Läkemedel vid gikt behandlingsrekommendation

Transkript

1 LÄKEMEDELSKOMMITTÉ I REGIO ÖREBRO LÄ R 204 SEPTEMBER 2016 Text: Michael olmér, Geriatriska kliniken USÖ, Awat Jalal, Reumatologiska kliniken USÖ, Maria Palmetun Ekbäck och Birgitta Lernhage, Läkemedelscentrum Läkemedel vid gikt behandlingsrekommendation Läkemedelsverket har tillsammans med berörda medicinska specialiteter arrangerat ett expertmöte kring läkemedelsbehandling av gikt. Rekommendationerna baseras på vetenskaplig dokumentation och, när sådan saknas, på konsensusbeslut. De finns publicerade i Information från Läkemedelsverket nr 3, maj edan följer en kort sammanfattning tillsammans med kliniska kommentarer från Michael olmér (M) och Awat Jalal (AJ). Bakgrund Gikt är en vanlig sjukdom och prevalensen ökar med stigande ålder. Män drabbas betydligt oftare än kvinnor, men könsskillnaden jämnas ut med stigande ålder. Kvinnor i fertil ålder har lägre risk på grund av att östrogen främjar uratutsöndringen i njurarna. os äldre kan man oftare se polyartikulär gikt med engagemang av lederna även i övre extremiteterna och en ökad förekomst av tofi. Äldre har ett mer indolent kroniskt förlopp och färre akuta giktepisoder. Diagnos Diagnosen akut gikt kan misstänkas utifrån anamnes, förekomst av riskfaktorer och den typiska kliniska bilden, men för att säkerställa diagnosen kan ledpunktion behöva göras. Enbart förhöjd halt av urat i serum räcker inte för att ställa diagnosen. I samband med det akuta giktanfallet sjunker ofta uratnivåerna, vilket kan förvirra. Endast % av personer med hyperurikemi utvecklar gikt. Behandling av akut giktanfall Förstahandsval av läkemedel Vid behandling av akut gikt är SAID/OX-2-hämmare, kolkicin och kortison effektmässigt likvärdiga. Val av behandling styrs av patientens ålder, njurfunktion, eventuell annan sjukdom samt övrig medicinering. För nedanstående preparatgruppers interaktioner, se interaktionsvarning i läkemedelsmodulen eller FASS. SAID inklusive OX-2-hämmare Med tanke på de ofta uttalade inflammationssymtomen är det rimligt att ge den högsta rekommenderade dosen i 5 10 dagar. änsyn bör dock tas till ålder och samsjuklighet. Dessa läkemedel är olämpliga eller kontraindicerade vid hjärt- och/eller njursvikt, nedsatt leverfunktion, AK/ OAK-behandling, ischemisk hjärtsjukdom, perifer arteriell kärlsjukdom, cerebrovaskulär sjukdom, ulcus och astma. M: Stor försiktighet Riskläkemedel hos äldre! Endast kort kur (5 7 dagar)! AJ: Överväg dossänkning efter 3 5 dagar och eventuell förlängning av kuren. SAID ges i högsta rekommenderade dos under 3 5 dagar, därefter överväg dossänkning utifrån klinisk status och vid behov kan behandlingstiden utsträckas till 1 2 veckor. Riskfaktorer Läkemedel Långtidsanvändning av diuretika (tiazider, furosemid), ASA i lågdos, betareceptorblockerare, litium, ciklosporin, takrolimus och cytostatikabehandling (ökat cellsönderfall). Annan sjukdom jursvikt, hypertoni, diabetes typ 2 med metabolt syndrom, svår plackpsoriasis med metabolt syndrom, myeloproliferativa sjukdomar (ökad cellomsättning) och perniciös anemi. Livsstilsfaktorer ög alkoholkonsumtion, all slags öl inklusive lättöl (högt purininnehåll), högt BMI (vare sig det gäller stor muskelmassa eller fetma). Ett högt intag av proteiner från kött, fisk eller skaldjur ger ökad uratproduktion. Förändrad kost har dock marginell effekt på uratnivån i jämförelse med läkemedelsbehandling. James Gillray: The Gout, RAPPORT OM LÄKEMEDEL 25 SEPTEMBER 2016 forts sid 26»

2 «från sid 25 Glukokortikoider Rekommenderat preparat är Prednisolon tablett 30 mg på morgonen i 5 dagar. Vid monoartrit, eller behov av att undvika systembiverkningar, kan intraartikulär injektion vara ett alternativ. Korttidsbehandling med kortison har få biverkningar, men kan leda till stegrade glukosnivåer vid diabetes och är inte lämpligt vid misstanke om pågående infektion eller efter stor kirurgi. M: Prednisolon Inga betydande nackdelar hos äldre vid kortare kurer. Kan användas när SAID är kontraindicerat och vid samtidig AK/ OAK-behandling. Dock viss risk för konfusion. AJ: Förläng Prednisolonkuren. 30 mg x 1 i 5 dagar, därefter minskas dosen med 5 mg varannan dag. Alla är inte symtomfria efter 5 dagar. För tidig uttrappning kan även leda till att den akuta attacken blossar upp igen. Kolkicin olrefuz (kolkicin) tablett 500 mikrogram är ett registrerat läkemedel. Rekommenderad behandling är en uppladdningsdos på 1 mg följt av 0,5 mg en timme senare. Därefter ska inget ytterligare kolkicin ges de närmaste 12 timmarna. Om fortsatt behov föreligger kan 0,5 mg ges var 8:e timme tills den akuta attacken upphört. Behandlingen ska avslutas när symtomen har gått över eller när sammanlagt 6 mg (12 tabletter) har tagits. Efter att en behandling har avslutats ska en ny behandling inte påbörjas förrän tidigast efter 3 dagar (72 timmar). Den tidigare behandlingsregimen med högre kolkicindoser rekommenderas ej längre på grund av risk för toxicitet samt avsaknad av bättre effekt jämfört med den nu rekommenderade dosen. Vid sviktande kognitiv funktion bör kolkicin undvikas på grund av risker för toxicitet vid bristande följsamhet till behandlingen. Vid måttlig nedsatt njur- eller leverfunktion rekommenderas tät klinisk monitorering och dosreduktion av kolkicin. Vid svår lever- eller njursvikt respektive benmärgspåverkan är kolkicin kontraindicerad. Toxicitet inklusive dödsfall har rapporterats vid samtidig användning av kolkicin och erytromycin, klaritromycin, ciklosporin, ketokonazol, itrakonazol, vorikonazol, IV-proteashämmare, verapamil, diltiazem och disulfiram (för ytterligare information, se FASS). M: Kan vara ett bra alternativ när andra medel är kontraindicerade. Försiktighet vid hjärtsvikt, gastrointestinala sjukdomar och till multisjuka sköra äldre. Förebyggande åtgärder och uratsänkande behandling Icke-farmakologisk behandling Livsstilsförändringar bör alltid diskuteras med patienten. Vid upprepade giktattacker men måttlig uratförhöjning kan man med fördel, i samråd med patienten, börja med icke-farmakologiska åtgärder, men om målnivån vad gäller serumurat inte uppnås förordas start av allopurinolbehandling. Patienten bör informeras om vikten av att minimera alkoholintaget, särskilt intaget av öl, att vara försiktig med intag av animaliskt protein och att regelbundet ägna sig åt konditionsträning. Överviktiga patienter bör stimuleras till att gå ner i vikt. Läkemedelsbehandling vid gikt Börja med att se över patientens läkemedelslista. Om patienten står på läkemedel som höjer uratnivån (se ovan) bör indikationen för dessa noggrant övervägas innan uratsänkande behandling påbörjas. Det är visat att angiotensinreceptorblockeraren losartan till skillnad från tiazider och AE-hämmaren enalapril har en mild urinsyrasänkande effekt. Vid behandling mot hyperlipidemi kan det vara en fördel att välja atorvastatin som har en känd uratsänkande effekt, vilket inte är fallet för simvastatin. Flera studier har visat en association mellan hyperurikemi och högt blodtryck, där hög uratnivå är en oberoende riskfaktor för hypertoni, särkskilt hos yngre. Betareceptorblockerare höjer uratnivån, medan kalciumflödeshämmare sänker den. Mål med behandling Vid högt s-urat (> 480 μmol/l), låg ålder (< 40 år), tofi eller komorbiditet kan det vara en fördel att starta uratsänkande behandling redan efter den första giktattacken. Uratsänkande behandling ska vara målstyrd, med sikte på att sänka s-urat till < 360 μmol/l eller, om tofi finns, till < 300 μmol/l. Förstahandsval av läkemedel Allopurinol är förstahandsmedel. Den rekommenderade initiala dosen är 100 mg. Dosen bör ökas med 100 mg i taget upp till max 900 mg/dygn, tills målnivån för urat har uppnåtts. Allopurinol kan användas vid nedsatt njurfunktion, men dosen ska reduceras vid egfr < 30 ml/min. Startdosen bör då inte överstiga 50 mg/dygn. Allopurinol ska inte kombineras med azatioprin (Imurel) på grund av risken för benmärgspåverkan. Allopurinol kan öka effekten av Waran (tätare monitorering krävs). är uratsänkande läkemedel sätts in, under eller efter en giktattack, bör samtidigt skydd med SAID/OX-2-hämmare, kolkicin eller prednisolon ges (profylax upp till sex månader) enligt Läkemedelsverket. En pågående allopurinolbehandling bör inte avbrytas om ny giktattack uppträder, utan fortsätta med tillägg av SAID/OX-2-hämmare, kolkicin eller kortison i samband med attacken. M, AJ: Sätt in allopurinol först efter minst två akuta giktartriter och i lugnt skede. Efter första giktattacken bör behandlingen inriktas på icke-farmakologiska åtgärder och försök att eliminera orsaken till hyperurikemin. Läkemedelsbehandling tillkommer vid upprepade attacker eller vid förekomst av tofi. För att undvika behov av profylax med kolkicin, prednisolon eller SAID/OX-2-hämmare i upp till 6 månader påbörjas inte allopurinolbehandling under pågående giktanfall. Sätt inte ut allopurinol om en akut attack inträffar. Vid allopurinolbehandling beakta interaktioner, den totala läkemedelsbördan samt försiktighet vid nedsatt njurfunktion. Andrahandsval av läkemedel Probenecid (Probecid) kan användas vid kontraindikation mot, eller biverkningar av, allopurinol. Probenecid kan användas i kombination med allopurinol om målvärdet för s-urat ej uppnåtts. Läkemedlet har successivt avtagande effekt med sjunkande njurfunktion och är verkningslöst vid egfr < 50 ml/min. Rekommenderad dosering är 1/2 tablett à 500 mg två gånger dagligen första veckan och därefter 1 tablett två gånger dagligen, vilket är normal underhållsdos. Om inte nedsatt njurfunktion föreligger kan dosen vid behov höjas till 1 tablett fyra gånger dagligen. Probenecid är kontraindicerad vid svåra njurskador och vid njurstenssjukdom (urinsyra). M: Monoterapi eller i kombination med allopurinol. Bör undvikas vid njurstenssjukdom och är kontraindicerad vid svåra njurskador. Verkningslöst vid egfr < 50 ml/min RAPPORT OM LÄKEMEDEL 26 SEPTEMBER 2016

3 Text: Ulf Rothelius, Läkemedelscentrum SU-preparaten: bättre än sitt rykte! En ny stor metaanalys (1) publicerades i april i år där man fann att sulfonureidpreparaten (SU) ej är associerade med någon signifikant ökad totalmortalitet eller hjärt- kärlmortalitet. Denna nya metaanalys inkluderar 47 randomiserade kontrollerade studier med totalt patienter och omfattar både andra och tredje generationens SU-preparat, bl a glibenklamid, glipizid och glimepirid. SU-preparaten har tidigare misstänkts kunna leda till ökad totalmortalitet och mortalitet i hjärt- kärlsjukdomar, vilket bl a en metaanalys publicerad 2013 (2) kom fram till, men dessa resultat byggde på observationsstudier där metodproblem har funnits. Den nya metaanalysen bedöms ge en mer tillförlitlig bedömning av kardiovaskulär säkerhet för dessa läkemedel. Det verkar finnas en ganska allmänt spridd uppfattning att SU-medlen är på väg ut, trots att dessa läkemedel i Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 fick en klart högre prioritet (grad 4) än nyare glukossänkande läkemedel, GLP1-analoger (grad 7), DPP4-hämmare (grad 8) och SGLT2-hämmare (grad 10). I internationella rekommendationer från t ex ADA (American Diabetes Association) och brittiska IE har man jämställt SU-preparaten med nyare glukossänkande läkemedel. Varför ger vi glukossänkande läkemedel om inte för att sänka glukos effektivt? Sänkning av ba1c har visat sig korrelera linjärt till en minskad risk för mikrovaskulära komplikationer. Med SU-preparaten har vi en effektivare glukossänkande behandling än vad både DPP4-hämmare och SGLT2-hämmare kan uppvisa. I en systematisk översikt från 2013 (3) fann man ett medelvärde för sänkning av ba1c på 17 mmol/mol jämfört med placebo för SU-preparat. Som jämförelse sänker DPP4-hämmare som monoterapi ba1c cirka 7,5 mmol/mol jämfört med placebo och SGLT2-hämmare cirka 8,6 mmol/mol enligt det vetenskapliga underlaget i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. ackdelar, såsom viktuppgång och hypoglykemirisk, finns otvivelaktigt med SU-preparaten men viktuppgången rör sig oftast endast om 2-3 kg och hypoglykemier under medicinering är i regel milda eller måttliga. Allvarliga hypoglykemier som kräver sjukhusvård förekommer dock. Med rätt patienturval, försiktig dostitrering och adekvat patientinformation kan hypoglykemirisken minimeras. Man har befarat att SU-preparaten genom sin betacellsstimulerande effekt skulle ha en uttröttande effekt på dessa celler och medföra att patienten tidigare skulle behöva insulinbehandling. I en studie från 2014 (6) där man jämfört behandling med exenatid, sitagliptin och glimepirid hos patienter med tidig typ 2 diabetes fann man emellertid att efter 6 månaders behandling hade patienterna som stått på glimepiridbehandling en ökad sekretorisk betacellskapacitet 5 dagar efter avslutad terapi jämfört med patienterna som fått inkretinbehandling där man inte såg någon förbättring. (Den sekretoriska betacellskapaciteten anses vara ett mått på funktionell betacellsmassa). Effekter på lång sikt är dock svåra att utläsa utifrån denna studie. Sammanfattningsvis finns goda argument för att SU-preparaten även fortsättningsvis skall finnas med i vår terapiarsenal som kostnadseffektiva, säkra och effektivt glukossänkande läkemedel. Referenslista till artikeln finns på Läkemedelskommitténs hemsida under Läkemedelsrekommendationer/Publikationer/dokument Åtkomst till Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen finns nu tillgänglig för alla patienter i Pascal, även patienter som ej har dosdispenserade läkemedel. I Läkemedelsförteckningen kan du som förskrivare få vetskap om vilka läkemedel en patient hämtat ut från apotek under de senaste 15 månaderna, oavsett vem som förskrivet receptet eller på vilket apotek det är uthämtat. Alla uthämtade läkemedel från e-recept, gula pappersrecept, telefon- respektive faxrecept finns med. Detta kan vara särskilt värdefullt i fall av oklar medicinering eller vid misstänkt missbruk/överdosering. Listan över patientens uthämtade läkemedel visas med läkemedelsnamn, substans, datum för uthämtning, läkemedelsform, styrka och mängd. Läkemedelslistan kan sorteras på olika sätt, inställningen görs under knappen Visningsalternativ till höger. är kan man också välja Visa mycket och ytterligare information om ordinationen såsom dosering, förskrivarens namn och antal expedierade förpackningar kan då ses (se bild). Överstrukna läkemedelsrader innebär att uttaget är makulerat och att patienten inte har hämtat ut läkemedlet. (endast förskrivare med personlig förskrivarkod). Om patienten inte kan lämna sitt samtycke, t ex är medvetslös, får uppgifterna i förteckningen endast läsas om det är nödvändigt för att kunna ge den vård/behandling som patienten behöver. Detta kallas nödåtkomst. Vid en akut situation kan sjuksköterskor få tillgång till en patients läkemedelsförteckning med engångssamtycke eller nödåtkomst. Alla samtycken måste dokumenteras i patientens journal. Från läkemedelslistan i journalsystemet når du patientens läkemedelsförteckning via knappen Dosrecept i nedre menylisten. Pascal öppnas i ett nytt fönster, välj Registrera samtycke och markera sedan vilken form av samtycke som är aktuellt. Observera! Listan visar endast vad som hämtats ut på apoteket. Den säger inget om hur många giltiga recept som finns, hur många uttag som finns kvar eller om det finns nya ordinationer och recept som ännu inte hämtats ut. I läkemedelsförteckningen ser man varje uttag på apotek som en egen rad. Om ett läkemedel finns i listan flera gånger kan man inte se om det är uthämtat på flera olika eller på samma recept. Den enskildes samtycke behövs för att få tillgång till en patients Läkemedelsförteckning. Samtycket kan gälla för ett tillfälle eller tills vidare RAPPORT OM LÄKEMEDEL 27 SEPTEMBER 2016

4 Text: Jan Gustafsson, Läkemedelscentrum Projekt psykoaktiva läkemedel Bakgrund Region Örebro län har enligt Öppna jämförelser lägst förskrivning i landet av lugnande medel/sömnmedel per 1000 invånare (20 79 år). Trots det står nästan var fjärde person som är 75 år och äldre på sömnläkemedel. Läkemedelskommittén beslöt därför att studera användningen i denna åldersgrupp närmare med en punktprevalensmätning (PPM). Under planeringen av projektet utvidgades mätningen till att gälla samtliga läkemedel med potentiell risk för negativ kognitiv påverkan (psykoaktiva läkemedel), sedation eller fallskada. Det beslutades även att projektet skulle innehålla en utbildningsinsats i form av tvärprofessionella workshops. Syfte med projektet Syftet med projektet är att minska användningen av psykoaktiva läkemedel i gruppen 75 år och äldre med kommunal hälso- och sjukvård. Metod os personer inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård i Kumla, Ljusnarsberg och Örebro kommun registrerades samtliga givna doser av psykoaktiva läkemedel under en vecka (våren 2016). Under våren 2017 kommer en uppföljande mätning att genomföras. Registrerade läkemedelsgrupper (AT) var: Läkemedelsgrupp (AT) Exempel på vanliga preparat i gruppen 05 Sömnmedel Zopiklon, Zolpidem, eminevrin 05B Lugnande medel Sobril, Atarax (uttalat antikolinergt) 04A, R06A, G04BD Vesicare, Lergigan, Theralen Läkemedel med antikolinerg effekt 05A euroleptika Risperidon, aldol 03A Antiepileptika Tegretol, Lamotrigin, Gabapentin, Lyrica 06A Antidepressiva italopram, Escitalopram, Mirtazapin, Amitriptylin (uttalat antikolinergt) 02A Opioider Oxikodon, orspan, Fentanylplåster Utbildning En utbildningsinsats i form av en workshop planeras för att öka kunskapen om alternativa omvårdnadsåtgärder hos omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och läkare. En geriatriker ska tala om åldrandets fysiologi och dess kosekvenser för läkemedelsbehandling. En medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ska tala om personcentrerad omvårdnad. Fördelar med att mäta beteendesymtom med hjälp av PI-skalan (europsychiatric Inventory) kommer att beskrivas av erfarna användare. Resultatet av första mätningen kommer att presenteras under utbildningen. Resultat av mätning 1 Antal patienter vars läkemedelslistor studerades var 27 i Kumla, 122 i Ljusnarsberg och 189 i Örebro kommun. Samtliga givna doser av psykoaktiva läkemedel registrerades under en vecka. som behandlades med något psykoaktivt läkemedel var 78 % i Kumla, 61 % i Ljusnarsberg och 71 % i Örebro. a 20 % av alla patienterna hade stående medicinering med tre eller fler psykoaktiva läkemedel varje dag. En fjärdedel använde inte något psykoaktivt läkemedel, några använde ett fåtal medel dagligen. Diagrammet nedan visar andel patienter medicinering av olika grupper av psykoaktiva läkemedel i de tre kommunerna. I studien skiljer sig boendeformer och patientantal åt mellan kommunerna, vilket gör att generella jämförelser och slutsatser blir osäkra. Resultaten skulle dock kunna ge en vägledning om vad varje enhet eller kommun kan granska lite noggrannare vid framtida utvecklingsarbete. a 20 % av alla patienterna hade stående medicinering med sömnmedel. Sådan användning bör utvärderas. Ljusnarsbergs enheter verkar totalt ligga lite lägre i användning av antidepressiv behandling, men högre i användning av antiepileptika och läkemedel med antikolinerg verkan jämfört med de andra kommunerna. Framtida planering Om den uppföljande mätningen 2017 visar på en positiv utveckling i projektets anda, kan man eventuellt överväga en spridning av arbetssätt och workshopgenomförande till andra intresserade kommuner i regionen. Deltagare i projektet emtjänstgrupper eller vårdboenden från Kumla, Ljusnarsberg och Örebro kommun deltar i projektet. Enhetschefer, verksamhetschefer och läkare knutna till enheterna deltar i workshop. Fördelning psykoaktiva läkemedel Ljusnarsberg Kumla 0 sömnmedel % neuroleptika % lugnande % med antiepileptika % 0 antikolinergika % med antidepressiva % opioider % Örebro RAPPORT OM LÄKEMEDEL 28 SEPTEMBER 2016

5 Kort version av Rekommenderade läkemedel En enkel lista över preparat som rekommenderas som första respektive andrahandsval har tagits fram. Preparatlistan finns på Läkemedelskommitténs hemsida samt upptryckt som en liten folder i fickformat. Foldern kan beställas från ann-britt.lundback@regionorebrolan.se, tel Rekommenderade läkemedel nu i klinisk portal Länk till Rekommenderade läkemedel både som hela boken samt i den korta versionen av rekommendationerna finns nu under webblänkar på klinisk portal. Xarelto (rivaroxaban) vid behandling av venös tromboembolism uppdatering kring dosering vid nedsatt njurfunktion ätversionen av Rekommenderade läkemedel har uppdaterats (enligt nedan) angående dosering av Xarelto (rivaroxaban) vid nedsatt njurfunktion. Se Behandling av venös tromboembolism i kapitel B sid 39. Om det finns starka skäl att använda endosbehandling kan den andra tillgängliga faktor Xa-hämmaren rivaroxaban (Xarelto) användas vid behandling av venös tromboembolism (VTE). Doseringen av Xarelto följer ett fast schema, i normalfallet 15 mg 1 x 2 under 3 veckor och därefter 20 mg 1 x 1. Vid egfr ml/min: 15 mg 1 x 2 under 3 veckor, därefter 20 mg 1 x 1 (15 mg 1 x 1 övervägs vid stor blödningsrisk). Preparatet bör helst inte användas vid egfr < 30 ml/min. Behandlingen kan inledas direkt med Xarelto utan föregående LM, men om LM har använts initialt ges första dosen Xarelto 0 2 timmar före nästa planerade Fragmindos. Vid byte från Waran ska PK(IR) vara under 2,0 innan Xarelto ges. Xarelto måste intas tillsammans med måltid. RAPPORT OM LÄKEMEDEL 29 SEPTEMBER 2016

6 Mellansvenskt läkemedelsforum Karlstad 1 2 februari 2017 Foto: Per Arneborn Gemensamma utbildningsdagar för läkare i regionen, ej företagssponsrade. Anmäl dig på Programmets huvudrubriker är: Astma ur uppnår vi god kontroll och bättre prognos? järtsvikt FrEF och FpEF hjärtsvikt i förändring, nya namn, nya mediciner Medicinsk behandling av endometrios Biologiska läkemedel biosimilarer Diabetes typ 2 Rätt preparat till rätt patient Övre och nedre luftvägsinfektioner Från ingen behandling till bredspektrumantibiotika hur vågar jag behandla? Sömnbesvär Klok läkemedelsterapi och andra åtgärder Långvarig smärta Att välja rätt behandlingsstrategi samt individuell läkemedelsnedtrappning Läkemedelskommittén bjuder länets AT-läkare på anmälningsavgiften. AT-läkare anmäler sig därför till Ann-Britt Lundbäck, tel , ann-britt.lundback@regionorebrolan.se Välkommen! Detaljerat program bifogas till länets läkare med detta nummer av Rapport om läkemedel. AMÄL DIG PÅ ÄTET! Läkemedelsinformation på våra villkor LIVV Tema : SVÅR PSYKISK OÄLSA OS ÄLDRE Tid: Tisdag 6 december 2016 kl Wilandersalen, M-huset USÖ Program: Inledning Maria Palmetun Ekbäck Behandling av svår depression hos äldre Axel ordenskjöld Om BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom) Michael olmér, ils-olof agnelius Inbjudan till utbildningsdagen bifogas detta nummer av Rapport om läkemedel. Anmälan senast till ann-britt.lundback@regionorebrolan.se, tel Bekräftelse på anmälan skickas ej ut. Välkommen! Läkemedelskommittén IEÅLL Läkemedel vid gikt behandlingsrekommendation SU-preparaten: bättre än sitt rykte! 27 Åtkomst till läkemedelsförteckningen 27 Projekt psykoaktiva läkemedel 28 Kort version av Rekommenderade läkemedel 29 Rekommenderade läkemedel nu i klinisk portal 29 Xarelto (rivaroxaban) vid behandling av venös tromboembolism 29 uppdatering kring dosering vid nedsatt njurfunktion Mellansvenskt läkemedelsforum 1 2 februari 2017 i Karlstad 30 Svår psykisk ohälsa hos äldre Läkemedelsinformation på våra villkor Redaktionsråd: Överläkare Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Mårten Prag Informationsläkare Ulf Rothelius Apotekare Birgitta Lernhage Redaktör: Apotekare Birgitta Lernhage E-post: birgitta.lernhage@regionorebrolan.se Adress: Läkemedelskommittén Läkemedelscentrum Universitetssjukhuset Örebro Tel Läkemedelskommitténs hemsida: Tryck och distribution: Trio Tryck Layout: Factum RAPPORT OM LÄKEMEDEL 30 SEPTEMBER 2016