Journalistikens grunder Kompendium baserat på djupintervjuer och litteraturstudier kring journalistik och dess grunder.

Transkript

1 Journalistikens grunder Kompendium baserat på djupintervjuer och litteraturstudier kring journalistik och dess grunder Umeå Universitet Isabell Elfving 0

2 Innehåll 1. Journalistikens grunder s Karaktärsdrag och egenskaper hos en journalist s Journalistiska riktlinjer s Journalistiska metoden s.2 2. Intervjua och intervjuteknik s.2 3. Tv journalistik s Dramaturgi s.4 4. Mediemönster och medievanor s.5 5. Skrivande journalistik och tidningsbegrepp s.6 6. Källor s.7

3 1 Journalistikens grunder För att få grundläggande kunskaper om journalistik behöver man först och främst förstå begreppet journalistik och dess innebörd. Journalist är inte en skyddad titel till skillnad från exempelvis läkare och advokater, och det är inte enbart en reporter som går under namnet utan det inkluderar såväl fotografer som redigerare. Yrken som exempelvis informatörer är nära besläktat med journalister men skillnaden dem emellan är journalistens självständighet (Häger 2009, 14). Idag har yrket en hög status och kräver akademisk utbildning, men för hundra år sedan såg förutsättningarna annorlunda ut, då arbetets status var väldigt låg. Under talet när tv och radio gjorde revolution som yrket förändrades statusmässigt. Att arbeta som journalist innebär att man samlar in fakta ofta kring nutida händelser, så kallade nyheter. Men även att man bearbetar sitt innehåll och sedan sprider det via medier såsom tv, radio, internet och tidningar. Att skriva journalistik är inte enkom för underhållning utan även för att förmedla kunskap (Häger 2009, 23) vilket innebär att man ger människor den information de behöver för att vara fria och självbestämmande. Journalistik ett väldigt brett begrepp. Men för mig är det att granska makten, att förklara, förenkla och förmedla. (Ljung Inger, programledare och reporter på Go kväll, 2013) 1.1 Karaktärsdrag och egenskaper hos en journalist Att arbeta som journalist är ett fartfyllt och föränderligt arbete men inte ett yrke för alla. För att trivas med sin roll kräver yrket följande av yrkesutövaren (Häger 2009, 16-21). Ständig nyhetstörst. Förståelse över vad är det som sker, vad som är aktuellt just nu och var har redan berättats. Men samtidigt krävs stort tålamod då de största nyheterna sällan uppdagas över en natt. Vara ett steg före och komma med egna idéer, försöka vara först på plats och först med nyheterna. Journalist yrket lämnar man sällan på kontoret utan kan ses som en livsstil. Initiativtagande och inte känna rädsla för att smutsa ner sig. Våga åka ut till platser och prata med människor. Alla nyheter har inte lyckligt slut, utan man måste såväl kunna reda ut obehagliga historier, och kanske främst ställa otäcka frågor. Noggrannhet och goda språk/skriv kunskaper. Att kunna skriva korrekta texter inom en tidsram. Ivrig på att upptäcka och utveckla, samt att brinna för att lära och lära ut. Engagemang och objektivitet i balans. Förmedla vad som händer är journalistens roll, det är inte dess uppgift att döma och fånga bovar. För att bli en bra journalist behöver du vara mångsidig - för att vara så konkurrenskraftig som möjligt bör du klara av flera olika yrkesroller. Vara en bra lyssnare - för att kunna ställa bra följdfrågor till dina intervjupersoner och sist men inte minst. Otroligt nyfiken - för att vilja ta reda på vad som har hänt! (Karlsson Marilén, programledare och projektledare på Tv4 nyheterna Umeå, 2013) Nyfikenhet, framåtanda, vilja att avslöja och förklara. Underlättar också om man är social och vill ta kontakt med folk. Det är inget jobb för blyga typer. (Wiechel Karin, arbetsledare Västerbottensnytt SVT, 2013) 1

4 1.2 Journalistiska riktlinjer Utöver ovanstående egenskaper och kunskaper så beskrivs även ett antal riktlinjer som bör fullföljas i arbetet med journalistik (Häger 2009, 23-24). Journalistikens främsta löfte är sanningen Lojaliteten ligger först till medborgaren Dess innersta natur är att verifiera Yrkestagaren måste vara oberoende och obunden av dem de övervakar Vara en självständig undersökare av makten Måste sörja för en plats för diskussion och för allmän kritik Vad som är viktigt måste framställas intressant och relevant Nyheter måste hållas objektiva och mångsidiga, samt ge dem rimliga proportioner Journalisten är skyldig att agera utifrån sitt personliga samvete Medmänniskor har såväl rättigheter som förpliktelser vad gäller nyheter 1.3 Journalistiska metoden För att arbeta fram en attraktiv nyhet eller ett reportage finns en journalistisk metod som stöd (Häger 2009, 123). Den beskriver arbetsflödet i en kronologisk ordning för att underlätta arbetet, och poängterar vikten av ett grundligt research arbete. 1. Finn en sakkunnig och opartisk person som kan ge bakgrund och beskriva problematiken. 2. Vad finns redan skrivet? Hur kan jag tillföra något? 3. Sök efter originaldokument och eventuella tillhörande uppdateringar. 4. Boka möte och intervjua de inblandade personerna. 5. Intervjua den ansvarige i fallet. 2 Intervjua och intervjuteknik Hur skriver man bra frågor? Det är en fråga som varje journalist måste kunna svara på, då dess arbete i stort omfång går ut på att hålla intervjuer. En grundregel är att aldrig ställa frågor som kan besvaras med ett ja eller nej, utan alltid använda sig utav öppna frågor. Berättelser och förklaringar är vad journalisten eftersöker och med öppna frågor ger man den intervjuade personer utrymme, medan journalisten kan lyssna och formulera följdfrågor med hjälp av nyckelorden vad, hur och varför (Häger 2009, 183). Exempel: När du blev befordrad till VD, hur var känslan? Otrolig värme och glädje överröste min kropp, men samtidigt lite tvivel.. Tvivel säger du, varför tror du denna känsla kom? Tvivlade på min egen kunskap och kompetens Vad tror du är orsaken till det? 2

5 Utöver att hålla sina frågor öppna bör man i största mån undvika dubbelfrågor. Med detta menas frågor som innehåller två frågor. Då ger man utrymme för den intervjuade att svara på den enklaste frågan. Exempel: Hur känns det att få silver när du var en sekund från guldet, är du inte alls glad? Jo jag är glad Man bör som journalist också undvika laddade ord samt undvika överdrifter då detta kan stöta den intervjuade personen. Exempel: Det måste vara en enorm besvikelse att din far ljög? Nej, inte enorm och han ljög inte... Andra goda tips inför en intervju är att planera sin intervju i kronologisk ordning då det är det självklara sättet för någon att berätta ett händelseförlopp. Man ska hålla sina frågor korta och konkreta och fokus skall ligga på vad man vill få ut av intervjun. Två avslutande frågor som varje journalist behöver är frågan Hur då och tystnad. Frågan hur då kan ställas i de flesta sammanhang och tystnad kan vara vad som krävs för att få ut det sista ur en fråga. Vi människor ogillar tystnad och blir lätt obekväma när det uppstår tystnader mellan obekanta människor, och detta kan du som journalist dra nytta utav (Häger 2009, 185). För en god intervju ska du vara väl förberedd och försök ställa frågor som ger ett så brett och uttömmande svar som möjligt. Visa att du är intresserad av vad den du intervjuar har att berätta och ta god tid på dig. Kom i håg att du gör intervjun för de som ska läsa, höra eller se den. Inte för dig själv! (Edlund Roland, Redaktör Västerbottens Kuriren, 2013) Att utföra sin intervju i direktsändning kräver ytterligare kunskaper. Dels bör man innan intervjun informera den intervjuade vilka ämnen som kommer tas upp så båda parter har tid att förbereda sig på bästa sätt. Innan en intervju i direktsändning bör alla frågor utanför intervjun vara besvarade som exempel vart ska jag hålla blicken och vad är tidsramen?. Men viktigast som journalist i direktsändning är att ha en klar bild av vad man vill få ut av intervjun, vilka är huvudfrågorna samt att försöka få en lugn och harmonisk miljö med den intervjuade (Gratte 2007, 64). När jag är på en intervjuplats som sker i direktsändning så försöker jag alltid lugna ner "offret om jag märker att hon eller han är nervös. jag försöker att utstråla att det inte är någon "big deal", då brukar dem ge väldigt bra och raka svar. Detta gäller såklart folk som inte intervjuas så ofta, dem som är vana att bli intervjuade hinner man knappt säga hej till innan dem sagt exakt det man vill få svar på och försvinner där ifrån. (Oldstam Roberth, Medieproducent 2013) Läs på läs på läs på. Förbered dig så mycket det bara går. Är det en intervju som ska sändas direkt, öva med en redaktör innan, försök sätta dig in i vad personen kommer att säga och öva dig på att ställa relevanta. följdfrågor. Lyssna och var lugn, känn dig trygg i att du vet vart du vill komma med intervjun. Låt dig inte skrämmas av maktspråk. I vissa fall är det bra att prata 3

6 mycket med intervjupersonen innan, men det kan också vara väldigt bra att träffas först när det är dags. Det beror på läget, och det ingår också i förberedelserna att veta vilket som är bäst. (Ljung Inger, programledare och reporter på Go kväll, 2013) 3 Tv journalistik När man besitter kunskapen om journalistik och dess innebörd så finns det en rad olika kanaler att producera sitt material på. Vill man producera sitt material i tidningar, på internet eller arbeta inom radio och tv? Arbetet i sig ser olika ut beroende på vart och hur du väljer att presentera ditt innehåll. Att arbete inom tv kräver sin journalist, en skrivande journalist berättar sin historia via ord, markerar vad den själv tycker är viktigt via en ingress och lämnar visualiseringen till läsaren. En tv journalist ska inte bara berätta en historia, utan även ge tittaren bilderna till (Gratte 2007, 7-8). Men framför allt är den stora skillnaden mellan skrivande journalistik och tv journalistik uppbyggnaden. När man skriver en text vill man direkt fånga läsaren och bygger ofta upp sin text med att inleda med det viktigaste för att sedan låta texten smalna av mot slutet. I tv journalistik vill du fånga tittaren, men samtidigt spara så mycket information till slutet för att inte tappa tittare. En konst för en tv journalist är att låta bilderna tala. Man behöver inte berätta allt som sker för det ser tittarna. Tv är inte det bästa mediet vad gäller förmedla fakta då ögat dominerar örat (Gratte 2007, 16). Med detta menas att tv journalistiks vinnande koncept är att förmedla känslor via bilderna. Får tittaren sina känslor berörda ökar även hur mycket den minns från vad som sagts, och ibland behövs heller inga ord. Väldigt gripande bilder beskriver mer än hundra ord. Att grunda sitt arbete på känslor och förmedla budskap genom det utförs i tre steg när det gäller tv arbete. Först behöver man fascinera tittaren och ge dem en upplevelse. När man fångat tittarens intresse ska man försöka få tittaren att förstå, således att informera. För att slutligen knyta igen säcken och identifiera och få tittaren att känna sig delaktig (Gratte 2007, 21). Får du samtliga tre delar med i ditt inslag så har du lyckats med din produktion. Att arbeta som tv journalist idag är inte desamma som för tio år sedan. Kraven är betydligt större idag på bred kunskap och fler kompetenser en just bara tv journalistik. En videoreporter idag kan exempelvis stå för både redigering och filmning. Det ställs större krav på den enskilda journalisten att göra fler moment än tidigare. En del reportrar på TV både filmar och klipper sitt material själva, de ska också skriva texter till webben utöver att spela in ett TV-inslag. (Lindfors Maria, journalist på Plus Svt, 2013) 3.1 Dramaturgi Att planera och utföra ett bra tv inslag handlar om dramaturgi, hur man väljer att bygga upp sin historia. Hur ska man låta sitt material samspela vad bland annat gäller intervjuer, bilder, fakta, ljud och effekter är frågor man bör besvara (Gratte 2007, 37). Ett inslags uppbyggnad ska följa en röd tråd och kan beskrivas med den dramaturgiska kurvan som innefattar följande hållpunkter: 1. Påa: Vad programledaren säger innan start. Ska locka tittare. 2. Anslag: Det första tittaren möts av bör vara en bild på reportern och gärna med ett dramatiskt utlåtande för att fånga tittaren. 3. Fördjupning: Gör en presentation av ämnet. 4

7 4. Point of no return: Tittaren ska i detta läge vara så intresserad att det inte finns några alternativ till att sluta följa programmet. 5. Information: När du fängslat tittaren kan den tyngre informationen presenteras. 6. Konfliktupptrappning: Höj spänningen! 7. Klimax: Höjdpunkten av historien. 8. Avtoning: Låt historien få sitt slut. 9. Summering: Summera vad som precis berättats för att skapa en helhet. 10. Ava: Programledarens ansvar efter ett inslag, en ytterligare avtoning eller summering. Följer du ovanstående punkter kan du under arbetets gång ställa dig frågan, vart är jag i kurvan? Vad bör komma här näst? Hur går jag vidare? Har jag glömt någon viktig punkt? 4 Mediemönster och medievanor Att arbeta med tv innebär att arbeta i en föränderlig värld. Hur människor använder medier idag till skillnad från hundra år sedan är en revolutionerande förändring. Det senaste årtiondet har en mycket stor förändring skett, nämligen internet skedde mer än hälften av all mediekonsumtion på internet (Gratte 2007, 28) vilket gjort att tv journalistiken har förändrats markant. Blir något tråkigt på tv byter vi kanal, således har vi idag betydligt snabbare klipp och bilder än tidigare. Det har tillkommit fler kanaler där journalistisk kan publiceras, såsom webb och det går mycket snabbare att publicera exempelvis en nyhet. Läsarna får viktig information i tidigt skede. Det är en positiv förändring, en negativ förändring är att färre människor än tidigare vill betala för bra journalistik och det har tvingat många mediaföretag att spara pengar med risk att journalistiken inte kan hålla samma kvalitet som tidigare. (Edlund Roland, redaktör Västerbottens Kuriren, 2013) Hur framtiden ser ut vet vi inte, men att världen digitaliseras är ett faktum. Idag finns tv inte bara analogt utan även digitalt, och på internet och på mobiltelefoner. Jag har bara varit i mediebranschen i 1 år men jag ser ju bara under mitt år hur det området som jag jobbar med (webbteve) växer explosivt för varje dag. Jag har inte sett någon negativ trend än så länge, de är grymt att det är så lätt att skapa saker idag. Du kan starta en webbserie på Youtube med din mobil imorgon om du vill. (Oldstam Roberth, Medieproducent 2013) Idag är tv inte heller bara envägskommunikation, i och med att tv nu sänds över internet så har det öppnat för en tvåvägskommunikation, tittaren kan ofta direkt ställa frågor och kommentera ett inslag eller program (Gratte 2007, 93). Dagstidningar är idag mer skrivna som kvällstidningar med mer bilder och komprimerade artiklar och tv reportage består idag av betydligt kortare klipp i snabbare tempo, denna utveckling tycks komma från att mediemarknaden ökat så kraftigt och alla medier försöker utöka sin publik (Nygren 2013, 187). Innehållet i journalistiken har delvis förändrats sedan jag började jobba på 90-talet. Ibland betonar man mer än tidigare att det vi gör ska vara underhållande. Konkurrensen om publiken har ökat, i takt med att det har blivit fler Tv-kanaler, webbsidor, radiokanaler etc. Det har lett till att olika medier sneglar mer på varandra för att se vad som "fungerar". Vad drar läsare/tittare/lyssnare? En risk är att utbudet kan bli mindre varierat, det vill säga alla gör liknande saker. En fördel skulle kunna vara att vi tvingas bli snabbare på att hitta nya lösningar och idéer, eftersom vi vill bräcka konkurrenterna! (Lindfors Maria, journalist på Plus Svt, 2013) 5

8 Journalistiken idag är mer stressad än den var för 10 år sedan, man ska som enskild journalist göra allt mer, finnas på fler plattformar. Jobbar du på tidning så kanske du ändå ska sända radio eller TV via tidningens hemsida, samma sak om du jobbar med nyheter på TV, då ska du ändå skriva webbtexter som lika gärna skulle kunna platsa i en tidning. Det är numera mindre tid för grävande och undersökande journalistik (om man inte jobbar på en stor tidning eller ett stort TV- eller radioprogram) och allt mer tid läggs på att så fort som möjligt få ut det man har. Det är väl ganska negativt. Det positiva är nog att vi har allt fler hjälpmedel som får saker att gå snabbare, och att vi måste kunna fler saker - vilket leder till att vi inte måste stanna på ett och samma ställe hela livet. (Ljung Inger, programledare och reporter på Go kväll, 2013) 4 Skrivande journalistik och tidningsbegrepp Som journalist finns det ett antal begrepp man bör ha förståelse för, speciellt när du ska utforma ditt material. En text är indelad i Rubrik, ingress, brödtext och bildtext. Det är inte alltid författaren av en text som sätter rubriken, utan det har varit redigerarens uppgift men att författaren kommit med rubrikförslag. Idag är det allt vanligare att författaren av texten även skriver rubriken. Rubriken är det första läsaren möter och den bör inkludera det viktigaste i texten men även väcka intresse och göra så att läsaren direkt begriper innehållet. När man skriver en rubrik bör man undvika att överdriva eller använda laddade ord samt frågetecken och utropstecken (Häger 2009, 50). Efter rubriken skrivs en ingress och även den bör vara innehållsrik och fånga läsaren. Ingressen bör även svara på frågorna vem, var, när, hur och varför. Den bör även vara skriven på ett sådant sätt att läsaren fastnar i texten och vill läsa mera, att man utelämnar viktiga detaljer men att man sammanfattat kärnan i historien (Häger 2009, 56). En ingress kan skrivas på många olika vis beroende i viket sammanhang de skrivs och vad som ska berättas. Konfliktingress: En konflikt har övertaget av ingressen Punktingress: Ingress skriven i punkt form Faktaingress: Bygd och baserad på fakta Porträttingress: Presenterar karaktärsdrag som skapar intresse Sinnesladdad ingress: Ingress som bygger på sinnen. Läsaren känner, ser, hör, luktar och smakar på det som berättas. Kommenterande ingress: Bygger på vad journalisten tycker Sammanfattande ingress: Sammanfattar information från flera artiklar och skrifter. Historisk ingress: Skriven ur ett historiskt perspektiv. Känsloladdad ingress: Bygger på att påverka läsaren emotionellt, och fånga dess känslor. Efter ingressen kommer brödtexten och där pressenteras allt framtaget material i en löpande text. 6

9 Källor Edlund Roland, redaktör Västerbottens Kuriren, Intervju 11 oktober. Gratte Anders. Tv-dramaturgi i det lilla formatet: så arbetar en tv-journalist Studentliteratur. Häger Björn. En grundbok i journalistik Norstedts. Karlsson Marilén, programledare och projektledare på Tv4 nyheterna Umeå, Intervju 13 oktober. Lindfors Maria, journalist på Plus Svt, Intervju 10 oktober. Ljung Inger, programledare och reporter på Go kväll, Intervju 8 oktober. Nygren Gunnar och Wadbring Ingela. På väg mot medievärlden Studentliteratur. Oldstam Roberth, Medieproducent Intervju 12 november. Wiechel Karin, arbetsledare Västerbottensnytt SVT, Intervju 10 oktober 7