Likabehandlingsplan för

Transkript

1 Likabehandlingsplan för FRISKOLAN KRONOBERGSHED

2 Styrelsens ställningstagande till likabehandlingsplanen Styrelsen, som är huvudman för Friskolan Kronobergshed, har läst och förstår arbetet med likabehandlingsplanen. I diskrimineringslagen och skollagen står det att rektorn för skolan är skyldig att upprätta en plan, som ska förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Följande likabehandlingsplan har utarbetats tillsammans med personal, elever och föräldrar. Syftet med planen är att förebygga och behandla alla former av eventuellt kränkande behandling på Friskolan Kronobergshed. I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet står följande: Alla som arbetar i skolan skall i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhandlingssätt. Friskolan Kronobergsheds vision Skolans vision är att alla, elever och personal, ska känna sig engagerade och delaktiga i skolans samtliga aktiviteter. Alla ska ta ansvar för sitt eget lärande. Skolan ska var en skola med glädje och upplevelser för alla sinnen. Alla ska få lära sig på sitt eget sätt och utifrån sina egna förutsättningar Vi vill vara en skola där alla bryr sig om varandra och respekterar sig själv och andra. Definitioner Diskrimineringslagen finns för att skydda elever mot att skolor på osaklig grund behandlar en elev sämre än andra elever. I diskrimineringslagen skiljer man på direkt diskriminering, indirekt diskriminering och trakasserier. Direkt diskriminering: att direkt diskriminera menas att ett barn eller en elev missgynnas i förhållande till andra. Det kan ha ett samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, könöverskridande identitet eller uttryck samt funktionshinder. Ett exempel på direkt diskriminering är om huvudmannen för till exempel en skola nekar en elev tillträde till en viss utbildning på grund av att hon eller han har en viss sexuell läggning. Indirekt diskriminering: att indirekt diskriminera menas att ett barn eller en elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn eller en elev med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller viss funktionshinder. Ett exempel på indirekt diskriminering kan vara att ett barn eller en elev missgynnas genom att till synes neutrala regler tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt. Trakasserier: att trakassera innebär ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller

3 uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Mobbning: Kränkningar där någon eller några upprepar en negativ handling och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan individ skada eller obehag. Rasism: Rasism definieras av Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet som en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet och en uppfattning om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper som gör det motiverat att dela in dessa i mer eller mindre värda. Den folkgrupp som betraktar sig som en mer värdig ras anser sig ha rätt att förtrycka, utnyttja eller kontrollera andra. Rasism kan utryckas både fysiskt och verbalt, till exempel i nedsättande kommentarer, hot eller våld. Sexuella trakasserier: Innefattar kränkningar som anspelar på kön och sexualitet. Detta kan innebära tafsningar, blottning, glåpord och ryktesspridning m.m. Främlingsfientlighet: Känslor som i varierande styrka innebär ovilja, rädsla inför eller hat gentemot andra etniska grupper. Homofobi: Med homofobi menas kränkningar som anknyter till en persons homo, bi eller transexuella läggning och som speglar stark motvilja eller förakt för homosexualitet och homosexuella. Homofobi kan uttryckas både fysiskt och verbalt, till exempel i nedsättande kommentarer, hot eller våld. Kartläggning nulägesananlys Varje läsår börjar med ett värdegrundsarbete där alla på hela skolan medverkar och utarbetar trivselregler för alla på skolan. Personalen ansvarar för att gå igenom de regler som bestäms, med samtliga elever. Föräldrar får informationen, vid läsårets första föräldramöte, om var likabehandlingsplanen kan tillhandahållas, i personalrummet samt på skolans hemsida. Samtidigt diskuteras skolans regler och föräldrarna ges möjlighet att framföra sina synpunkter. Rektorn sammanställer synpunkterna, från föräldrarna, som sedan ligger till grund för arbetet med målen för likabehandlingsplanen. Vid det arbetet är samtliga i personalen delaktiga. Alla elever får hem ett veckobrev där personal skrivit ner vad som vi gjort under skolveckan. Eleven kan i sin egen utvärdering i slutet på veckan skriva hur arbetet har fungerat för dem själva, både positivt och negativt. Föräldrarna kan via mail, telefonkontakt eller direktkontakt delge personalen synpunkter på skolans arbete, fortlöpande under läsåret. I slutet på varje termin får föräldrar och barn svara på varsin enkät på hur arbetet på skolan har fungerat under terminen. De flesta av eleverna på Friskolan Kronobergshed, åker skolbuss till skolan. Det är rektorns ansvar att ha en återkommande dialog med bussbolaget för att veta hur detta fungerar. Ett rastvakts och bussvaktsschema upprättas vid läsårsstart.

4 En trivselenkät genomförs med samtliga årskurser i samband med höstens utvecklingssamtal. Elevens mentor ansvarar för genomförandet av enkäten. Vid höstens utvecklingssamtal diskuteras bl a elevens trivselenkät. Rektorn ansvarar för att enkäterna sammanställs och att resultatet redovisas. En mobbingenkät genomförs 2 ggr varje år. Varje höst och vår har personalen, tillsammans med skolsköterskan, elevvårdskonferens där man diskuterar varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att dokumentation sker. För att ge eleverna trygga raster har vi ett rastvaktssystem som är fördelat på pedagogerna och övrig personal. Det finns alltid minst två vuxna ute på varje rast. Rastvakternas erfarenheter rapporteras till rektorn. Vi har återkommande kompissamtal, minst två gånger/månad, då vi diskuterar i smågrupper hur allt fungerar på skolan. Efter dessa tänker vi igenom vad som behöver åtgärdas och vi har då märkt vilka platser på skolan/skolgården som vi behöver ha extra tillsyn på (där risken för trakasserier mm är större). Skolrådsmöten med samtliga elever sker minst 2 ggr/månad. De dokumenteras. Vi har utarbetat en samtalsmall för att underlätta genomförande och dokumentation av olika typer av konflikter på skolan. Dessa arkiveras. Tomma blanketter finns i personalarbetsrummet. Främjande arbete Alla vuxna ska sätta tydliga gränser. Detta gör vi genom att agera i enlighet med de regler som vi har kommit överens om som ska gälla på vår skola. Alla på vår skola ska genast: ingripa och bryta olämpligt mönster markera allvaret för de som gör fel stötta utsatta Alla har en skyldighet att vid minsta misstanke om mobbning/trakasserier/kränkningar anmäla detta till rektorn. Det är rektorn som har det yttersta ansvaret och ska därför informeras om de fall som personalen behandlar. Förebyggande arbete på Friskolan Kronobergshed Vi arbetar förebyggande för ett tryggt och öppet klimat på skolan genom ett övergripande förhållningssätt.

5 Alla, både elever och personal ska bidra till ett gott arbetsklimat på skolan. Detta gör vi genom att vid varje läsårsstart lyfta fram och klargöra regler och förhållningssätt som gäller på Friskolan Kronobergshed. Fokus läggs på värdegrundsfrågor och den sociala samvaron. Alla vuxna är förebilder och måste medvetet agera utifrån det. Inga svordomar eller kränkande kommentarer accepteras och alla vuxna måste hjälpas åt att alltid säga ifrån om man hör något sådant. Personal, föräldrar och elever tar tillsammans fram de regler som ska gälla på skolan. Vid inskolning av nya elever ansvarar personalen för att de blir visade runt på skolan och dess utemiljö. För att ytterligare låta eleverna få chansen att lära känna varandra har vi ett faddersystem. De äldre eleverna på skolan har de yngre eleverna som fadderbarn. Detta bidrar till en ökad gemenskap och ger de yngre barnen en större trygghet på skolan. För att öka gemenskapen och låta eleverna lära känna varandra, dels i klassen men även över klassgränserna, så utvecklar vi hela tiden arbetslagets samarbete. Exempel på detta är att vi arbetar med gemensamma arbetsområden, friluftsdagar och vårt miljöarbete i olika grupper. Hemlig vän. Varje elev får dra en lapp. Läraren har skrivit upp alla elevernas namn på lappar. Den elevens namn som man drar skall eleven vara extra snäll mot under t ex en vecka utan att direkt avslöja sig. Vid slutet av perioden får man gissa vem de tror har varit deras hemliga kompis. Hemliga kompisar är ytterligare ett sätt att göra eleverna medveta om varandra. De lär sig att bry sig om, att ta hänsyn, ge varandra beröm etc. Barnen får göra massage på varandra varje vecka. Det ska vara olika par varje gång, så att man vågar röra vid alla på ett positivt sätt. För att hjälpa eleverna att bygga upp sitt självförtroende låter vi eleverna skriva lappar och brev med positiva ord till varandra. Alla människor är bra på något och genom att säga detta till dem så stärks deras självtillit. Massage och avslappning. Att låta eleverna ge varandra massage skapar förtroende och tillit till varandra. På dörrarna till varje klassrum sitter en plastad A4 sida där vi skrivit upp olika saker man kan göra under skoldagen för att göra någon annan glad. Innan man går in på morgonen ska man välja ut en sak som man ska göra denna dag. Det kan t ex vara att ge någon en kram, berömma någon för något som den gjort, hjälpa någon med något mm. Faddrar. De äldre eleverna i årskurserna 3 5 har ansvar för de yngre eleverna vid olika tillfällen, till exempel vid utflykter, studiebesök och utomhusaktiviteter på skolan, men även vid tillfällen när vi har pyssel mm i skolan. Inför överlämnandet av nya elever som ska börja på skolan sker samtal med både föräldrar och den personal som överlämnar eleven. När en elev slutar sin skolgång på skolan sker det ett överlämningssamtal till mottagande skola.

6 Åtgärdande rutiner Då en kränkande/trakasserande behandling har ägt rum på Friskolan Kronobergshed är rektorn den sammankallande parten mellan alla länkar. Elev elev: Vid mindre incidenter mellan elever ingriper den personal som finns i närheten. Vid allvarligare och/eller återkommande kränkningar: Arbetslaget utreder och gör nödvändiga åtgärder. Föräldrar till alla inblandade informeras. Pedagogerna samtalar om händelsen för att vara mera observanta och kunna skärpa bevakningen. Rektor ansvarar för att dokumentation görs. När ovanstående åtgärder inte är tillräckliga: Pedagogerna samtalar med den utsatta eleven samt dennes kamrater för kartläggning. Föräldrar, till samtliga inblandade, kontaktas och informeras om nuläget. Nödvändiga åtgärder görs i samverkan med arbetslaget och föräldrarna. Uppföljningssamtal sker efter 2 3 dagar och därefter informeras föräldrarna igen. Rektor ansvarar för att dokumentation görs. Vuxen elev: Om en elev blir kränkt av någon vuxen tar eleven snarast kontakt med någon ur personalen, skolsköterskan eller rektor. Rektorn utreder och gör en kartläggning av det som hänt. Samtal med den vuxne respektive eleven görs var för sig. Styrelsen har samtal med den vuxne som kränkt eleven och informerar om det oacceptabla beteendet. Föräldrarna informeras. Rektor ansvarar för att dokumentation görs. Dokumentation/uppföljning Omedelbart när en misstanke om kränkning uppstår skall åtgärderna dokumenteras. Dokumentationen kan ske genom minnesanteckningar, protokoll från elevvårdskonferens eller åtgärdsprogram. Dokumentation över samtal skall göras med samtalsmallar, för dels den kränkte eleven och dels för den/de elev/elever som kränker. Rektor ansvarar för att dokumentationen sker och att den förvaras i arkiv. Behandling sköts av rektor och lärare. Rektor och pedagoger avgör i varje enskilt fall, vilka som är mest lämpade att arbeta med ärendet.

7 Kontinuerliga samtal sker med de berörda. Om kränkningarna fortsätter efter insatta åtgärder kan detta leda till anmälning till socialtjänsten, polisen eller BEO. Vision I våra gemensamt framtagna trivselregler framgår det att vi på Friskolan Kronobergshed använder oss av ett vårdat språk. Detta innebär att vi inte använder oss av varken svordomar eller könsord. Karläggning och nulägesanalys Utifrån höstens föräldramöte och våra gemensamt utarbetade regler har vi utarbetat följande prioriterade mål inför läsåret. Personalen och föräldrarna tog under mötet upp ett önskemål om att eleverna skulle använda ett mer vårdat språk eftersom vi under slutet av vårterminen och början av hösten upplevt en ökning av svordomar. Mål för vårterminen 2010 Alla elever ska använda ett vårdat språk Konkreta åtgärder Vid en gemensam storsamling, efter höstlovet, informerades eleverna om vilka våra gemensamma regler är och alla eleverna fick tumma på att de skulle följa reglerna. Även föräldrar och personal har fått tumma på detta. Vi har tre tavlor med reglerna och tumavtrycken uppsatta på olika ställen på skolan, för att de ska synas och göra alla påminda om vad som gäller. En av reglerna är att vi ska använda ett vårdat språk. Drama och praktiska övningar om språkbruk görs. Eleverna får bl a diskutera i grupper vilka ord som är okej och vilka som inte får användas. Då en elev använder ovårdat språk vid upprepade tillfällen kontaktas föräldrarna. Uppföljning och utvärdering Vid vårterminens utvecklingssamtal sker uppföljning av respektive elevs språkbruk. Om ingen förbättring skett under vårterminen kommer arbetet att fortgå under höstterminen 2010.

8 Datum.. Anmälningsblankett för Friskolan Kronobergshed Dokumentation för hantering av kränkande behandling Vem/vilka har anmält fallet?... Vem är utsatt och vad är orsaken?... Vem/vilka utsätter?... Beskriv situationen kort:... Vilka ur personalstyrkan ska hantera ärendet?... Datum för samtal med den utsatta eleven Datum för samtal med andra berörda. Föräldrar är informerade om samtalen: Ja Nej Elevens namn:.. Datum:.. Signatur:.. Elevens namn:.. Datum:.. Signatur:.. Uppföljning kommer att ske: Datum.