Likabehandlingsplan Geneskolan 2014

Transkript

1 Likabehandlingsplan Geneskolan 2014 Foto: Belinda Burström, Meja Karlström, Joakim Melin 7 me

2 Mål och vision På Geneskolan skall ingen diskriminering eller annan kränkande behandling förekomma. Vi skall sträva efter att alla elever och vuxna känner sig värdefulla, respekterade och trygga. Lagtexter Skolans likabehandlingsarbete styrs av två lagar, skollagen(2010:800) 6 kap och diskrimineringslagen(2008:567) 1-3 kap. I skollagen sägs att skolan årligen skall upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Arbetet skall vara målinriktat och innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under det kommande året. Diskrimineringslagen har som uppgift att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Enligt diskrimineringslagen får skolan inte diskriminera någon elev som deltar i verksamheten. Definitioner Definitioner i denna likabehandlingsplan bygger på definitioner i skollagen och diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett elev missgynnas och det har en direkt koppling t.ex elevens funktionshinder. Ett exempel kan vara när en rullstolsburen elev nekas tillträde till ett visst utrymme på skolan därför att det inte finns ramp eller hiss så att hon/han tar sig fram. Med indirekt diskriminering menas att ett elev missgynnas av att alla behandlas lika. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse som verkar vara neutral, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

3 Trakasserier är uppträdande som kränker en människas värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en människas värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, frysa ut någon, knuffas, håna någon, fysiskt skada någon eller kalla någon t.ex. ful, dum. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Övrigt Gemensamt uttryck för trakasserier och kränkande behandling är att de kan vara: fysiska t.ex knuffar, slag verbala t.ex hot, svordomar, glåpord psykosociala t.ex utfrysning, grimaser, blickar texter och bilder t.ex teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities Ibland måste skolans personal tillrättavisa en elev. En befogad tillrättavisning är enligt lagen inte en kränkning. Delaktighet och inflytande Skolans vision är att elever och vårdnadshavare ska känna sig delaktiga och ha möjlighet att påverka likabehandlingsarbetet här på Geneskolan. Ambitionen är att eleverna fortlöpande ska göras delaktiga och ha möjlighet till inflytande över sin skoldag. Det sker främst i klassrumsverksamheten men även genom andra organiserade former såsom rådsverksamhet. På skolan finns elevråd, matråd samt kulturråd. Vårdnadshavare görs delaktiga och har möjlighet att påverka genom föräldramöten och utvecklingssamtal. Klassråd Varje klass har klassråd där frågor som berör eleverna tas upp. Klassens rådsrepresentant tar med sig synpunkterna till berört råd. Rådsverksamhet Råden fungerar som ett forum för delaktighet och inflytande där elevernas synpunkter förs fram i frågor som rör skolan. Varje klass ska utse en ordinarie och en vice representant till råden.

4 Årlig trivselenkät I slutet av varje år får eleverna fylla i en trivselenkät där de får svara på frågor om trygghet och trivsel. Enkäten används som underlag till diskussioner om trygghet samt likabehandlingsplanen. Elevskyddsombud På skolan finns ett antal elevskyddsombud som bevakar elevernas arbetsmiljö på skolan samt deltar i årlig skyddssyn. Unikum Alla vårdnadshavare och elever har tillgång till Unikum där de kan kontakta lärare, andra elever samt vårdnadshavare. Rätt till stöd och hjälp Elev som upplever sig kränkt har rätt att få hjälp och stöd. Eleven får inte avfärdas och den som får kännedom om kränkningen är skyldig att agera. Om personen inte finns på skolan skall personen skyndsamt underrätta skolan.

5 Allmänna åtgärder De årliga planerna Ny likabehandlingsplan upprättas varje år. Rektor lägger fram ett förslag till årlig likabehandlingsplan. Planen går ut på remiss till elevråd, antimobbingteam. Rektor är ansvarig för måluppfyllelsen i denna plan. Utvärdering av den årliga planen redovisas i skolans systematiska kvalitetsarbete. Likabehandlingsplanen innehåller även handlingsplan för att motverka trakasserier och kränkande behandling. Det är rektors ansvar att ge information om planerna till personalen. Information till vårdnadshavare sker genom skolans hemsida samt av mentorer vid föräldramöten. Till vårdnadshavare som inte kan närvara på föräldramöten ges information av personal var de kan hitta planen. Planerna finns på skolområdets hemsida. Kartläggning av verksamheten I arbetet mot diskriminering och kränkande behandling behöver verksamheten kartläggas. Vi använder oss fortlöpande av nedanstående kartläggning: Trivselenkät en gång per läsår mellan höstlov och jullov. Mentorerna ansvarar för att eleverna får tillfälle att göra enkäten. Antimobbinggrupp som består av elever Antimobbingteam team av vuxna representanter från olika arbetslag samt elevhälsan Utvecklingssamtal och kontakt med hemmet, Elevsamtal - mentorerna ansvarar för att regelbundna samtal hålls med elever enskilt eller i grupp. Elev som upplever att någon blir utsatt för diskriminering eller kränkning tar kontakt med vuxen på skolan som personen litar på och berättar om problemet Observationer rastansvariga och personal som vistas i verksamheten observerar och rapporterar till ansvariga mentorer eller antimobbingteam. Händelser dokumenteras och arkiveras hos skolledare. Främjande arbete Skolans främjande arbete skall genomsyra undervisningen och bör utgå ifrån elevernas behov. Enligt skollagen och läroplanen skall undervisningen i skolan bedrivas i övernsstämmelse med demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Gemensamma och väl förankrade rutiner och förhållningssätt främjar likabehandling och god arbetsmiljö. För att personalen skall utveckla förmågan att uppmärksamma diskriminering och kränkande behandling krävs tid för reflektion och diskussioner kring normer och diskrimineringsgrunder. Det är även viktigt att eleverna får möjlighet att diskutera trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa. För att eleverna skall få inflytande och bli delaktiga i det främjande arbetet behöver de information om deras rättigheter och skyldigheter.

6 Övrigt Under året kan internationella kvinnodagen, förintelsens minnesdag, FN-dagen och regnbågsveckan uppmärksammas speciellt. Ansvaret för detta ligger på arbetsenheten.

7 Åtgärdande arbete Utvärdering av föregående plan Följande riskområden fanns i den förra planen: Omklädningsrum/toaletter idrotten Skitsnack Kränkning lärare-elev Åtgärder gjorda 2013 med anledning av kartläggning Omklädningsrum och toaletter i idrotten har fräschats upp. I de klasser som upplevt problem med skitsnack har tjej- och killgrupper genomförts i samarbete med fritidsgårdens personal. Samtal med samtliga elever som upplevt sig kränkta av personal har genomförts. Åtgärdande arbete under 2013 Under året har inga fall av diskriminering lämnats in till rektor. 9 elever har under året upplevt att de blivit kränkta av andra elever. Samtal har hållits med anledning av detta och kränkningarna har upphört. Förebyggande arbete Geneskolans förebyggande arbete kan delas in i tre delar. Dessa delar är trivselregler, konflikthantering och kartlagda riskområden. Trivselregler Skolans trivselregler finns i stoppljuset (bil. 1). Stoppljuset revideras varje år i slutet av höstterminen. Revisionen sker genom att klasserna går igenom stoppljuset och lämnar förslag på ändringar till skolans antimobbingteam. Konflikthantering På Geneskolan finns ett antalmedlare. Medling är en metod för att hantera konflikter i skolan och att motverka kränkningar. I skolmedling hjälper medlarna de inblandade i en konflikt att lösa konflikten och de får på detta sätt ta ansvar för de konflikter som uppstår samt vara en del i dess lösning. Elever som önskar medling kan ta kontakt med vuxen. Medling är frivilligt vilket innebär att alla inblandade måste ha en önskan om att lösa konflikten.

8 Riskområden utifrån kartläggning Eleverna har i slutet av 2013 svarat på trivselenkäten. I trivselenkäten har eleverna uppgivit följande: Upplevda Skojkränkningar kränkningar i % i% Retad eller kallad elaka saker 13,5 9 Få andra att tycka illa om mig 10 1,4 Kränkning via nät eller sms 11,5 1,4 Utfryst/ensam 3, ,5 - Sparkad, knuffad, hotad Kränkt av personal Duscharna på idrotten upplevs som äckliga och ofräscha förslag på förbättringar utarbetas av klassena. Förslagen skickas till tekniska som inspiration vid uppfräschning. Ansvar antimobbningsgrupp. Toaletterna upplevs som ostädade och ofräscha kontakt tas med service för översyn av städrutiner. Ansvar rektor. Rastvaktssystemet uppdateras då många elever uppger att de blir kränkta(se tabell ovan). Det är också viktigt att alla vuxna visar att skojbråk inte är acceptabelt. Gemensamma diskussioner inom personalgruppen för samsyn. Ansvar rektor och arbetsenheterna gemensamt. Handlingsplan för åtgärdande arbete Diskriminering När något fall av diskriminering blir känd agerar vi enligt följande: elev som känner sig diskriminerad talar om det för personal på skolan eller förälder som kontaktar skolan rektor utreder diskrimineringen rektor meddelar berörd elev samt personal om utfallet av utredningen, skolan åtgärdar problemet. Kränkning och trakasserier När skolan fått kännedom om kränkning eller trakasseri bör skolan agera skyndsamt. Samtal kan hållas av mentor och/eller någon ur antimobbingteamet.

9 Trakasserier och kränkande behandling mellan elever Arbetsgång: 1. Samtal med den utsatte och ev. kamrater som sett eller hört något samt föräldrar, 2. Samtal med förövaren/förövarna, 3. Förövaren/förövarna får möjlighet att berätta hemma om kränkningen/trasseringen, skolpersonal som hållit i samtalet kontaktar också föräldrarna, 4. Den utsatte erbjuds samtal med kurator eller skolsköterska 5. Efterkontroll görs med den utsatte samt omgivning om kränkningarna eller trakasserierna upphört, 6. Uppföljningssamtal hålls med samtliga inblandade ca 2-3 veckor efter första samtalet 7. Förövaren/förövarna erbjuds samtal med skolsköterska/kurator för att hitta strategier så att inte kränkningarna/trakasserierna upprepas, 8. Skolan ser över sin organisation och sina rutiner för att inte kränkningarna/trakasserierna skall fortsätta. 9. Om kränkningarna eller trakasserierna fortsätter kallar rektor till samråd. 10. Om kränkningarna/trakasserierna inte upphör kan förövaren/förövarna bli förflyttad från klassen/skolan för att säkerställa den utsattes trygghet. Trakasserier och kränkande behandling mellan personal - elev eller elev - personal Om elev känner sig kränkt av lärare skall eleven ta kontakt med rektor eller annan vuxen. Samtalet dokumenteras och ärendet överlämnas till rektor. Om elev kränker personal informerar personen rektor. Samtalet dokumenteras. Rektor ansvarar för handläggningen utifrån gällande lagstiftning och avtal. Kränkningar/trakasserier via nätet Kränkningar via nätet skiljer sig inte mycket från kränkningar i skolan. Det som skiljer är arenan. Med den nya tekniken följer förövarna med hem, tjugofyra timmar om dygnet. Den utsatte får aldrig vara ifred vilket skapar en större känsla av utsatthet. Det är därför viktigt att elever som utsätts via nätet får stöttning av vuxna både på fritiden och i skolan. Om kränkningar påverkar vistelsen i skolan skall eleven agera enligt följande: 1. Tala med någon vuxen 2. Spara SMS:en/mailen 3. Den vuxne kontaktar skolan När skolan får kännedom om trakasserier eller kränkningar via nätet agerar vi enligt trakasserier och kränkande behandling mellan elever, se ovan. Även i samband med nätkränkningar erbjuds både den utsatte och förövaren samtal med kurator eller skolsköterska.

10 Rapport till bildningsförvaltningen I samband med att skolan får kännedom om kränkning rapporterar skolan till bildningsförvaltningens chef. Inom 3 veckor återrapporterar skolan till bildningsförvaltningens chef om hur skolan hanterar det inträffade. Ärendet avslutas när skolan bedömer att kränkningen upphört. Anmälningsplikt Skolan har anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa enligt socialtjänstlagen 71. Lärare kontaktar kurator eller rektor vid osäkerhet. Polisanmälan Rektor polisanmäler i skolans namn. Detta gäller vid all typ av våld och annan kriminalitet. Utvärdering Årlig utvärdering av genomförda åtgärder görs av antimobbingteamet. Denna plan gäller under Ny plan upprättas årligen. Bil. 1