Sko-1~v&rket. Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik. [~] Pedagogisk utveckling. Bilaga till ansökan

Transkript

1 Sko-1~v&rket Bilaga till ansökan 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Gäteborgs Stad Gunnared Namn på skolhuvudmannens företrädare (förvaltningschef eller motsvarande) Tf. kultur och utbildningschef Håkan Kronholm Utvecklingsprojektets nummer (bilagans nummer) Beskrivning av utvecklingsprojektet Obsetvera att varje fält nedan bara kan innehålla ett begränsat antal tecken! 1. Utvecklingsprojektets karaktär Statsbidrag får lämnas för insatser till stöd för metodutveckling, pedagogisk utveckling, fördjupade ämneskunskaper och liknande insatser. Vilken/vilka insatser ansöker ni om bidrag för? ~ Metodutveckling [~] Pedagogisk utveckling ~ Fördjupade ämneskunskaper ~ Liknande insats (rubrik): 2. Projektets syfte Beskriv syftet med ert utvecklingsprojektet och de mål som ni vill uppnå - Skapa en alternativ användning av befintliga läromedel. - Utveckla ett nytt didaktiskt material tillsammans med eleverna. - Årlig matematikturnering. - Matematikteman samt integration av matematik i befintliga teman inom andra ämnen på skolan.

2 Bilaga till ansokan 2 (6) Skolverket 3. Koppling till mål att sträva mot i kursplanen i matematik Vilka förmågor och färdigheter i matematik, enligt kursplanens mål att sträva mot, vill ni att eleverna ska utveckla? jm~svarande för Träningsskolan är mål att sträva mot i ämnesområdet Verklighetsuppfattning ) - att eleven utvecklar sin förmåga att formulera, gestalta och lösa problem med hjälp av matematik, samt tolka, jämföra och värdera lösningarna i förhållande till den ursprungliga problemsituationen. -att eleven utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang,dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande. 4. Matematiskt innehåll Vilket matematiskt innehåll kommer ni att arbeta med i detta utvecklingsprojekt? Skapande av en laborativ bank med pedagogiskt material i områdena: bråkräkning, procent, tid, omkrets, area, massa och volym. Banken framställs av elever och pedagoger i samarbete, Arbete med att ta fram nyckeluppgifter avpassade till de nationella kursplanemålen. Arbete med att ta fram fyra matematikteman,ett per årskurs. Integrera matematikundervisningen på ett naturligt sätt i skolans befintliga temaundervisning. 5. Upplägg och genomförande Beskriv hur ni tänker lägga upp och genomföra utvecklingsprojektet samt en tidsplan för aktiviteterna Start läsåret 09/10 med en fördjupad diskussion bland pedagoger. Starten på arbetet med eleverna manifesteras i november månad. Åtgärderna kommer att genomföras under en treårs-period varefter hela projektet utvärderas och effekterna av det samma skall vara implementerade i ordinarie verksamhet. (För en mer detaljerad plan,se projektbeskrivning : Lokalt utvecklingsarbete i Matematik)

3 Bilaga till ansokan 3(6) Skolverket 6. Sammanhang Ingår utvecklingsprojektet ni nu söker bidrag för i en mer omfattande, redan påbörjad, satsning på utveckling av matematikundervisningen? ~Ja ~Nej Om JA, utveckla kort nedan: Vi arbetar inom delområdet Lövgärdet med att skapa en röd tråd inom matematiken, bl.a. med syfte att överbrygga eventuella svårigheter som tidigare funnits vid skolbyte. Vi hoppas att vi kan skapa en kursplan utifrån ett F - 9-perspektiv i linje med stadsdelens strävan till en mer sammanhållen skola. Pedagoger på skolorna Räveberget och Tretjärn i Lövgärdet kommer att delta. 7. Uppföljning och utvärdering Beskriv hur ni tänker följa upp och utvärdera målen för utvecklingsprojektet (se frågorna 2 och 3). Enkäter genomförs kontinuerligt varje år. Kontinuerlig avstämning avseende betygsutveckling. Slutredvisning efter tre år. 8. Berörda skolformer Hur många skolor och vilken eller vilka skolformer omfattas av utvecklingsprojektet? Ange den eller de skolformer som berörs av projektet ni söker bidrag för och hur många skolor som kommer att omfattas. ~ Grundskola Antal skolor: 1 Antal elever: 267 El Specialskola Antal skolor: Antal elever: El Obligatorisk särskola Antal skolor: Antal elever: El Sameskola Antal skolor: Antal elever:

4 BUaga tih ansokan 4 (6) Skolverket 9. Berörda skolor Detta utvecklingsprojekt berör följande skolor (inki skolkoder) Lövgärdesskolan 10. Berörda årskurser Vilka årskurser omfattas av ert utvecklingsprojekt och hur många elever ingår inom respektive årskurs? ~ Årskurs 1 Antal elever: ~ Årskurs 2 Antal elever: ~ Årskurs 3 Antal elever: EJ Årskurs 4 Antal elever: EJ Årskurs 5 Antal elever: J~j Årskurs 6 Antal elever: 65 ~ Årskurs 7 Antal elever: 66 ~ Årskurs 8 Antal elever: 70 J~j Årskurs 9 Antal elever: 66 EJ Årskurs 10 Antal elever: Gäller särskola och specialskola

5 Bitaga ttii ansokan 5(6) Skolverket 11. Undervisningens organisation Beskriv kort hur undervisningen vanligtvis är organiserad de undervisningsgrupper som omfattas av utvecklingsprojektet, med avseende på elevgruppernas sammansättning och storlek? Huvuddelen av matematikundervisningen sker i helklass 1 klasstorlekar elever. Ämnesundervisning på modersmål kommer att ges för elever i Förberedelseklass första hand för arabisk- och persisktalande elever. 12. Könsfördelning Hur många flickor respektive pojkar omfattas av utvecklingsprojektet? Flickor: 132 Pojkar: Modersmål Hur många av de elever som utvecklingsprojektet omfattar är berättigade till modersmålsundervisning? Antal elever: Berörda lärare a) Hur många lärare berörs av utvecklingsprojektet? Antal lärare: 6 b) Hur många av dessa lärare är behöriga i matematik för de arskurser de undervisar? Antal lärare: 6

6 Bilaga till ansokan 6(6) Skolverket 15. Ekonomisk plan Om ni beviljas bidrag enlighet med denna ansökan så kommer ni att erhålla 3000 kronor för varje elev utvecklingsprojektet omfattar. Hur planerar ni att använda bidraget? Ange uppskattade kostnadsslag och pengarnas ungefärliga fördelning. Vikarieersättning Fortbildningskostnader: (Inklusive matematikhandledare/coach) Studiebesök Alternativt Ma-mtrl : (arbetas ut tillsammans med elever) Summa : Kontaktperson/projektledare för detta utvecklingsprojekt Namn Bengt Lagergren Tel (dagtid) E-postadress 031 / , 0707 / bengt.lagergren@gunnared.goteborg.se Befattning Rektor Denna bilaga ska skickas till Skolverket tillsammans med skolhuvudmannens ansökan.

7 ANSÖKAN -. UTVECKLINGSARBETE 1 MATEMATIK Många elever har problem med matematik, de har bristande kunskaper som krävs för vidare utbildning eller att de inte uppnår målen för godkänt. Vi har länge försökt finna tid till att utveckla ett annat sätt att undervisa men arbetstrycket på oss lärare på Lövgärdesskolan är sådant att man hinner endast prata om problemen och eventuella lösningar. Vi har många ideer men behöver resurser för att implementera dessa i skolans undervisning och aktiviteter. NU LÄGESBESKRIVNING Vi har p~ v~r skolan flera problem med matematikundervisningen men till detta projekt väljer vi att fokusera p~ följande: - Många elever har underkänt i matematik (12/89 ~k 9 vt 2006 i ~r är ett bättre resultat än tidigare sr). Vi vill att flera skall uppnå godkäntm~let. - Många elever kommer till årskurs 6 med allvarliga brister i taluppfattning och det svenska mattespr~ket. - Många elever har dessutom svart att abstrahera och behöver konkreta modeller och ett laborativt arbetssätt i sitt lärande. - Vi har inget samarbete mellan matematik och andra ämnen. Vi vill f~ igång ett samarbete genom flera matematikteman. - Eleverna räknar nästan enbart i matematikböckerna. Vi vill solla ut ut nyckeluppgifter som eleverna skall arbeta med. - Vi arbetar inte med flera VG och MVG mål, bl a de som tar upp dialogen kring matematikproblem och problemslösningsstrategier. Vi vill ge mer tid för detta p~ de ordinarie lektionerna. ÅTGÄRDER Vi har ett antal förslag till åtgärder för att möta problemen vi beskrivit ovan. Vi vill förändra undervisningen och dess innehåll, göra den mer meningsfull och lustfylld. Vi har fyra åtgärdsområden: en annorlunda användning av matematikboken, utveckling av didaktiskt material tillsammans med eleverna, en årligen återkommande matematikturnering, matematikteman och integration av matematik i befintliga teman på skolan. Vi har som nämnts ovan många elever med brister i taluppfattning. Men detta är ett problemomr~de som vi diskuterar i ett s k Röda tr~den projekt med samarbete mellan lärare i upptagningsomr~dets skolor. Därför inkluderar vi inte detta i vart projekt. Matematikboken Vi är idag bundna till matematikboken och enskild räkning i denna. Om eleverna skall räkna alla uppgifterna s~ som det är sagt i lärarhandledningarna, d~ hinner de bara räkna i boken och dialogen och annat matematikarbete blir d~ lidande. En del elever tycker om denna form av pyssel men trots mängden räknade uppgifter visar de ända dåliga eller bristande resultat. Vi misstänker dessutom att vi med enbart räkn ing i matematikboken förlorar duktiga elevers interesse för matematik. De räknar i boken för att f~ bra betyg men väljer sedan andra ämnen p~ gymnasiet.

8 Vi vill med andra ord att s.k. nyckeluppgifter som alla skall räkna, väljs ut till förmån för dialog och annan träning i klassrummet. Elever f~r t ex som läxa att räkna ett antal av dessa nyckeluppgifter vars lösningar de sedan redovisar och diskuterar inför klassen. Med detta arbete f~r vi inte bara tid till dialog utan även till matematiklaborationer, matematikturneringar och de tema vi föreslår nedan. Nyckeluppgifterna väljs ut utifrån nationella m~l och matematiklärarna överenskomna kriterier. Didaktiskt material Många av våra elever har problem i övergången mellan konkret och abstrakt räknande. Aven duktigare elever har svårigheter att p~ ett enkelt sätt förklara hur de tänker. Därför anser vi det mycket viktigt att alla eleverna skall arbeta med ett pedagogiskt material som hjälper dom med denna övergång och förstklse. Att köpa och använda färdigt material är kostsamt samtidigt som det inte alltid har önskade inlärningseffekter. En idé vi har, är att eleverna under matematiklektioner skapar sina egna matematikmodeller. Dessa färdig görs senare under slöjdlektioner. När man t ex arbetar med vinklar, s~ f~r elevgrupper var sin plywoodskiva att arbeta med. De ritar upp en cirkel, mäter ut och ritar olika vinklar. P~ slöjden f~r de sedan skära ut t~rtbitar med de olika vinklarna, måla och skriver vinklarnas mått p& Dessa modeller kan sedan användas när de tränar och repeterar ämnet vinklar. Elever som inte närvarar har möjlighet att använda klasskamraternas modeller. Vi vill utveckla ett antal laborationshandledningar där pedagogiskt material framställs av eleverna i områdena br~kräkning, procent, tid, omkrets, area, massa och volym. Matemati kturneri ng Eleverna behöver f~ tid och hjälp att diskutera matematik med varandra. Att diskutera lösningsmetoder är inte bara ett m~l för de elever som eftersträva VG och MVG-betyg. Alla elever har nytta av en sådan dialog genom att de med en sådan lär sig matematik samtidigt som dialog gör ämnet mer lustfyllt. Idrott har länge haft stor medial uppmärksamhet i skolan genom evenemang och prisutdelningar p~ skolavslutningar. Varför kan vi inte ha prisutdelning för duktiga mattegrupper? Vi har under ett antal ~r haft s.k. matematikturneringar p~ våren. Dessvärre har dessa enbart p~g~tt i mindre skala av en lärare ~t gången och utan större insyn från andra elever och lärare p~ skolan. Vi skulle vilja utveckla matematikturneringen genom att involvera alla ~rskurserna p~ skolan och därmed göra matematikämnet mer synligt och statustyngt. En tanke är att elever skall samarbeta i team under skolåret för att tillsammans kvala till en final i maj månad. 1 samarbetsgrupperna skall olika förm~gor finnas representerade. 1 bildandet av grupper utgår vi därför från teorin om Multipla intelligenser (1). Varje grupp skall därmed ha t ex s.k. kropps-kloka, bild-kloka med flera förm~gor representerade. Därmed skall samarbetet och dialogen mellan eleverna i matematik främjas. För att en elevgrupp skall lyckas måste de samarbeta under skolåret och tillsammans samla poäng p~ de ordinarie prov som görs.

9 Mindre projekt som grupperna gör, t ex byggen med ritningar, visas upp i vitrinsk~p och info-tv tillsammans med foton p~ deras arbeten. Finalen görs mellan grupperna i respektive &skurs och sedan mellan ~rskurserna. De f~r d~ mötas kring problem och uppgifter inför publik, t ex i aula där publiken kan följa vad som görs, t ex via storbildsskärm. Grupper skall därmed kunna visa sina förm~gor för hela skolan. D~ grupperna är blandade kunskapsmässigt f~r även elever som är svagare i matematik (t ex motoriskt kloka) möjlighet att visa sina kunskaper (t ex att vara duktig p~ att mäta eller konstruera). Matematikteman För att f~ eleverna att se att matematik behövs i andra ämnen än under matematiklektioner och därmed öka motivationen att vilja lära sig matematik, vill vi utveckla ett antal matematikteman där flera ämnen är inblandade. Dessa teman skall vara s~ väl utvecklade att lärarkollegiet inte skall behöva avvara mycket av sin tid för förberedelser. Därför är det viktigt att dessa teman är väl förankrade i lärarkollegiet. Vi har för närvarande dessa förslag till teman: - Planering av en klassfest (beräkningar av kostnader, lämplig för ~k 6) - Planering av en festm~itid för fyra (recept, beräkning av mängder, volym och mått, lämplig för årskurs 8, 9) - Planering av ett mopedinköp (beräkning av sparande, procent och kringkostnader, hjälm, kedja, drift, bränsle. Lämplig för ~k 8, 9) - Min lägenhet (bestämning av skala, area, hyreskostnader, modellbygge, kostnader. Lämplig för ~k 6, 7) - Kostnader för körkort (beräkningar av kostnader, l~n och tider. Lämplig för årskurs 8, 9) - Enkät om partitillhörighet (enkät med statistik, jämförelse med landet. Lämplig från årskurs 6) - Valutor i olika länder (Internationellt Kidlink projekt (2,3). Lämplig från årskurs 6) - Matematik 1 olika yrken (Lämplig för årskurs 8, 9) - Matematik i olika kulturer (Lämplig för årskurs 9) Vi kan naturligtvis förverkliga och genomföra alla. Dock är m~iet med varat arbete att i samarbete med andra lärare hitta åtminstone fyra teman, ett per årskurs. Befintliga teman Eventuellt kan ett redan existerande teman bearbetas s~ att matematikmoment integreras. T ex Kärleksboken som handlar om samlevnad, kan kompletteras med enkäter som redovisas i tabeller och diagram. Boken om mig där eleven dokumenterar sin egen uppväxt och personlighet, kan kompletteras med mätningar, beräkningar och diagram kring tillväxt, konsumtion mm. Krokholmen där eleverna f~r bekanta sig med segling, skulle kunna innehålla beräkningar av banor, seglingstider och hastigheter p~ sjökartor. Vi har som m~l att f~ in matematiken i åtminstone ett av de ovan nämnda teman.

10 PLANERING Målet med projektet är långsiktigt, dvs, att det skall helt förändra kommande undervisning i matematik på ett sådant sätt att fler nationella kurspianemål kommer att uppnås av eleverna. Under utvecklingsfasen måste därför mycket tid ägnas åt att samarbeta och åt att förankra projektets idéer hos kollegor. Arbetet beräknas pågå under tre läsår med start läsåret 09/ Utvecklingsfas ht Utprövningsfas i klassrummen mars juni Utvärderingsfas t.o.m. sept Under utvecklingsfasen sker fortbildning, utveckling av material och handledningar samt samarbete med och förankring av idéerna i personalgruppen. En pilotgrupp av elever gör en första test av materialet. Följande delmål skall ha nåtts under läsåret 09/10: 1.Val av nyckeluppgifter från befintliga läromedel. 2. Utveckling av Iaborationshandledningar för pedagogiskt material i områdena bråkräkning, procent, tid, omkrets, area, massa och volym. 3.Framtagning av fyra matematikteman 4.Implementering av matematikmål i minst ett av skolans befintliga temaarbeten. Under utprövningsfasen testas vårt material i minst två av årskurserna. Arbetet utvärderas i september-oktober 2010 och de positiva resultat vi då har nått kommer att bli vägledande för kommande års matematikundervisning. Bengt Lagergren Mohammad Chaddad Stellan Kinberg Rektor Matematiklärare Matematiklärare