FÖRORD 1 ESBOSTRATEGIN MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 25. Översiktstabeller 32

Transkript

1

2 Innehåll FÖRORD 1 ESBOSTRATEGIN MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 25 Översiktstabeller 32 DRIFTSEKONOMIDELEN 37 1 Allmän förvaltning 39 2 Social- och hälsovårdssektorn 57 3 Bildningssektorn 99 4 Teknik- och miljösektorn 151 Affärsverket Lokalcentralen 177 Balansenheten Storåkern 189 Balansenheten Hagalund 195 Affärsverkssektorn 201 Affärsverket Esbo personaltjänster 213 Affärsverket Esbo ekonomitjänster 217 Affärsverket Esbo logistik 221 Affärsverket Västra Nylands räddningsverk 227 Affärsverket Esbo catering 235 Affärsverket Esbo fastighetstjänster 243 Affärsverket Esbo stadsteknik 249 RESULTATRÄKNINGSDELEN 255 INVESTERINGSDELEN 271 FINANSIERINGSDELEN 285 BILAGOR 289 (1 (Fullmäktiges beslut) 2 Budgetens bindande verkan och uppföljning samt anvisningar om tillämpning 3 Investeringar projektvis

3 1 Ekonomiplan Förord Esbo ordnar tjänster för en växande befolkning och skapar förutsättningar för tillväxt Esbo stad stödjer invånarnas möjligheter till ett gott liv och en livsmiljö av hög kvalitet. I det ingår välfungerande närtjänster av hög kvalitet, läroanstalter av hög standard, goda idrotts- och kulturtjänster samt flexibla och sporrande möjligheter för företagsamhet. Esbo växer snabbast av de stora städerna. Befolkningen ökar med över invånare per år till följd av födelseöverskott och invandring. Också antalet och den relativa andelen äldre ökar snabbt. Vi behöver nya lösningar och inkluderande servicemodeller genom vilka staden bereder sig för att befolkningen åldras och för att stödja barnfamiljer, ungdomar och invandrare. Som landets näst största stad och som en del av en omfattande nätverksbaserad metropol har Esbo ett särskilt stort ansvar för att främja näringslivets konkurrenskraft. Strukturförändringen inom datakommunikationsbranschen och dess inverkan på sysselsättningen beaktas i stadens näringspolitik. Vi bygger ett effektivt nätverksbaserat sätt att stödja tillkomsten av startupföretag samt näringslivets allmänna verksamhetsförutsättningar att växa och bli mer internationellt. Det här syns redan nu i att ett flertal företag har blivit framgångshistorier och i en stark tro på framtiden. Västmetron och byggandet av dess fortsättning samt utveckling av Hagalunds, Otnäs och Kägeluddens T3-område är viktiga investeringar i att stärka huvudstadsregionens och hela Finlands internationella konkurrenskraft. Stadens investeringsprogram under de kommande åren är av historiska dimensioner. I vår växande stad satsar vi starkt på basservicen för kommunborna samt på utvecklingen av omvärlden och trafikförbindelserna. Viktiga projekthelheter är programmet för ombyggnad av skolorna, byggande av Lärobackens skola, ombyggnad av Alberga simhall och ett nytt utomhusbad, Leva och bo-centren och Esbo sjukhus samt programmet för utveckling av Esbo centrum och byggandet av Storåkern. Espoon Asunnot Oy låter bygga cirka 300 nya hyresbostäder per år. Esbos styrka är en nätverksbaserad stadsstruktur med fem områdescentrum. Det tryggar en trivsam boendemiljö, där tjänster, natur och goda trafikförbindelser finns nära. Vi utvecklar alla områdescentrum på grundval av deras starka sidor. Stadens tjänster placeras främst invid spårvägsförbindelser och andra kollektivtrafikförbindelser. Lånestocken växer kontrollerat En betydande del av lokal- och infrabyggandet görs i balansräkningen för dotterbolag och regionala samarbetsorgan. År 2013 uppgår stadens investeringar till 243 miljoner euro och investeringar som görs via dottersamfunden uppgår till sammanlagt 193 miljoner euro. Till det kommer ytterligare Espoon Asunnot Oy:s produktionen av hyresbostäder, som finansieras med lån och betalas med hyresinkomster. Av baskommunens investeringar finansieras ungefär hälften med internt tillförda medel. Resten täcks genom att ta ur fonden för utveckling av basservicen samt genom lån och med statsandelar. Kapitalet i fonden för försäljningen av aktierna i energibolaget används inte, men användningen av den tidigare grundade fonden fortsätter under kommande år så att kapitalet används slut efter år Koncernens dotterbolag finansierar sina investeringar helt med lån. Koncernens lånestock växer år 2013 med sammanlagt 236 miljoner euro. Av det är cirka 42 miljoner euro ytterligare lån för baskommunen. Både koncernens och baskommunens lånestock kommer att öka kraftigt under åren 2014 och Lånebeloppet kommer trots allt att växa kontrollerat, då strukturen för stadens balansräkning beaktas.

4 2 Ekonomiplan Esbos tillväxt, nya tjänster och lokaler ökar också driftskostnaderna. Stadens verksamhetsutgifter växer med 4,1 procent år Stadens personalmängd ökar med cirka 150 personer. Ökningen gäller småbarnspedagogiken, undervisningen, äldreomsorgen samt familje- och socialservicen. År 2013 beräknas skatteinkomsterna uppgå till miljoner euro, dvs. 3,6 procent mer än år Skatteinkomstberäkningen har sänkts sedan förra våren som en följd av att den allmänna ekonomiska situationen har försvagats. Årsbidraget 2013 är cirka 105 miljoner euro. År 2013 beräknas räkenskapsperiodens resultat vara nära noll. Esbo kommer under nästa år att utvärdera sättet att organisera och producera tjänster. För fullmäktigeperioden utarbetas Esbostrategin Berättelsen om Esbo och det är meningen att man ska besluta om målen för fullmäktigeperioden under våren. En ekonomiskt stram omvärld förutsätter att staden förbättrar kostnadseffektiviteten och produktiviteten. Esbo utarbetar också en ekonomisk beredskapsplan för en tioårsperiod. Stadsdirektör Jukka Mäkelä

5 Esbostrategin ESBOSTRATEGIN Godkänd och justerad av stadsfullmäktige

6 Esbostrategin

7 Esbostrategin INLEDNING Esbostrategin utarbetades enligt en ny strategimodell. De främsta nyheterna är att strategin komprimerades och att styrkort för genomförandet infördes för sektorer och resultatenheter. Den nya strategimodellen ska förstärka Esbostrategins styreffekt och samtidigt ge rum för sektorernas och resultatenheternas strategiarbete. Genom strategiprocessen eftersträvas att Esbostrategin kan genomföras snabbt och enhetligt inom sektorerna, att styrkort och begrepp används enhetligt och att växelverkan på olika nivåer av organisationen ökar. Esbostrategin fokuserar på den försvagade ekonomiska situationen och den har karaktären av en överlevnadsstrategi. Arbetet på strategin inleddes vid fullmäktiges seminarium i januari Efter fullmäktiges seminarium fortgick beredningen som tjänstemannauppdrag och i stadsstyrelsens aftonskolor. Utkastet till strategi utvärderades vid fullmäktiges seminarium i maj. Fullmäktige godkände Esbostrategin den 7 september En delrevidering av strategin aktualiserades särskilt i fråga om fokusområdet Tjänsteförsörjning då fullmäktige den 14 december 2009 beslutade om principer och riktlinjer för tjänsteförsörjningen samt förnyandet av servicenätet och effektiviseringen av lokalförvaltningen. Fullmäktige beslutade om en justering av Esbostrategin Justeringen av Esbostrategin inriktas på det strategiska målet för fokusområdet Tjänsteförsörjning jämte fullmäktigeperiodens mål och 3.12., fokusområdet Personal, fullmäktigeperiodens mål 2.2 och fokusområdet En vital och konkurrenskraftig stad för hållbar utveckling, fullmäktigeperiodens mål 5.6., 5.9. och De resultatmål som anknyter till strategin godkänns separat årligen i samband med godkännandet av budgeten. STRATEGIBEGREPP I Esbos strategimodell används samma begrepp både i Esbostrategin och i sektorernas och resultatenheternas styrkort. I det följande presenteras de använda begreppen med definitioner. Den strategiska grunden utgörs av verksamhetsidén, värderingarna och visionen. Visionen visar riktningen i en omvärld i förändring. Visionen beskriver den framtid som staden vill gå mot och de strategiska avsikter staden gemensamt vill satsa på. Verksamhetsidén beskriver stadens (organisationens) grundläggande syfte. Verksamhetsidén är till sin natur bestående. Värderingarna utgör organisationskulturens fundament och ges högsta prioritet i stadens verksamhet. Värderingarna är till sin natur bestående. Strategin avser ett medvetet val av riktning i en omvärld som förändras. Strategin och dess innehåll bildas med hjälp av begreppen fokusområden, strategiska mål, fullmäktigeperiodens mål, mätare/utvärderingskriterier, resultatmål och avsikter. Fokusområden är strategiska områden enligt vilka de strategiska målen vinklas. Genom fokusområdena kan strategins balans utvärderas.

8 Esbostrategin Strategiska mål är långsiktiga (en strategiperiod) mål som härleds ur visionen och vilkas genomförande leder till att staden når visionen eller närmar sig den. Fullmäktigeperiodens mål måste absolut nås för att de strategiska målen och därigenom visionen ska kunna nås. Dessa mål ska gå att mäta eller utvärdera. Mätare/utvärderingskriterier är indikatorer för beskrivning av det aktuella läget. För fullmäktigeperiodens mål för varje sektor eller underlydande enhet definieras en eller vid behov flera mätare eller annat utvärderingskriterium. Resultatmål är operativa eller ekonomiska mål som uppställs av fullmäktige och genom vilka fullmäktigeperiodens mål konkretiseras. Målnivån uppställs årligen. Mål uppställs av sektorn eller en underställd enhet utöver resultatmålen. Dessa mål ska konkretisera fullmäktigeperiodens mål. Målnivån uppställs årligen. ESBOVISIONEN 2020 Esbo är en föregångare. Esbo är en bra plats för boende, lärande, arbete och företagarverksamhet. Esbo är en pluralistisk och mångkulturell stad med ett öppet och vitalt kulturklimat. Esbos historiska arv, dess omväxlande natur, närheten till havet, de trivsamma bostadsområdena och de goda förbindelserna borgar för en trygg stadsmiljö inom ramen för de individuella stadskärnorna. Esbo präglas av individuella aktörer och gemensamt ansvar. Esbo ger invånarna goda möjligheter att växa och utvecklas både fysiskt och psykiskt. Esbo erbjuder sina invånare kvalitetstjänster och ett stort utbud av olika fritidssysselsättningar. Esbo är som en del av huvudstadsregionen en internationellt förankrad stad med specialiserat kunnande i högteknologi, utbildning, kultur, idrott, forskning och innovationer. Esbo är en föregångare i fråga om att bekämpa klimatförändringen. ESBO STADS VERKSAMHETSIDÉ Esbo stad ger sina invånare möjligheter till en god livskvalitet och erbjuder företagen en internationellt konkurrenskraftig miljö utifrån principen om hållbar utveckling.

9 Esbostrategin ESBOS VÄRDERINGAR Kommunbor och kunder som utgångspunkt Kommunbor och kunder som utgångspunkt innebär att kundernas behov och mål ska respekteras i allt vi gör. Detta gäller såväl tjänster för kommunborna och andra kunder som interna tjänster inom organisationen. Samtidigt innebär det att vi tar hänsyn till upplysningar och synpunkter från våra klienter när vi utvecklar tjänster och annan verksamhet. Tolerans, medmänsklighet och jämställdhet Med tolerans och jämställdhet avser vi att vi respekterar varandras synsätt, att vi opartiskt lyssnar på olika åsikter, att vi främjar rättvist bemötande och jämställdhet mellan människor och jämlikhet mellan könen, och att vi har förståelse för olikheter i fråga om både individer och grupper. I toleransbegreppet inbegriper vi också en strävan att förstå och sammanjämka olika kulturer. Kreativitet och innovationsförmåga Med kreativitet och innovationsförmåga avser vi vilja att gå in för nya lösningar och att fortlöpande bedriva försöks-, utrednings- och utvecklingsverksamhet samt förmåga att snabbt ta till sig och lära in ny kunskap. Partnerskap och gemenskap Med partnerskap och gemenskap avser vi ett öppet samarbete och ett nätverks-baserat arbetssätt som ger alla parter utbyte samt mångsidiga sammanslutnings- och partnerskapsrelationer. Det innebär också att kunderna deltar som jämlika aktörer i planeringen och genomförandet av tjänsterna. Resultat och verkan Med resultat och verkan avser vi att vår verksamhet är effektiv, produktiv och resurssnål. Genom resultatinriktat arbete når vi önskad effekt. Resultatinriktning innebär att vi med framgång når de uppställda målen på olika nivåer. Tjänster och övrig verksamhet är kostnadseffektiva. Hållbar utveckling I allt vi gör tar vi hänsyn till principerna för hållbar utveckling. Vi gynnar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Social hållbarhet inbegriper vårdnad om det historiska och kulturella arvet och respekt för det kristna arvet och kulturell mångfald.

10 Esbostrategin FOKUSOMRÅDEN OCH STRATEGISKA MÅL Fokusområdena i Esbostrategin är en vital och konkurrenskraftig stad för hållbar utveckling, kunder och kommunbor, tjänsteförsörjning, personal och ekonomi. Bilden visar orsak och verkan mellan fokusområdena. Kunder och kommunbor Invånarna i Esbo tar aktivt och självständigt hand om sig själva, sina närstående och sin närmiljö. Kvaliteten på stadens tjänster förblir god på båda nationalspråken. En vital och konkurrenskraftig stad för hållbar utveckling Staden är internationellt attraktiv och Intressant. Kompetenta invånare och företag har fäste i Esbo. Tjänsteförsörjning Tjänsteförsörjningen och servicenätet utvecklas enligt konceptet för Målbild Staden har en kompetent personal som medverkar i utvecklingen, kan förnya sig och förbättrar produktiviteten. Ekonomi Personal Stadskoncernens ekonomiska balans är hållbar. Vision 2020: Esbo är en föregångare. Esbo är en bra plats för boende, lärande, arbete och företagarverksamhet. Esbostrategin Strategiska mål Varje fokusområde har ett strategiskt mål för fullmäktigeperioden. Strategins centrala innehåll utgörs av det produktivitetsprogram som fullmäktige godkände och av principerna och riktlinjerna för tjänsteförsörjningen och för omläggningen av servicenätet och effektivisering av lokalförvaltningen so fullmäktige godkände Vid utformningen av de åtgärder och objekt för utveckling som fastställs i samband med fullmäktigeperiodens mål beaktas sektorernas utkast till styrkort, produktivitets-programmet samt strategisamtalen mellan stadsdirektören och sektorernas ledningsgrupper. Fullmäktigeperiodens mål för sektorerna och resultatenheterna utformas med beaktande av Esbostrategins mål, fullmäktigeperiodens mål jämte där nämnda åtgärder och objekt för utveckling.

11 Esbostrategin EKONOMI Strategiskt mål: Stadskoncernens ekonomiska balans är hållbar. Fullmäktigeperiodens mål: 1.1. Stadens verksamhetsbidrag sjunker inte under 2009 års nivå Stadskoncernens kostnadseffektivitet och produktivitet ökar årligen med 2,5 procent och styckkostnaderna minskar på motsvarande sätt Med årsbidraget finansieras 60 procent av investeringarna Stadens lånestock är högst euro och koncernlånen högst euro per invånare Styrningen och förvaltningen av stadskoncernens verksamhet och ekonomi är effektiv. 2. PERSONAL Strategiskt mål: Staden har en kompetent personal som medverkar i utvecklingen, kan förnya sig och förbättrar produktiviteten. Fullmäktigeperiodens mål: 2.1. Ledarskapet och chefsarbetet håller hög nivå Personal- och kompetensstrukturen stöder utvecklingen av tjänsteförsörjningen och en effektiv tjänsteproduktion Staden tillämpar en modell för fortlöpande verksamhetsutveckling Personalens arbetshälsa är god och sjukfrånvaron har minskat Andelen personer med invandrarbakgrund bland personalen närmar sig andelen invandrarbefolkning i Esbo Staden erbjuder praktik och arbete på högskolenivå och andra stadiets nivå.

12 Esbostrategin TJÄNSTEFÖRSÖRJNING Strategiskt mål: Tjänsteförsörjningen och servicenätet utvecklas enligt konceptet för målbild Fullmäktigeperiodens mål: 3.1. Serviceutbudet utgör en proaktiv helhet som minskar skillnaderna i fråga om hälsa och välfärd, stöder kommunbornas egen aktivitet och ökar valfriheten Inom tjänsteförsörjningen används metoder som garanterar en ekonomisk, verkningsfull och energieffektiv verksamhet Tjänsteproduktionen och processerna utvecklas innovativt genom utökad användning av självbetjäning och e-tjänster Servicenätet planeras utifrån staden som helhet samt utifrån en indelning i närservice, lokal service, service för hela staden och regional service, med beaktande av språkgruppernas behov. Besluten bygger på utredningar om klimatkonsekvenserna för olika alternativ Staden avstår från oändamålsenliga enheter, och verksamheter sammanförs till större helheter med beaktande av klimatkonsekvenserna Tjänster för finska, svenska och andra språkgrupper kan placeras i gemensamma lokaler Tjänster produceras över kommungränserna Lokalförsörjningen planeras för bättre ekonomi, flexibilitet och energieffektivitet och möjligheter till samanvändning Förvaltnings- och servicelokalerna utnyttjas mer effektivt De interna tjänsterna inom stadskoncernen har effektiviserats betydligt Tjänsterna utvärderas med hjälp av kvalitets- och kundnöjdhetsmätare och lönsamhets- och produktivitetsmätare Inom tjänsteproduktionen och vid köp av tjänster uppmärksammas miljökriterier och en hållbar utveckling.

13 Esbostrategin KUNDER OCH KOMMUNBOR Strategiskt mål: Invånarna i Esbo tar aktivt och självständigt hand om sig själva, sina närstående och sin närmiljö. Kvaliteten på stadens tjänster förblir god på båda nationalspråken. Fullmäktigeperiodens mål: 4.1. Invånarna upplever att boendeområdena, samhällsgemenskapen och stadscentrumen är trygga Invånarna har fler möjligheter än tidigare att delta i utvecklingen av tjänster och närmiljö Välbefinnandet bland barn, unga och äldre har ökat Integreringen av invandrare är snabb och kompletterar boende-områdena, och sysselsättningsgraden för invandrare har ökat Invånarna sköter merparten av sina ärenden elektroniskt Invånarna är nöjda med de tjänster som staden anordnar. 5. EN VITAL OCH KONKURRENSKRAFTIG STAD FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Strategiskt mål: Staden är internationellt attraktiv och intressant. Kompetenta invånare och företag har fäste i Esbo. Fullmäktigeperiodens mål: 5.1. Universiteten och yrkeshögskolorna utgör ett enhetligt attraktivt campusnätverk för utländska studerande och forskare Otnäs, Kägeludden, Hagalund och Storåkern utvecklas som en mångsidig koncentration för vetenskap, konst, ekonomi och idrott samt som bostadsområden med trädgårdsstadskaraktär Innovationsmiljön i Otnäs producerar tillväxtorienterade företag och serviceinnovationer av världsklass Som en del av metropolområdet är staden en välkänd föregångare inom internationella nätverk och stadsregioner på grund av den attraktiva kombinationen av vetenskap, konst och ekonomi Målen i avsiktsförklaringen om bostads- och tomtutbud är uppfyllda.

14 Esbostrategin De kollektiva trafikförbindelserna till tjänstekoncentrationerna förbättras, kollektivtrafikens andel ökar och målen i avsikts-förklaringen om Helsingforsregionens trafiksystem är uppfyllda Stadens vitalitet har förstärkts genom en enhetlig stadsstruktur i enlighet med en hållbar utveckling Tillväxten inom företagsverksamheten har förstärkt stadens inkomstbas Servicen placeras i närheten av de stora kundströmmarna längs järnvägen, metron och andra viktiga kollektivtrafikleder Utsläppen av växthusgaser minskar årligen i enlighet med klimatstrategins mål.

15 13 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN DE EKONOMISKA UTSIKTERNA FÖR HELSINGFORSREGIONEN OCH ESBO Produktionen ökade 2011 i Helsingforsregionen med knappa 2 procent och i hela landet med 2,7 procent. Nedtrappningen under senare halvan av fjolåret fortgick i början av innevarande år: enligt förhandsberäkningarna ökade produktionen i januari juni inom Helsingforsregionen ca 1 procent jämfört med föregående år, dvs. samma takt som i hela landet. Produktionsnivån har inte nått 2008 års nivå i Helsingforsregionen och inte heller i hela landet. Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen är tudelad: industrins omsättning minskade föregående år och i början av i år på grund av problem inom datakommunikationsbranschen, men inom byggnationen och inom de flesta servicebranscher fortgick tillväxten stark till mitten av innevarande år. Den europeiska finanskrisen och den långsamma återhämtningen i USA:s ekonomi har ökat den ekonomiska osäkerheten. Färska ekonomiprognoser (FM, ETLA, Löntagarnas forskningsinstitut, PTT i september 2012) uppskattar ändringen i Finlands bruttonationalprodukt till -0,5 1 procent 2012 och 1 2 procent Konjunkturutsikterna försvagades i somras för företag inom såväl industrin som servicebranscherna. De bedömningar som företagen i Helsingforsregionen gör om sina konjunkturutsikter avviker inte väsentligt från bedömningarna hos företagen i hela landet. Vi kan beräkna att tillväxtutsikterna för 2013 är de samma i Helsingforsregionen som på riksnivå. I Helsingforsregionen ökade sysselsättningen från 2010 till början av innevarande år. Sysselsättningen har ökat något snabbare i Helsingforsregionen än i hela landet efter 2009 års recession. Sysselsättningsökningen i fråga om tjänster inom affärslivet och andra servicebranscher har kompenserat för sysselsättningsminskningen inom datakommunikationsbranschen. Under innevarande års andra kvartal började regionens sysselsättning dock uppvisa en sjunkande trend. Hur sysselsättningen utvecklas inom Helsingforsregionen inom den närmaste framtiden beror på den allmänna konjunkturutvecklingen, men i synnerhet i huvudstadsregionen på strukturomvandlingen inom IT-branschen och dess verkningar på sysselsättningen. Jämfört med hela regionen ligger fokus i Esbos näringslivsstruktur på IT-branschen (datakommunikationsutrustning, program- och datatjänster), teknisk partihandel, forskning och utveckling, affärslivstjänster, läkemedelsframställning samt energi- och bränslebranscherna.

16 14 Utmaningar för Helsingforsregionen och Esbo under de närmaste åren: - Strukturomvandlingen inom IT-branschen. Regionekonomin i Helsingforsregionen är starkt beroende av IT-branschens framtid. Branschen är särskilt koncentrerad till Esbo. Hur ska det enorma kompetenskapital som utvecklats inom IT-klustret kunna kanaliseras som växtkraft för nya företag och branscher? - Unga personer i arbetsför ålder blir utslagna från studier och arbetsmarknaden. En oproportionerligt stor del av Helsingforsregionens ungdomar, av vilka en ökande andel har utländska modersmål, hotas av utslagning från studier och arbete. Deras arbetskraftspotential blir outnyttjad samtidigt som många branscher lider av brist på arbetskraft. Dessutom medför gravt marginaliserade personer betydande sociala kostnader för samhället. - Stelhet i bostadsproduktionen. Bostadsproduktionen. som i förhållande till folkökningen är kroniskt otillräcklig, har lett till att bostädernas priser och hyror har stigit till en nivå som begränsar bl.a. tillgången på arbetskraft. Bakgrunden är ett stelt system för planering av markanvändningen som leder till att det faktiska utbudet på tomtmark är otillräckligt. Problemet är regionalt och följderna märks av också i Esbo. - En spridd samhällsstruktur. Trots strävanden i motsatt riktning blir bosättningen i Helsingforsregionen mer utspridd. Det leder till höga investerings- och underhållskostnader för samhällstekniken och för service- och trafiknätet. De negativa dragen med tätare byggda arbetsplatser och bostäder överbetonas, medan nyttorna och kostnadsbesparingarna systematiskt underskattas. - Problem med servicenätet. Hälsovårds- och socialtjänsternas system är ineffektivt och dyrt. ESBO STADS OMVÄRLD 1. De utmaningar befolkningsökningen ställer på serviceproduktionen En snabb folkökning ökar behovet av tjänster. År 2011 har ökningen i Esbo varit uppenbart snabbare än de senaste åren. Totalt uppgick ökningen till invånare. Varken kort- eller långsiktiga befolkningsprognoser ger vid handen att folkökningen skulle avstanna. Befolkningsökningen är också annorlunda än den var ännu i början av 2000-talet. För närvarande ökar befolkningen främst till följd av födelseöverskott och invandring och i år också till följd av en ökad flyttning inom landet. Folkökningen och den förändrade befolkningsstrukturen är den centrala orsaken till att stadens investeringsprogram för närvarande och i framtiden är ytterst stort. Den ökande andelen äldre. Trots att Esbo ännu är en stad med rätt ung åldersstruktur, ökar både antalet och den relativa andelen äldre snabbt. Antalet 85 år fyllda ökar från nuvarande ca till personer före Även om målet är att den åldrande befolkningen bor hemma så länge som möjligt, ställer den ökande andelen äldre krav på stadens äldreomsorg. En annan, om också klart mer avlägsen verkan har den ändrade försörjningskvoten som senare kommer att påverka också stadens skatteinkomstflöde. Ökningen av befolkning med utländskt modersmål är i fortsättningen stark såväl i Esbo som i hela regionen. Esbo har för närvarande knappa invånare med utländskt modersmål och mängden väntas fram till år 2030 öka med ca varvid andelen invånare med utländskt modersmål är ca 17 procent av hela befolkningen. En motsvarande relativ ökning sker också i huvudstadsregionens övriga kommuner. Däremot är ökningen långsammare i kranskommunerna. Då andelen och antalet invånare med utländskt modersmål ökar, blir en effektiv integration en första rangens fråga. Rekrytering av kompetent personal. När arbetskraftsresursen minskar måste städerna i allt högre grad konkurrera vid rekryteringen av kompetent personal. Från 2012 till 2021 kommer av Esbo stads anställda att gå i pension. Detta resursbortfall kan inte helt ersättas. Staden måste också i enlighet med Esbostrategin utveckla arbetsmetoder och e- tjänster och stödja kommunborna i att aktivt ta hand om sig själva och sin närmiljö. 2. Utmaningar som beror av att stadsstrukturen ska förtätas och bostadsproduktionen säkras Esbo har redan i flera års tid förlorat barnfamiljer till grannkommunerna. Ett av de viktigaste skälen till utflyttningen är dels den höga prisnivån på familjebostäder, dels bristen på tomter som lämpar sig för byggande i egen regi och som staden erbjuder. Det staden kan göra är att genom snabbare detaljplanering och markanvändningsavtal öka utbudet på tomter som lämpar sig för byggande. Den höga prisnivån på bostäder beror på många faktorer som staden inte har

17 15 möjligheter att påverka direkt. Att förtäta planläggningen och byggandet i miljön kring metrostationerna skapar nya möjligheter för bostadsproduktionen. Situationen kan också lösas genom en gemensam avsiktsförklaring mellan kommunerna och staten som har starkare verkningar. 3. Klimatstrategins krav Målen i klimatstrategin förutsätter att staden vidtar aktiva åtgärder för att förtäta samhällsstrukturen och bl.a. styra trafik- och konsumtionsbeteendet mot en hållbar grund. I detta avseende är västmetron ett stort steg framåt. En förlängning av metron till Stensvik samt en förlängning av stadsbanan från Alberga till Esbo centrum och vidare till Köklax hör till de kommande årens viktigaste projekt. Staden har ambitionen att vara föregångare i fråga om att utveckla eldriven trafik och den behövliga infrastrukturen. Energi- och materialeffektiviteten förbättras i byggnationen och användningen av byggnader. Stadens nybyggnation och reparationer utvecklas genom pilotbyggen. Kostnaderna ska beräknas för hela livscykeln. Klimatkonsekvenserna ska också beräknas och beaktas vid budgeteringen. Genom att främja elektronisk kommunikation minskas trafiken och utsläppen. Staden informerar aktivt om egna klimatåtgärder och kommunbornas medvetenhet utökas. Också stadens personal utbildas i klimatfrågor och den egna expertisen utvecklas. 4. Kommunstrukturreformen Reformen av kommunstrukturen är nu i ett skede då man under hösten 2012 för Helsingforsregionens del utarbetar en förutredning om eventuella utredningsområden för kommunindelningen och om en metropolförvaltning. Under 2013 görs de egentliga fortsatta utredningarna och besluten om hur arbetet går vidare. Eventuella ändringar i kommunindelningen och en metropolförvaltning kan för Helsingforsregionens del träda i kraft tidigast Befolkningen I början av år 2012 hade Esbo invånare. Antalet ökade under året med invånare, dvs. 1,8 procent. Folkökningen var störst sedan Av ökningen var personer inflyttningsöverskott, vilket är nästan hälften av befolkningsökningen om 49,6 procent. Flyttningsöverskottet från andra kommuner i Finland ökade under år 2011 med närmare 700 personer. Flyttningsöverskottet från utlandet uppgick till personer. I början av 2012 fanns det i Esbo invånare med utländskt medborgarskap, dvs. 7,4 procent. Antalet invånare med ett utländskt språk som modersmål var betydligt större, , och deras andel av befolkningen hade under året ökat till 10,3 procent. De vanligaste utländska modersmålen är ryska, estniska, engelska, somaliska och kinesiska. Antalet invånare med svenska som modersmål uppgick till , och deras andel hade sjunkit till 8,0 procent. Befolkningen per storområde vid årsskiftet 2011/2012, och Ändring Ändring Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Stor-Alberga , , , , ,6 Stor-Hagalund , , , , ,5 Stor-Mattby , , , , ,2 Stor-Esboviken , , , , ,1 Stor-Köklax , , , , ,9 Gamla Esbo , , , , ,7 Norra Esbo , , , , ,2 Övriga , , , , ,7 Esbo , , , , ,0

18 16 Enligt preliminära uppgifter uppgick antalet invånare i Esbo i slutet av augusti 2012 till Från början av året har staden fått nya invånare, vilket innebär ett flyttningsöverskott på personer. Befolkningen verkar öka med nästan samma fart som föregående år. Enligt den gällande befolkningsprognosen uppgår antalet invånare i början av 2015 till Detta förutsätter en årlig ökning på ca invånare. Av tillskottsbefolkningen placerar sig en stor andel, en fjärdedel, i Stor-Alberga och en femtedel i Stor-Esboviken. I Stor-Hagalund minskar befolkningen något. Fram till början av 2022 kommer Esbo enligt prognoserna att ha invånare. Det förutsätter en befolkningsökning om personer åren , vilket innebär en årlig ökning om över personer. Befolkningen efter åldersgrupp 2007 och 2012 jämte prognos för 2015 och 2022 Befolkningen i Esbo är till stor del är uppbyggd av årskullar som är födda strax efter kriget, och åldersstrukturen förändras snabbt mot en allt äldre befolkning då dessa årskullar når pensionsåldern. I början av 2012 uppgick andelen invånare över 65 år till 12,2 procent, men i början av år 2015 beräknas andelen uppgå till 13,7 och i början av 2021 till hela 15,8 procent. Fram till år 2022 ökar antalet personer över 65 år med drygt , dvs. 49 procent. Samtidigt minskar andelen barn och andelen unga i arbetsför ålder. Bild 1. Esbos åldersstruktur 2012 och prognos för 2022 Språkgrupperna I början av 2012 hade var tionde kommunbo ett annat modersmål än finska eller svenska. Enligt en projektion om befolkningen med utländskt modersmål från 2009 är andelen befolkning med utländskt modersmål 10,7 procent 2015 och 17 procent Faktum är dock att mängden ökar snabbare än vad som beräknades i projektionen. Därför justeras Helsingforsregionens projektion om befolkning med utländskt modersmål, och den nya projektionen är färdig i slutet av Arbetsplatser Enligt en projektion om arbetstillfällen i Nyland och Helsingforsregionen har Esbo 2012 ca arbetstillfällen Antalet arbetstillfällen beräknas under de närmast följande åren öka med under arbetstillfällen per år, vilket innebär att Esbo har ca arbetstillfällen Esbos arbetsplatskvot är enligt senaste uppgifter från 2010 ca 96 procent.

19 Antalet arbetstillfällen i Esbo och projektion till 2020 Projektion över arbetstillfällen i Nyland och Helsingforsregionen Työssäkäyntitilasto (virallinen) Estimoitu työvoimatutkimuksesta Projektio (perusvaihtoehto) Sysselsättningsstatistik Uppskattad ur arbetskraftundersökning Projektion (basalternativ) Utvecklingen av arbetstillfällen i Esbo En femtedel av arbetsplatserna i Esbo finns inom parti- och minuthandeln. Ca 15 procent finns inom yrkesmässig, teknisk och vetenskaplig verksamhet av vilken ca en tredjedel är arkitekt- och ingenjörstjänster och likaså en tredjedel vetenskaplig forskning och utveckling. Denna verksamhetsklass innehåller också tjänster inom juridik och redovisning samt andra specialiserade tjänster för företagslivet. En dryg tiondel av Esbos arbetstillfällen finns inom industribranscher, av dem nästan häften inom datoroch elektronikindustrin och en femtedel inom tillverkning av oljeprodukter, kemiska produkter och läkemedel. Drygt 10 procent av arbetsplatserna i Esbo finns inom social- och hälsovården. Informationen baserar sig på Statistikcentralens arbetskraftsundersökning som samlar in data genom intervjuer genom att månatligen på riksbasis intervjua personer i arbetsför ålder (15 74 år). Antalet Esbobor i samplet är ca och medelfelet är något tusental personer. År 2009 fanns 36 procent av arbetsplatserna i Esbo i Stor-Hagalund, 25 procent i Stor-Alberga och 11 procent i Gamla Esbo. Antalet arbetsplatser minskade år 2009 i alla storområden utom Gamla Esbo. Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens sysselsättningsstatistik, som är den mest aktuella tillförlitliga sysselsättningsstatistiken för olika delområden. Arbetstillfällen efter storområde Ändring Storområde Antal % Stor-Alberga ,4 Stor-Hagalund ,2 Stor-Mattby ,4 Stor-Esboviken ,9 Stor-Köklax ,8 Gamla Esbo ,3 Norra Esbo ,7 Övriga ,5 Totalt ,8 Statistikcentralen, sysselsättningsstatistiken

20 18 Arbetslöshet I slutet av augusti 2012 fanns det i Esbo arbetslösa arbetssökande och arbetslöshetsgraden var 6,1 procent. Arbetslöshetsgraden i hela landet var 9,1 procent. (Arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik) Den minskning av antalet arbetslösa som började hösten 2010 avstannade i mars 2012, och i slutet av augusti hade Esbo 12 procent fler arbetslösa (837 personer) och arbetslöshetsgraden var 0,7 procentenheter högre än för ett år sedan. Särskilt antalet unga arbetslösa har ökat kraftigt i Esbo. I augusti 2012 hade Esbo 791 arbetslösa arbetssökande under 25 år. Mängden var 27 procent större än föregående år. Antalet långtidsarbetslösa (arbetslösa utan avbrott i minst ett år) var i slutet av augusti personer, dvs. 20,3 procent av de arbetslösa. Mängden var 11,8 procentenheter större än föregående år. Esbos arbets- och näringsbyrå hade 7,2 procent färre lediga jobb jämfört med föregående år. Siffrorna för Esbo grundar sig på arbetsministeriets arbetsförmedlingsstatistik som baserar sig på registrerade uppgifter. Enligt PTT:s prognos minskar antalet sysselsatta i hela landet 2013 med ca personer. Industrins problem och nedgången i byggnationen kommer att märkas också som en ökning av antalet arbetslösa. Arbetslöshetsgraden i Finland ökar nästa år i genomsnitt till 7,9 procent. Arbetslöshetsgraden blir inte högre än så tack vare två faktorer: fler pensionsavgångar reducerar arbetskraften, och inom social- och hälsovårdssektorn ökar efterfrågan på arbetskraft. Arbetslösheten i Esbo i augusti 2011 och 2012 (Arbets- och näringsministeriet) Ändring augusti augusti augusti procentenheter Arbetslöshetsgrad, % 5,4 6,1 0, åringar 4,9 6,2 1, åringar 4,6 5,1 0, åringar 7,4 8,1 0,7 män 5,9 6,7 0,8 kvinnor 5,0 5,5 0,5 % Arbetslösa arbetssökande , åringar , åringar , åringar ,7 män ,0 kvinnor ,4 Över ett år arbetslösa ,8 Lediga jobb ,2