KURSGUIDE Fritidspedagogik: Barndom i förändring (FP211B) Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Barn unga samhälle Ht/2012 KURSGUIDE Fritidspedagogik: Barndom i förändring (FP211B) Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem Kursledare: Monika Kristiansson

2 Kursguidens innehåll Medverkande lärare 3 Kursen i korthet 4 Kursmoment som utgör del av examination 5 Kurslitteratur 6 Veckoöversikt 7 2

3 Medverkande lärare SIGN RUM TELEFON E-POST Kursansvarig Monika Kristiansson lumokr C Föreläsare Sara Berglund lusabe A Mikael Björk lumibj C Mattias Gustavsson AB2835 A Anne Harju luanha A Monika Kristiansson lumokr C Eva Nyberg luevnyb C Mats Olsson lumaol C Jonas Qvarsebo lujoqv C Annika Åkerblom luanae A Övriga föreläsare Paula Grevskog Bitte Johannesson Eva Schmitz Studievägledare Studenthälsan Biblioteket Prefekt Jonas Qvarsebo C Biträdande prefekt Ann-Sofie Almquist C Vft-ansvarig Liselotte Dahlbeck A Ansvarig för grundlärarprogrammet Pär Widén B

4 Kursen i korthet Kursen syftar till att studenterna utvecklar grundläggande kunskaper om barns livsvillkor ur pedagogiska, historiska, sociala och psykologiska perspektiv. Därmed ska studenterna beredas handlingsberedskap att möta det enskilda barnet utifrån dess förutsättningar. Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 6 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten (1) använda relevanta teoretiska begrepp för att diskutera barns identitetsskapande (2) jämföra olika pedagogiska teorier om barn och lärande (3) förklara och förstå barns livsvillkor (4) diskutera och exemplifiera didaktikens centrala frågor vem, vad, varför och hur med utgångspunkt i läroplan och ämnesområde (5) redogöra för de estetiska uttrycksformernas betydelse för barns identitetsskapande (6) använda estetisk gestaltning som utgångspunkt för reflektion och lärande om barndom samt barns livsvillkor ur historiska, psykologiska och pedagogiska perspektiv. (7) bedöma andras presentationer och ge såväl skriftlig som muntlig konstruktiv respons. Formerna för bedömning av studenternas prestationer Bedömningskriterier delges av kursledaren vid kursstart. Betygsgrader Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Arbetsformer Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Kursvärdering Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en muntlig och individuell, skriftlig, kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning. 4

5 Kursmoment som utgör del av examination Examination/bedömning Uppgift 1 Del A Gruppuppgift: Syftet med uppgiften är att du ska utveckla din förmåga att individuellt och i grupp reflektera över begreppet identitet. Uppgiften består av att i grupp göra en estetisk presentation där begreppen identitet och lärande fokuseras utifrån en teoretiker från en viss epok. En rekommendation är att ni arbetar utifrån följande frågor: Vad vill vi berätta? Vilka erfarenheter finns i gruppen? Vilken form vill vi använda? Varje arbetslag består av 5-6 studenter. Arbetslaget genomför en presentation i valfri gestaltande form. Inspiration till produktionen hämtar ni från litteraturen i kursen eller annat. Teoretiker och epok fördelar vi tillsammans vid introduktion av uppgiften. Varje presentation efterföljs av muntlig respons. Presentation och respons får ta högst 30 minuter per arbetslag. Kamratrespons lämnas även individuellt skriftligt. Handledning sker enlig överenskommelse med Monika och Mats. Del B Individuell reflektion: I arbetet ingår också att du individuellt skriftligt sammanfattar vad du lärt dig av arbetet. Reflektionen ska anknyta till följande kursmål 5 och 6,och lämnas in i en inlämningsmapp på It s learning senast den 29 oktober. Du ska referera till kurslitteraturen. Omfattning c:a tecken (inkl blanksteg) brödtext. Följande kursmål examineras: (5) redogöra för de estetiska uttrycksformernas betydelse för barns identitetsskapande (6) använda estetisk gestaltning som utgångspunkt för reflektion och lärande om barndom samt barns livsvillkor ur historiska, psykologiska och pedagogiska perspektiv. bedöma andras presentationer och ge såväl skriftlig som muntlig konstruktiv respons. Uppgift 2 Följande mål bedöms vid Salstentamen Livsberättelser ingår i tentamensuppgiften. använda relevanta teoretiska begrepp för att diskutera barns identitetsskapande jämföra olika pedagogiska teorier om barn och lärande förklara och förstå barns livsvillkor diskutera och exemplifiera didaktikens centrala frågor vem, vad, varför och hur med utgångspunkt i läroplan och ämnesområde 5

6 Kurslitteratur och övriga läromedel Arvastasson, Gösta och Ehn, Billy (2007). Kulturnavigering i skolan. Lund: Gleerups. (174 s.). Ask, Sofia (2009). Hållbara texter. Att skriva för studier och arbetsliv. Stockholm:Liber AB. (78s.) Barnombudsmannen (2010). Upp till 18 år. Fakta om barn och ungdom. Stockholm: Barnombudsmannen (202 s.). Bergstedt, Bosse & Herbert, Anna (2011). Pedagogik för förändring: frihet, jämlikhet, demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Haglund, Björn (2009). Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av verksamheten vid afterschool-programs och fritidshem. Pedagogisk Forskning i Sverige 2009 årg 14 nr 1 s Hammarén, Nils 2007: Identitet vilka är du? Stockholm: Natur och kultur (96 s.) (22 s.). Harju, Anne & Anne Brita Thoröd (2011). Child poverty in a Scandinavian welfare context from children s point of view. Child Indicator research (2011) 4: (16 s.).hedlin, Maria(2006). Jämställdhet i skolan en del av skolan värdegrund. Stockholm: Liber. (128 s.). Heywood, Colin (2005). Barndomshistoria. Lund: Studentlitteratur, (54 s.). Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta(red).(2012) Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups utbildning AB. (valda delar, ca. 100s.) Kylemark, Mimmi & Winther, Mia (1999). Vad säger pedagogerna om inlärning och kunskap? Itis studiematerial. Delegationen för IT i skolan, Utbildningsdepartementet. (19 s.). Lärarförbundet (2011). Lära, leva, utvecklas. Aspekter på fritidspedagogik och lärande. (36 s.) Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr. 11). (279 s.) Marner, Anders & Örtegren Hans(2003).En kulturskola för alla : estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv Stockholm : Myndigheten för skolutveckling (136s.). Pihlgren, Ann S. (2011). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur. (329 s.). Sommer, Dion (2009). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa Förlag. (Valda delar, 154 s.) Utbildningsradions program om Pedagogikens giganter. 6

7 Veckoöversikt Kursen är uppbyggd kring teman. I kursen ingår olika moment för att stödja ditt och dina kamraters självständiga och gemensamma lärande såsom föreläsningar, seminarier och workshops, individuellt arbete och grupparbete. Både lärare och studenter förväntas att aktivt delta i ett gemensamt kunskapsbyggande. v. 36 Sal Tema: Introduktionsvecka Mån 3/ E 439 Introduktion, program och kursinnehåll lumokr Tis 4/ E 439 Introduktion forts: gruppindelningar, bibliotek, studievägledare studenthälsan, akademiskt skrivande Tors 6/ Törringelund lumokr, lumaol, luevny Fre 7/ F409 Seminarie grupp 1 luevny Fre 7/ F410 Seminarie grupp 2 lumokr Törringelund: Vi träffas på parkeringen vid dansbanan klockan Tag med dig fika! Instruktioner inför seminare: Arbetslaget skriver ner reflektioner kring torsdagens aktivitet i Törringelund. Exempelvis Vad har du lärt om dig själv och ditt arbetslag. v. 37 Tema: Att arbeta i fritidshem Föreläsningar och seminarier: Mån 10/ B423 Föreläsning: Historiskt perspektiv på yrkesrollen lumokr Tis 11/ B423 Föreläsning: Fritidshemmet som institution och praktik luevnyb B423 Föreläsning: Fritidhemmet idag luma Tor 13/ C231 Föreläsning: Vad styr verksamheten? lumokr Fre 14/ D 337 Föreläsning: Identitet lusabe F211 Seminarie grupp 1 luevny F215 Seminarie grupp 2 lumokr Instruktioner inför seminariet: Under seminariet diskuteras de föreläsningar som behandlat yrkesroll och fritidshemmet som institution. Haglunds och Pilgrens texter är underlag för diskussionen. 7

8 Att läsa: Läs sidorna 6-57 i Hammarén, Nils 2007: Identitet vilka är du? Stockholm: Natur och kultur (96 s.) Lärarförbundet (2011). Lära, leva, utvecklas. Aspekter på fritidspedagogik och lärande. (36 s.) $file/lara_leva_utvecklas_maj_2011.pdf Haglund, Björn (2009). Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av verksamheten vid afterschool-programs och fritidshem. Pedagogisk Forskning i Sverige 2009 årg 14 nr 1 s Pihlgren, Ann S. (2011). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur. (329 s.). Följande sidor v. 38 Tema: Barns villkor Föreläsningar och seminarier: Mån 17/ D222 Föreläsning: Juridik i skolan lukajha Tis 18/ B423 Föreläsning: Observation, dokumentera verksamhet luanae B423 Föreläsning: Barndom ur ett historiskt perspektiv lujoqv Ons 19/ A328 Drama (grupp A) lumibj F413 Seminarie grupp 1 lusabe F413 Seminarie grupp 2 lusabe Tors 20/ A328 Drama (grupp B) lumibj B423 Föreläsning: Mänskliga rättigheter/barnkonventionen luevnyb B423 Föreläsning: Barns perspektiv och barns villkor luanha Drama: Under två dramapass ska vi prova hur dramapedagogik kan användas för att arbeta med grupp, samarbete och gestaltning. Syftet är att både introducera dramaämnet och arbeta med det kursmål som handlar om estetik, gestaltning och reflektion. Instruktioner inför seminariet: Workshop didaktik i fritidshem. Tag med dig läroplanen, Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr. 11). (279 s.) Att läsa: Förbered dig inför torsdagens föreläsningar genom att läsa följande litteratur, Barnombudsmannen (2010). Upp till 18 år. Fakta om barn och ungdom. Stockholm: Barnombudsmannen (202 s.). kapitel 1,3,4 och 5 8

9 Harju, Anne & Anne Brita Thoröd (2011). Child poverty in a Scandinavian welfare context from children s point of view. Child Indicator research (2011) 4: (16 s.). V 39 Tema: Identitet Föreläsningar och seminarier: Tis 25/9 VFU- lärardag Ons 26/ A328 Drama (grupp C) lumibj Tors 27/ D331 Föreläsning: klass, genus och etnicitet lusabe F413 Seminarie grupp 1 luevnyb B231 Seminarie grupp 2 lumokr Fre 28/ E239 Seminarium: uppföljning av klass, genus och etnicitet grupp 2 lusabe E239 Seminarium: uppföljning av klass, genus och etnicitet grupp 1 lusabe Instruktioner inför seminariet: Torsdagens seminarium behandlar mänskliga rättigheter, barns villkor och barns perspektiv i förhållande till fritidshemmet och dess verksamhet. Instruktioner till fredagens seminarium ges vid föreläsningen om klass, genus och etnicitet. Att läsa: Aktuell litteratur se vecka 38 v. 40 VFU Måndag-Torsdag är du på din partnerskola. Under fredagen träffar du din vfu-lärare v 41 Tema: identitet estetik Föreläsningar och seminarier: Mån 8/ A328 Drama grupp A lumibj B423 Föreläsning: Akademiskt skrivande luevnyb B423 Föreläsning: Estetik och lärande lumaol 9

10 Tis 9/ A328 Drama grupp B lumibj D337 Introduktion av uppgift 1 lumaol, lumokr A432 Workshop grupp 1 lumaol A440 Workshop grupp 2 lumokr Ons 10/ A432 Workshop grupp 2 lumaol A440 Workshop grupp 1 lumokr A328 Drama grupp C lumibj C233 VFU-uppföljning med fokus på identitet och perspektiv, klass, genus och etnicitet grupp 1 luevnyb C233 VFU-uppföljning med fokus på identitet och perspektiv, klass, genus och etnicitet Grupp 2 lumokr Torsdag- Fredag Självständigt arbete. Arbetslagen arbetar med uppgift 1 del A Instruktioner till seminarier/workshop: Vfu uppföljning: instruktioner läggs ut på it s learning vid senare tillfälle. Att läsa: Ask, Sofia (2009). Hållbara texter. Att skriva för studier och arbetsliv. Stockholm:Liber AB. (78s.) Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta(red).(2012) Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups utbildning AB. (valda delar, ca. 100s.) Kylemark, Mimmi & Winther, Mia (1999). Vad säger pedagogerna om inlärning och kunskap? Itis studiematerial. Delegationen för IT i skolan, Utbildningsdepartementet. (19 s.). v 42 Tema: Teorier om barns utveckling och lärande Mån 15/ D222 Föreläsning: pedagogiska perspektiv luanae Tis 16/ D328 Föreläsning: pedagogiska perspektiv luanae Ons 17/10 Självständigt arbete. Arbetslagen arbetar med uppgift 1 del A Tor 18/ B324 Examination: Uppgift 1, del A (grupp 1) lumaol lumokr Tor 18/ B324 Examination: Uppgift 1, del A (grupp 2) lumaol lumokr Fre 19/ B231c Seminarie grupp 1 luevnyb Fre 19/ C233 Seminarie grupp 2 lumokr Instruktioner till seminarier: 10

11 Att läsa: Bergstedt, Bosse & Herbert, Anna (2011). Pedagogik för förändring: frihet, jämlikhet, demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Kylemark, Mimmi & Winther, Mia (1999). Vad säger pedagogerna om inlärning och kunskap? Itis studiematerial. Delegationen för IT i skolan, Utbildningsdepartementet. (19 s.). Sommer, Dion (2009). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa Förlag. (Valda delar, 154 s.) v 43 Tema: Teorier om barns utveckling och lärande Måndag 22/10 Dokumentationsdag Tis 23/ F215 Livsberättelseseminarie grupp 2 luanae Tis 23/ F215 Livsberättelseseminarie grupp 2 luanae Tor 25/ B324 Seminarie grupp 2 lumokr Tor 25/ F409 Seminarie grupp 1 luevnyb Instruktioner till seminarier: Uppföljning av akademiskt skrivande. Reflektion och arbete med texter. v 44 mån 29/ Inlämning av reflektion Tis 30/ C231 introduktion salstentamen lumokr Onsdag-fredag Inläsning v 45 Måndag-tisdag Inläsning Ons 7/ D131 Salstentamen lumokr Fre 9/ C127 Utvärdering lumokr 11