Vetenskapsteori Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr
|
|
- Alf Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vetenskapsteori Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr
2 Vad är vetenskap? Vetenskapen genomsyrar hela vår tillvaro Vi förstår både oss själva och andra i ljuset av vetenskapliga teorier Vetenskapen kritiseras oftast för hur den används snarare än vad den står för Det finns många exempel på vad som är vetenskap, men vad är det inte? Vetenskapsteorin är ett långt och komplext svar på frågan Vad är vetenskap? 2
3 Översikt för detta moment Introduktion till vetenskapsteori Vetenskapens historia Vetenskapens byggstenar 3
4 Varför är vetenskapsteori viktigt? Vetenskapen har på många sätt tagit över religionens roll som fundamental auktoritet För att kunna värdera vetenskap måste man veta vad det innebär Det viktigt att vara medveten om vetenskapens begränsningar Var drar man gränsen mellan vetenskapliga belägg och egna åsikter? 4
5 Aktuella frågor inom vetenskapsteorin Utvecklingen gör att fler och fler går från att vara förbrukare till att också vara utövare av vetenskap Vetenskapen blir ständigt mer specialiserad och svåröverskådlig, inte minst för forskarna själva Eftersom samhället har behov av nya former av kunskap bli tvärvetenskaplig forskning allt vanligare Vetenskapssamhället är mycket uppmärksamt på felkällor, men främst de som kan knytas till det egna området 5
6 Vetenskapsteorins elementa Vetenskapsteorin utgör en samlingsbeteckning för olika tankar kring vetenskapernas och de enskilda vetenskapsgrenarnas natur Vetenskapsteorin är till sin natur tvärvetenskaplig och består av följande områden: Vetenskapshistoria Vetenskapssociologi Vetenskapsfilosofi 6
7 Vetenskapshistoria Inom vetenskapsteorin använder man sig gärna av historiska exempel, både stora upptäckter och tankeväckande misstag Vetenskapen är en historisk storhet, teorier och världsbilder har avlöst varandra Genom att studera hur forskarna har uppnått resultaten kan man bilda sig en uppfattning om vad som utmärker vetenskapen Gör vetenskapen framsteg eller handlar det bara om att olika betraktelsesätt avlöser varandra? Hur påverkar vetenskapen historien och tvärtom? 7
8 Vetenskapssociologi Vetenskapen är ett kollektivt företag och man talar därför gärna om forskarsamhället Precis som i alla andra samhällen finns det skrivna och oskrivna regler, maktförhållanden, förebilder, privilegier och olika intressen Att utbilda sig till forskare handlar mycket om att lära sig ett bestämda beteenden, särskilda umgängesformer och en speciell jargong Vilken roll spelar strävan efter makt och berömmelse, ekonomiska intressen, och politiska målsättningar för forskarnas arbeten? Hur påverkar vetenskapen samhället och tvärtom? 8
9 Vetenskapsfilosofi Vetenskapliga teorier kan tolkas på olika vis och detta är en uppgift för vetenskapsfilosofin Är det vetenskapens syfte att ge oss en korrekt bild av verkligheten, ge oss redskap att hantera den, eller något annat? Vad är en sann bild av verkligheten och hur ska man kunna veta att den är sann? Vad ligger det egentligen i vetenskapliga grundbegrepp som förklaring, slutsats, belägg, teori, tolkning etc.? Hur påverkar vetenskapen vetenskapen? 9
10 Vetenskapsteorins dimensioner Vetenskapsteoretiska frågor kan vara av intern eller extern karaktär men också deskriptiva eller normativa Intern (vetenskapen i sig) Normativ (hur man ska göra) Deskriptiv (hur man gör) Extern (vetenskapen och omgivningen) 10
11 Vetenskapsteorins kontext Vetenskapen kan placeras in dimensionerna tro kontra vetande och individ kontra samhälle Individ åsikt kunskap Tro Vetande religion vetenskap Samhälle 11
12 Religion och vetenskap Det finns en spänning mellan religion och vetenskap, det ena utesluter dock inte det andra på något sätt 12
13 Var kommer vetenskapen ifrån? Egyptierna (ca 3000 f.kr.) och Babylonierna (ca 1500 f.kr.) använde sig tidigt av matematik och astronomi, men den kunskapen användes praktiskt I Indien och Kina har flera stora upptäckter gjorts, kunskapen bakom resulterade dock aldrig i vetenskapliga teorier Vanligtvis brukar man hävda att vetenskapen uppstod i antikens Grekland runt år 600 till 300 f.kr. 13
14 Det började med förenklingar Tänkare i de grekiska kolonierna började söka förklaringar till olika naturfenomen vilka kunde härleddes till ett urämne (arche) Man rörde sig från en religiös och mytologisk tolkning av världen till en ide om skådande av verkligheten som den är (theoria) I detta följde de en reduktionistisk tankegång, vilken är typisk för en stor del av vetenskapen Denna innebär att man för tillbaka till något mer grundläggande och enkelt, något man lättare kan överskåda och förstå 14
15 som så småningom blev till lagar De tidiga grekiska tänkarnas förklaringar var allmängiltiga, de framställdes som de gällde för alla delar av naturen Förklaringarna var också abstrakta, de hänvisade inte till gudar eller andra ting utan började mer och mer likna principer eller lagar Herakleitos ( f.kr) menade att naturens förändringar var utmätta i en bestämd takt (metron) styrda av en bakomliggande lag (logos) Idén att det finns en abstrakt struktur i tingens uppträdande och att det är denna som vetenskapen ska förklara avspeglas fortfarande i namnen på en rad vetenskaper som slutar på -logi 15
16 som sedan blev till illusioner Redan en av de tidiga filosoferna, Anaximenes ( f.kr.), var atomfysiken på spåren Han menade att man kunde förklara ämnenas olika tillståndsformer som ett resultat av förtätning och förtunning av ett enda grundämne (luft) Denna tanke kom senare att visa sig hos atomisterna som hävdade att alla ting i verkligheten är sammansättningar av små färglösa partiklar Sött och surt, varmt och kallt samt färger existerar bara i enlighet med en vanlig uppfattning; i verkligheten finns det bara atomer och ett tomt rum Demokritos ( f.kr.) 16
17 vilket bäddade för en konflikt Atomisternas vetenskapliga förklaring, som ju skulle göra verkligheten mer förståelig, gjorde den snarast meningslös Denna negativa form av reduktionism bäddade för en konflikt mellan den vetenskapliga och den vardagliga världsbilden I kölvattnet dök sofisterna upp, dessa fann utforskningen av naturen ofruktbar och ville hellre se till människans verklighet Människan kan ingenting veta. Allt växlar och förändras. Alla våra förnimmelser, särskilt sinnesintrycken, är därför sanna endast i det ögonblick vi upplever dem och för den som upplever dem Protagoras ( f.kr) 17
18 Sokrates Sokrates ( f.kr.) verkade som debattör och lärare i Aten på 400-talet före Kristus Introducerade den Sokratiska metoden, en pedagogisk metod baserad på att ställa frågor Bidrog med insikter inom logik, etik och kunskapsfilosofi Var den förste som frågade efter allmängiltiga definitioner av karaktärsdygderna Ifrågasatte gängse seder, skick och trosföreställningar till den grad att han avrättades 18
19 Platon Platon ( f.kr.) åkte efter Sokrates död till den pytagoreiska skolan i Syditalien Deras tankar om det teoretiska beviset gjorde stort intryck på Platon som sedermera betonar sinnenas otillräcklighet Platon ansåg att tänkandet var överlägsen erfarenheten för att nå sann kunskap Platon grundar en matematisk-filosofisk skola och vi känner honom igenom hans föreläsningsanteckningar 19
20 Aristotele Aristoteles ( f. Kr) var elev och senare medlem i Platons Akademi under 20 år Grundlade en hel rad nya discipliner: logik, psykologi, samhällsteori, biologi, språkvetenskap Aristoteles ansåg i motsats till Platon att verklig vetenskap i första hand ska baseras på en undersökning av hur verkligheten ser ut Aristoteles höll erfarenheten som viktigare än tänkandet och ansåg att det vi inte kan observera har vi svårt att få en sann kunskap om 20
21 Det första vetenskapssamhället Runt 300 f.kr. fanns det ett i någon mening vad vi kallar ett vetenskapssamhälle Euklides gav ut boken Elementa i vilken geometrin beskrives utifrån begrepp som axiom, definition, teori och bevis Ptolemaios utarbetade en avancerad astronomisk teori som gjorde det möjligt att förutse himlakropparnas positioner Galen genomförde både hjärn- och ögonkirurgiska ingrepp som inte skulle upprepas på över 2000 år 21
22 Vetenskapen under medeltiden I Europa anammade katolska kyrkan Aristoteles läror och försvarade dem med kraft Vetenskapen levde kvar i kloster där tanken att antikens lärde hade svaren ledde till en stor auktoritetstro som hindrade utvecklingen I Mellanöstern däremot utvecklades den experimentella metodiken, något grekerna egentligen inte sysslat med Ibn al-haytham ( ) experimenterande med ljus, linser, speglar och gjorde flera viktiga upptäckter inom optiken 22
23 Den vetenskapliga revolutionen Nikolaus Kopernikus ( ) fastlade efter observationer att planeterna inklusive jorden kretsade kring solen Johannes Kepler ( ) visade matematiskt att planeternas banor måste vara elliptiska Galileo Galilei ( ) gjorde genom experiment upp med antagandet att tunga kroppar faller snabbare än lätta René Descartes ( ) uppfann koordinatsystemet och gjorde det möjligt att förena geometrin med algebran Isaac Newton ( ) systematiserade användningen av experiment för att bekräfta teorier och definierade fysiken 23
24 Empirism (erfarenhet) mot Rationalism (förståelse) Francis Bacon ( ) menade att man skulle eliminera subjektiviteten i forskningen genom att gå metodiskt och systematiskt tillväga. Bacon förespråkade att förutsättningslöst studera verkligheten och sedan dra slutsatser om nya teorier (induktion) René Descartes ( ) förkastar observation av verkligheten som en metod att nå ny kunskap. Descartes menar att enda säkra vägen är att genom filosofisk undersökning undersöka nya idéer och på så sätt tänka ut nya sanningar (deduktion) 24
25 Descartes grunder för god vetenskap 1. Acceptera bara som sant det som du själv kan förstå är sant. Fördomar har ingen plats 2. Dela upp det problem du vill studera i så många mindre problem som möjligt 3. Börja studera och hitta svaret på det minsta och enklaste problemet först 4. Sammanställ resultaten i en så komplett förteckning att inga detaljer utelämnas 25
26 Vetenskapens synsätt Empirism Ny kunskap nås genom att observera verkligheten och dra slutsatser från dessa observationer (Induktion) Atomism Allt kan härledas ner till de minsta beståndsdelarna Holism Helheten förstås genom att noga beskriva de enskilda små delarna Rationalism Ny kunskap nås genom att utifrån logiska antaganden eller sanningar resonera oss fram till nya sanningar (Deduktion) 26
27 Upplysningen och romantiken Under 1700-talet gjordes det viktiga flera viktiga upptäckter inom kemin och botaniken genom systemerande De europeiska samhällena genomgick stora förändringar och man började se samhället som en föränderlig storhet Man försökte finna drivkraften bakom utvecklingen i förhoppningen att kunna tygla den på samma sätt som fysiken tämjt naturen Romantikerna med Rousseau ( ) i spetsen uppfattade framstegstanken som naiv, människan blev fjärmad från naturen Den romantiska strömningen fick ett avgörande inflytande på humanioran som nu växte fram som vetenskaplig gren 27
28 Den industriella revolutionen Under 1800-talet blev naturvetenskapen professionaliserad och gjorde insteg på de offentliga läroanstalterna Termodynamiken utvecklades under början på 1800 talet, inte minst inspirererad av ångmaskinen Magnetismen och elektriciteten började undersökas, utvecklingen kulminerade när Maxwell år 1873 införde begreppet elektromagnetiska fält Även människan hamnade i fokus, denna tendens förstärktes när Darwin år 1859 lade fram sin evolutionsteori Ungefär samtidigt uppstod den experimentella psykologin som gjorde människan till föremål för undersökningar 28
29 Positivism och den logiska empirismen August Comte ( ) ansåg att grunden i all vetenskap är matematik, genom denna matematiskt präglade vetenskap kan man få sann kunskap och då kan människan bygga sitt paradis på jorden Detta utvecklades sedan till den logiska empirismen som ansåg att ett huvudkrav på vetenskaplig kunskap var att den kunde verifieras Endast den observerbara verkligheten studeras Det som inte kan verifieras är meningslöst Metafysik kan inte verifieras och är alltså meningslös. Vetenskaplig teori är ett system av universella lagar En teori har ett teoretiskt språk och ett observationsspråk. En teori kan bekräftas genom att gjorda förutsägelser slår in Om det finns flera konkurrerande teorier skall man välja ut den sannolikaste. Vetenskaplig kunskap växer med tiden 29
30 Det hypotetiskt-deduktiva arbetssättet Karl Popper ( ) var kritisk till de logiska positivisternas empiriska induktionsmetod då den inte kunde dra gränser mellan riktig vetenskap och ovetenskap Popper menade att trots aldrig så många observationer kan vi aldrig vara säkra på att en hypotes är hundraprocentigt sann, däremot kan vi försöka visa att den är falsk Popper hävdade att varje vetenskaplig teori är från början en tankemodell som vi kan formulera som ett antagande, en hypotes, teorierna måste sedan testas genom att man försöker falsifiera dem 30
31 Den moderna vetenskapen Albert Einsteins ( ) speciella relativitetsteori knöt 1905 samman tid och rum, 1915 ledde den allmänna relativitetsteorin till en revision av Newtons gravitationslag Niels Bohr ( ) banade med sin teori om elektronernas banor i atomen vägen för kvantteorin, därmed bröt kvantfysiken med determinismen Werner Heisenberg ( ) formulerade med sin obestämdhetsrelation att man inte samtidigt kan mäta var en elektron befinner sig och vilken hastighet den har Därmed stod det klart att den klassiska fysikens lag inte gäller för de allra minsta tingen och att vårt tankesätt inte riktigt räcker till 31
32 Humanvetenskapens framväxt Edmund Husserl ( ) introducerade fenomenologin med tanken att man skall och kan sätta sin egen existens åt sidan för att hitta den sanna essensen av ett fenomen Martin Heidegger ( ) ansåg att vi inte kan sätta vår förförståelse av fenomen inom parantes. För Heidegger är förförståelsen grunden vi står på när vi tolkar Hans-Georg Gadamer ( ) förenade Husserls livsvärld och Heideggers existensfilosofi till en filosofi om den mänskliga förståelsens grundläggande villkor - det hermeneutiska förhållningssättet Det hermeneutiska förhållningssättet innebär en öppenhet för andra tolkningar och ett ifrågasättande av den egna förförståelsen 32
33 Vetenskapen idag Vetenskapen har idag nått en så hög grad av specialisering och rört sig i så många riktningar att det är svårt att få en överblick En av de senaste utvecklingarna är mot tvärvetenskaplig forskning (t.ex. hälsovetenskap, biokemi, datorlingvistik) Naturvetenskapen och humanvetenskapen har börjat närma sig varandra genom att man kombinerar metoder Liksom under 1800-talet finns det tendenser till en mer politisk styrning av forskningen (t.ex. genom målinriktade anslag) Engelska har blivit det nya latinet och den amerikanska forskningskulturen har blivit en förebild i stora delar av världen 33
34 Vetenskapens byggstenar Även om vetenskap ser olika ut inom olika områden går det att hitta gemensamma element Begrepp Kunskapskällor Metoder Förklaringar 34
35 Begrepp Ett begrepp är ett språkligt eller tankemässigt klassifikationsredskap De flesta vardagliga begrepp är ganska vaga, så är det också ofta inom vetenskapen (t.ex. samhälle, planet) I vetenskapen försöker man dock nå en högre grad av precision och klarhet genom att erbjuda explicita definitioner Man försöker att bestämma de nödvändiga och tillräckliga betingelserna för att något ska falla inom begreppet Normalt sett är begrepp i vetenskapen en blandning av dess gängse betydelse och vad man fastställer att det ska betyda 35
36 Begrepp > Taxonomi 36
37 Begrepp > Taxonomi 37
38 Kunskapskällor Vetenskapen finns i förlängningen av vårt vardagliga sökande efter insikter Forskare må vara begåvade, men de är inte i besittning av några andra sinnen eller någon annan logik än oss andra Vittnesbörd Sinneserfarenhet Tänkande 38
39 Kunskapskällor > Vittnesbörd Vetenskapen är en kollektiv verksamhet och ofta använder man andras formler eller bygger på andras experiment Inom vetenskapen är man dock noggrann med att källorna ska vara pålitliga och att upplysningar ska kunna spåras till var de kommer ifrån Inom vetenskapen ska man tänka själv och inte acceptera något som man inte kan kontrollera Det är felaktigt att motivera - eller avvisa - ett påstående endast genom att hänvisa till egenskaper hos den individ som lagt fram det Det gäller att bygga sina ståndpunkter på äkta auktoriteter 39
40 Kunskapskällor > Sinneserfarenhet Inom vetenskapen strävar man efter att göra observationer under kontrollerade former Utöver att eliminera felkällor är avsikten att andra ska kunna utföra samma observationsprocedur under liknande omständigheter Nackdelen är dock att man ibland ändå upplever vad man förväntar sig att göra, sinnena är inte alltid objektiva 40
41 Kunskapskällor > Tänkande Alla vetenskaper är inte empiriska och ofta finns det ett gap mellan empiri och teori Identitetsprincipen Varje ting är identiskt med sig själv Istället använder man sig av rationellt tänkande och logiskt resonerande De logiska grundprinciperna innebär att man indirekt kan sluta sig till sanningen om ett påstående Motsägelseprincipen Ingen utsaga kan samtidigt vara sann och falsk Det uteslutna tredjes princip Varje utsaga är antingen eller falsk 41
42 Metoder Vetenskapliga metoder ska öka sannolikheten för ett riktigt resultat och främja att undersökningar blir enhetliga och upprepbara Metoder syftar också till att göra forskaren mindre beroende av till exempel intuition eller inspiration De mest generella metoderna handlar om slutledning, hur man når en slutsats på ett pålitligt sätt Induktion Deduktion Abduktion 42
43 Metoder > Induktion Att dra slutsatser genom att generalisera enstaka iakttagelser till en slutsats kallas induktion Avsikten med induktion är att den ska leda oss till en slutsats som säger mer än premisserna Användningen av induktion innebär att man måste släppa kravet på visshet för att uppnå kunskap som är betydelsefull Inom vetenskapen ställer man ytterligare krav på induktionsmetoden - dels att observationer gjorts under kontrollerade former, dels att man gör ett så stort antal representativa observationer som möjligt 43
44 Metoder > Induktion Om ett stort antal A observerats under en lång rad olika förhållanden, och om alla dessa A utan undantag haft egenskapen B, så har samtliga A egenskapen B Premiss: A är svanar Premiss: B är vita Slutsats: Alla svanar är vita Fördelen är att resonemanget baserar sig på faktiska observationer Nackdelen är att inte säger någonting om framtiden 44
45 Metoder > Deduktion När man med hjälp av enbart logiska slutledningsregler härleder något kallas det deduktion Om premisserna är sanna måste slutsatsen också vara det, de logiska slutledningsreglerna anses omedelbart uppenbara Med deduktion kan vi bara härleda det som redan finns i våra antaganden, definitioner och begrepp Modus ponens: Om p, så q p Alltså: q Modus tollens: Om p, så q Inte q Alltså: Inte p 45
46 Metoder > Deduktion Om P så Q P = Alla svanar är vita Q = Nästa svan jag ser är vit P Q P Q Sant Sant Sant Sant Falskt Falskt Falskt Sant Sant Falskt Falskt Sant 46
47 Metoder > Falsifikation Om P så Q P = Alla svanar är vita Q = Det finns inte någon svan med annan färg än vit P Q P Q Sant Sant Sant Sant Falskt Falskt Falskt Sant Sant Falskt Falskt Sant 47
48 Metoder > Abduktion En filosofisk term besläktad med både induktion och deduktion, där forskaren rör sig mellan teori och empiri och låter förståelsen successivt växa fram Ett överraskande faktum, B, observeras; men om A vore sant, så skulle B vara en självklarhet; följaktligen finns det skäl att anta att A är sant B = Det är blött i gräset A = Det har regnat Abduktion har inte alls samma bevisvärde som deduktion, men det är ofta så som man vanligen resonerar kring alternativa orsaker 48
49 Förklaringar Normalt sett finns det många olika möjliga förklaringar till ett fenomen När man inte kan göra en logisk slutledning från en bestämd förklaring måste man avgöra vad som är den mest sannolika Ibland kan verka som det bara finns en rimlig förklaring, men då stödjer vi oss på implicit på bestämda kriterier som tillåter oss att bortse från de andra logiskt möjliga förklaringarna Inom vetenskapen hänvisar man explicit till en rad kriterier för val av teori som motiv för att föredra en hypotes 49
50 Förklaringar > Enkelhet En enkel teori föredras framför en som är mer komplicerad Enkelhet kan vara både kvantitativt (antalet formler eller definitioner) eller kvalitativt (förklara något bättre eller snyggare) En gammal beteckning är Ockhams rakkniv efter medeltidsfilosofen William av Ockham ( ) som ville skära ner antalet antaganden Tanken är att en enkel lösning oftast är den mer sannolika, samtidigt har vi lättare att förstå det som är enklare 50
51 Förklaringar > Konsekvens Det är mycket graverande för en teori om den rymmer en motsägelse och inte är konsekvent Uppfyller en teori inte de logiska grundprinciperna kommer man med få undantag att ta den på allvar 51
52 Förklaringar > Konservatism Inom vetenskapen finns en inbyggd försiktighet mot alltför djärva idéer, en väletablerad teori är ofta att föredra Så länge som en ny teori inte är klart mycket bättre än en existerande teori kommer det vara irrationellt att ansluta sig till den När alla andar förhållanden är lika, talar det till en teoris fördel om andra vetenskapsmän arbetar utifrån den Är en ny teori klart överlägsen, då kommer den utan vidare att ersätta en äldre mer beprövad teori 52
53 Förklaringar > Djup I vetenskaplig sammanhang vill man gärna ha teorier som inte bara pekar på sammanhang utan också på de underliggande orsakerna En teori som kan förklara de underliggande orsakerna kommer alltid att föredras framför en som inte gör det Det är inte tillräckligt att bara luta sig mot logiska processer, teorier måste också vara precisa, begripliga och möjliga att tillgodogöra sig 53
54 Förklaringar > Omfång Om en teori förklarar en hel rad olika fenomen lika bra som andra bara förklarar några av dem kommer en sådan att föredras Viljan att formulera en mer omfattande teori går dock på tvärs mot dess säkerhet, teorin blir djärvare och den som lägger fram den riskerar att inte ha lika gott belägg inom alla områden 54
55 Förklaringar > Integration och fruktbarhet En ny teori ska gärna hänga ihop med andra redan etablerade teorier, har fler teorier ett positivt sammanhang kommer de att understödja varandra Ibland väljer man att satsa på en ny teori därför att den banar vägen för ny forskning, på samma sätt kan en teori avfärdas för den är svår att undersöka Valet av teori är i grund och botten en omdömesfråga, det finns inget som automatiskt säkrar att man gjort ett riktigt val 55
56 Vad är vetenskap? Vetenskap kan ses som ett kollektivt systematiskt sökande efter kunskap om eller förståelse för hur något är uppbyggt eller fungerar Science is always wrong. It never solves a problem without creating ten more - George Bernard Shaw ( ) 56
Vetenskapsteori Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr
Vetenskapsteori Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Vad är vetenskap? Vetenskapen genomsyrar hela vår tillvaro Vi förstår både oss själva och andra i ljuset av vetenskapliga teorier Vetenskapen
Läs merVad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I
INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och
Läs merFöreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?
Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap
Läs merSANNING eller fake 1
SANNING eller fake 1 LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom
Läs merVetenskap sökande av kunskap
Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -
FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation
Läs merRealism och anti-realism och andra problem
Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten
Läs merSlide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?
Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:
Läs merObjektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet
Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism
FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:
Läs merVetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.
Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger
Läs merTro inom naturvetenskap
Tro inom naturvetenskap Vetenskap och tro. Värdeladdning och dialektisk spänning. Vetande och åsikt? Bra dåligt? Vetenskap som förädlad tro? Vetenskap före tro? Allt vetande vilar och börjar ytterst på
Läs merKVALITATIVA METODER II
KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.
Läs merVetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap
Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden
Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera
Läs merEn snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT
1 En snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT 2 EN SNABB SAMMANFATTNING Naturfolken: statisk världsbild Grekerna filosoferade, romarna krigade Mäktig kristendom: bibeln redskapet
Läs merSeminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:
Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men
Läs merEpistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori
Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt
Läs merTEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN
Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ
Läs merinformation - kunskap - vetenskap - etik
information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att
Läs merMening. Anna Petronella Foultier
Vetenskaplighet och forskningsetik Mening Anna Petronella Foultier Vad är skillnaden mellan naturvetenskaper och kulturvetenskaper (finns det en)? Vad är mening? Vad är mening inom din disciplin? Klassisk
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med
Läs merVetenskapshistoria. Vi behandlar naturvetenskap. Vi gör en uppdelning efter olika ämnen. Uppdelningen är delvis kronologisk
Vetenskapshistoria Vetenskapshistoria Vi behandlar naturvetenskap Vi gör en uppdelning efter olika ämnen Uppdelningen är delvis kronologisk De olika delarna Antiken Renässansen Den heliocentriska världsbilden
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merKunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori
Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap
Läs merVetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin
Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda
Läs mer8 Utan Jesus ingen mobil i fickan
Inledning När jag var 14 år gammal var jag helt säker på att vetenskapen har bevisat att Gud inte finns och att Bibeln bara är en sagobok. Så var det. Det visste jag, och det visste alla mina kompisar.
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Läs merAlla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html
Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3 Varför är distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap viktig? God och dålig vetenskap. Definition av vetenskap
Bild 1 God och dålig vetenskap Distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap. Bild 2 Definition av vetenskap Vetenskapens väsen bestäms i termer av nödvändiga och tillräckliga villkor. Villkoren formuleras
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga
Läs merFöreläsning 5. Deduktion
Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske
Läs merDagens föreläsning Henrik Ohlsson, PhD, biostatistiker CPF, fil. Kand. idé- och lärdomshistoria
När man letar efter kunskap så kan man inte leta efter det man redan vet, för då har man hittat det innan man börjar. På samma sätt kan man inte leta efter den kunskap man inte har för hur ska man då veta
Läs merVetenskapsteori Denna föreläsning. Hypotetisk deduktiv metod exemplet uralstring. Hypotetisk deduktiv metod
Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Denna lektion: och abduktion del 2 Denna föreläsning Deduktion Induktion Logisk positivism Falsifikationism Men vilken
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merIntroduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp
Introduktion till kursen Fysik 3 Dag Hanstorp Vi har fem sinnen: Syn Hörsel Smak Lukt Känsel Hur stor är räckvidden på de olika sinnena? Hur skulle vår världsbild påverkas om vi människor hade saknat
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga
Läs merKursmomentets upplägg. Motivering. Mål. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller
Kursmomentets upplägg Kritiskt tänkande Utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande Två föreläsningar En dugga (utifrån kurslitteratur!)
Läs merFörklaringar och orsaker
Förklaringar och orsaker Varför vetenskap? Det verkar som om vetenskap kan ha två funktioner: Vetenskap kan göra förutsägelser. Vetenskap kan ge förklaringar. Den första funktionen är viktigast i praktisk
Läs merKunskapsbegreppet och den vetenskapliga ansatsen
Kunskapsbegreppet och den vetenskapliga ansatsen Målsättning: Jag skall föröka belysa hur ett traditionellt kunskapsbegrepp förhåller sig till vetenskap och vetenskaplig teoretisering. med några exempel
Läs merVETENSKAPLIG METOD. Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik Ulf Holmgren
VETENSKAPLIG METOD Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik 2017-01-20 Ulf Holmgren U Materialism Demokritos Marx Fenomenalism Black Box Russel Skinner ONTOLOGI - METAFYSIK Datainsamling Kunskap
Läs merIdentifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum:
Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum: 111027 Ovanstående nummer är ditt identifikationsnummer! Skriv in detta nummer på varje blad i tentan vid
Läs merIntroduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp
Introduktion till kursen Fysik 3 Dag Hanstorp Vi har fem sinnen: Syn Hörsel Smak Lukt Känsel Hur stor är räckvidden på de olika sinnena? Hur skulle vår världsbild påverkas om vi människor hade saknat
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merINTERNATIONELLA GYMNASIET. Vetande. Om villkoren och gränserna för vårt vetande. Sofia Franzén Läsåret 2011/2012
INTERNATIONELLA GYMNASIET Vetande Om villkoren och gränserna för vårt vetande Sofia Franzén Läsåret 2011/2012 Vetenskapliga teorier är fiktioner, sa Friedrich Nietzsche. På vilka grunder kan man hävda
Läs mer7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?
FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone
Läs merNaturvetenskapsprogrammet (NA)
Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande
Läs mer4. Moralisk realism och Naturalism
4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar
Läs mer8/28/12. Disposition 28 & 30 augusti 2012
Disposition 28 & 30 augusti 2012 Vetenskapsteori, forskningsprocess, forskningsdesign och forskningsetik (Föreläsningen utgår från Birgitta Bisholts föreläsning 20120124) Omvårdnadsforskningens teori och
Läs merVad är forskning? Varför forska?
Vad är forskning? Varför forska? Vetenskapens uppgift är att söka den sanna kunskapen om verkligheten Det är vetenskapens uppgift att bestämma graden av felaktighet i ett påstående (Nietzsche (1844-1900).
Läs merFTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II
FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans
Läs mertorsdag den 6 oktober 2011
1600 Den nya tiden starten på det moderna Den nya vetenskapen växer fram Bacon dess profet, vetenskapen ska framåt och producera resultat! Astronomi: Copernicus, Brahe, Kepler, Galilei Från Aristoteles
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merMarcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet
Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm
Läs merDD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?
DD1350 Logik för dataloger Fö 1 - Introduktion Vad är logik? Vetenskapen som studerar hur man bör resoneraoch dra slutsatser utifrån givna påståenden (=utsagor, satser). 1 Aristoteles (384-322 f.kr) Logik
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Tolkande vetenskaper - Hermeneutik -
FTEA12:4 Vetenskapsteori Tolkande vetenskaper - Hermeneutik - Hermeneutik Hermeneutik: studiet av vad förståelse är, och hur vi bör gå tillväga för att uppnå förståelse. Hermeneutiken har sin historiska
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merPolitisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.
Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merVetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier
Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Professor Mohamed Chaib Högskolan i Jönköping 2013 AGENDA Vetenskapsfilosofins roll Kunskapsteorier Deduktiva och induktiva kunskapsteorier Kvantitativa och kvalitativa
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment
FTEA12:4 Vetenskapsteori Observation och experiment Dagens upplägg 1. Övergripande om kursen 2. Dagens föreläsning: Observation och experiment Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se
Läs merTema Oändligheten Oändligheten - 1
Tema Oändligheten Människan har alltid funderat över oändligheten. Vem har inte tänkt att om universum inte var oändligt så måste det ha en gräns och vad skulle i så fall finnas på andra sidan. Ett motargument
Läs merStephen Hawking och Gud. Tord Wallström
Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med
Läs merF8 del 2. Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora.
F8 del 2 Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora. Orientering om vetenskapliga metoder i humaniora De två världarna Naturvetenskap Humanism Varför finns uppdelningen?
Läs merForskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar. Mikael Nygård Åbo Akademi
Forskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar Mikael Nygård Åbo Akademi Vetenskaplig forskning kopplas vanligen med processer varigenom vi söker
Läs merReligiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!
Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte
Läs merDen platonska och aristoteliska kunskapen
Den platonska och aristoteliska kunskapen Bilden ovan föreställer Platon och Aristoteles och är en detalj ur Skolan i Aten, en större fresk målad av Rafael som man idag kan se i Vatikanmuseet. I denna
Läs merOm hypoteser. 11 April :38. Vetenskapsteori Page 1
Vetenskapsteori Page 1 Om hypoteser 11 April 2016 14:38 Återvänder till Karl Popper och vad som är en bra studie. En bra studie drivs av ett bra antagande som kan motbevisas. Har detta med oss att göra?
Läs merFORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER
Mats Dahllöf, Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet 2002-02-28 FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER I. FORMELL METOD att arbeta vetenskapligt med formella
Läs merForskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier
Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier Introduktionsföreläsning i kursen Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, 5 sp Mikael Nygård, våren 2017 Några centrala grundbegrepp
Läs merMATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1
Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en
Läs merKunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet
Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer
Läs merÄr kunskap = vetenskap?
Är kunskap = vetenskap? Peter Hassmén Institutionen för psykologi, Umeå universitet & Umeå centrum för idrottsvetenskap Metodlära + Vetenskapligt skrivande Epistemologi (fr. grekiskans Episteme = kunskap
Läs merDelkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)
Samhällsanalytiker med inriktning organisering SOGA50 Delkurs 3. Vägar till kunskap 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Kursen ger grundläggande orientering i vetenskapsteori,
Läs merKursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling
Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt
Läs mer11. Feminism och omsorgsetik
11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier
Läs merVetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapligt förhållningssätt
världen i rationella termer i stället för mytiska den gängse förklaringsmodellen Vara objektiv i alla situationer 1 - - - 2 - -? Empirism (Aristoteles) använder induktion Empirism-atomistisk Klassisk medicinsk
Läs merFYSIK. Läroplanens centrala innehåll
FYSIK I följande tabeller finns det centrala innehållet och målen i fysik uppräknade. I kolumn visas texten som nu finns infört i läroplanen. Kolumnen innehåller den nya texten som ska ersätta den gamla.
Läs merinte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,
Läs merDelkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen
SOGA30 Delkurs 3. Att undersöka människors samspel, 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) I delkursen ges en grundläggande orientering i vetenskapsteori, om forskningsprocessens
Läs merFysik Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner
Läs merOM001G Individuell skriftlig tentamen
OM001G 170429 Individuell skriftlig tentamen Förbättringskunskap och vetenskaplig metod, 3,5 högskolepoäng (Provkod: 0100) Max 50 poäng. För betyg Godkänt krävs 30 p, för betyg Väl godkänt krävs 42 p Ange
Läs merInstuderingsfrågor Frågorna utgår från den litteratur som är aktuell under VT14. Observera att frågorna liksom tentamen täcker hela kurslitteraturen, inklusive Axplock och Frängsmyrs Svensk idéhistoria.
Läs merNationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen
Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)
Läs mer7. Moralisk relativism
Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när
Läs merA-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens
Läs mer3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan
3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merVETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift
VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens
Läs mer