Kursbeskrivning. Sociala relationer i förskolan

Transkript

1 1 (12) Kursbeskrivning (Preliminär) Sociala relationer i förskolan 7,5 hp, grundläggande, helfart Kurskod: UB209A Höstterminen 2015 Kursansvarig/examinat or Ingrid Olsson ingrid.olsson@buv.su.se Kursadministratör Nicole Wickman nicole.wickman@buv.su.se Lärare Rosie Jacobsson (Grupp 2 och 4) rosie.jacobsson@buv.su.se Suzanne Kriström Alonzo (Grupp 1, 3 och 5) suzanne.kristrom.alonzo@buv.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (12) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Registrering Registrering sker före kursstart enligt instruktion i välkomstbrev. Vänligen kontakta kursadministratör vid eventuella frågor kring registrering. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB209A. Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - analysera hur föreställningar om normalitet och avvikelse konstrueras i relation till ålder, kön, sexualitet, etnicitet, klass, funktionshinder samt hur dessa föreställningar kan påverka pedagoger och barn, - reflektera över barns perspektiv samt över faktorer som är gynnsamma för att skapa ett hållbart socialt klimat för lärande samt - diskutera förskolors och pedagogers arbete med värdegrund och likabehandling samt problematisera hur arbetet mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbning kan utvecklas. Kursens upplägg Kursen är uppbyggd i huvudsak kring föreläsningar, seminarier och grupparbeten. I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo. Arbete i studiegrupper. Studenterna delas in i studiegrupper vid första seminarietillfället. Läraren delar in studenterna. Under kursens gång ska varje studiegrupp arbeta med ett grupparbete. Det arbetet är inte lärarlett och sker förslagsvis de tider som finns schemalagda för detta. Om alla i studiegruppen kan byta tid går det bra att lägga arbetet andra tider. Detta arbete ingår i Seminarieuppgifter och avslutas med en presentation vid seminarium 5. Uppgiften för studiegruppen är att ni vid varje tillfälle diskuterar innehållet i undervisningen dittills. Förslagsvis genom att sammanfatta det ni uppfattar är viktigt innehåll och diskutera vad ni tror att den kunskapen betyder för arbete i förskola. Era diskussioner dokumenterar ni genom fortlöpande gemensamma minnesanteckningar för varje studiegrupp. Vid seminarium5

3 3 (12) gör sedan varje studiegrupp en presentation som bygger på processen under veckorna och som fokuserar sociala relationer i förskolan. Obligatorisk närvaro De tillfällen som kallas Seminarier i schemat är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktion i denna kursbeskrivning. Vid frånvaro över 45% av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Studenten kontaktar kursadministratör för detta. Examinationer och uppgifter Kursen examineras genom EXA1 Seminarieuppgifter 2,5 hp, som bedöms enligt betygsskala G-U samt EXA2 Individuell skrivning 5 hp, som bedöms enligt betygsskala A-F. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. Kontrollera det regelbundet, även efter kursens start. Litteratur Information om litteratur finns i bilaga till kursplanen på kurshemsidan. De vetenskapliga artiklarna som ingår i kursen har du tillgång till elektroniskt genom Stockholms universitetsbibliotek. Vänligen kontakta i första hand biblioteket vid frågor kring hur du får tillgång till dessa. Innehåll Vänligen se schemat för datum, tider och lokaler. Där inte annat anges är läraren seminarieläraren för din grupp (se första sidan av denna kursbeskrivning). INTRODUKTION TILL KURSEN OCH ÄMNET Seminarium 1: Introduktion till kursen och ämnet Innehåll: Information om ämnet barn- och ungdomsvetenskap samt information om och diskussion kring kursens innehåll och upplägg, examinationsuppgifter, betygskriterier och grupparbeten.

4 4 (12) TEMA 1: BARNS PERSPEKTIV OCH INFLYTANDE Föreläsning 1: Barns perspektiv och rättigheter Lärare: Ingrid Olsson (alla grupper). Innehåll: Barns perspektiv, inflytande och rättigheter presenteras och problematiseras utifrån forskning och samhälleliga beslut. Studiegruppsarbete 1: Innehåll: a) Diskutera litteraturen av Engdahl och av Markström och Halldén, gärna också Föreläsning 1. Förslagsvis genom att sammanfatta det ni uppfattar är viktigt innehåll, varför ni tycker att det är viktigt och vad ni tror att den kunskapen betyder för förskollärares arbete. Fokusera gärna på frågor som: Hur kan förskollärare arbeta för att öka barns inflytande och delaktighet? Vad säger artikeln om relationer mellan barn eller mellan barn och vuxna? Vad tycker ni verkar fungera bra eller mindre bra? Vad står i litteraturen om detta? Alla studenter i gruppen ska vara beredda på att sammanfatta er diskussion i en mindre grupp med andra studenter. Formulera också tre diskussionsfrågor kring barns perspektiv som kan diskuteras vid Seminarium 2 (dvs studiegruppen formulerar tre frågor sammanlagt). Ta med dem till seminariet. b) Lovande exempel på barns delaktighet egna erfarenheter: Berätta för varandra om egna exempel av situationer där barn har fått (eller inte fått) vara delaktiga och där pedagoger har tagit del av barns perspektiv. Hjälps sedan åt med att analysera detta utifrån kurslitteratur och föreläsningen/tidigare undervisning. T ex: Vad gjorde pedagogerna? Hur kunde de ha gjort annorlunda? Hur påverkade det barnen? Sammanfatta studiegruppens diskussion och slutsatser. Varje student ska kunna presentera sammanfattningen under ca 5 minuter för en grupp av andra studenter och seminarieläraren vid Seminarium 2. Seminarium 2: Diskussion kring barns perspektiv, inflytande och rättigheter Innehåll: Redovisande uppgift och diskussion kring barns perspektiv, barnperspektiv, inflytande och delaktighet grundat i kurslitteraturen. Seminariet förbereds i studiegruppen. Litteratur för Tema 1: Aronsson, K. (2012). Barnperspektiv: Att avläsa barns utsatthet. LOCUS, 24 (1-2), (18 s.) Engdahl. I. (2012). Doing friendship during the second year of life in a Swedish preschool. European Early Childhood Education Research Journal, 20(1), Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter (UD Info). Stockholm: Regeringskansliet. (80 s.). Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 1-2, (Obs! Det är denna artikel som tillkommer, se information om detta i bilagan med kurslitteratur) MacNaughton, G. & Smith, K. (2009). Children s right in early childhood. I M. J. Kehily. An Introduction to Childhood Studies. (ss ). New York: Open University Press.

5 5 (12) Markström, A.-M. & Halldén, G. (2009). Children s Strategies for Agency in Preschool. Children & Society, 23, Woodhead, M. (2009). Childhood studies. Past, present and future. I M. J. Kehily. An Introduction to Childhood Studies (ss ). New York: Open University Press. TEMA 2: MOBBNING OCH TRAKASSERIER Föreläsning 2: Att förebygga mobbning och trakasserier Föreläsare: Ingrid Engdahl (alla grupper). Innehåll: Föreläsningen behandlar att bedriva ett förebyggande och åtgärdande arbete mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Studiegruppsarbete 2: Förbered Seminarium 4 genom att tillsammans analysera en likabehandlingsplan (likabehandlingsplan till seminarium finns på Mondo). Använd kurslitteratur och gärna också föreläsningar och seminarier för att analysera likabehandlingsplanen. Till exempel tar skolverkstexterna upp sådant som bör kunna vara användbart. Tänk också gärna på hur barns perspektiv och normkritik kan användas för likabehandlingsplanen. Varje student ska ha med sig minnesanteckningar från er analys till Seminarium 4 och vara beredd att redovisa vilken del av litteraturen ni utgår från och vad det innebär för den aktuella likabehandlingsplanen för en mindre grupp av andra studenter och seminarieläraren. Seminarium 3: Att förebygga mobbning och trakasserier i förskola. Innehåll: Seminariet behandlar mobbning och trakasserier. Kurslitteratur, Skolverkets rapporter, likabehandlingsplaner och skönlitteratur diskutera och analyseras i relation till förskolans uppdrag. Seminariet förbereds i studiegruppen (likabehandlingsplan) och genom att enskilt läsa skönlitteraturen, se nedan, och förbereda en redovisning av det (det senare görs inte i studiegruppen). Litteratur för Tema 2: Engdahl, I. (2014). Att vara i en grupp av likar. Förskoletidningen, 1, (8 s.) Frånberg, G.-M. & Wrethander, M. (2011). Mobbning en social konstruktion. Lund: Studentlitteratur. (123 s.) Gustafsson, L. (2011). Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur. (188s.) Persson, S. (2012). Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. (Finns tillgänglig som elektronisk resurs, 35 s). Skolverket (2012). Allmänna råd och kommentarer. För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. Hämtad 15 november 2012 från (55 s.) Skönlitteratur att läsa till Seminarium 3: Varje student läser två böcker, antingen två av nedanstående böcker (valfritt vilka av dem) eller en av nedanstående böcker och en annan skönlitterär bok riktad till barn i förskoleåldern (valfritt vilken).

6 6 (12) Pricken (1945) av Margret Ray. En klassiker som fortfarande säljer. Det var en gång nio små kaniner. Åtta av dem såg ut som alla andra i familjen, men den nionde... Den nionde var alldeles olik! Han hade bruna prickar på hela kroppen och blå ögon. Tänk om morfar inte kunde tycka om honom, han som trodde att kaniner måste se ut på ett visst sätt. Stackars, stackars lilla Pricken! Men när Pricken ger sig ut i stora världen upptäcker han att det finns fler som är olika. Ensam Mullvad på scen (2012) av Ulf Nilsson och Eva Eriksson. Blygt mästerverk av Ulf Nilsson och Eva Eriksson Aldrig någonsin är världen hemskare än när man är rädd för att göra bort sig inför en massa människor! Men ibland måste man våga, om inte annat för någon annans skull. Jag älskar Manne (2012) av Pija Lindenbaum. Triangeldrama i sandlådan. Starka känslor svallar när tre killar kämpar om varandras uppmärksamhet i sandlådan. Det finns mycket man kan gilla när det gäller Manne: Hans mormor, hans hink, hans burriga hår. Ja, till och med hans geggamoja! Men när "killen" dyker upp, då blir det inte lika roligt. Manne vill ju bara leka med "killen". Fyra hönor och en tupp (2004) av Lena och Olof Landström. På en hönsgård bor fyra hönor och en liten tupp. Tuppen bryr sig inte alls om hönorna, han är helt upptagen med sitt viktiga projekt. Men hönorna tycker att tuppens matplats är så stor och deras matplatser så små. Vi kan inte ha det såhär, vi måste göra något, säger hönorna. Vi vill dela rättvist. Det är en gris på dagis (2012) av Johanna Thydell. Det är en gris på dagis är en humoristisk, poetisk och lagom verklighetstrogen berättelse med knorr. Grisen står i sin hage och tittar på barnen som leker långt därborta på dagis. Grisen är ensam, han vill också vara med. Han gräver och gräver och... Uppgiften är att analysera böckerna med hjälp av minst tre titlar ur kurslitteraturen (utöver de skönlitterära böckerna). Till exempel: Vilket innehåll i kurslitteraturen ser ni exempel på i boken? Hur kan boken förstås/tolkas med hjälp av kurslitteraturen? Hur kan boken förstås på olika sätt beroende på vad ni som läsare fokuserar? Vad tror ni boken kan bidra med för barn i förskolan? TEMA 3: MÅNGFALD, NORMALITET OCH AVVIKELSE Föreläsning 3: Mångfald, normalitet och avvikelse Lärare: Suzanne Kriström Alonzo (alla grupper). Innehåll: Föreläsningen presenterar och problematiserar forskning och praktik kring mångfald, föreställningar om normalitet och avvikelse. Studiegruppsarbete 3: Diskutera Bromseth och Darj, Skolverket och gärna också Föreläsning 2. Förslagsvis genom att sammanfatta det ni uppfattar är viktigt innehåll och diskutera vad ni tror att den kunskapen betyder för förskollärares arbete med sociala relationer i förskolan. Studiegruppen formulerar tillsammans två diskussionsfrågor att ta med till seminariet. Seminarium 4: Diskussion kring mångfald, normalitet och avvikelse Innehåll: Seminariet behandlar mångfald, normalitet och avvikelse bland annat utifrån kurslitteraturen. Litteratur för Tema 3:

7 7 (12) Bromseth, J., & Darj, F. (Red.) (2010). Normkritisk pedagogik: Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskaps skriftserie. (270 s.) Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter (UD Info). Stockholm: Regeringskansliet. (Återkommer från tema 1, 80 s.) Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier. (Rapport 326). Stockholm: Skolverket. Hämtad 15 november 2012 från (120 s.) SLUTSATSER KRING KURSENS INNEHÅLL Studiegruppsarbete 4: Förbered seminarium 5. Seminarium 5: Redovisning av arbete i studiegrupper. Innehåll: Vid detta seminarium redovisas arbetet i studiegrupperna. Mer instruktioner ges senast vid seminarium 4. INLÄMNING AV INDIVIDUELL SKRIVNING Den individuella skrivningen lämnas in i kursens Mondosida i Turn-it-in senast den 2 december Vänligen kontakta kursadministratör eller support för it vid Stockholms universitet vid eventuella problem med tillgång till Mondo. Skrivningen ska granskas i turn-itin (lägg in den som ett enda dokument och sparat i ett format som accepteras av turn-it-in såsom pdf eller vanlig word-fil). Det är tyvärr inte tillåtet att lämna in på andra sätt såsom t ex per e-post. Skrivningen bedöms inom 15 arbetsdagar och respons från seminarieläraren läggs i din inlämningsmapp. Examination Obligatorisk närvaro Seminarierna är obligatoriska, se ovan. Frånvaro upp till 45% kan kompenseras genom skriftliga inlämningsuppgifter. Dessa lämnar du in i samma dokument som din hemskrivning. Du lägger detta sist i dokumentet och anger vilket/vilka seminarier som du kompenserar frånvaro för. Frånvaro från seminarium 1 kompenseras genom att du väljer ut något område som kursen berört, sammanfattar vad du har lärt dig om det och varför du tycker att det är relevant för läraryrket (ca 1 A4-sida). Vid frånvaro från seminarium 5 kontaktar du seminarieläraren för inlämningsuppgift. Frånvaro från övriga seminarier (seminarium 2, 3 och 4) kompletteras genom att sammanfatta innehållet och beskriva dina reflektioner kring den litteratur som behandlas vid seminarierna, omfattning ca 1 sida per hel bok, 1/2 sida per del av bok (om bara en del av boken ingår) och 1/2 sida per artikel. Seminarieuppgifter 2,5 hp Seminarierna är examinerande och kräver ett förberett och aktivt deltagande (se ovan).

8 8 (12) Individuell skrivning 5 hp Texten i hemskrivningen struktureras på följande sätt: 1. Försättssida med ditt namn och personnummer, kursens namn, termin och vem som är din seminarielärare. 2. Beskriv och jämför/kritiskt granska hur kurslitteraturen beskriver: a) barns perspektiv b) kränkningar och mobbning Börja med att redogöra för vad begreppen kan innebära utifrån kurslitteraturen. Jämför/kritiskt granska sedan om begreppen definieras på olika sätt i olika texter eller om definitionerna är samstämmiga samt granska vad de skriver (t ex om de tar upp samma och/eller olika saker? Blir olika saker viktiga beroende på vilken litteratur du använder? Vilken betydelse har det som står för förskollärares uppdrag?) Sammanlagt ca 3 sidor. 3. Analysera/diskutera en likabehandlingsplan med hjälp av den obligatoriska kurslitteraturen. Ett tips är att se till vad de tar upp som är bra, mindre bra, borde finnas med men saknas, finns med o dy och motivera varför du tycker det med kurslitteraturen. Den likabehandlingsplan som du ska analysera finns på Mondo senast två veckor innan kursens slut. Använd minst 3 titlar ur den obligatoriska kurslitteraturen. Ca 2 sidor. 4. Reflektera över hur förskollärares arbete med förskolans värdegrundsarbete skulle kunna utvecklas inom ramen för förskolans styrdokument. Relatera texten till kurslitteraturen (ca 1 sida). 5. Referenser. Hemskrivningen ska vara minst 4 och max 7 sidor, exklusive referenser och försättsblad, typsnitt Times New Roman, 12 punkter, 1 ½ radavstånd. Referenser skrivs enligt APA-systemet. En manual finns på hemsidan. Om du använder citat ska dessa vara korta och följas av sidhänvisning. Observera att vi vill att ni även anger sidhänvisningar vid referat och hänvisningar, dvs. även när det inte är direkta citat. Den individuella skrivningen lämnas in senast den 2 december i kursens Mondosida i Turn-itin (vänligen kontakta kursadministratör vid eventuella problem med tillgång till Mondo), se ovan. Ditt betyg finns inrapporterat i Ladok senast 15 arbetsdagar efter kursens slut och din lärare skickar en skriftlig bedömning till dig per e-post. Vid frågor kring Ladok vänligen kontakta kursadministratör. Läraren för din grupp meddelar dig när din examination är bedömd.

9 9 (12) Omexamination Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Detta görs per e-post till seminarieläraren (obs! inte i mondo). Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Nästkommande omexamination äger rum den 15 januari Efter det erbjuds ytterligare ett omexaminationstillfälle den 4 mars Omexaminationer lämnas in i på kursens mondosida i en egen mapp. Meddela också per e-post att du önskar omexamineras till den seminarielärare du hade på kursen senast samma dag som du lämnar in omexaminationen i mondo. Uppgiften är samma som till ordinarie examination med undantaget att studenten ska använda en annan likabehandlingsplan, dvs inte samma likabehandlingsplan som vid seminariet eller vid tidigare examinationstillfälle. Studenten söker själv en likabehandlingsplan och anger vilken (t ex skola, år, titel) i inlämningsuppgiften. För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett examinationstillfälle erbjuds även den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Omexaminationer efter innevarande termin: Efter höstterminen 2015 ges möjlighet till omexamination en gång per termin. Vänligen kontakta kursadministratör vid frågor om detta. Inlämning av examinationsuppgift görs senast den 31/1 resp. 31/8 varje år (kursadministratören upplyser de som anmäler sig om eventuella ändringar av rutinen). Inlämningen görs i mondo, vänligen observera att det inte är på kursens nuvarande mondosida utan på en egen mondosida för omexaminationer, kontakta kursadministratör vid frågor om tillgång till denna. Det är inte heller möjligt att lämna in per e-post. Studenten anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör den 15/1 och den 15/8 per e-post. Uppgiften är samma som till ordinarie examination den termin som studenten gick kursen med undantaget att studenten ska använda en annan likabehandlingsplan (inte samma som vid seminariet eller ordinarie examinationstillfälle). Studenten söker själv en likabehandlingsplan och anger vilken (t ex förskola, år, titel) i inlämningsuppgiften. Betyg och betygskriterier Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden G respektive E på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på EXA2 blir även slutbetyg på kursen.

10 10 (12) EXA1 Seminarieuppgifter 2,5 hp G. Godkänd: Förberett och aktivt deltagit i seminarier. Underkänd: Ej varit förberedd eller ej varit aktiv eller ej deltagit i examinerade seminarier. EXA2 Individuell skriftlig uppgift 5 hp A. Utmärkt: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en fördjupad och självständig kritisk granskning av begreppsdefinitionerna, en analys av en likabehandlingsplan med tydlig utgångspunkt i kurslitteraturen samt en fördjupad reflektion över hur lärares arbete med skolans värdegrundsarbete kan utvecklas med ett flertal referenser till kurslitteratur. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan nämnvärda brister. B. Mycket bra: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en fördjupad och kritisk granskning av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en likabehandlingsplan med tydlig utgångspunkt i kurslitteraturen samt en fördjupad reflektion över hur lärares arbete med skolans värdegrundsarbete kan utvecklas med ett flertal referenser till kurslitteratur. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan nämnvärda brister. C. Bra: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en kritisk granskning av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en likabehandlingsplan med stöd i kurslitteraturen samt en reflektion över hur lärares arbete med skolans värdegrundsarbete kan utvecklas med ett flertal referenser till kurslitteratur. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. D. Tillfredställande: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en jämförelse av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en likabehandlingsplan med stöd i kurslitteraturen, samt en reflektion kring hur lärarens arbete med skolans värdegrundsarbete kan utvecklas med några referenser till kurslitteratur. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. E. Tillräckligt: Tillräckligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en jämförelse av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en likabehandlingsplan med stöd i begreppen samt en reflektion kring hur lärares arbete med skolans värdegrundsarbete kan utvecklas med några referenser till kurslitteratur. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. Fx. Otillräckligt: Den individuella skrivningen är otillräckligt genomförd och måste kompletteras. Texten är bristande på någon eller några av följande punkter: För kortfattad. Kopplingen till kurslitteraturen är för svag. Beskrivningar och/eller definitioner samt jämförelser av begrepp är för otydliga. Likabehandlingsplanen diskuteras inte med utgångspunkt i kurslitteraturen. En reflektion saknas över hur lärares arbete med värdegrundsarbete kan utvecklas. Brister i referenshantering och/eller språkhantering. F. Helt otillräckligt: Se Fx, med skillnaden att den individuella skrivningen i detta fall inte bedöms som möjlig att komplettera utan måste göras om. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller

11 11 (12) hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga studentexaminationer i kursen eller via stickprov. När studenter lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från deras sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentkår Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer

12 12 (12) information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.