Som grund för Berättelsen om Esbo ligger femtontusen idéer och önskemål, många invånarkvällar, seminarier och kommentarer.

Transkript

1 1 (7) Berättelsen om Esbo Berättelsen om Esbo är stadens nya strategi Som grund för Berättelsen om Esbo ligger femtontusen idéer och önskemål, många invånarkvällar, seminarier och kommentarer. Den nya strategin som fullmäktige har godkänt inriktar kraftfullt och tydligt stadens verksamhet mot gemensamma mål. Från landsbygd vid Kungsvägen till ett nätverk av stadscentrum Varifrån kommer vi? Esbo fyller 555 år sommaren Man brukar räkna att Esbo föddes då Esbo kapell skiljdes från Kyrkslätts församling och blev en egen församling Esbo domkyrka i Esbo centrum är en av de äldsta byggnaderna i huvudstadsregionen. Esbo låg vid kungsvägen mellan Åbo och Viborg. Gustav Vasa grundade Esbo gård i Köklax Därifrån gick Kungsvägen via kyrkbyn och Bemböle. Ett par kilometer väg från Bemböle mot Träskända heter idag Kungsvägen. Utvecklingen i Esbo är som Finland i miniatyr. Utvecklingen i Esbo innehåller alla drag som Finlands utveckling har: jordbruk med gårdar och bönder, industrialisering, urbanisering, en central roll i Finlands utveckling efter kriget, en kraftig folkökning, ett växande välfärdssamhälle och dagens utveckling i ett allt starkare, internationellt metropolområde med nätstruktur. De första 500 åren var tillväxten långsam. Folkmängden överskred i början av 1950-talet. De senaste årtiondena har tillväxten varit kraftig. På 60 år har Helsingforsregionens folkmängd fördubblats till 1,3 miljoner invånare. Samtidigt har Esbos folkmängd tiodubblats. Hagalund började byggas Unga barnfamiljer fick hem i nya bostadshus som byggdes nära naturen. I det växande Esbo har det byggts bostäder för finländska barnfamiljer. Kommunen svarade på den stora flyttningsvågen som började på 1960-talet med grynderavtal. Avtalen inkluderade bostäder, daghem och skolor. Förorterna i Esbo byggdes i nybyggaranda. De nya invånarna var aktiva och det var då många viktiga kultur- och idrottsföreningar grundades. Nativiteten var hög, så det byggdes många daghem och skolor. I Hagalund hade man som tema "Bostäder för barnfamiljer". Därefter följde Mattby, Olars och Esboviken vid Västerleden. Vid järnvägen växte Alberga och där byggdes stormarknaden Maxi-Market. Stadens administrativa centrum byggdes vid kyrkbyn och kallades Esbo centrum. Esbo blev köping 1963 och stad 1972.

2 2 Var är vi? Esbo är en tvåspråkig och mångkulturell stad med fem stadscentrum och två lokalcentrum, invånare och täckande service för alla. Esbo fortsätter att växa. De nyfödda och nya invandrande Esboborna ökar folkmängden med invånare per år. Antalet äldre och deras andel av befolkningen ökar. Antalet kommunbor med annat modersmål än finska och svenska ökar snabbt. För tillfället är antalet kommunbor med annat modersmål nästan idag. Antalet kommer enligt en prognos att fördubblas till Den snabba folkökningen, den ökande andelen äldre, det ökande antalet barn och det ökande antalet kommunbor annat modersmål än finska och svenska ökar behoven av tjänster och utgör en utmaning för serviceproduktionen. När befolkningen blir äldre ökar också behovet av social- och hälsovård. Tillväxten gör att investeringarna är rekordhöga. I Esbo är naturen nära. Det finns till exempel 58 kilometer strandlinje, Strandpromenaden, 165 holmar och Centralparken. I Norra Esbo ligger Noux, där bebyggelsen möter skogen och de tiotals sjöarna. Tack vare Tekniska högskolan, Statens tekniska forskningsanstalt och numera Aaltouniversitetet har det bildats ett centrum för vetenskap, konst och ekonomi som drar nytta av spetsteknologi, innovationer och spetskompetens. I Kägeludden har flera storföretag sitt huvudkontor och Otnäs har blivit en grogrund för unga företag. Otaliga små, lokala småföretag i olika branscher erbjuder tjänster åt invånarna i stadscentrumen. Esbo är en del av metropolområdet. Alberga vid stadsbanan har blivit det största centrumet i Esbo. Mitt i Alberga ligger gallerian Sello. Där finns det både kommersiella och allmänna tjänster. Sellobiblioteket har över en miljon besök årligen. Stadsbanan ska byggas vidare till Köklax. I södra Esbo håller sprängningen av metrotunneln på att slutföras. Den ekonomiska omvärlden, en hållbar utveckling, IT-samhället, urbaniseringen och den åldrande befolkningen är stora utmaningar. Tidigare årtionden har man svarat på utmaningarna med ekonomisk tillväxt, men nu när det är finans- och eurokris går det inte. En allmän prognos är att tillväxten kommer att vara låg en lång tid framåt. I teknologindustrin har jobb försvunnit under de senaste åren. En långsam ekonomisk tillväxt under de närmaste åren tvingar oss att prioritera och välja. Verksamheten effektiveras långsiktigt. Stadsstrukturen ska förtätas, bostadsproduktionen tryggas och klimatändringen ställer också krav. Behovet av ombyggnad är en utmaning för underhållet av stadens lokaler. I Esbo är befolkningen i snitt välmående och högutbildad jämfört med Finlands övriga städer. Urbaniseringen och tillväxten medför ensamhet, marginalisering och andra sociala problem. Dessa måste vi lösa tillsammans.

3 3 Vart är vi på väg? Ett hållbart och naturnära Esbo Esbo utvecklas till en äkta nätverksstad med fem stadscentrum. Det bor invånare i Esbo år Esbo är en central del av ett växande metropolområde och av södra Finlands pendlingsområde. I de trivsamma stadscentrumen finns både boende och arbetsplatser. Tjänsteutbudet är gott, det finns inspirerande möjligheter till fritidsverksamhet och naturen är nära. De tätt bebyggda småhusområdena stöder sig på de närliggande stadscentrumen. Staden ser till att det byggs tillräckligt många småhus och att tomtutbudet är tillräckligt. Centrumen utvecklas utifrån deras starka sidor. Hagalund, Mattby-Olars och Esboviken ligger intill Västmetron, Alberga och Esbo centrum ligger intill stadsbanan. Nya lokalcentrum utöver Köklax och Kalajärvi är det havsnära Finno intill metron och det ekologiska Kera vid stadsbanan. Senare byggs också Hista vid den planerade järnvägen mellan Esbo och Lojo. Kollektivtrafiken är god mellan stadscentrumen. En utpräglad nätverksstruktur som stöder sig på spårtrafik gör det möjligt att förvalta staden på det ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt bästa sättet. Förutsättningarna för kollektivtrafik och cykelåkning förbättras så att deras popularitet ökar. Esbobornas ekologiska fotspår minskar och staden är en föregångare i arbetet att stävja en klimatförändring. Esbobornas boendemiljö är trivsam och naturen bevaras. Esbo för alla Goda tjänster ökar områdets livskraft, invånarnas handlingskraft och en smidig vardag. Stadens tjänster svarar mot kundernas behov, de är tillgängliga för alla, de är av god kvalitet och de är effektiva. Trygga och inspirerande daghem och skolor ger barn och unga goda utgångspunkter för livet. Staden satsar på undervisning av god kvalitet och på uppfostran av barnen i samarbete med föräldrarna. De äldres möjligheter att reda sig hemma främjas och ensamhet bland de äldre motarbetas av anhöriga, ålderskamrater, föreningar, företag i servicebranschen och staden i samarbete. De äldre i Esbo bor hemma eller i hemliknande förhållanden eller i de äldrecenter enligt Lev och bo-konceptet som finns i alla stadscentrum. Nära relationer till medmänniskorna är nyckeln till hälsa, välfärd och lycka. Därför genomför vi tjänsterna tillsammans med kunderna och de närstående. De svåraste problemen löser vi tillsammans. Tyngdpunkten för familje- och socialtjänsterna, hälsovården, mentalvården och äldreomsorgen ligger på förebyggande arbete. Invånarna i Esbo tar aktivt och självständigt hand om sig själva, sina närstående och sin närmiljö, men ingen blir utan stöd när det behövs. Allt flera deltar i gruppverksamhet med ödeskamrater alltefter sin läggning och livssituation. Staden samarbetar intimt med kyrkliga församlingar, i synnerhet med klubbverksamhet, förebyggande av utslagning, hjälp åt utslagna att komma på fötter, familjerådgivning, äldreomsorg och integrering av invandrare.

4 4 Politiken i Esbo är öppen, demokratisk och lättillgänglig. Alla Esbobor, från ung till gammal, upplever att de blir hörda och kan delta och påverka utvecklingen i sin hemstad. Invånarnas behov av och önskemål om kommunala tjänster blir allt flera. Esbo är en föregångare vid utvecklingen av kommunala tjänster. Staden ökar de skräddarsydda tjänsterna som invånarna vill ha genom att på ett nytt sätt kombinera e-tjänster med traditionella tjänster. Aktiva invånare Esbo teater har fungerande lokaler och det finns ett uppskattat bibliotek och en simhall i alla stadscentrum. Biblioteken är vardagsrum för invånarna. Arbetarinstitutet erbjuder kurser som är viktiga för Esboborna. Esbo är en idrottande stad. Närmiljön och de stora skogarna ger Esboborna möjligheter till motion och idrottsföreningarna engagerar alla slags Esbobor med ett mångsidigt utbud. Esboborna vinner mästerskap inom tävlingsidrotten i alla ålderklasser, vilket uppmuntrar särskilt de unga att röra på sig. Esboborna kan njuta av ett rikt och nationellt sett högklassigt kulturutbud. Esbobornas vardag är möten på moderna konstmuseets utställningar, Tapiola sinfoniettas konserter, Tapiolan kuoros konserter, Olarin voimistelijats uppvisningar, på matcher med Espoo Blues, Tapiolan Honka och Espoon Oilers och i olika aktiviteter. Kompetenta människor och företag slår sig ner i Esbo Esbo är tvåspråkig, nationellt och internationellt attraktiv och intressant. Esbo är en internationellt känd innovationsmiljö för kompetens, vetenskap, konst och ekonomi. Aaltouniversitetet hör till de bästa i Europa. Stadens skolor är också internationellt konkurrenskraftiga. Vi har lyckats förena de attraktiva stadscentrumen och innovationscentrumen. I dessa satsar man på växande och kompetenta, unga företag. Esbo främjar företagsverksamhet genom att öppna arkiven av verksamheten för alla. Offentligt producerade fakta är öppna för alla. Nyfinländarna är väl integrerade och bidrar med sin kompetens till utvecklingen av Esbo. Esbo är internationellt och företagen är framgångsrika på den internationella marknaden. Av invånarna i arbetsför ålder är 75 procent sysselsatta och högst 5 procent av arbetskraften är arbetslös. Sysselsättningsgraden bland de unga är på den högsta nivån i landet. Ledning av staden Ledning och chefskap bygger på en positiv människobild där man litar på människan. Våra arbetsplatser är kända för respekterande växelverkan och för en frisk, kompetent och lojal personal. Med sporrande och ansvarsfull ledning ser vi till att vår verksamhet är invånar- och kundorienterad och att det går bra i vardagen.

5 5 GRUNDEN FÖR STRATEGIN Esbos vision Esbo är en ansvarsfull och human föregångare med fem stadscentrum och nätverksstruktur, där det är bra att bo, lära, arbeta och företaga för alla och där invånaren kan påverka på riktigt. Esbos värderingar och verksamhetsprinciper Esbo är invånar- och kundorienterad I Esbo är det viktigt att det går bra i vardagen. De bästa resurserna i Esbo är invånarna, sammanslutningarna och företagen. Aktiva invånare och partnerskap garanterar resultatrika tjänster efter invånarnas behov. Esbo är en ansvarig föregångare Esbo är fördomsfri, kreativ och öppen, ifrågasätter det rådande och har mod att göra saker annorlunda. Esbo utnyttjar forskning och internationell erfarenhet, utför försök och tål också att dessa misslyckas. Utvecklingen av Esbo är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. Esbo är rättvis. Vi handlar öppet, rättvist, jämlikt, jämställt, humant och tolerant. Strategiska mål och fullmäktigeperiodens mål Invånare och tjänster Strategiskt mål: Invånarna i Esbo tar aktivt och självständigt hand om sig själva, sina närstående och sin närmiljö, men ingen blir utan stöd när det behövs. Esbo ordnar tjänster invånarorienterat i samarbete med invånarna. Fullmäktigeperiodens mål: Tjänsterna är förebyggande, minskar skillnaderna i hälsa och välfärd, tidigt ingripande, stöder kommunbornas egen aktivitet och ökar valfriheten. Tjänsterna och närmiljön utvecklas i samarbete med invånarna. Tjänster produceras i samarbete med utomstående partner. Olika kanaler säkrar att tjänsterna är tillgängliga och åtkomliga. Esbo är föregångare vid utvecklingen och ibruktagandet av den nationella servicekanalen.

6 6 Livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling Strategiskt mål: Staden är internationellt attraktiv och intressant. Kompetenta människor, företagare och företag av alla storlekar slår sig ner i Esbo. Fullmäktigeperiodens mål: Esbos attraktivitet som en internationellt känd innovationsmiljö för kompetens, vetenskap, konst och ekonomi ökar. Esbos nätverksstruktur och delaktighet i metropolområdet utvecklas så att den blir socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. De kollektiva trafikförbindelserna till centrumen för tjänsteutbudet förbättras. Centrumen utvecklas utifrån sina starka sidor till trivsamma mötesplatser för boende, tjänster, arbetsplatser och fritid. Vi motarbetar segregation och svarar på Esbobornas olika boendebehov genom att erbjuda förutsättningar för en förmånlig och mångsidig produktion av bostäder och tillgång till tomter. Esbo sporrar till företagsamhet och innovativitet och skapar välfärd och välstånd i metropolområdet och hela Finland. Resurser och ledning Strategiskt mål: Stadskoncernens ekonomi är i balans. En kompetent personal som kan förnya sig utvecklar tjänsternas kvalitet och produktiviteten. Fullmäktigeperiodens mål: Esbo är en föregångare på att förbättra tjänsternas produktivitet och verkningar. Ledningen, chefsarbetet och arbetsnöjdheten förbättras och håller hög nivå. Staden bevarar sitt ekonomiska svängrum och den finansiella ställningen är i balans. Utvecklingsprogram och programledning Vi svarar på stadens största utmaningar med fem förvaltningsövergripande utvecklingsprogram. Programmen styrs på ett nytt sätt av politiker och tjänsteinnehavare i samverkan. För ledningen av program och projekt utvecklas enhetliga förfaranden. De förvaltningsövergripande programmen 1. Invånarna deltar 2. Sund ungdom 3. Livskraft för äldre 4. Hållbar utveckling 5. Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet esbo.fi/berattelsenomesbo

7 7