningar via nätet agerar vi enligt följande: 1. Samtal med de inblandade samt föräldrar. 2. Kontroll av de sajter på nätet som är aktuella samt kontakt med dem som håller i sajten. 3. Samtal med mobbarna och deras föräldrar. 4. I samband med grova hot sker polisanmälan. Även i samband med nätmobbning erbjuds både den mobbade och mobbaren samtal med kurator eller skolsköterska. Rapport till bildningsförvaltningen I samband med att skolan får kännedom om kränkning rapporterar skolan till bildningsförvaltningens chef. Inom 3 veckor återrapporterar skolan till bildningsförvaltningens chef om hur skolan hanterar det inträffade. Ärendet avslutas när skolan bedömer att kränkningen upphört. Anmälningsplikt Skolan har anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa enligt socialtjänstlagen 71. Lärare kontaktar kurator eller rektor vid osäkerhet. Polisanmälan Rektor polisanmäler i skolans namn. Detta gäller vid all typ av våld och annan kriminalitet. Utvärdering Årlig utvärdering av genomförda åtgärder görs av antimobbingteamet. Denna plan gäller under Ny plan upprättas årligen.

13 Bil. 1 Gene.pdf

14