Stockholmsbörsen är en av

Transkript

1 20 pecial Oron på finanmarknaden är maiv och böråret 2011 lutar knappat på plu. Men kurvinnare kan ändå hitta bland fatighetbolag och företag med tarka finaner. Affärvärlden börpanel benar ut problemen och pekar på möjligheterna. text: CALLE FROSTE och AGNETHA JÖNSSON foto: Martina Holmberg Stockholmbören är en av de aktiemarknader om har backat met i världen i år med en nedgång kring 24 procent. Bara en handfull tor bolag ligger på plu edan årkiftet. Den litan toppa av Swedih Match, Getinge och Meda. Kurförlorarna är deto fler och till och med äkra papper om Telia Sonera och Atra Zeneca ligger back. I botten finn verktadbolagen. Och för dea väntar kanke nabba men tillfälliga kuruppgångar, om Affärvärlden börpanel får rätt. Det är välmeriterade finanproff om har litit ig från maltrömmen av krinyheter för att avlöja vad om ligger i börkorten under höten: Simon Blecher, fondförvaltare på Carnegie och under flera år börredaktör i denna tidkrift. Erik Nielen, cheftrateg på Handelbanken och högt rankad trateg av Propera de enate tre åren. Johan Thorén, förvaltare, vd på och grundare av Strand Kapitalförvaltning om är inriktad på må och medeltora bolag. Tony Ugrina är något av en pecialit på marknadpykologi och har tidigare arbetat om trader, mäklare och kapitalförvaltare. Han är nu en av två delägare i kapitalförvaltaren Ability Aet Management. Annika Winth är långvägare på Nordea där hon bland annat varit chefanalytiker och edan två år är bankkoncernen chefekonom. Enigheten i panelen är total om att krien har politika oraker och att bören går en turbulent höt till möte. Kortvariga uppgångar kan varva med hatiga fall. Vi börjar med det viktigate hur går Stockholmbören reten av året? Erik Nielen: Det är lite överålt och vi kan få en kortare upptud från den nivå där vi är nu. För reten av året är det helt beroende på om marknadpykologin tabilierar ig. Och på vad om händer i Europa och på kapitalmarknaderna. Jut nu er det väldigt vårt ut att få en uthållig tabiliering av läget med de problem vi har, men man bör vara ödmjuk i ett föränderligt klimat. Annika Winth: Ur ett makroperpektiv blir det väldigt tökigt. Belutfattare, politiker och centralbanker lycka inte kicka de ignaler om behöv för att marknaden ka bli långiktigt nöjd. Det kommer att bölja fram och tillbaka. Vi blir poitivt överrakade ibland, och negativt ibland det gör att rikaverionen håller i ig under höten. Tony Ugrina: Två krafter verkar mot varandra. Vi tryck nedåt på grund av Höt BÖRS bara för hårdingar Affärvärlden nr auguti 2011

2 pecial auguti 2011 Affärvärlden nr 34

3 22 pecial kuldproblemen i Europa och rädlan för en ny receion. På pluidan har vi trot allt ganka bra fundamenta i bolagen och deutom tror jag att vi får lite timulerande åtgärder ganka nart. Johan Thorén: Jättevårt. Det är vårt att e längre än några månader, för det finn å många frågetecken. Men vi har haft en å pa kraftig nedgång att jag menar att bören till tor del har överreagerat. Så vi tår inför en ganka bra början på höten, men längre fram är det nätan omöjligt att e vad om händer. Vi behöver fler makrofaktorer för att kunna äga vartåt det lutar. Simon Blecher: Det tora problemet är att USA-börerna inte har fallit å mycket i lokal valuta. En nedgång på ett par tre procent bara, under amma år om inköpchefindex ISM närmar ig 50 och BNP-prognoen är en katatrof. Kreditbetyget har änkt för förta gången och ändå är bören i USA knappt ner. Simon Blecher: Vintprognoerna är alldele för optimitika, peciellt inom verktadindutrin. Jag har inte ett någon progno om pekar på att något verktadbolag ka minka vinten, vilket faktikt händer då och då. Det talar för att det inte blir någon riktig uppgång, däremot kan det bli pykologika upptudar under höten om kan ta OMXS30 till 1000 igen (upp 12 procent från dagen nivåer). Var det några överrakningar i halvårrapporterna? Johan Thorén: Valutakureffekterna var törre än vad marknaden hade väntat ig. Men det klingar av under tredje kvartalet. Överlag var rapporterna ganka bra. Erik Nielen: Bolagvinterna är fortatt väldigt goda, men de ka abolut inte använda om indi- Det är rätt läkigt att många bolag är intällda på en högkonjunktur om kanke inte kommer. SIMON BLECHER Simon Blecher Ålder: 34 år. Poition: Förvaltare Carnegie. Bakgrund: Affärvärlden, HQ Fonder. Köptip: Atrium Ljungberg, Concentric, Invetor. Säljtip: Skuldatta bolag om Kapp-Ahl och SSAB. kator för framtiden. Förra finankrien viade väldigt tydligt att man kan ha goda företagvinter hela vägen in i mål, det vill äga om mål är en receion. Det går bra för företagen nu, men laget tår inte ho företagen de har redan kurit ner på peronal och vidtagit åtgärder, i lutänden är det konumenten om måte konumera alla dea varor och tjänter. Och utikterna där er bekymmeramma ut jut nu. Simon Blecher: Halvårrapporterna är hitoria men de pekar på att tredje kvartalet kan via ig rätt okej för att orderböckerna åg ganka bra ut i omra. Det kvartal om kommer att bli riktigt komplext är det fjärde. Även om vinterna höll hela vägen in i mål 2008, å började den venka bören gå ner Men det var därför vi fick alla poitiva kommentarer från bolagen, om Sandvik, om uperkonjunkturen. Bolagen märkte verkligen ingenting. Annika Winth: Abolut. För aktieägarna kull vill inte företagledarna måla upp mörka framtidutikter. Vi däremot itter här för att tänka på vad om kan komma längre fram. Det kan vit bli okej näta kvartal, men de fleta är ändå medvetna om att det kan e betydligt värre ut framöver, och det om äg nu kanke inte är hela anningen. Simon Blecher: Det är inte å många om har uppmärkammat det, men många bolag hade ganka dåliga kaaflöden i halvårrapporterna. Det kan tolka om att de bygger upp för en kommande konjunkturuppgång. Volvo och andra bolag om belönade med kuruppgångar hade ganka dåliga kaaflöden. Det är rätt läkigt att de är intällda på en högkonjunktur om kanke inte kommer och att många bolag inveterar rätt kraftigt amtidigt om vi nart kan få fallande efterfrågan. Det kan bli ganka mörkt. Simon Blecher: Redan nu märker man att bolag om äljer till konumenter har det tufft. Som Electrolux, Huqvarna, H&M och Kapp-Ahl. Medan alla om äljer till företag fortfarande klarar ig bra, typ Alfa Laval, Atla Copco och Volvo. Johan Thorén: Det blir oerhört foku på utikterna från vd:arna i rapporterna för tredje kvartalet. De är männikor preci om vi och påverka lika mycket av pykologin om alla andra. De kommer givetvi vara föriktiga i ina prognoer framöver, de vill inte göra om Sandvik mitag. Höten 2008 nätan förvann Volvo Affärvärlden nr auguti 2011

4 pecial 23 orderbok. Kan vi vänta o ett lika nabbt förlopp nu? Simon Blecher: I å fall måte det ke en extern chock. Det om har hänt hittill peppar, peppar klarar vi utan problem. Men får vi en nedgradering av Frankrike och en bank går omkull det äger pang och blir topp i ytemet, då kan vi få det där. En långam nedjutering av BNP ger ett lugnare förlopp. Men får vi en extern chock kan det abolut gå å fort. Nu har folk lärt ig att det går att dra tillbaka order på latbilar. Tony Ugrina: Många banker i Europa är väldigt preade. Vid enate italienka utföräljningen av kulder å var det nätan bara centralbanken ECB om köpte. Jag tror att det kan bli problematikt. Annika Winth: På räntemarknaden har det faktikt i via fall gått fortare än vad det gjorde förra gången. Om räntemarknaden blir lika tread igen av något käl är det klart att aktiemarknaderna runt om i världen påverka och jag tror vit att vi kan få e nabbare förlopp. Men det handlar mycket om vilka ignaler om kicka. Fört när det är mer eller mindre akut läge kommer politikerna till kott. Min progno är inte att vi ka in i en receion, även om riken är relativt tor. Tony Ugrina: En viktig grej Den här gången är det inte likviditeten om är problemet, utan det är en kuldkri. Då är det politikerna om har anvaret. ANNIKA WINSTH med hela den här krien är att kulderna finn kvar i ytemet. Fört fann kulderna ho huägarna, edan förde de över till det finaniella ytemet och nu finn de i tatfinanerna. Större delen av länderna i vätvärlden har gigantika problem, jättelika kulder i ina balanräkningar och budgetunderkott de kommande åren. Erik Nielen: Problemet med det är att förra gången kunde man timulera med räntan och tatliga timuli, nu finn inte de vapnen kvar. Kommer det en till receion kan inte 24 auguti 2011 Affärvärlden nr 34

5 24 pecial den amerikanka räntan änka ett varv till. Annika Winth: Det håller jag inte riktigt med om. Förra gången var det en likviditetkri, då var det centralbankerna uppgift, det var de om hade verktygen och möjligheterna. Den här gången är det inte likviditeten om är problemet, än å länge i alla fall, utan det är en kuldkri. Då är det politikerna om har anvaret. Vi tror inte på politikerna, för de har inte lyckat bevia ig hittill, de kommer inte till kott förrän det med jämna mellanrum är för ent. Då itter man fat med eländet. Frågan är om de gör de långiktiga trukturella förändringar om behöv i tid. Men några har lyckat, om Tykland, Sverige och Baltikum, andra länder kanke ockå kan lycka? Annika Winth: Det vi har ett från USA hittill har inte varit ärkilt uppmuntrande. Men det vi har ett enate dagarna är glädjande att ECB köper å mycket i italienka och panka tatpapper. Att Frankrike tidigarelägger och att Italien kommer med nya planer är förtå jätteviktigt. Men det är för att kniven tryck å hårt mot trupen att det inte går att vänta längre. Johan Thorén: Jag tycker att förra finankrien inte var någon finankri Det politika ytemet har inte fungerat i en rad länder. Man kan bli förkräckt när USA inte klarar av att fatta vettiga belut för in nation. JOHAN THORÉN det var en politik kri. Detta är ingen kuldkri det är en politik kri. Det politika ytemet har inte fungerat i en rad länder. Det är egentligen ett underkännande och man kan bli förkräckt när USA, om är ett av de länder i världen om har högt utbildade politiker, inte klarar av att fatta vettiga belut för in nation utan er till in egen poitionering i det politika pelet. Hur er det ut i USA om fem år, är kulderna lika tora? Simon Blecher: Man får inte glömma bort att å kuldatt om vätvärlden är i dag har den aldrig varit förut. Men det har heller aldrig varit å finaniellt tarka bolag. Den politika möjlighet det ger ka inte underkatta. Det är ganka uppenbart att lycka man höja katter för företag, ärkilt för företag om inte kan flytta, kan problemen rätta till. I USA verkar detta vara politikt omöjligt. Men i Europa kan katter och annat harmoniera och inte bara lå på konumenterna. Jag är förvånad att ingen politiker en har förökt, jag tycker inte att det kräv vänterpolitiker för det utan vem om helt borde fatta det. Tony Ugrina: Men är det inte å att om man tar USA om exempel, med kulder på 14,6 biljoner dollar ( miljarder kronor), om de bara gör det om de äger att de ka göra med Medicare, Medicaid och Social Securitie, de har deltater om nätan är bankrutta, de har penionåtaganden om inte är med i balanräkningarna, då tror jag att de om fem år ligger på 20 biljoner dollar i kulder. Om ytterligare fem år, om de fortätter på det här påret, är kulderna kanke 25 biljoner. Då är frågan hur man ka ta ig ur det här. Och varet är alltid inflation. Överbelånade tater löer alltid problemet med inflation eller devalvering. Annika Winth: Det är det om marknaden äger jut nu. Men om vi äger att vi får rätt att vi får en långam tillväxt men ändå en återhämtning då kommer marknaden att byta foku igen. Så funkar marknaden. Vi har pratat obalaner och kulder i många år, ibland fokuerar man på det och ibland på tillväxt. Affärvärlden nr auguti 2011

6 pecial 25 Bakgrund: Finandepar- Tony Ugrina: Det finn forkning om viar att övertiger tatkulden 100 procent av BNP å tenderar man att få en minkning av BNP med 1 procent per år. Räntemarknaden kan ockå acceptera en kuld på över 100 procent under en lång tid, men plötligt å händer något, en nedgradering eller märre bankkri i Europa, och då kan det gå väldigt fort. Annika Winth: Skillnaden mellan Europa och USA är att USA har in dollar och kan trycka nya pengar. Det kan inte Europa. Målar man upp ett kräckcenario att kulderna ökar mer och mer å ka man tänka på att det finn en motpart om lånar ut. Någontan börjar Kina vikta om och ändra i in portfölj och det är där ker pö om pö. Kina vinner inte heller på att världen går in i en receion och gör därför inget dramatikt. Erik Nielen: Jag tror att det finn en tor rebalaneringakt kvar att göra i världen och det är relationen mellan vätvärlden och Kina. Valutan i Kina gör att bolagen inte kommit upp till amma konkurrennivå om vi är vana vid i vätvärlden, om Atla Copco och SKF. Därför måte Kina kriva upp valutan mot framför allt den amerikanka dollarn. Då kan vätvärlden åter börja kapa jobb på hemmaplan i tället för i Aien. Kärnan i problemet är att vi måte göra o av med kulderna, och det kan vi inte göra om vi inte kapar jobb om i in tur kapar intäkter om omätt i konumtion och konjunkturuppgång. I USA har det inte kapat ett enda arbettillfälle under de enate tio åren. Erik Nielen: Kärnan blir att utveckla erviceektorn i vätvärlden. Det är det vi är bra på. Det är viktigt att poängtera att Ålder: 43 år. de arbettillfällen om har kapat i Aien faktikt har bidragit till att Nordea. den globala konjunkturbilden har varit å tark tementet. under många år. Så globalieringen är ett mynt med två idor det gäller bara att pela det rätt. Är ommaren vaga bolag. makroiffror tecken på Annika Winth Poition: Chefekonom Köptip: Bolag med tarka balanräkningar. Säljtip: Högt kuldatta tillfällig avmattning eller är det redan dag för lågkonjunktur? Simon Blecher: Jag är inte äker på att vi har haft en högkonjunktur. Det kanke narare har varit en timulanledd uppgång. Vi krachade och edan hade vi maiva ränteänkningar och timulaner. Om konjunkturuppgången redan är lut å är det den kortate hittill. Men jorden går inte under, utan vi hittar en normaliering. Det är för mycket övervinter på ina håll i ytemet, de cyklika bolagen har fortfarande höga marginaler. Bolagen har varit kickliga på att kära i kotnaderna och å kom timulanerna, efterfrågan kom i gång och det blev en hävtång. Nu är det Erik Nielen Ålder: 33 år. Poition: Cheftrateg Handelbanken. på väg att normaliera, kotnader för allt från löner till råvaror går upp och å kanke det blir lite lägre BNP-tillväxt än vad alla hade trott. Problemet är att analytikerna har extrapolerat vinterna ett par tre år framåt med gigantika ökningar. Annika Winth: Sverige gick in i en högkonjunktur i början av 2011, men den var väldigt kort. Närmate tiden kommer vi att vara i något om er ut om en lågkonjunktur. För de tora beparingarna påverkar konumenterna i många länder och gör att det blir lägre tillväxt. Man pratar om the new normal, att vätvärlden ka växa långammare det tror jag att vi får leva med i ganka många år. Men det behöver inte betyda att bören går dåligt under hela den rean. På något ätt måte man hantera kuldproblemen. Tony Ugrina: Som jag er det finn det bara en löning. Antingen någon Bakgrund: SEB, Carnegie. Köptip: Henne & Mauritz. Säljtip: AP Möller Maerk. form av euro-bond eller någon form av fikal union. Men då får tyvärr Tykland bära hundhuvudet och finaniera reten av Europa. Som EU är uppbyggt går det inte att inflatera bort problemen. Annika Winth: Tykland har å andra idan gynnat av att andra nationer befunnit ig på fallrepet. Tykarna är nog beredda att betala, även om jag inte är helt äker på att det blir en euro-bond. Jag tror att de toppar in mer pengar i tabilitetfonden och jag tror att det kommer behöva mycket mer kapital. Merkel och Sarkozy talar även om tram amordning av finanpolitiken inom eurozonen. Johan Thorén: Från politikt håll är det för mycket inveterat i hela EMU-projektet, därför kan man inte präcka det. Ännu. Man kämpar ett tag till. Sen får man e hur opinionen blir i de olika länderna. Annika Winth: Då är den törta utmaningen för politikerna att på ett pedagogikt ätt förklara att det här vider, men det är nödvändigt. Hur tror ni att Rikbanken agerar i fråga om räntan framöver? Simon Blecher: De gör ingenting. Jag tror att räntan förblir oförändrad och vi får inte en änkning i år. Annika Winth: En änkning av räntan är inpriad. Det är ett tort gap mellan vad marknaden väntar ig och vad Rikbanken räntebana indikerar. Stefan Ingve uttalande i finanutkottet om att inget har hänt kapar tor förvirring på marknaden om vad Rikbanken egentligen menar. Vår bedömning är trot det att Rikbanken ligger till reten av året. För att vi ka få en änkning kräv att vi får en gemenam aktion mellan olika centralbanker. Det vill äga att ituationen blir väldigt mycket värre. Var är Rikbanken reporänta om ett år? Simon Blecher: Runt dagen nivåer. De ka ju ändå bekämpa inflation. Annika Winth: Jag tror de har höjt någon gång, men ganka marginellt. Vad händer med råvaruprierna? 24 auguti 2011 Affärvärlden nr 34

7 26 pecial Poition: Kapitalförvaltare Ability Aet Mana- Simon Blecher: Vi väntar på att råvaruprierna faller. Jag hoppa att tåloch kopparprierna raar och att oljan kommer ner. Det betyder att vi blir av med en del av problemen för företagen. Men kommer det inte tror jag att det blir jobbigt. Då är det tagflation. Erik Nielen: Det vore mycket poitivt om matprierna faller. För de påverkar konumtionen i tredje världen och deutom börjar det påverka Ålder: 36 år. konumtiontrenderna i vätvärlden. Jag tror gement. att konumtionen är nyckeln till en konjunkturåterhämtning och för att företagen och bören Invetor, Tele 2. ka må bra på lång ikt. Vad äger ni om värderingen av bören? Säljtip: Erik Nielen: Bören räknar i dagläget implicit att vinterna ka ned 25 procent från toppen. I en receion brukar vinterna falla med 45 till 100 procent. Bören dikonterar en trög konjunktur men inte en receion. Får vi en trög konjunktur å är uppidan på bören begränad. Får vi en receion är nedidan betydande. Så det behöv draghjälp. Simon Blecher: Tittar man på rullande pe-tal på OMX å handla bören till gånger vinten, vilket betyder att marknaden tror att vinterna ka falla. Men blir det oförändrade vinter eller lite högre är bören jättebillig, och kulle vinterna mot förmodan tiga är det extremt billigt. En ak ka man komma ihåg Stockholmbören betår av mycket annat än verktad. H&M, Ericon, banker, operatörer är bolag där jag inte tror vinterna faller. Jag tror de venka torbankerna höjer vinterna. Det gör att en tor del av bören inte behöver gå ned vid en receion. Tittar vi på direktavkatningen handlar det om 4 procent, mot 1,98 procent för en tioårig tatobligation. Även om via bolag lopar utdelning tror jag ändå många ligger kvar på 4 5 procent. Johan Thorén: Det gäller att hitta guldkornen. Via aktier har fallit enormt. Jag tror att vi har ett par månader av tark bör och man kanke ka vara med då. Tony Ugrina Bakgrund: SEB, Dunro. Köptip: Henne & Mauritz, Får vi e några trukturaffärer? Simon Blecher: Det blir en del utköp. Problemet är att äljarna har helt andra förväntningar. Säg att du har en aktie om kotade 50 kronor, å faller den till 20 och det kommer ett bud på 30 kronor. Trot att det är 50 procent premie äger huvudägaren: Kuren var preci i 50 kronor å jag äljer inte. Men det kan bli utköp där huvudägaren är med. Electrolux kan vara ett ådant cae, Securita ett annat. Erik Nielen: Till dea kan man lägga läkemedelbolagen. Atra Zeneca har gått kräftgång i många år och handla till p/e 6. Med enorma kaaflöden och väldigt tark balanräkning. Preci om i förra finankrien måte det vara väldigt lockande att göra trukturaffärer till dagen värderingar. Simon Blecher: Men det bäta är att göra tvärtom: att lyfta ut varje läkemedel i bolagen och kalla dem för Diamyd eller Active å att varje bolag kan vara värt, äg, fem miljarder kronor vardera. Det är helt jukt. Om ett projekt ligger i ett mindre läkemedelbolag är det värt 150 gånger möjlig vint om tio år men om det ligger i Atra är det inte värt någonting. Tony Ugrina: Skog kan vara intreant för trukturaffärer. Billerud är ett företag om jag funderat på och läkemedel på p/e 6 låter intreant. Simon Blecher: Skog är något om alla längtat efter. Nu har vi UPM-affären om utlöer aktivitet och flera venka bolag vill ockå vara med. En annan ektor om blivit väldigt attraktiv är Johan Thorén Ålder: 43 år. Poition: vd Strand Kapitalförvaltning, förvaltare Strand Småbolagfond. Bakgrund: UD, Catella Kapitalförvaltning. Köptip: Elekta, Gunnebo, Hexpol. Säljtip: Konumentberoende detaljhandelföretag. fatighetbolag, med 5 6 procent i avkatning. Vore jag Skandia eller något penionbolag med väldigt långa cykler kulle jag reonera å här: Jag har ingen aning om hur bören går, räntemarknaden känn om en jättebubbla, då kan jag köpa en fatighet om ger fyra procent och om deutom är inflationkyddad efterom det finn hyreregleringar i innertaden. Simon Blecher: Sedan tror jag att mycket ka till för att de ka våga köpa ett börbolag. Det har varit en del köp i centrala Stockholm för kronor per kvadratmeter enate tiden. Omräknat betyder det 4 5 procent i avkatning. För den om inte behöver låna är det ett väldigt attraktivt alternativ till räntebärande placeringar. Men det är tortäder det handlar om, för du vill inte itta med hyrerik. Du vill inte ha fatigheter i Boden eller Nybro, där du är borta om pizzerian lägger ner. Någon drömaffär ni vill e? Erik Nielen: Jag kulle vilja att via torbolag profilerar ig tydligare. Så att aktieägarna kan få en tydligare bild av vad de äger. ABB är ett exempel. Simon Blecher: ABB kulle kunna köpa Alfa Laval. Det är inte helt främmande. Det vore roligt om Skanka gjorde en ny Drott. Det är mycket foku på USA och bygg men Skanka har ett fatighetbetånd på 20 miljarder kronor ockå om kulle bli bören törta fatighetbolag efter Fabege. Givet dagen ränteituation tror jag det kulle betala ig. Simon Blecher: En ita affär om det nackat om i evigheter vore om SCA knoppar av eller äljer förpackningar för att växa inom hygienområdet. Johan Thorén: Jag är orolig för att det ka bli en del utköp av måbolag från bören å den dränera på riktigt fina bolag. Vilka är era bäta aktietip? Simon Blecher: Invetor, Concentric och Atrium Ljungberggruppen. Affärvärlden nr auguti 2011

8 pecial 27 Invetor del för att det är hög rabatt, procent, och del för att de underliggande bolagen kommer att gå bra, vinter plocka fram i portföljbolagen och utdelningen håll hög. Det känn tryggt att äga med rabatten. Atrium Ljungberg är ingen rik, värderingen är låg och de äger bra fatigheter i Sickla, PUB och Farta cent rum. Concentric tror jag på. Ska man äga något verktadbolag är det denna välkötta del av Haldex. Blir konjunkturen bättre än vi pår här är aktien billig och blir det dålig konjunktur tror jag att Concentric blir uppköpt. Några äljvärda bolag, Simon? Simon Blecher: Jag är rädd för kuldatta bolag. SSAB är ett ådant med nettokulder på miljarder kronor och lika tora tillgångar om goodwill. Kapp-Ahl är ett annat, då är det bättre att komma in efter emiionen. Jag tror att båda de här bolagen behöver göra nyemiion. Men båda kulle ockå kunna vara med i en trukturaffär. Erik Nielen: Jag gillar bolag om har tor kaa, låg kuld och en affärmodell om i hög grad är immun mot den kuldneddragning om jag tror ker under kommande år. Deutom gillar jag aktier där portföljförvaltare är underviktade, för då finn det potential för flöden in, och en ådan aktie är H&M. Där tycker jag man kan förvänta ig en tadig tillväxt runt om i världen de kommande åren. Det är extremt välkött, har inga kulder och en enorm kaa. Erik Nielen: Sedan tycker jag att man ka vara föriktig med aktier i bolag om kräver att den lutliga efterfrågan tiger tack vare en konjunkturuppgång, en ådan branch är rederier. Ta Norden törta rederi, AP Möller Maerk. Det tror jag är vårt att pela på efterom tillväxten i den globala handeln är på väg att matta av, oavett om Kina tillväxt blir 6 eller 8 procent. Man ka föröka köpa när andra har panik. Två dagar kurröreler motvarar en hel åravkatning, det tror jag många är nöjda med. Tony Ugrina Annika Winth: Jag gillar bolag med tarka balanräkningar. Tony Ugrina: Tele 2, H&M och Invetor tarka bolag, höga intäkter, tarka kaaflöden och balanräkningar med låga kulder. Sedan vill jag lägga till att man ka föröka köpa när andra har panik. Två dagar kurröreler motvarar en hel åravkatning, det tror jag många är nöjda med. Johan Thorén: Titta på management. För om det blir riktigt tuffa tider framöver gäller det att e på hur de har klarat tidigare kritider. Två av bören bäta vd:ar är Per Borgvall i Gunnebo och Georg Bruntam i Hexpol, om har ett fantatikt track-record. Plu att det är ett av de lägt värderade bolagen. Och Elekta om är både exponerat mot emerging market och hyggligt konjunkturtabilt. Några du undviker? Johan Thorén: Konumentberoende företag i detaljhandeln, de kommer att ha en fortatt tuff period. n 24 auguti 2011 Affärvärlden nr 34