HÅLLBAR OCH INNOVATIV. KULTURESBO 2030 Fullmäktige

Transkript

1 HÅLLBAR OCH INNOVATIV KULTURESBO 2030 Fullmäktige

2 2 KulturEsbo 2030 INNEHÅLL Inledning Megatrender och städernas utvecklingsskeden som grund för riktlinjerna Målen för en hållbar och innovativ stad Organisationen anpassar sig tillsammans med alla andra Åtgärder för att skapa en framtida kulturstad År 2030 är Esbo en kreativ och modig kulturstad som stödjer en hållbar livsstil. Sektorernas samarbete fungerar och staden skördar framgång med en experimentell och nyfiken attityd. Kultur och konst genomsyrar stadens anda, invånarnas liv, stadsmiljön och Esbobornas identitet. Utgivare Esbo stad / resultatenheten för kultur Förfrågningar kulttuuriespoo@espoo.fi

3 3 KulturEsbo 2030 INLEDNING Enligt första protokollanteckningen i fullmäktiges också de östligaste delarna av Helsingfors till Esbo förhandlingsavtal har en kulturstrategi samt sammanbinder Esbo allt mer till det övriga beredatts för att sedan godkännas av fullmäktige. metropolområdet och resten av världen. Medan Eftersom det finns en strategi för hela staden som denna utveckling pågår får vi inte glömma hur viktig heter Berättelsen om Esbo, kallas riktlinjerna för den lokala identiteten är. kulturen KulturEsbo Enligt Berättelsen om Esbo vill Esbo vara en KulturEsbo 2030 drar upp riktlinjer för hela staden framgångsrik stad. För att staden ska vara ur kulturens och konstens synvinkel. Kulturen framgångsrik och utvecklas behöver den en kreativ övergriper och genomtränger hela samhället både miljö. Kulturen utgör grunden för en kreativ och socialt och ekonomiskt. I framgångsrik stad. Kulturens Esbo borde kultur och konst ha en synligare roll i till exempel stadsplanering, byggande, lärande, socialtjänster och hälsovård. Esbo har alla förutsättningar att vara en föregångare, en innovativ och hållbar kulturstad. Vad detta innebär och hur målet nås är något vi måste avtala om över organisationsgränserna. Vi bygger en kreativ stad tillsammans. Esbo förändras och växer med väldig fart. Västmetron skapar nya bostadsområden, närmar Ari Karttunen/EMMA Esbo har alla förutsättningar att vara en föregångare, en innovativ och hållbar kulturstad. och konstens värde mäts inte i materiell nytta. En bättre mätare är i stället att tänka sig vilken slags stad Esbo skulle vara utan kultur. Vill man vara en föregångare måste man ta risker och skapa en atmosfär som ger rum för kreativitet och vidsynthet. Nyfikenhet skapar nytänkande och innovationer. Esbo behöver kultur för att nå framgång. Espoo Innovation Garden definierar vår stad som en trädgård för innovationer och djärva experiment. Definitionen avser till exempel att göra saker tillsammans och skapa nytt. Området kring Kägelviken, Otnäs och Hagalund är

4 4 KulturEsbo 2030 Centrala begrepp I detta stycke definieras de aspekter av begreppen kultur, mångfald och tillgänglighet som är särskilt centrala med tanke på riktlinjerna för KulturEsbo Kultur Kultur är kommunikation, kultur är det sätt på vilket man lever och uppträder. Kulturen och konsten bygger människans identitet så länge hon lever. Alla har rätt till kultur. Stadskulturen främjar mångfald och en hållbar livsstil i städerna. Kulturen ökar stadens dragningskraft och erbjuder förutsättningar för mångsidig företagsverksamhet. Mångfald Kulturell mångfald skapar förutsättningar att se saker ur olika synvinklar. Kulturen hjälper oss att förstå och tillgodogöra oss de förändringar som internationaliseringen skapar i samhället. Kulturell verksamhet möjliggör en mångsidig växelverkan mellan invånare som till exempel är i olika åldrar, hör till olika minoriteter eller har olika kulturell bakgrund. Tillgänglighet Tillgänglighet förutsätter att det finns ett utbud av kulturella tjänster och evenemang. Alla invånare har möjlighet att delta i och njuta av konst och kultur. De offentliga kulturtjänsterna ska nå alla stadens invånare. Vi informerar aktivt invånarna om våra tjänster. Espoo Innovation Gardens hjärta. Det rika konst- och kulturutbudet på området berikar den aktiva verksamhet inom vetenskap och ekonomi som bedrivs där. KulturEsbo 2030 vill på ett mer synligt sätt lyfta fram internationell toppkonst och kulturverksamhet i Esbo som en imagefaktor för staden och en del av Espoo Innovation Garden. Esbos föregående kulturvision Kultur är för alla skrevs Nu är det dock dags att modigt blicka framåt. Berättelsen om Esbo ställer upp stadens mål och KulturEsbo 2030 definierar hur målen på ett förvaltningsövergripande sätt kan nås. Offentliga kulturtjänster ska vara nåbara och främja jämlikhet Stadens kulturtjänster styrs av lagar och av samhälleliga värderingar såsom jämlikhet. Kulturtjänster produceras i samarbete med aktörer i andra sektorer. De offentliga aktörerna har till uppgift att leda, koordinera och skapa förutsättningar för kulturell verksamhet. En stor del av kulturtjänsterna i Esbo ordnas av partner i samarbete med

5 5 KulturEsbo 2030 Kultur och konst hjälper oss att tänka på ett nytt sätt. Anna Valtonen, dekan för högskolan för konst, design och arkitektur vid Aalto-universitetet Heidi-Hanna Karhu staden. I växelverkan med partner i Esbo, de övriga kommunerna i huvudstadsregionen, andra städer i Finland samt nätverk av utländska städer förbereder sig Esbo på förändringar i omvärlden och servicebehoven. Med kulturtjänsternas hjälp vill vi främja jämlikhet och stärka samhörighet, deltagande och välbefinnande. Framtidens Esbo är i allt högre grad en mångfacetterad stad. Över 20 procent av invånarna har ett annat modersmål än finska eller svenska år Ökad nåbarhet eftersträvas också genom aktiv information om tjänsterna i olika kanaler. När vi ordnar och informerar om de mångsidiga tjänsterna utnyttjar vi de möjligheter som digitaliseringen erbjuder.

6 6 KulturEsbo 2030 MEGATRENDER OCH STÄDERNAS UTVECKLINGSSKEDEN SOM GRUND FÖR RIKTLINJERNA KulturEsbo 2030 grundar sig på en förståelse av de megatrender som förändrar vårt samhälle under de närmaste årtiondena samt de utvecklingsskeden som städerna genomgått. Med ordet megatrend avses en yttre, oundviklig och global förändring eller förändringskraft i omvärlden som också har lokala följder. Förändringen utmanar de etablerade verksamhetssätten hos människor, samfund, företag och offentliga organisationer. Gamla styrkeområden och lösningar förlorar sin kraft. Nya fenomen skapar förutom oönskade följder också nya möjligheter till problemlösning och framgång. De allt knappare naturresurserna Efterfrågan på energi och naturresurser växer i hela världen under de närmaste årtiondena. Orsaken är den ökande befolkningsmängden samt det faktum att de stora tillväxtländerna snabbt blir förmögnare. Minskningen av naturresurserna tvingar oss att planera mer långsiktigt och utveckla långsiktiga, resurssmarta system. I vardagen innebär detta betydande teknologiska förändringar samt förändringar i samhällsstrukturerna och i människans beteende. Nya lösningar kommer att uppstå speciellt inom boende och rörlighet. Det handlar om en generationslång brytningstid som kan jämföras med industrialismen. Befolkningsförändringen Urbaniseringen är en av 2000-talets stora samhälleliga brytningar. Jämfört med övriga Europa har Finland urbaniserats långsamt, men kommer att nå samma nivå som de andra länderna. Urbaniseringen är mer metropoldriven än tidigare. Människor från hela världen söker sig till de innovationscentrer som har integrerats i den globala ekonomin. Även Helsingfors metropolområde är ett sådant. Städerna blir större, tätare och allt mer mångkulturella. Det tredje stora fenomenet inom befolkningsförändringen är den åldrande befolkningen. Hittills har samhällena planerats främst för dem som är i arbetsför ålder. Under de kommande decennierna ökar andelen äldre betydligt, varför mången samhällelig praxis förändras.

7 Heidi-Hanna Karhu 7 KulturEsbo 2030

8 8 KulturEsbo 2030 Digitaliseringen Det individualistiska samhället De digitala systemen genomsyrar arbete och fritid, Ökande välstånd, högre utbildningsnivå och den vilket radikalt förändrar de sätt på vilka företag, tillgängligare, digitala informationen har möjliggjort samfund och hela samhällen byggs upp. Digitala en större individualisering. Människorna är idag fri- system ökar effektiviteten betydlig och möjliggör are än tidigare att välja vilken grupp de tillhör och utspridd verksamhet. Tack vare digitaliseringen hur. Härkomst, yrke och dylikt är numera av mindre ändras den globala arbetsfördelningen och det betydelse än tidigare när det gäller människans mänskliga arbetets värde omdefinieras. Redan nu identitet. Den digitala kommunikation har skapat ett har den digitala logiken orsakat stora omvälvningar helt nytt slag av samfund och nya sätt att samar- inom bland annat media, bankväsendet och musikin- beta. Många institutioner i vårt samhälle bygger dustrin. Under de följande decennierna kommer alltjämt på antagandet att vi känner tillhörighet och strukturerna för arbete, utkomst och konsumtion att definierar oss enligt bostadsort, nation eller annat ändras totalt. samfund. Detta skapar friktioner mellan individer Jussi Helimäki och institutioner.

9 9 KulturEsbo 2030 Samhällförändringen skapar en ny stad Enligt stadsforskare Charles Landry skapar varje ekonomisk och samhällelig förändring en ny social ordning och nya sätt att handla och lära, dvs. en ny stad. Landry definierar i sin blogg olika utvecklingsskeden i stadsbildningen och urbaniseringen från andra världskriget till idag ( city-1-0/). Den historiska staden benämner han Staden 0.0. Därefter följer Städerna 1.0, 2.0 och 3.0. Staden 1.0 Typisk för talen Staden är som en stor fabrik: splittrad och sektoriserad Utvecklingen sker på ekonomins, infrastruk turens och organisationernas villkor Den som prövar något nytt och misslyckas fördöms Estetiken har ringa betydelse Kulturens publik består i huvudsak av eliten Staden 2.0 Från 1990-talet Vetenskapsparker och högteknologisk industri är viktiga Samarbets- och partnerskapstänkande blir mera allmänt Epoken präglas av urbanism Stadens anda och image skapas med fysiska byggnader, såsom skyskrapor och andra effektfulla arkitektoniska skapelser Större medvetenhet om den kreativa ekonomin: kultur börjar anses vara en konkurrensfördel Invånarna är kulturens kunder och konsumenter Staden 3.0 Man vill utnyttja invånarnas kollektiva kreativitet och intelligens i planeringen av staden Det är viktigt att uppleva saker Staden är en organism i vilken förvaltningsövergripande samarbete är ett sätt att arbeta Det ges rum för försök och misstag: det är den enda vägen till framgång Företagsamhet samt kreativt och innovativt ekonomiskt tänkande uppmuntras: start-up-kultur Kulturella och fysiska rum skapas där människorna kan förverkliga sin kreativitet: det s.k. tredje rummet utanför hemmet och arbetsplatsen Olika slag av pop-up-kultur understöds Man söker och utnyttjar olika sätt att delta och uppmuntrar invånarna till aktivitet i beslutsfattandet Kultur äger rum på olika platser, såsom på gator, i kaféer och på pop-up-evenemang Människan är inte längre bara en passiv konsument, utan är med och skapar kultur

10 Heidi-Hanna Karhu 10 KulturEsbo 2030

11 11 KulturEsbo 2030 MÅLEN FÖR EN HÅLLBAR OCH INNOVATIV STAD Kultur främjar tillgänglighet och trygghet Kultur skapar trygga platser och rum. När kulturen syns i vardagen i form av konstverk, evenemang och platser där kultur skapas förstärks invånarens upplevelse att rummen är öppna för alla. Tröskeln för olika befolkningsgruppers att röra sig i olika miljöer sänks när kulturen är närvarande, vare sig det gäller köpcentrer, offentliga byggnader eller uterum. På platser som är gratis har invånarna möjlighet att också skapa och uppleva något nytt och på så sätt forma sina egna miljöer. Öppna rum, stadsmiljön, pop-up-verksamhet, bidrag, kultur för alla-tjänster Kulturen hjälper oss att förnya vår kompetens I ett samhälle som snabbt förändras är det oundvikligt att jobb och yrken försvinner och då måste gamla färdigheter uppdateras. Kulturen kan erbjuda nya lärmiljöer och vägar till nytt lärande. I framtiden kommer en allt större del av näringarna att vara kopplade till förädlingen av kulturella betydelser. Vid förkovran av dessa färdigheter kan olika kulturaktörer ha en viktig funktion. KULPS! kultur- och motionsstigen, arbetarinstitutet, bibliotekens verkstäder, den grundläggande konstundervisningen, KäsityöKera. I Hagalund behöver vi åter pionjärandan från förr. Anne Stenros, designchef på Kone

12 12 KulturEsbo 2030 Kulturen är en del av invånarorienterad stadsutveckling Esbo har vuxit från ett nätverk av förorter till en nätverksstad. Den lokala kulturen har haft en viktig roll när områdescentrumen har utvecklats. Under de kommande åren kopplas Esbo på grund av metron allt mera samman med det övriga metropolområdet och många områdescentrum kommer att få en starkare urban profil än tidigare. Med invånarna som utgångspunkt utvecklas nya urbana stadsmiljöer. Kulturlokaler och evenemang har här en viktig funktion. Hagalund, servicetorget i Iso Omena, utveckling av Esbovikens och Esbo centrums storområden Kulturen slår vakt om samhällsfreden och skapar sammanhållning Ett föränderligt samhälle bryter traditionella normer och betonar människans individuella förmåga att tolka de fenomen som förändringen skapat. Utan kollektiva och experimentella sätt att bearbeta de nya fenomenen kan det vara svårt att tolka dem. Konst och kultur sammanför människor. Kulturen erbjuder alternativa ramar för tolkning och olika sätt att få utlopp också för svåra saker. Genom kulturen kan olika grupper av människor lära av varandra och bearbeta sina verksamhetssätt. Esbodagen, invånarnas egna evenemang i biblioteken, bidrag till mångsidig invånarverksamhet, barnkulturverksamhet Kulturen genomsyrar hela samhället. Tom Selänniemi, chef för Finlands naturum Haltia Kulturen uppmuntrar oss att överraska och ta risker Städer och områden tävlar allt mera sinsemellan i att skapa nya tjänster och verksamheter. En stads dragningskraft föds inte bara ur fungerande strukturer och system eller ett framgångsrikt näringsliv, utan också ur unika och ibland spontana fenomen. Här spelar olika former av kultur en viktig roll. De skapar en upplevelse av en atmosfär som tillåter, vill experimentera och uppmuntrar till risktagning. Denna atmosfär sprider sig som bäst från kulturen även till resten av samhället och livet. Tjänster med dragningskraft, partnerskap med stadens näringsväsen och Aaltouniversitetet, konstinstitutioner, teatrar, muséer, orkestrar, festivaler, internationalism, invånarverksamhet

13 Olli Häkämies 13 KulturEsbo 2030

14 14 KulturEsbo 2030 ORGANISATIONEN ANPASSAR SIG TILLSAMMANS MED ALLA ANDRA De samhälleliga förändringarna påverkar individens och samfundens verksamhet. När världen förändras, måste också organisationen anpassa sig till de nya verksamhetsformerna. I detta stycke definieras vad vi i Esbo kunde göra för att målen i KulturEsbo 2030 fortare kunde nås. Invånarens röst ska ljuda Det är inte längre bara experterna som avgör vilka tjänster som behövs i staden. Invånarna ska inkluderas i dialogen och ges möjlighet att skapa själva. Resultatet kan bli till exempel pop-up-rum, engagerande stadsdelsevenemang samt fenomen, såsom Restaurangdagen. Förvaltningsövergripande samarbete är till nytta för alla Vi måste göra oss av med inkrökt tänkande i sektorer och förvaltningar inom staden och i förhållande till den privata och den tredje sektorn. Samarbete är till nytta för samtliga parter. Värderingarna inom kulturverksamheten i Esbo skapar en stark grund för nätverk och partnerskap. För att ha framgång måste vi känna vår identitet En framgångsrik stad måste identifiera sina särdrag och veta vart den är på väg. Hur ser just Esbo ut som stad och vilka känslor ger den upphov till? En stads identitet är central del när framtiden planeras. Kulturen och kulturarvet är stadens dna, dvs. det där något som kännetecknar staden och gör den äkta. Mod att förnya verksamheten De traditionella och institutionaliserade verksamhetsformerna inom kulturen måste modigt granskas i ny dager. Vad kan nyfikenhet leda till under de kommande decennierna? Hur kan mod att göra saker på ett nytt sätt stärka vårt samhälle? Vi måste erkänna kulturens betydelse för stadens framgång och för en hållbar välfärd. Staden skapar förutsättningar Staden behöver framåtanda, med vilken vi strävar efter att öppna nya dörrar. Vi ska söka kreativa medel för problemlösning tillsammans. Invånarna ska ges möjlighet att experimentera med stadsrummet. Vi måste tillåta misstag: misslyckanden lär man sig alltid av. Vågar man inget vinner man inget.

15 15 KulturEsbo 2030 När vi upptäcker våra starka sidor och vad vi är intresserade av samt sätter ner vår energi på dessa, blir vi experter. Jussi Helimäki Aape Pohjavirta, företagare

16 16 KulturEsbo 2030 ÅTGÄRDER FÖR ATT SKAPA EN FRAMTIDA KULTURSTAD Stadsmiljön skapas till en för invånarna visuell helhet Stadsbilden uppmärksammas i planläggningen och tillståndsfrågor så att den stöder områdets identitet. I de viktigaste stadsrummen ser vi till kvaliteten och uppmärksammar toppkonst från Esbo. Aktörer från olika sektorer upprättar tillsammans planerna och målen. Principen en procent för konst följs alltid när staden bygger, dvs. en procent av kostnaderna för ny- och ombyggnad samt kompletterande byggande används för konst. Konsten kan på ett kreativt sätt användas i byggande både inom- och utomhus. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp, Den estetiska miljön, grundas. Gruppen är ett nätverk som löser praktiska frågor som till exempel gäller konstens synlighet i gatubilden eller trivseln i boendemiljöerna. Gammal bebyggelse och kulturlandskap ökar invånarnas välbefinnande Vi ansvarar tillsammans för stadens kulturmiljöer (herrgårdar, historiska byggnader, parker mm.). Mål och åtgärder upprättas på ett förvaltningsövergripande sätt. Barnens och de ungas kunskaper om sitt kulturarv främjas genom programmet Hållbar utveckling som byggare av Esbos identitet. Närmiljön används som lärmiljö och barn och unga får vara med och planera sin närmiljö. Samanvändningen av lokaler är mångsidig och kreativ Samarbetet mellan förvaltningarna är smidigt och lokaler används på ett mångsidigt sätt. Samanvändningen av lokaler främjar vitaliseringen av stadscentrumen och en hållbar livsstil. Lokaler för grundläggande konstundervisning i skolor nära eleverna ska tryggas. Staden stöder uppkomsten av tillfälliga aktörer och evenemang genom att erbjuda dem lokaler. Staden är inte rädd att pröva nya lösningar för lokaler (pop-up-evenemang, mikroföretag). Byggnaderna utnyttjas så länge de finns till och även tillfällig användning uppmuntras. Kultursektorn deltar i planeringen av markanvändningen och i områdesutvecklingen. Invånarna ges större möjligheter att påverka när deras bostadsområden utvecklas.

17 17 KulturEsbo 2030 För mig betyder ett kreativt campus lärande, experiment, möten med nya människor samt evig ungdom. Heidi-Hanna Karhu Tuula Antola, näringsdirektör i Esbo

18 18 KulturEsbo 2030 Om staden skapar en färdig plattform för företagen, är vi gärna med i samarbetet. Mari Kalmari, kommunikationsdirektör på Fortum Esbo stadsmuseums roll som sakkunnig befästs Esbo stadsmuseum deltar systematiskt och aktivt i beredningen av till exempel markplaner samt byggnads- och ombyggnadsärenden. Stadsmuséet och tekniska sektorn bereder tillsammans kulturmiljöprogrammet, som styr underhåll och vård av byggnader som definierar stadsbilden, av kulturlandskapet och av det arkeologiska kulturarvet. Programmet främjar byggande och utveckling av staden så att de olika skikten i staden stöder en enhetlig stadsbild. Biblioteket är en öppen lärmiljö där besökarna undervisar varandra Esbo stadsbiblioteks lokaler anpassar sig efter det aktuella lokala behovet. Biblioteket fungerar till exempel som mötesplats för människor i olika åldrar och erbjuder digitala tjänster. Uppföljning av åtgärderna Åtgärderna i KulturEsbo 2030 är förvaltningsövergripande. För att de ska kunna genomföras måste sektorerna ställa upp. Åtgärderna beaktas av sektorer och resultatenheter när de planerar sin verksamhet. Hur genomförandet av åtgärderna framskrider rapporteras till kulturnämnden och fullmäktige varje fullmäktigeperiod. Verksamheten i biblioteket är smidig och kundanpassad och främjar byggandet av en social stadsmiljö. I biblioteket skapar invånarna tillsammans en ny social stadskultur som uppmuntrar till företagsamhet och engagemang. Biblioteket är ett centrum där man lär sig, möter andra och delar med sig. I ett kollaborativt konsumtionssamhälle behöver man inte själv äga allt. En hållbar stadskultur är närvarande i invånarnas närmiljö Staden uppmuntrar invånarna att skapa engagerande stadskulturevenemang. Genom att staden till exempel förenklar tillståndsärenden och erbjuder

19 19 KulturEsbo 2030 Heidi-Hanna Karhu lokaler, kan invånarna lättare utöva självständig verksamhet. Invånarna har till sitt förfogande digitala rum som möjliggör nya slags möten. Kera är en föregångare inom återvinning och en socialt och ekologiskt hållbar livsstil. Kulturen stärker stadens image och livskraft Samarbetet mellan de instanser som beviljar stadens bidrag (kulturen, social- och hälsovårdssektorn, Kulturen är en viktig del av Esbos näringslivstjänster och bidrar till att öka stadens dragnings- ungdoms- och idrottstjänsterna, finsk undervisning samt svenska bildningstjänster) är smidigt och löper kraft. Kulturen utnyttjar på bred front framtidens väl. Digitala medel används i bidragsprocesserna och digitala verksamhetsmodeller. för att göra dessa mera kundorienterade. I samarbetet mellan kultur och näringsliv stärks Mätning av kulturens ekonomiska verkningar Tyngdpunkten inom ekonomin kommer i framtiden att förskjutas mot tjänster och välfärd: vid sidan av det traditionella ekonomiska tänkesättet intar det intellektuella kapitalet en central plats. Esbo stad är en plattform där kreativiteten kan flöda, ett kreativt campus där tjänster, arbetsplatser, företagsamhet och boende förenas. Esbos rykte och staden görs till en lockande hemort också för internationella experter och aktörer. De konstnärliga och kulturella flaggskeppen i Esbo är viktiga imageskapare och utnyttjas flitigt i marknadsföringen av staden. Esbo stad är en plattform Kulturtjänsterna mäts och följs upp inte bara där kreativiteten kan flöda, ett kreativt campus där med ekonomiska nyckeltal, utan också med övriga tjänster, arbetsplatser, företagsamhet och boende och nya indikatorer. Mätinstrumenten planeras i förenas. Samarbetet mellan kulturaktörerna, högskolorna och företagsvärlden är aktivt och fungerande. samarbete med ekonomiförvaltningen. De lösningar digitaliseringen erbjuder utökar insamlingen av information och gör den mera detaljerad.

20 Heidi-Hanna Karhu