UNDERLAG FÖR SAMRÅD OM ÄNDRINGAR I KONCESSIONER MIDSKOG

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG MIDSKOG APRIL 2016 UNDERLAG FÖR SAMRÅD OM ÄNDRINGAR I KONCESSIONER MIDSKOG Svenska kraftnät har 2015 beslutat om en ombyggnation av Midskog stamnätsstation.

2 SVENSKA KRAFTNÄT Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för el, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el och naturgas. Vi utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatpolitiken. JÄMTKRAFT ELNÄT Jämtkraft ägs av tre kommuner, Östersunds kommun (98,0 %), Krokoms kommun (1,0 %) och Åre kommun (1,0 %). Parterna har som mål att driva Jämtkrafts verksamhet på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för utveckling av regionen genom leverans av energi med hög kvalitet och god service till långsiktigt låga priser. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att producera, distribuera och sälja energi och värme, främja energihushållning, anlägga och driva nät för data- och telekommunikation och idka annan därmed förenlig verksamhet. I koncernen Jämtkraft finns tio bolag varav det ena är Jämtkraft Elnät AB. I elnätbolaget bedrivs all nätverksamhet, både elnät och telecomnät. Jämtkraft Elnät AB har ca elnätkunder. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Svenska kraftnät. Omslagsfoto Tomas Ärlemo Org. Nr SVENSKA KRAFTNÄT Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax

3 FÖRORD Svenska kraftnät har 2015 beslutat om en ombyggnation av Midskog stamnätsstation. Beslutet grundar sig på att den befintliga stationen börjar närma sig sin tekniska livslängd, samt ett uttalat behov av att ansluta vindkraft i området. Av arbetsmiljöskäl kan stationen inte byggas på befintlig plats utan ett nytt stationsområde skapas. Ombyggnationen innebär att stationen flyttas ca meter söderut. Även Jämtkrafts närliggande regionnätsstation flyttas till det nya området. Midskog kraftverk, som ägs av Vattenfall Indalsälven AB, står kvar och det är stamnätsstationen som flyttas. I samband med detta behöver justeringar av sträckningarna för befintliga 130kV-, 220kV- och 400 kv- ledningar utföras för att koppla in dessa till nya stamstationen. Detta samrådsunderlag omfattar ändringarna av befintliga ledningar för att koppla in dem till den nya stamnätsstationen, förlängning och ändring av den tillståndsgivna 220 kv- ledningen Midskog Åskälen och rivning av en del av den befintliga 130 kv- ledningen Midskog Odensvik samt ändringar i den sökta koncessionen för ledningen Midskog- Verksmon.

4 PROJEKTORGANISATION Svenska kraftnät Box Sundbyberg Svenska kraftnät Projektledare Projektledare, Ledning Tillståndsansvarig Mark- och ersättningsansvarig Jämtkraft Elnät AB Projektledare Linda Granfelt Guy-Raymond Mondzo Eva Altin Ann-Charlotte Stålhandske Ronny Asplund Revisionshistorik: Utgåva Datum Kommentar

5 INNEHÅLL 1 INLEDNING Bakgrund Syftet med samrådsunderlaget Avgränsningar 8 2 TILLSTÅND OCH SAMRÅD Koncessionsansökan Samråd och information Ledningsrätt 9 3 LOKALISERING OCH UTFÖRANDE Lokalisering Nollalternativ Alternativ Utförande Fundament Alternativt utförande Ledningsgata Elektriska och magnetiska fält Ljud 12 4 NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER Tidsbegränsad påverkan under byggskede Berörda miljöintressen Landskap och markanvändning Bebyggelse och boendemiljö Riksintressen Naturmiljö Kulturvärden Friluftsliv Rennäring 14 5 FORTSATT ARBETE OCH TIDPLAN 17 SAMRÅDSUNDERLAG SVENSKA KRAFTNÄT

6 6 SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Svenska kraftnät har 2015 beslutat om en ombyggnation av Midskog stamnätsstation. Beslutet grundar sig på att den befintliga stationen börjar närma sig sin tekniska livslängd, samt ett uttalat behov av att ansluta vindkraft i området. Av arbetsmiljöskäl kan stationen inte byggas på befintlig plats utan ett nytt stationsområde skapas. Ombyggnationen innebär att stationen flyttas ca meter söderut. Även Jämtkrafts närliggande regionnätsstation flyttas till det nya området. Midskog kraftverk, som ägs av Vattenfall Indalsälven AB, står kvar och det är stamnätsstationen som flyttas. I samband med detta behöver justeringar av sträckningarna för befintliga 130kV-, 220kV- och 400 kv- ledningar utföras för att koppla in dessa till nya stamstationen. De berörda ledningarna på 130 kv är IL9S2 Midskog-Östersund, samt en parallell 130 kv ledning som har sökt koncession men ännu inte byggts. Ledningar på 220 kv som omfattas av ändringar är KL6 S3 Näverede-Midskog och KL8 S1 Midskog Kattstrupeforsen. Aktuella ledningar på 400 kv är kv CL23 S2 Midskog-Järpströmmen, CL1 S2 Midskog- Kättbo, CL26 S2 Midskog-Rätan, UlS26 Ramsele-Midskog, CL26 S1 Storfinnforsen. CL7S1 och UL5S7 berörs också. Till dessa tillkommer även AL25 Midskog kraftstation-midskog (Sker via del av bef. Ledning KL8 S1)och AL26 Midskog kraftstation Midskog (sker via bef. Ledning KL6S3). Samtidigt planerar Jämtkraft Elnät AB (nedan kallad Jämtkraft) att bygga en ny 220 kv kraftledning från Åskälens vindkraftsområde till Midskog station för att möjliggöra en anslutning från vindkraftsparken till elnätet. Den planerade ledningen har koncession. Jämtkraft Elnät kommer även göra en ändring i koncessionen efter önskemål från berörd sameby. Detta samrådsunderlag berör ett antal ombyggnationer på befintliga och sökta koncessioner. Samtliga ledningar ligger inom ett geografiskt begränsat område kring Midskog station och ägs av Jämtkraft Elnät AB samt Svenska kraftnät Området utgör riksintresse för rennäring, i övrigt berörs inga riksintressen. Inga skyddsområden berörs. Det finns arter listade i SLUs ArtDatabanken som berörs av ändringen av en 400 kv- ledning. I området finns en för området normal fågelfauna med ett par rödlistade arter (gulsparv och fjällvråk) enligt utdrag från Art Databanken. Det finns registrerade kulturvärden i området som kommer att beröras av kraftledningarna. Då området är mycket geografiskt begränsat och redan i dagsläget är påverkat av kraftledningar bedöms konsekvenserna av ändringarna sammantaget som små. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

7 7 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Svenska kraftnät har 2015 beslutat om en ombyggnation av Midskog stamnätsstation. Beslutet grundar sig på att den befintliga stationen börjar närma sig sin tekniska livslängd, samt ett uttalat behov av att ansluta vindkraft i området. Av arbetsmiljöskäl kan stationen inte byggas på befintlig plats utan ett nytt stationsområde skapas. Ombyggnationen innebär att stationen flyttas ca meter söderut. Även Jämtkrafts närliggande regionnätsstation flyttas till det nya området. Midskog kraftverk, som ägs av Vattenfall Indalsälven AB, står kvar och det är stamnätsstationen som flyttas. I samband med detta behöver justeringar av sträckningarna för befintliga 130kV-, 220kV- och 400 kv- ledningar utföras för att koppla in dessa till nya stamstationen. De berörda ledningarna på 130 kv är IL9S2 Midskog-Östersund, samt en parallell 130 kv ledning som har sökt koncession men ännu inte byggts. Ledningar på 220 kv som omfattas av ändringar är KL6 S3 Näverede-Midskog och KL8 S1 Midskog Kattstrupeforsen. Aktuella ledningar på 400 kv är kv CL23 S2 Midskog-Järpströmmen, CL1 S2 Midskog- Kättbo, CL26 S2 Midskog-Rätan, UlS26 Ramsele- Midskog, CL26 S1 Storfinnforsen. CL7S1 och UL5S7 berörs Figur 1. Karta över station Midskogs nuvarande och planerade framtida placering, samt befintliga ledningar och planerade ledningsändringar. SAMRÅDSUNDERLAG SVENSKA KRAFTNÄT

8 8 Figur 2. Karta över station Midskogs nuvarande och planerade framtida placering, samt befintliga ledningar och planerade ledningsändringar. också. Till dessa tillkommer äve AL25 Midskog kraftstation-midskog (Sker via del av bef. Ledning KL8 S1)och AL26 Midskog kraftstation Midskog (sker via bef. Ledning KL6S3). Jämtkraft planerar att bygga en ny 220 kv- ledning, Midskog-Åskälen, från Åskälens vindkraftspark till station Midskog för att möjliggöra en anslutning till elnätet, se Figur 1. I och med stationsflytten behöver koncessionen (tillståndet) för denna ledning förlängas till det nya stationsläget. Jämtkraft fick 2012 beviljad koncession för ledningen fram till station Midskog. Koncessionen för denna ledning kommer även justeras efter önskemål från sameby i området, se Figur 2. Detta samrådsunderlag omfattar ändringarna av befintliga ledningar för att koppla in dem till den nya stamnätsstationen, förlängning och ändring av den tillståndsgivna 220 kv- ledningen Midskog Åskälen och rivning av en del av den befintliga 130 kv- ledningen Midskog Odensvik samt ändringar i den sökta koncessionen för ledningen Midskog- Verksmon, se Figur Syftet med samrådsunderlaget Syftet med denna handling är att initiera den samrådsprocess som är nödvändig inför prövningen av koncession för följande åtgärder: justering av befintliga ledningar för att koppla in dem till den nya stamstationen, förlängning av den tillståndsgivna 220 kv- ledningen Midskog Åskälen och rasering av ca 1,1 km av den befintliga 130 kv- ledningen Midskog Odensvik, samt justering av den sökta koncessionen för 130 kv-ledningen Midskog-Verksmon. Samrådsunderlaget beskriver projektet och de övergripande förväntade konsekvenserna och ger underlag för sakägare och andra intressenter att lämna eventuella synpunkter. 1.3 Avgränsningar Ändringarna av befintliga ledningar sker inom ett begränsat geografiskt område kring station Midskog och ledningarnas dragning styrs av var de kan kopplas in i den nya stationen. Tänkbara sträckningar för ledningarna har studerats utifrån ett tekniskt perspektiv och det är dessa som Svenska kraftnät tillsammans med Jämtkraft nu samråder om. Samrådsunderlaget behandlar de aspekter som projektet i första hand kan förväntas påverka. Dessa är bebyggelse och boendemiljö, landskap och markanvändning, naturmiljö, kulturmiljö och rekreation och friluftsliv. SVENSKA KRAFTNÄT SAMRÅDSUNDERLAG

9 9 2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD 2.1 Koncessionsansökan För att få bygga, driftsätta eller utföra en betydlig ändring av en kraftledning krävs ett tillstånd, s.k. nätkoncession för linje, enligt ellagen. Koncessionsansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar beslut. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsägarförteckning, miljökonsekvensbeskrivning och karta. lämnas en ansökan om ledningsrätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. 2.2 Samråd och information Inför ansökan om tillstånd för att få genomföra ledningsändringarna och driva ledningarna kommer Svenska kraftnät och Jämtkraft att samråda med länsstyrelse, kommun, berörda markägare, berörda samebyar. sektorsmyndigheter och organisationer enligt miljöbalken 6 kap. 4. Detta dokument utgör samrådsunderlag som omfattar ändringarna av befintliga ledningar för att koppla in dem till den nya stamstationen, förlängning av 220 kv- ledningen Midskog Åskälen, samt rasering av en del av den befintliga 130 kv- ledningen Midskog Odensvik. Förutom denna skriftliga information sker kommunikation genom annonsering och via Svenska kraftnäts webbplats: Samrådsmöten kommer hållas med länsstyrelsen och berörda samebyar. 2.3 Ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och andra aktuella tillstånd även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägare och nätägare. I vissa fall förvärvas marken. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggning eller dylikt. När koncession beviljats SAMRÅDSUNDERLAG SVENSKA KRAFTNÄT

10 3. LOKALISERING OCH UTFÖRANDE 3.1 Lokalisering Utredningsområdet för ledningsändringarna kring station Midskog ligger ca 30 km öster om Östersund vid byn Midskog i Ragunda kommun i Jämtlands län. Ledningsändringarna sker i ett begränsat område på ca 14 km x 1 km söder om station Midskog. Den längsta ledningsändringen blir ca 900 meter och ca 1,1 km befintlig ledning behöver rivas. Landskapet i utredningsområdet domineras av stamnätstation Midskog, tillhörande kraftledningsgator med ledningar och Indalsälven och består av skogsmark. 3.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär i det aktuella fallet att planerade åtgärder inte får någon koncession. Detta innebär att planerade åtgärder inte kan genomföras, befintliga ledningar kan inte kopplas in i den planerade nya station Midskog och rivning av en del av den befintliga 130 kv- ledningen Midskog Odensvik inte sker. En utebliven koncession innebär att elen inte kan distribueras via station Midskog. Detta skulle innebära att de krav som ställs på tillgänglighet och driftsäkerhet inte kan följas, med mycket stora konsekvenser för elförsörjningen i stora delar av Sverige som följd. Nollalternativet innebär även att stora investeringar i regi- onen faller då anslutningar av tillståndsgivna vindkraftsparker då inte längre är möjlig. Det skulle även innebära att etablering av energikrävande industri i Verksmon inte skulle vara möjlig, då denna inte skulle gå att ansluta till stamstationen. Nollalternativet innebär dock att inget nytt intrång sker i området. 3.3 Alternativ Då området är geografiskt begränsat (den längsta ledningsjusteringen är ca 900 meter) och då kopplingen till den nya stamstationen enbart kan ske på specifika platser är de alternativa dragningarna väldigt begränsade. Dock har den nya stamstationens lokalisering tidigare utretts i en teknisk förstudie. 3.4 Utförande Ändringarna på Svenska kraftnäts ledningar planeras i samma utförande som befintliga stålstolpar, se Figur 2. Ledningen har tre faser, utförda som triplexledare, vilket innebär att varje fas består av tre ledare. Höjden på stolparna räknat från marken till stolptopp är i storleksordningen 45 meter. Höjden på stolparna kan dock vara både lägre och högre beroende på spannlängd det vill säga avståndet mellan stol- Figur 3. Exempel på stolpar. A-stolpe, avstånd mellan ytterfaser ca 18 meter. B-stolpe, avstånd mellan ytterfaser ca 22 meter.

11 parna). Avståndet mellan stolparna ligger på cirka meter, men kan variera beroende på markförutsättningar m.m. Jordningen av stolparna sker genom att en jordlina grävs ned längs med hela ledningens längd. I punkter där ledningen svänger eller byter riktning används så kallade vinkelstolpar. Ändringarna på Jämtkrafts ledningar planeras i samma utförande som befintliga stolpar, dvs portalstolpar i trä, komposit, stål eller liknande material med ungefärlig stolphöjd på meter, se Figur 3. Den del av den tillståndsgivna 220 kv ledningen Midskog- Åskälen som behöver förlängas för att kunna ansluta till station Midskog efter stationens flytt (se Figur 1), kommer eventuellt tillfälligt att utformas som markkabel förlagd ovan jord. Denna planeras sedan att bytas ut till luftledning efter omlokaliseringen av station Midskog är genomförd. Alternativt önskar Jämtkraft Elnät AB ta över ett antal stolpar från Svenska Kraftnäts ledning Cl23 för att provisoriskt ansluta ledningen Midskog-Åskälen i byggskedet. 3.5 Fundament Stolpar och stag kan uppföras med tre olika typer av fundament: jordfundament, bergfundament och pålfundament. Val av fundamentstyp beror på de geotekniska och hydrologiska förutsättningarna vid respektive stolpplats. Varje stolpe och varje stag uppförs med separata fundament. Vid anläggning av ett fundament påverkas normalt en yta om cirka 5 x 5 meter kring varje stolpben. 3.6 Alternativt utförande Vid byggnation av en kraftledning går det att bygga luftledning alternativt markkabel. I detta fall planeras att ändringarna sker i luftledningsutförande. Det finns för- och nackdelar med luftledning respektive markkabel. Den mest uppenbara skillnaden är att en luftledning syns i det omgivande landskapet medan en markkabels visuella påverkan är liten. En markkabel kan anses ha en mindre påverkan på omgivningen under driftskedet, men har istället en större total naturpåverkan än en luftledning under byggskedet. När det gäller driftsäkerhet har markkabel en hög driftsäkerhet, men vid ett fel är det svårt och tidskrävande att lokalisera och avhjälpa felet. Det kan ta flera månader att åtgärda felen och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. De aktuella ledningarna byggs trädsäkra Figur 4. Illustration av standardstolpar för 130 kv- kraftledning.

12 12 vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av fallande träd. Vid ett eventuellt framtida behov av ökad överföringskapacitet kan det för en luftledning tillgodoses genom enkla förändringar, medan en markkabel måste ersättas med en helt ny kabel. Att anlägga en luftledning är också ekonomiskt fördelaktigt jämfört med markkabel, dels genom lägre tillverkningskostnad och dels genom en lägre bygg- och anläggningskostnad. Vid en samlad bedömning av ovan nämnda skäl där driftsäkerheten väger särskilt tungt, anser Svenska kraftnät och Jämtkraft att markkabel inte är rimligt att använda i det aktuella fallet på grund av den långa reparationstiden. 3.9 Ljud En 220 kv- lednings ljud är svagt och endast urskiljbart i ledningens omedelbara närhet. Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Detta sker främst på 400 kv- ledningar i fuktigt väder såsom dimma och regn. Liknande förhållanden kan även uppkomma vid snöfall. Det sprakande ljud som kommer av koronaurladdningar kring kraftledningarnas ledare uppstår främst på en spänningsnivå av 400 kv. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Avståndet till ledningen, samt vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet. 3.7 Ledningsgata Ledningsgatan för 130- och 220 kv- ledning blir i ny sträckning cirka 40 m bred och för 400 kv ledning 50 m bred. Den planerade ledningen kommer att utföras trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla på kraftledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste därför även enstaka så kallade farliga kantträd med jämna mellanrum avverkas i sidoområdena, se Figur Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält finns nästan överallt i vår miljö, runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater. De uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. De elektromagnetiska fälten påverkas bland annat av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan dem. Fälten är som starkast närmast fas alternativt ledare och avtar snabbt med avståndet. Elektriska fält kan delvis avskärmas av till exempel byggnadsmaterial och vegetation, men magnetfält är betydligt svårare att skärma av. Dock avtar magnetfältet snabbt med avståndet. Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar (utöver skyddsavstånd med hänsyn till eltekniska aspekter) finns inte framtagna av svenska myndigheter, då de inte anser att det vetenskapliga underlaget är tillräckligt gediget. Däremot har ansvariga svenska myndigheter (där bl.a. Strålsäkerhetsmyndigheten ingår) gemensamt formulerat en försiktighetsprincip för lågfrekventa magnetiska fält. Principen innebär, att man bör eftersträva att reducera magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses vara normalt i bostäder och på arbetsplatser, om detta kan ske till rimliga kostnader och utan andra starkt negativa konsekvenser. SVENSKA KRAFTNÄT SAMRÅDSUNDERLAG

13 13 Figur 5. Principskiss över en ledningsgata i skogsmark. Överkryssat träd illustrerar kantträd som behöver tas bort på grund av att det kan skada ledningen om det faller. SAMRÅDSUNDERLAG SVENSKA KRAFTNÄT

14 NULÄGESBESKRIVNING OCH 4. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 4.1 Tidsbegränsad påverkan under byggskede De planerade ledningsjusteringarna kommer att innebära avverkning av skog samt virkestransporter inom ett begränsat område omkring och söder om station Midskog. I anslutning till stolpplatser för ledningarna kan det bli aktuellt med mindre schakt-, sprängnings- och fyllningsarbeten, vilka kan medföra störningar. Under byggskedet förekommer övergående störningar i form av buller och avgaser från maskiner och anläggningstrafik. I möjligaste mån kommer befintliga vägar att nyttjas. I och med anslutning till ledningsgatan kan även markskador uppstå till följd av terrängkörning. Arbetet sker i ett område som redan tidigare är dominerat av stamnätsstation Midskog och tillhörande kraftledningar. 4.2 Berörda miljöintressen I dagsläget bedöms följande intressen aktuella att behandla i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). I den MKB som ska bifogas ansökan om nätkoncession kommer planerade åtgärders miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt Landskap och markanvändning Landskapet i utredningsområdet domineras av stamnätstation Midskog, tillhörande kraftledningsgator med ledningar och Indalsälven och består av skogsmark med inslag av våtmark. I området används marken i huvudsak till rennäring och skogsbruk (se beskrivning om rennäring nedan). Ledningsändringarnas påverkan på landskapet blir obetydligt då ändringarna sker i ett redan påverkan område. Möjligheten till att bruka marken kommer i stort sett vara lika som i dagsläget varför inga konsekvenser bedöms uppstå Bebyggelse och boendemiljö Närmsta bostadshus är beläget ca 140 meter från befintlig fördelningsstation med tillhörande ledningar. Avståndet kommer inte att bli närmare bostadshuset på grund av förändringarna. Det kan tillfälligt under byggtiden uppstå viss påverkan då transporterna i området kommer att öka. I övrigt förväntas inga negativa konsekvenser uppstå för bebyggelse eller boendemiljö Riksintressen Området ligger inom område av riksintresse för rennäringen, se Figur 5. Inga andra riksintressen berörs av planerade åtgärder Naturmiljö Området som direkt berörs av ledningsändringarna berör inte några identifierade skyddsområden, se Figur 5. Gulsparv, som är en rödlistad art identifierad via Art Databanken, finns i närheten till den planerade ändringen av 400 kv ledningen UL5S6-7 A1 som ansluter till station Midskog norrifrån. I området finns i övrigt en för området normal fågelfauna. Ändringen av ledningen Midskog-Åskälen påverkar en nyckelbiotop kring Svarthögen, dock i mindre utsträckning än den befintliga koncessionen. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms som små. Eventuell påverkan och eventuella skyddsåtgärder kommer att utredas vidare i MKBn Kulturvärden En övrig kulturhistorisk lämning finns registrerad i området, vilken utgörs av ett gravfält, se Figur 5. Två registrerade fornlämningar (fångstgropar) ligger i närheten av den del av 130 kv ledningen Midskog Odensvik som ska ändras, samt den sökta koncessionen 130 kv Midskog Verksmon som går parallellt med denna. Under byggskedet kommer dessa lämningar att markeras i fält så att påverkan kan undvikas och konsekvenserna för kulturvärden i området bedöms som små Friluftsliv Området används för bland annat fiske och klättring. Dock är friluftslivet i området sedan tidigare begränsat på grund av redan befintliga ledningarna. Konsekvenserna som projektets ändringar bedöms medföra för friluftslivet, bedöms som små Rennäring I området finns Raedtievaerie, Oherdahke, Jinjevaerie och Jonevaerie samebyar. Hela området omfattas av riksintresse för rennäring, betesland från höst till sommar (exklusive förhöst) samt trivselland, se Figur 6. Ohredahke samebys delområden för vintergrupper täcker nästan hela området med undantag för en smal passage i norra delen av sökt konces- SVENSKA KRAFTNÄT SAMRÅDSUNDERLAG

15 15 sion av Midskog situationsplan. Strategiska områden i form av uppsamlingsområden och flyttleder täcker även delar av koncessionsområdet. Utredningsområdet domineras i dag av stamnätstation Midskog och tillhörande kraftledningsgator med ledningar. Skogsområdet kring ledningarna i närheten av stationen nyttjas inte i dag av samebyarna. Innan arbeten påbörjas i området kommer samråd att hållas med berörda samebyar för att inte störa eventuella renar på bete i området. Ändringen i koncessionen för ledningen Midskog-Åskälen berör Jinjevaerie sameby som kommit med önskemålet om justeringen. Konsekvenserna för rennäringen bedöms som små. Påverkan och eventuella skyddsåtgärder kommer att utredas vidare i MKBn. Figur 6. Karta över registrerade intressen i området. SAMRÅDSUNDERLAG SVENSKA KRAFTNÄT

16 16 Figur 7. Karta över rennäringens intressen i området. SVENSKA KRAFTNÄT SAMRÅDSUNDERLAG

17 FORTSATT ARBETE OCH TIDPLAN Efter genomfört samråd kommer de synpunkter som framförts under samrådstiden sammanställas i en samrådsredogörelse tillsammans med Svenska kraftnäts och Jämtkrafts bemötande. En MKB kommer att upprättas över de aktuella ledningsdragningarna. MKBn bifogas ansökan om nätkoncession som lämnas in till Energimarknadsinspektionen. TIDPLAN Samråd Våren 2016 Miljökonsekvensbeskrivning Juni 2016 Ansökan om Koncession Hösten 2016 Beslut koncession Augusti 2018 Planerad byggstart Jämtkraft December 2017 Planerad byggstart Svenska kraftnät Hösten 2018 Planerad drifttagning Svenska kraftnät Hösten 2019 SAMRÅDSUNDERLAG SVENSKA KRAFTNÄT

18 Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för el, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el och naturgas. Vi utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatpolitiken. SVENSKA KRAFTNÄT Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax