Läkemedelsinteraktioner. Doc. Carl-Olav Stiller Avd för Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset-Solna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelsinteraktioner. Doc. Carl-Olav Stiller Avd för Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset-Solna"

Transkript

1 Läkemedelsinteraktioner Doc. Carl-Olav Stiller Avd för Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset-Solna

2 Många läkemedel ökar risken för 1. Biverkningar Antalet läkemedel är den viktigaste enskilda riskfaktorn Risken ökar exponentiellt med antalet preparat. 2. Läkemedelsinteraktioner Ökad, minskad eller utebliven effekt 3. Nedsatt compliance Följsamheten sjunker drastiskt med antalet preparat. Källa: Äldres läkemedel. Fokusrapport 2005 Medicinskt programarbete

3 Läkemedelsbehandling av äldre på medicinklinik Patienterna hade i genomsnitt 8-10 läkemedel 1/10 hade läkemedelskombination som bör undvikas p.g.a. interaktion Granskning av Socialstyrelsen 2006 (12 medicinkliniker), publ äldsta pat./klinik senaste 3 mån, totalt 236 patienter

4 Läkemedelsinteraktioner oväntad för stark eller för svag effekt p.g.a. kombination av minst två läkemedel Farmakokinetisk interaktion: Det ena läkemedlet ökar eller minskar plasmakoncentrationen av det andra. Farmakodynamisk interaktion: Det ena läkemedlet förstärker eller motverkar effekten av det andra.

5 Farmakokinetiska interaktioner Absorption Ökat gastrointestinalt ph Antacida, PPI, H2-blockerare Kan påverka joniseringsgraden minska absorptionshastigheten Exempel: Minskad absorptionen av ketokonazol och itrakonazol, ökad absorption av digoxin Minskad GI motilitet, ventrikeltömning Opioidanalgetika, antikolinerga läkemedel Följd: Fördröjt upptag av olika läkemedel Komplexbindning Antacida, kalcium (obs! mjölk) Följd: Sämre upptag av järn, tetracykliner, kinoloner, Levaxin

6 Farmakokinetiska interaktioner Absorption Absorption Tex: Kolestyramin Hämmar upptag av sura läkemedel, ex. : digoxin, warfain, tyroxin, pravastatin Påverkan på tarmflora Tex: Antibiotika (erytromycin, tetracykliner) Det enterohepatiska kretsloppet kan brytas, lägre konc av p-piller Toxiska effekter på tarmslemhinnan Tex: Cytostatika Sämre upptag av pga minskad upptagsyta

7 Farmakokinetiska interaktioner Absorption Hämning/induktion av transportproteinet P- glykoprotein ( PGP ) PGP Skydd mot främmande substanser, finns bl.a. i GI-kanalen, gallgångar, njurtubuli, BBB och placenta Efflux-pump kastar ut ämnen från cellerna PGP hämning: t.ex. verapamil (Isoptin) höjd digoxinnivå PGP induktion: t.ex. rifampicin, johannesört sänkt digoxinnivå

8 Farmakokinetiska interaktioner - Plasmaproteinbindning Ett läkemedels effekt beror av fri P-konc. av lm. Bortträngning/ displacement Kompensationsmekanismer: fri fraktion clearance konstant fri konc. Klinisk betydelse bristfälligt dokumenterad Observandum vid Läkemedel med snäv terapeutisk bredd Liten fri fraktion (sura läkemedel m. hög albuminbindning) Liten distributionsvolym Ex: fenytoin och valproat

9 Farmakokinetiska interaktioner - metabolism Bäst dokumenterat för oxidativa processer som katalyseras av cytokrom P450-systemet Individuell variation Interaktioner Omgivningsfaktorer Monogen kontroll (polymorfism) CYP 2D6 (7 % i Europa långsamma, ex: TCA, många SSRI, flera beta-blockerare) CYP 2C9 (1 % av svenskarna långsamma:warfarin) CYP 2C19 (3 % av svenskarna långsamma. ex. diazepam)

10 Proportion of drugs metabolised by the different CYPs CYP2D6 19% CYP3A4 36% CYP2C19 CYP2C9 CYP1A2 CYP2E1 CYP2B6 CYP2A6

11 Viktigaste läkemedelsmetaboliserande CYP-enzymer CYP1A2 CYP2D6 CYP2C9 CYP2C19 CYP3A4 Polymorf Polymorf Polymorf Induceras av Induceras rökning av antiepileptika

12 Polymorf läkemedelsmetabolism CYP2D6 CYP2C9 CYP2C19 7% långsamma 1% långsamma 3% långsamma antidepressiva S-warfarin omeprazol antipsykotika flera NSAID citalopram opiater fenytoin vissa TCA vissa antiarytmika tolbutamid proguanil tolterodin losartan diazepam tamoxifen

13 CYP2D6-polymorfism CYP2D6-aktivitet bimodalt fördelad i vita befolkningsgrupper och nästan helt genetiskt styrd indelning av populationen långsamma metaboliserare (7%) snabba metaboliserare (ca 90%) ultrasnabba metaboliserare (1-2%)

14 FDA NEWS RELEASE: Aug. 15, 2012 FDA warns of risk of death from codeine use in some children following surgeries Population UM Genotypes/Phenotypes ( Activity) Prevalence % (UM/Total n) African/Ethiopian 4 UM (active duplicate genes) 29% (35/122) African American 5, 6 UM (three duplicate genes) 3.4% (3/87) 6.5% (60/919) Asian 7, 8, 9 UM (active duplicate genes) 1.2% (5/400) 2% Caucasian 5, 6 UM (three duplicate genes) 3.6% (33/919) 6.5% (18/275) Greek 10 CYP2D6 * 2xN/UM 6.0% (17/283) Hungarian 11 UM (active duplicate genes) 1.9% Northern European 10, 12 UM (active duplicate genes) 1-2% Table 1. Prevalence of Ultra-rapid Metabolizers in Different Populations UM = ultra-rapid metabolizer; CYP2D6 = cytochrome P450 2D6

15 Läkemedel som metaboliseras av Antidepressiva CYP2D6 Antipsykotika amitriptylin fluoxetin haloperidol klomipramin fluvoxamin perfenazin imipramin paroxetin tioridazin nortriptylin mianserin zuklopentixol desipramin venlafaxin risperidon Betablockare Antiarytmika Övriga alprenolol enkainid kodein metoprolol flekainid dextrometorfan propranolol propafenon etylmorfin timolol tropisetron tolterodin

16 Enzyminducerare, ofta 2-3 v till maximal effekt Fenobarbital- fenemal (2B) Dexametason Karbamazepin - Tegretol Rifampicin Rifadin t.ex. (3A4) Johannesört Kolgrillad mat Tobaksrök (1A2) Kroniskt alkoholintag (2E1)

17 Enzymhämmare, t.ex. Ciprofloxacin (CYP 1A2) teofyllin Erytromycin; Flu-, itra-, ketokonazol; (CYP 3A4) warfarin, terfenadin, calciumantag. Fluoxetin (2C9, 2C19, 2D6) Paroxetin (2D6)

18 Farmakokinetiska interaktioner - Utsöndring Renal utsöndring: Spironolakton (Aldactone) tubulär sekretion av digoxin Probenecid (Probecid) tubulär sekretion av penicillin salicylater tubulär sekretion av metotrexat NSAID litium, metotrexat m.fl. utsöndring p.g.a hämmad PGE2 syntes ledande till minskat renalt blodflöde och sänkt GFR

19 TDM -Therapeutic Drug Monitoring Läkemedelsanalys för terapikontroll När kan det vara aktuellt att mäta? Läkemedlet har smal terapeutiskt bredd- viktigt att patienten ligger rätt Effekter eller biverkningar är svåra att kvantifiera med enkla och robusta kliniska metoder Terapisvikt kan inte tolereras, tex vid immunosuppression efter transplantation

20 TDM Läkemedel som ofta analyseras i plasma Immunosuppressiva Digoxin Antiepileptika Litium Antipsykotiska läkemedel Antidepressiva Teofyllin

21 TDM - förutsättningar Vedertaget terapeutiskt konc. intervall fastställt samband mellan S-konc & effekt / biverkningar Provet taget vid koncentrationsjämvikt Nås efter 4-5 halveringstider Provet taget som dalvärde Precis före nästa dos

22 Farmakodynamiska interaktioner Antikolinerga biverkningar Antipsykotika (fentiaziner): perfenazin (Trilafon), proklorperazin (Stemetil) Atypiska antipsykotika: klozapin (Leponex), olanzapin (Zyprexa) Tricykliska antidepressiva: amitriptylin (Tryptizol), klomipramin (Anafranil) Antihistaminer: klemastin (Tavegyl), hydroxizin (Atarax), prometazin (Lergigan)

23 Cytostatika o. likn. Farmakodynamiska interaktioner GI-blödning & ulceration Fluorouracil, metotrexat m.fl. ASA, NSAID, warfarin, SSRI Immunsuppressiva medel: Kortikosteroider, t.ex.

24 Farmakodynamiska interaktioner Läkemedel som kan ge hypotension Antidepressiva Nitrater Antihypertensiva Antipsykotika Antiparkinson-medel

25 Farmakodynamiska interaktioner Digoxin- hypokalemi/hyperkalcemi ökad risk för digitalis-intox Hyperkalemi: ACE-hämmare - kaliumsparande diuretika Hypoglykemi: Alkohol p.o. antidiabetika diuretisk, blodtryckssänkande effekt: NSAID - diuretika, -blockerare,ace-hämmare

26 Läkemedelsanamnesen ett arbetsverktyg Graviditet Läkemedel/naturläkemedel Överkänslighet Missbruk INTEraktioner

27 Klassificering av interaktioners kliniska betydelse (Sjöqvist 1997) A. sannolikt ingen klinisk betydelse B. klinisk betydelse ännu ej fastställd C..Kombinationen kan kräva dosanpassning. D..Kombinationen bör undvikas. (risk för utebliven effekt/allvarlig biverkan)

28 Hur undvika interaktioner? Kunskap om de viktigaste mekanismerna Kolla t.ex. Minimera antalet läkemedel Se över och ompröva terapin fortlöpande

29

Många läkemedel samtidigt:

Många läkemedel samtidigt: Läkemedelsrelaterade problem Läkemedelsrelaterade problem Eva Wikström Jonsson Klinisk Farmakologi En händelse eller omständigheter som involverar läkemedelsbehandling som faktiskt eller potentiellt hindrar/interagerar

Läs mer

EU-lagstiftning-nyheter

EU-lagstiftning-nyheter Farmakovigilans Läkemedelsrelaterade problem Eva Wikström Jonsson Klinisk Farmakologi Vetenskapen och aktiviteterna relaterade till att identifiera, bedöma, förstå och motverka biverkningar eller andra

Läs mer

EU-definition. Farmakovigilans. Klinisk Farmakologi (WHO 2002) Biverkning WHOs definition (Eng: adverse drug reaction) Läkemedelsrelaterade problem

EU-definition. Farmakovigilans. Klinisk Farmakologi (WHO 2002) Biverkning WHOs definition (Eng: adverse drug reaction) Läkemedelsrelaterade problem Farmakovigilans Läkemedelsrelaterade problem Eng: drug-related problem(s) Eva Wikström Jonsson Klinisk Farmakologi Vetenskapen och aktiviteterna relaterade till att identifiera, bedöma, förstå och motverka

Läs mer

Försämrat allmäntillstånd Förändrade fysiologiska värden Förvirring Fall

Försämrat allmäntillstånd Förändrade fysiologiska värden Förvirring Fall Läkemedelsbiverkningar är vanliga Läkemedelsrelaterade problem Eng: drug-related problem(s) Eva Wikström Jonsson Klinisk Farmakologi Drygt åtta procent av akuta inläggningar av äldre på sjukhus orsakas

Läs mer

Ellen Vinge Docent och specialist i klinisk farmakologi Ordförande i Läkemedelskommittén Landstinget i Kalmar län

Ellen Vinge Docent och specialist i klinisk farmakologi Ordförande i Läkemedelskommittén Landstinget i Kalmar län X Lathund för kliniskt betydelsefulla interaktioner Uppdaterad version 2018-08-30 Sammanställd av Ellen Vinge Docent och specialist i klinisk farmakologi Ordförande i Läkemedelskommittén Landstinget i

Läs mer

Läkemedelsrelaterade problem

Läkemedelsrelaterade problem Läkemedelsrelaterade problem Karin Söderberg Löfdal & Eva Wikström Jonsson Klinisk Farmakologi Läkemedelsrelaterade problem En händelse eller omständigheter som involverar läkemedelsbehandling som faktiskt

Läs mer

Läkemedelsrelaterade problem

Läkemedelsrelaterade problem Läkemedelsrelaterade problem Jaran Eriksen Jaran.eriksen@ki.se Karin Söderberg Löfdal & Eva Wikström Jonsson Klinisk Farmakologi Översikt Bakgrund Läkemedelsinteraktioner Olika mekanismer Janusmed interaktioner

Läs mer

Ellen Vinge Docent och specialist i klinisk farmakologi Ordförande i Läkemedelskommittén Landstinget i Kalmar län

Ellen Vinge Docent och specialist i klinisk farmakologi Ordförande i Läkemedelskommittén Landstinget i Kalmar län X Lathund för kliniskt betydelsefulla interaktioner Uppdaterad version 2019-08-30 Sammanställd av Ellen Vinge Docent och specialist i klinisk farmakologi Ordförande i Läkemedelskommittén Landstinget i

Läs mer

LÄKEMEDELS- INTERAKTIONER

LÄKEMEDELS- INTERAKTIONER LÄKEMEDELS- INTERAKTIONER Magnus Axelsson Klinisk farmakologi Vad är en interaktion? När ett läkemedel naturmedel drog livsmedel förändrar ett läkemedels effekter och bieffekter genom påverkan på dess

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer

Läs mer

Läkemedelsinteraktioner

Läkemedelsinteraktioner Läkemedelsinteraktioner Peter Höglund USiL Termin 7, 6 mars 2009 Läkemedelsinteraktioner Mellan läkemedel Drug-drug interactions Mellan läkemedel och naturläkemedel eller födokomponenter Drug-herb interactions

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns

Läs mer

Läkemedelsinteraktioner med inriktning psykiatri

Läkemedelsinteraktioner med inriktning psykiatri Läkemedelsinteraktioner med inriktning psykiatri Marja-Liisa Dahl Överläkare, professor Klinisk farmakologi, Karolinska Institutet/Karolinska Universitetssjukhuset Expertrådet för psykiatri 2017-04-26

Läs mer

Läkemedelsmetabolism en introduktion. Kursinnehåll. Kursmål för läkemedelsmetabolism. Läkemedelsmetabolism undervisning

Läkemedelsmetabolism en introduktion. Kursinnehåll. Kursmål för läkemedelsmetabolism. Läkemedelsmetabolism undervisning Läkemedelsmetabolism en introduktion Eva Brittebo Inst farmaceutisk biovetenskap Kursmål för läkemedelsmetabolism - de viktigaste metaboliska reaktionerna, samt metabolismens betydelse för ett läkemedels

Läs mer

Läkemedelsrelaterade problem

Läkemedelsrelaterade problem Läkemedelsrelaterade problem Karin Söderberg Löfdal & Eva Wikström Jonsson Klinisk Farmakologi Läkemedelsrelaterade problem En händelse eller omständigheter som involverar läkemedelsbehandling som faktiskt

Läs mer

Att följa upp läkemedelsbeh.

Att följa upp läkemedelsbeh. Att följa upp läkemedelsbeh. Behandlingsplanen Uppföljningsmetoder Compliance TDM att mäta läkemedelskonc. Läkemedelsinteraktioner Biverkningar och rapportering Kvalitet= Den process som leder till att

Läs mer

Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner

Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner Karin Söderberg Löfdal Specialistläkare, Med Dr Avd för Klinisk Farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner

Läs mer

Naturläkemedel/Växtbaserade läkemedel. Interaktioner. apotekare Jolanta Wågström Läkemedelsrådet Område Läkemedel

Naturläkemedel/Växtbaserade läkemedel. Interaktioner. apotekare Jolanta Wågström Läkemedelsrådet Område Läkemedel Naturläkemedel/Växtbaserade läkemedel Interaktioner apotekare Jolanta Wågström jolanta.wagstrom@skane.se Användningen av naturläkemedel/kosttillskott är omfattande Kunskapsläget är begränsat Bruk av naturläkemedel

Läs mer

Rätt dos? Om läkemedel och njurar, lever, ålder etc. Jonatan Lindh, avd. för klinisk farmakologi

Rätt dos? Om läkemedel och njurar, lever, ålder etc. Jonatan Lindh, avd. för klinisk farmakologi Rätt dos? Om läkemedel och njurar, lever, ålder etc. Jonatan Lindh, avd. för klinisk farmakologi Poisons in small doses are the best medicines; and useful medicines in too large doses are poisonous Dr.

Läs mer

Läkemedelsupptag vid mag-tarmsjukdom och efter gastric bypass operation. Jäv. Steg i absorptionen. 1) Läkemedlet sönderdelas

Läkemedelsupptag vid mag-tarmsjukdom och efter gastric bypass operation. Jäv. Steg i absorptionen. 1) Läkemedlet sönderdelas Läkemedelsupptag vid mag-tarmsjukdom och efter gastric bypass operation Eva Wikström Jonsson överläkare, docent Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Jäv Klinisk farmakologi, Karolinska

Läs mer

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker. Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SF01 Tentamen ges för: GSJUK17V 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 6 april 2018 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Läkemedel och äldre. Doc Carl-Olav Stiller Klin farm Karolinska Universitetssjukhuset

Läkemedel och äldre. Doc Carl-Olav Stiller Klin farm Karolinska Universitetssjukhuset Läkemedel och äldre Doc Carl-Olav Stiller Klin farm Karolinska Universitetssjukhuset Farmakodynamik hos äldre Ökad känslighet i hjärnan redan innan läkemedel ges Trötthet, förvirring, avtrubbning, svårigheter

Läs mer

Det här vill jag prata om: Klassificering i SFINX

Det här vill jag prata om: Klassificering i SFINX Det här vill jag prata om: går de att undvika? Ylva Böttiger Klin farm avd Karolinska US Vad är en D-interaktion? Hur vanliga är D-interaktioner? Vilka D-interaktioner är vanligast? Vilka risker medför

Läs mer

Att följa upp läkemedelsbehandling

Att följa upp läkemedelsbehandling Att följa upp läkemedelsbehandling Karin Söderberg Löfdal Specialistläkare, Med Dr Avd för Klinisk Farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Att följa upp läkemedelsbehandling Behandlingsplanen Uppföljningsmetoder

Läs mer

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande

Läs mer

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30 1/8 Tentamen DX5 160511 Klinisk farmakologi Maxpoäng 30 Tentan består av 21 frågor. Den första delen av frågorna rör en läkemedelsvärdering/studiegranskning. MEQ = max 15 p, dina poäng Om vi efterfrågar

Läs mer

Att dosera läkemedel vid njursvikt

Att dosera läkemedel vid njursvikt 20180131 Att dosera läkemedel vid njursvikt Hans Furuland, överläkare Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala Njurfunktionen Agenda Biotillgänglighet Distributionsvolym Proteinbindning Elimination Farmakodynamik

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SO01 Tentamen ges för: GSJUK16H. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SO01 Tentamen ges för: GSJUK16H. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SO01 Tentamen ges för: GSJUK16H 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 17 november 2017 Tid: 3 tim

Läs mer

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller

Läs mer

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30 1 Tentamen DX5 170511 Klinisk farmakologi Maxpoäng 30 Tentan består av 17 frågor. Skriv svaren efter frågan. Vid platsbrist fortsätt på baksidan. Lycka till! MEQ = max 15 p, dina poäng 2 3 1. a) Varför

Läs mer

Att följa upp läkemedelsbeh.

Att följa upp läkemedelsbeh. Att följa upp läkemedelsbeh. Behandlingsplanen Uppföljningsmetoder Compliance TDM att mäta läkemedelskonc. Läkemedelsinteraktioner Biverkningar och rapportering Kvalitet= Den process som leder till att

Läs mer

Farmakogenetik/genomik

Farmakogenetik/genomik Farmakogenetik/genomik HT-2013 Lars Westberg Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet lars.westberg@pharm.gu.se Översikt Introduktion Definitioner

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

EXAMENSARBETE. Läkemedelsinteraktioner

EXAMENSARBETE. Läkemedelsinteraktioner EXAMENSARBETE 2009:16 HV Läkemedelsinteraktioner - farmaceutisk viktig kunskap Jessica Friberg Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap

Läs mer

Läkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper

Läkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper Läkemedel och nedsatt njurfunktion Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper Särskilda läkemedelsgrupper Digoxin ACE-hämmare + ARB Diuretika Hypertonimediciner NSAID Diabetesmedel Antibiotika Trombocythämmare

Läs mer

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: 1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: a) Vid samtidig behandling med rifampicin, vissa HIV-läkemedel, antiepileptika såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital

Läs mer

TDM och Epilepsi. Magnus Axelsson Specialistläkare, Klinisk farmakologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

TDM och Epilepsi. Magnus Axelsson Specialistläkare, Klinisk farmakologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TDM och Epilepsi Magnus Axelsson Specialistläkare, Klinisk farmakologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 TDM (Therapeutic Drug Monitoring) Mätning - och upprätthållande av - läkemedelskoncentration i

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Kliniskt farmakologiska principer

Kliniskt farmakologiska principer 1147 Allmän klinisk farmakologi och läkemedelskinetik Anders Rane, Avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Margareta Hammarlund-Udenaes, Farmaceutiska fakulteten,

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 ml innehåller perfenazindekanoat 108 mg motsvarande perfenazin 78 mg.

2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 ml innehåller perfenazindekanoat 108 mg motsvarande perfenazin 78 mg. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Trilafon dekanoat 108 mg/ml injektionsvätska, lösning. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 ml innehåller perfenazindekanoat 108 mg motsvarande perfenazin 78 mg.

Läs mer

Val av läkemedel och dos

Val av läkemedel och dos Val av läkemedel och dos Jaran Eriksen Specialistläkare, Med dr. Jaran.eriksen@ki.se Karin Söderberg-Löfdal, Carl-Olav Stiller, Eva Wikström Jonsson Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Farmakokinetik. Innehåll - Farmakokinetik. Farmakokinetik 9/7/2016. Definition Administrationsvägar ADME

Farmakokinetik. Innehåll - Farmakokinetik. Farmakokinetik 9/7/2016. Definition Administrationsvägar ADME Administration Distribution Metabolism Exkretion Allmän farmakologi Farmakokinetik Daniel Eckernäs Avdelningen för farmakologi Daniel.eckernas@neuro.gu.se Innehåll - Farmakokinetik Definition Administrationsvägar

Läs mer

Xenobiotikas öde i organismen

Xenobiotikas öde i organismen Xenobiotikas öde i organismen Eva Lindström, univ.lektor Avdelningen för Läkemedelsforskning/Farmakologi Eva.Lindstrom@liu.se Xenobiotikas öde i organismen (farmakokinetik) Xenobiotika främmande substans

Läs mer

Principer för rationell läkemedelsbehandling

Principer för rationell läkemedelsbehandling Principer för rationell läkemedelsbehandling Karin Söderberg-Löfdal, Specialistläkare, Med dr. Carl-Olav Stiller, Överläkare, Docent Eva Wikström Jonsson, Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Karolinska

Läs mer

Interaktioner del 1. Loka Brunn Mia Koskiranta, Klinikapotekare, Läkemedelsenheten Västmanland

Interaktioner del 1. Loka Brunn Mia Koskiranta, Klinikapotekare, Läkemedelsenheten Västmanland Interaktioner del 1 Loka Brunn 2016-02-18 Mia Koskiranta, Klinikapotekare, Läkemedelsenheten Västmanland mia.koskiranta@ltv.se Disposition Klassificering av interaktioner Beslutsstöd i er kliniska vardag

Läs mer

Rätt dos? Att börja behandla. Jonatan Lindh, avd. för klinisk farmakologi

Rätt dos? Att börja behandla. Jonatan Lindh, avd. för klinisk farmakologi Rätt dos? Att börja behandla Jonatan Lindh, avd. för klinisk farmakologi Poisons in small doses are the best medicines; and useful medicines in too large doses are poisonous Dr. William Withering (1741-1799)

Läs mer

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker. Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 17 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 18 november 2016 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal

Läs mer

2013-01-14. Farmakologi. Biverkning. Biverkningar till följd av läkemedelsbruk

2013-01-14. Farmakologi. Biverkning. Biverkningar till följd av läkemedelsbruk Farmakologi BIVERKNINGAR OCH INTERAKTIONER Biverkning Definition Är en skadlig och oavsedd reaktion på det läkemedel som används i terapeutiska doser Sjuksköterskans viktiga roll informera patient om kända

Läs mer

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre

Läs mer

Val av läkemedel och dos HT Carl-Olav Stiller, Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

Val av läkemedel och dos HT Carl-Olav Stiller, Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Val av läkemedel och dos HT 2018 Carl-Olav Stiller, Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Vilket läkemedel ger bäst effekt och minst biverkningar? Val av läkemedel Vilka

Läs mer

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem. Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor Staffan Rosenborg Specialist i njurmedicin och klinisk farmakologi Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Dos effekt

Läs mer

Denna information är avsedd för vårdpersonal.

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Reliv 500 mg tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En tablett innehåller: Paracetamol 500 mg. Beträffande hjälpämnen se

Läs mer

Farmakogenetik/genomi k. Översikt. Farmakogenetik / farmakogenomik. Introduktion. Farmakogenetik: Vad testar man? Klinisk praxis idag?

Farmakogenetik/genomi k. Översikt. Farmakogenetik / farmakogenomik. Introduktion. Farmakogenetik: Vad testar man? Klinisk praxis idag? Farmakogenetik/genomi k HT-2009 Jonas Melke Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet jonas.melke@pharm.gu.se Översikt Introduktion Definitioner Genetisk

Läs mer

Farmakogene*k/genomik

Farmakogene*k/genomik Farmakogene*k/genomik HT- 2009 Jonas Melke Ins2tu2onen för neurovetenskap och fysiologi Sek2onen för farmakologi Göteborgs universitet jonas.melke@pharm.gu.se Översikt Introduk*on Defini2oner Gene2sk varia2on.

Läs mer

Principer för rationell läkemedelsbehandling

Principer för rationell läkemedelsbehandling Hur väljer vi preparat? Principer för rationell läkemedelsbehandling Karin Söderberg-Löfdal, Specialistläkare, Med dr. Carl-Olav Stiller, Överläkare, Docent Eva Wikström Jonsson, Överläkare, Docent Klinisk

Läs mer

BILAGA III RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL. Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid

BILAGA III RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL. Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid BILAGA III RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer

Läs mer

Läkemedelsbehandling och amning

Läkemedelsbehandling och amning Läkemedelsbehandling och amning Susanne Näslund, Apotekare Avdelningen för Klinisk Farmakologi Umeå universitet Läkemedelsinformationscentralen ELINOR Norrlands universitetssjukhus 1 Innehåll Faktorer

Läs mer

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell För en del läkemedel sker inte fördelningen i kroppen så snabbt som krävs för att kinetiken ska kunna analyseras med en 1-kompartment modell. Exempel är läkemedel med hög fettlöslighet som kan lagras upp

Läs mer

Njurfunktion och läkemedel. Josefine Carlsson Klinisk apotekare

Njurfunktion och läkemedel. Josefine Carlsson Klinisk apotekare Njurfunktion och läkemedel Josefine Carlsson Klinisk apotekare Njurens åldrande Vid 70-80 års ålder har njurfunktionen halverats Samsjuklighet och livsstilsfaktorer påskyndar åldringsprocessen Den interindividuella

Läs mer

Rekommenderad dos bör ej överskridas. Högre dos medför inte någon ökning av den analgetiska effekten.

Rekommenderad dos bör ej överskridas. Högre dos medför inte någon ökning av den analgetiska effekten. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Alvedon, 125 mg, munsönderfallande tablett Alvedon, 250 mg, munsönderfallande tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje tablett innehåller 125 mg respektive

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell För en del läkemedel sker inte fördelningen i kroppen så snabbt som krävs för att kinetiken ska kunna analyseras med en 1-kompartment modell. Exempel är läkemedel med hög fettlöslighet som kan lagras upp

Läs mer

Antidepressiva läkemedel och farmakogenetik - Fokus på behandlingsstyrning. Equalis Uppsala nov-17

Antidepressiva läkemedel och farmakogenetik - Fokus på behandlingsstyrning. Equalis Uppsala nov-17 Antidepressiva läkemedel och farmakogenetik - Fokus på behandlingsstyrning Equalis Uppsala nov-17 Margareta Reis, docent farmakologi, Klinisk Kemi, Region Skåne Doctors pour drugs of which they know little,

Läs mer

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker. Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: GSJUK16V 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 7 april 2017 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal

Läs mer

Val av läkemedel och dos. Carl-Olav Stiller, Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

Val av läkemedel och dos. Carl-Olav Stiller, Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Val av läkemedel och dos Carl-Olav Stiller, Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Vilket läkemedel ger bäst effekt och minst biverkningar? Val av läkemedel Vilka problem

Läs mer

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga

Läs mer

Läkemedel i klinisk vardag

Läkemedel i klinisk vardag Läkemedel i klinisk vardag Mari Furucrona Klinisk apotekare, Läkemedelsenheten mari.furucrona@ 6:e maj 2019 Kliniska apotekare Slutenvård Hudiksvall Gävle Medicin Lungavd HIA Ortopeden Stroke KAVA Primärvård

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Farmakologins ABC Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Linda Halldner Henriksson PhD, ST-läkare Linda.Halldner@ki.se disposition Farmakokinetik absorption

Läs mer

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt. Lathund till Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (2010-6-29) Utformad av Jessica Hjert, apotekare, Läkemedelsenheten Landstinget i Värmland Preparat som bör undvikas om inte

Läs mer

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30 1/9 Tentamen DX5 161212 Klinisk farmakologi Maxpoäng 30 Tentan består av 19 frågor. Skriv svaren efter frågan. MEQ = max 15 p, dina poäng Vid platsbrist fortsätt på baksidan. Lycka till! 2/9 3/9 1. a)

Läs mer

SJSE11 Farmakologi Exampeltenta 3.0 hp

SJSE11 Farmakologi Exampeltenta 3.0 hp Kodnummer Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för omvårdnad Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Datum: Tid: SJSE11 Farmakologi Exampeltenta 3.0 hp Anvisning: Skriv ditt kodnummer på alla

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

1 LÄKEMEDLETS NAMN 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 3 LÄKEMEDELSFORM. 4 KLINISKA UPPGIFTER 4.1 Terapeutiska indikationer

1 LÄKEMEDLETS NAMN 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 3 LÄKEMEDELSFORM. 4 KLINISKA UPPGIFTER 4.1 Terapeutiska indikationer Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Alvedon 60 mg, 125 mg, 250 mg, 500 mg och 1 g suppositorier 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje suppositorium innehåller paracetamol

Läs mer

2014-01-07. Allmän Farmakologi INTERAKTIONER. Läkemedelsrespons. Att samverka eller interagera är generellt en viktig förmåga.

2014-01-07. Allmän Farmakologi INTERAKTIONER. Läkemedelsrespons. Att samverka eller interagera är generellt en viktig förmåga. Allmän Farmakologi INTERAKTIONER INTERAKTIONER Att samverka eller interagera är generellt en viktig förmåga. Begreppet läkemedelsinteraktion innebär att två eller flera läkemedel samverkar vilket både

Läs mer

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Varje tablett innehåller 500 mg, 250 mg respektive 125 mg paracetamol. Beträffande hjälpämnen se 6.1.

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Varje tablett innehåller 500 mg, 250 mg respektive 125 mg paracetamol. Beträffande hjälpämnen se 6.1. Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Alvedon 500 mg munsönderfallande tablett Alvedon 250 mg munsönderfallande tablet Alvedon 125 mg munsönderfallande tablettt 2 KVALITATIV

Läs mer

4.1 Terapeutiska indikationer Opiodkänslig smärta när enbart perifert verkande analgetika inte räcker.

4.1 Terapeutiska indikationer Opiodkänslig smärta när enbart perifert verkande analgetika inte räcker. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Citodon 500 mg/30 mg, tabletter Citodon 500 mg/30 mg brustabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Tabletter: Paracetamol 500 mg, kodeinfosfathemihydrat 30

Läs mer

Rätt dos vid rätt tidpunkt

Rätt dos vid rätt tidpunkt Rätt dos vid rätt tidpunkt Karin Söderberg-Löfdal, Specialistläkare, Med dr. Carl-Olav Stiller, Överläkare, Docent Eva Wikström Jonsson, Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Läkemedelshantering i klinisk vardag

Läkemedelshantering i klinisk vardag Läkemedelshantering i klinisk vardag Katarina Flyrén Josefine Carlsson Kliniska apotekare, Läkemedelsenheten 7:e maj 2018 Kliniska apotekare Hudiksvall Kirurgi Ortopeden HIA Medicin Gävle KAVA Ortopeden

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar

Läkemedelsbiverkningar Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning

Läs mer

1. Beskriv vad som karakteriserar elimineringen av ett läkemedel vid 1:a ordningens kinetik. (Rita gärna) (2 p)

1. Beskriv vad som karakteriserar elimineringen av ett läkemedel vid 1:a ordningens kinetik. (Rita gärna) (2 p) SVARSMALL REST-Tentamen DSM1.3 Läkemedel 2011-08-19 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt på detta försättsblad. Skriv sedan ditt MAPPNR på ALLA sidor. Skrivningsresultatet

Läs mer

Farmakologins ABC. disposition

Farmakologins ABC. disposition Farmakologins ABC Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Linda Halldner Henriksson PhD, specialist i barn och ungdomspsykiatri Linda.Halldner@ki.se

Läs mer

Olämpliga läkemedel till äldre. Läkemedel mot psykos = Neuroleptika. Olämpliga läkemedelskombinationer = D-interaktioner

Olämpliga läkemedel till äldre. Läkemedel mot psykos = Neuroleptika. Olämpliga läkemedelskombinationer = D-interaktioner Lathund för att känna igen 1 Olämpliga läkemedel till äldre (enligt överenskommelsen mellan Regeringen och SKL med titeln: Vård och omsorg om de mest sjuka äldre, publicerad 2012-02-22. Den avser personer

Läs mer

Kod-ID: Tentamen

Kod-ID: Tentamen Kod-ID: Enheten för farmakokinetik och läkemedelsmetabolism Sektionen farmakologi Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Program: Apotekarprogrammet Kurs: Farmakoterapi 7,5 p Tid: 5 timmar Godkända

Läs mer

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Farmakokinetik och farmakodynamik Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet KUT HT 2011 Farmakokinetik 1 Farmakokinetik = att matematiskt försöka beskriva tidsförloppet

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Kodein Meda 25 mg tabletter

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Kodein Meda 25 mg tabletter PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Kodein Meda 25 mg tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller: kodeinfosfathemihydrat 25 mg. Hjälpämnen med känd effekt Laktosmonohydrat

Läs mer

SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel Kl

SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel Kl Mapp nr Personnummer DSM1.3 SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel 2011-01-14 Kl. 9.00-12.00 Antal frågor 14 Maxpoäng 36, Godkänd = 24 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

4.3 Kontraindikationer Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

4.3 Kontraindikationer Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Koffazon N 400mg/50mg tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller fenazon 400 mg och koffein 50 mg. För fullständig förteckning över hjälpämnen,

Läs mer

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Teamarbete runt patienten Apotekare Dietist Läkare Fysioterapeut (sjukgymnast) Logoped

Läs mer

Betmiga 25 mg och 50 mg depottabletter (mirabegron) Urologiska spasmolytika (G04BD12) Indikationer: Symptomatisk behandling av trängningsinkontinens,

Betmiga 25 mg och 50 mg depottabletter (mirabegron) Urologiska spasmolytika (G04BD12) Indikationer: Symptomatisk behandling av trängningsinkontinens, Betmiga 25 mg och depottabletter (mirabegron) Urologiska spasmolytika (G04BD12) Indikationer: Symptomatisk behandling av trängningsinkontinens, ökad urineringsfrekvens och/eller trängningar, som kan förekomma

Läs mer

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Den åldrande njuren Sedan e GFR mätningar börjat användas för att bestämma njurfunktion har allt fler äldre identifierats

Läs mer

Denna information är avsedd för vårdpersonal.

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Loratadin Sandoz 10 mg munsönderfallande tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En munsönderfallande tablett innehåller 10

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Klassificering av interaktionerna. Interaktionerna klassificeras vad gäller klinisk betydelse och dokumentationens art enligt nedan:

Klassificering av interaktionerna. Interaktionerna klassificeras vad gäller klinisk betydelse och dokumentationens art enligt nedan: Klassificering av interaktionerna Interaktionerna klassificeras vad gäller klinisk betydelse och dokumentationens art enligt nedan: Klinisk betydelse A. Interaktionen saknar klinisk betydelse. B. Interaktionens

Läs mer

Kvalitetsregister ECT Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rtms)

Kvalitetsregister ECT Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rtms) Namn på personal som fyllt i blanketten: *1. Personnummer/reservnummer 2. Datum för ifylld blankett *3. Sjukhus 4. Indikation för rtms enligt ICD-10 Lindrig depressiv episod F320 Medelsvår depressiv episod,

Läs mer

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker. Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 14 m fl 7,5 högskolepoäng KOD: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 10 april 2015 Tid: 09.00 12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer