Lilla Essingen Geoteknik och Markmiljö för Lilla Essingens västra del

Transkript

1 Ramböll Sverige AB Exploateringskontoret Lilla Essingen Geoteknik och Markmiljö för Lilla Essingens västra del Förundersökning Stockholm

2 Exploateringskontoret Lilla Essingen, Kv.Primus Geoteknik och Markmiljö för Lilla Essingens västra del Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Granskningshandling Anders Westin Helen Friis Henric Karlsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 4205, Kapellgränd Stockholm Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och syfte 1 2. Underlag 1 3. Undersökningar 1 4. Befintliga förhållanden Topografi och markförhållanden Ledningar Kort historisk inventering med avseende på markmiljö 2 5. Geotekniska förhållanden Grundvattenförhållanden Föreslagen grundläggning Temporära stödkonstruktioner Sprängning Grundläggning Kompletterande Geotekniska undersökningar 5 6. Markmiljötekniska förhållanden Resultat från laboratorieanalyser Bedömningsgrunder Utvärdering Slutsatser och rekommendationer Föroreningssituation Översiktlig riskbedömning Rekommendationer 8 7. Bilagor 9 i

4 Lilla Essingen 1. Uppdrag och syfte På uppdrag av Exploateringskontoret, genom Jörgen Nygård, har Ramböll Sverige AB utfört geotekniska och markmiljötekniska undersökningar för Lilla Essingens västra del, Kv.Primus. Undersökningarna har gjorts för ett nytt tänkt bostadsområde med tillhörande hamnkonstruktioner. Undersökningar har utförts för att klargöra de geotekniska och markmiljötekniska förhållandena översiktligt inför projektering av de nya byggnaderna och tänkta anläggningar i deras närhet. Markmiljöundersökning har utförts för att undersöka eventuell förekomst och utbredning av föroreningar i befintliga fyllnadsmassor. 2. Underlag Stockholms Stads digitala grundkarta Granskad ledningssamordningskarta Inmätningar utförda av Ramböll Sverige AB Geoteknisk undersökning och miljöteknisk undersökning utförd av Ramböll Sverige AB i april 2008 Inscannat förslag för tänkt utbyggnad av området med huskroppar och anläggningar inritat. Utdrag ur Länsstyrelsen i Stockholms läns MIFO databas Information från ovan punkter finns redovisade på ritningarna i Rapport Geoteknik och Markmiljö upprättad av Ramböll Sverige AB. 3. Undersökningar Undersökningar utförda av Ramböll Sverige AB i mars, april och juni 2008 presenteras i Rapport Geoteknik och Markmiljö daterad Befintliga förhållanden 4.1 Topografi och markförhållanden Läget för planerade byggnader ligger på Lilla Essingens västra del (Kv.Primus). I dagsläget finns här en båtklubb i nordväst med sina bryggor, hamnplan och 1 av 9

5 hamnanläggning. I det tänkta utbyggnadsområdet finns gräsbevuxna ytor och enstaka träd, en asfalterad basketplan och gång/cykelvägar. I sydost ligger befintliga vägar (Gamla Essinge Broväg och Primusgatan) och broar för E4 (Essingeleden). Dagnyvägen går idag ner till båtklubbens område och i nordväst till fastigheten Primus 1 som är en industrilokal med tillhörande kontor. Marknivån är som högst i utbyggnadsområdets östra del invid borrhålet R01 och har där nivån +6.8 m. Marken lutar svagt ned mot vattnet. Marknivåerna längs vattnet är på nivå ca m i söder och +2.0 m i norr för hamnplanen. Bottentopografin runt hamnbassängen Slänterna i vattnet är relativt branta, i söder är deras lutning ca grader från horisontalplanet. Hamnbassängen är som djupast i dess södra del där vattendjupet är mellan 8 10 m. Bottennivån blir grundare norrut Ledningar Befintliga ledningar finns längs gångvägar, Primusgatan och Dagnyvägen samt till fastigheten Primus 1. En inlopps och utlopps ledning för fjärrkyla finns i befintlig hamnbassäng som går till och från fastigheten Primus Kort historisk inventering med avseende på markmiljö Ur Länsstyrelsen i Stockholms läns MIFO databas finns uppgifter om följande verksamheter inom området: AB Primus: AB Primus hade tillverkning av fotogenkök och köksutrustning, inom fastigheterna Primus 1 och Lilla Essingen 1:11, från början av 1900 talet till i mitten av 1950 talet. Verksamheten omfattade verkstadsindustri och ytbehandling av metaller. Lilla Essinge Båtklubb: Lilla Essinge Båtklubb finns vid Dagnyvägens slut, på öns nordvästra sida, inom fastigheten Ulvsunda 1:1,5. Enligt Essingeöarnas Hembyggdsförenings hemsida ( bildades båtklubben 1926 av anställda vid AB Primus hade klubben 91 medlemmar med 26 segelbåtar och 13 motorbåtar. 5. Geotekniska förhållanden Inom området finns generellt följande jordlagerföljd: Fyllning Friktionsjord/morän på berg Fyllning Fyllningen består av grusig sand som mot djupet har inslag av kalk och tegel. I vissa punkter finns stenfraktion i fyllningen. Fyllningen i området är mycket blockrik. Block på upptill en meter har genomborrats. För dimensionering av pålar kan jordens elasticitetsmodul, Ek,jord=10 MPa förutsättas. Fyllningens tunghet i torrt tillstånd sätts till 19 kn/m 3 och i vått tillstånd till 20 kn/m 3. 2 av 9

6 Friktionsjord Naturligt lagrad friktionsjord som troligtvis är morän vilar på berg och tjockleken varierar mellan 0.5 m till 4 m. Friktionsjorden tolkas av fältingenjören att vara en grusig/sandig morän. I punkt R24 har två block påträffats. För dimensionering av pålar kan jordens elasticitetsmodul, Ek,jord=15 MPa förutsättas på land och Ek,jord 10 MPa i vattnet. Friktionsjordens tunghet i torrt tillstånd sätts till 19 kn/m 3 och i vått tillstånd till 20 kn/m 3. Lera I hamnbassängens sydöstra del har lera påträffats i punkt R14 (2.5 m mäktig) och R15 8 (2 m mäktig). Leran är trolig mycket lös här. Lerans tunghet kan sättas till 18 kn/m 3. Den lösa leran skall beaktas vid dimensionering av pålar, om inte denna muddras bort och ersätts med friktionsjord. Berg Bergnivån i området varierar från nivå + 3 m till 9 m för landområdena. I vattnet för punkt R24 ligger berget så djupt som på nivå 20 m. I befintlig hamnbassäng i sydöst för punkt R14 och R15 ligger berget djupare än 13 m. För punkt R23 och R22 ligger bergets nivå på 10 m. Berget är hårt och är troligen kristallint magmatiskt berg av gnejs eller granit. I berget finns sprickor och slag för en stor andel av undersökningspunkterna på land. Underökningspunkterna i vattnet visar på att berget där är homogent utan sprickor och slag. Figur 1. Byggnadsgeologisk karta över Lilla Essingen 5.1 Grundvattenförhållanden Några grundvattenmätningar har inte utförts i området. Jordmassorna (fyllningen i området) kan anses vara relativt permeabla. I stort sett så kan tillsvidare Mälarens vattennivå antas gälla som grundvattennivå för området tills grundvattenrör installerats i området. Grundvattennivån i jorden är självfallet aningen högre än Mälarens nivå. Mälarens vattennivåer är (RH00): Högsta högvatten (HHW) m 3 av 9

7 Medelhögvatten (M.H.W) m Medelvattennivå (M.W) m Lägsta lågvatten (L.W) 0.12 m Frostfritt djup för platsen är 1.6 m. 5.2 Föreslagen grundläggning Temporära stödkonstruktioner Temporära stödkonstruktioner kan behövas och behovet avgörs av tänkta grundläggningsnivåer i förhållande till grundvattennivån samt närhet till befintliga byggnader och andra skyddsobjekt som ligger i nära anslutning till erforderliga schakter. Ramböll avråder för schakt under grundvattennivån. Den mycket blockrika och vattengenomsläppliga fyllningen i området gör att det inte är möjligt att installera konventionell tätspont Sprängning Där berget ligger ytligt ovan grundvattennivån kan det ur kostnadshänseende vara lämpligt att grundlägga fundament för byggnaderna på plant berg eller plansprängt berg. Där sprängningsarbeten i närheten till eventuell spont skall utföras motgjuts sponten med en i berg förankrad kantbalk av betong i dess anslutning mot berget, innan sprängningsarbetena får påbörjas. Eventuella sprängningsarbeten utförs försiktigt med hänsyn till omgivande skyddsobjekt såsom, hus, ledningar, gator etc. samt temporära och permanenta konstruktioner. En separat riskanalys för vibrationer skall upprättas vid sprängningsarbeten, där specifika krav ställs på vibrationer gentemot omgivande konstruktioner och skyddsobjekt. Riskområdet, det vill säga avståndet från sprängning är 50 m om grundläggning är utförd på berg och 100 m för grundläggning som är utförd på lera och friktionsjord Grundläggning Byggnader längs vattnet utförs lämpligen som pålgrundlagda. Ned i berg borrade och förankrade stålrörpålar eller stålkärnepålar är lämpliga påltyper på grund av fyllningens stora blockriklighet. Slagna spetsburna pålar är inte lämpligt då området är mycket blockrikt. Byggnader längre in mot land kan grundläggas på packadfyllning på befintlig friktionsjord om gynnsamt grundläggningsdjup väljs och avståndet till slänter mot vattnet är tillräckligt. Om grundläggning mot berg utförs för delar av byggnader skall övriga delar för byggnaderna grundläggas på i berg nedborrade stålrörspålar eller stålkärnepålar. 4 av 9

8 Byggnader i hamnbassängen grundläggs lämpligen på pålar. Stålkärnepålar eller grova borrade stålrörspålar, förankrade i berg är att föredra då den geotekniska undersökningen indikerar att jorden är blockrik. Skall slagna stålrörspålar användas bör provpålning utföras för att fastställa påltypens lämplighet. Hamnbassängen kan fyllas upp med pålningsbara massor (friktionsjord) för att minska pålars fria längd i vattnet. 5.3 Kompletterande Geotekniska undersökningar Tre grundvattenrör bör installeras i området för att bestämma grundvattennivåns lutning i området samt för att bestämma lägsta dränerande nivå för temporära samt permanenta skeden. Mätserier för att kunna bedöma lägsta dränerande nivåer bör utföras under minst ett års tid, helst två. Utökad lodning eller ekolodning av sjöbottens nivåer bör göras för att ta reda på vattendjup och för att få en indikation om utfyllningars utbredning om utfyllning skall ske i områden mot och i vattnet. Skall utfyllnad i vattnet göras utanför hamnbassängsområdet bör även kompletterande geoteknisk undersökning utföras från vattnet här, som grund för stabilitetsutredningar för utfyllnaderna. 6. Markmiljötekniska förhållanden 6.1 Resultat från laboratorieanalyser Laboratorieanalyser har utförts av ALS Scandinavia AB vilket är ett SWEDACackrediterat laboratorium enligt SS EN ISO/IEC Analyser har utförts med avseende på metaller (bland annat tungmetallerna arsenik, kadmium, krom, koppar, nickel, bly, zink och kvicksilver samt tenn) och organiska ämnen (PAH, fraktionerade alifater och aromater samt BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylener)). Sammanställning av analysresultat för jordprover samt jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (SNV 4639, 1997) redovisas i bilaga 1. Sammanställning av analysresultat för sedimentprover samt jämförelse med olika referensvärden redovisas i bilaga Bedömningsgrunder Bedömningsgrunder för jord: Naturvårdsverkets Rapport 4638 Generella riktvärden för förorenad mark (1997) och Rapport 4639 Development of generic guideline values (1997) Svenskt generellt riktvärde för förorenad mark saknas för tenn. I Danmark finns däremot jordkvalitetskriterie för tenn (Danska Miljöstyrelsen, Liste over kvalitetskriterier i relation til forurenet jord, 2005). Eftersom de geologiska och hydrogeologiska förhållandena inom aktuellt område inte väsentligen skiljer sig från vanligt förekommande förhållanden i Danmark bedöms det för aktuellt område vara lämpligt att jämföra med danska riktvärden. 5 av 9

9 Bedömningsgrunder för sediment: Naturvårdsverkets Rapport 4913 Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag, 2000 Naturvårdsverkets Rapport 4638 Generella riktvärden för förorenad mark (1997) och Rapport 4639 Development of generic guideline values (1997) Sternbeck et al, Metals in sediments from the Stockholm region: Geographical pollution patterns and time trends (2000) Östlund et al, Metaller, PAH, PCB och totalkolväten i sediment runt Stockholm flöden och halter (1998) För tenn saknas jämfövärde i SNV Rapport I Naturvårdsverkets Rapport 4393 Branschkartläggningen En översiktlig kartläggning av efterbehandlingsbehovet i Sverige (1995) anges ungefärliga bakgrundshalter i sediment för flera metaller Utvärdering Jord: Metaller I 7 av 9 jordprov uppmättes metallhalter (kadmium, koppar, nickel, bly och zink) som överstiger riktvärdena för känslig markanvändning, KM. I 4 jordprov (R04:2, R05:2+:3, R10:1 och R12:1) av dessa överstiger även uppmätta metallhalter (koppar och zink) riktvärdena för mindre känslig markanvändning, MKM. I dessa undersökningspunkter (R04:2, R05:2+:3, R10:1 och R12:1) uppmättes kopparoch zinkhalter som överstiger riktvärdena för känslig markanvändning, med 2 till 20 gånger Jord: Organiska föreningar För samtliga jordprov utom ett uppmättes halter av cancerogena PAH som överstiger riktvärdet för KM. I 4 jordprov (R04:1, R04:2, R10:1 och R12:1) av dessa överstiger även uppmätta halter av cancerogena PAH riktvärdena för mindre känslig markanvändning, MKM. I ett jordprov (R10:1) uppmättes en halt av övriga PAH som överstiger båda riktvärdena för känslig och mindre känslig markanvändning. I 4 jordprov (R02:2, R04:1, R04:2, R05:1) uppmättes halter av längre petroleumkolväten (alifater > C16 C35) överstigande riktvärdet för känslig markanvändning Sediment: Metaller I undersökningspunkt R23 uppmättes mycket låga till låga metallhalter i sedimentprovet. 6 av 9

10 I undersökningspunkterna R22 och R24 uppmättes måttliga till höga halter av koppar, krom, nickel och zink. Mycket låga till låga halter uppmättes av arsenik, kadmium, och bly. I samtliga undersökningspunkter uppmättes kvicksilver under detektionsgränsen. Detektionsgränsen (1 mg/kg TS) är dock för hög för att avgöra om uppmätta halter är mycket låga, låga eller måttligt höga enligt bedömningsgrunderna, SNV Rapport I samtliga undersökningspunkter uppmättes förhöjda halter av tenn Sediment: Organiska föreningar Samtliga uppmätta halter av alifatiska och aromatisk kolväten i sedimentproven understiger riktvärdena för Känslig markanvändning, KM, för jord. I undersökningspunkterna R22 och R24 uppmättes halter av cancerogena PAH överstiganden riktvärdena för känslig markanvändning, KM, för jord. Samtliga uppmätta halter av övriga PAH i sedimentproven understiger riktvärdena för Känslig markanvändning, KM, för jord. 6.2 Slutsatser och rekommendationer Föroreningssituation Befintlig markanvändning klassas som Mindre känslig markanvändning, MKM, inom båtverksamhetens område och som "Känslig markanvändning", KM, inom park /grönområdet. Planerad markanvändning, bostadsområde, klassas som "Känslig markanvändning", KM. Utförd undersökning konstaterar generellt förhöjda halter av tungmetaller (kadmium, koppar, nickel, bly och zink), PAH och längre petroleumkolväten (alifater > C16 C35) i fyllningen inom undersökt område. Förhöjda halter av metaller (koppar, krom, nickel, zink och tenn) och PAH påträffades i sediment i två av de tre undersökningspunkterna. I jämförelse med medianhalterna för tidigare uppmätta metallhalter i ytliga sediment i Stockholm ligger förhöjda metallhalter i paritet med eller under dessa. Förekommande föroreningar kan härröra från fritidsbåtsverksamheten på platsen och/eller från fyllnadsmassorna som lagts ut på platsen Översiktlig riskbedömning Förekommande föroreningars farlighet bedöms vara måttlig till mycket hög. Föroreningsnivån bedöms vara måttligt allvarlig till mycket allvarlig. Ingen av de parametrar som det uppmätts förhöjda halter för har hög akuttoxisk effekt. Något akut saneringsbehov av mark eller sediment föreligger inte. 7 av 9

11 Planerad markanvändning inom området är bostäder, vilket gör att områdets känslighet är mycket hög. Skyddsvärdet för naturen och omgivande vatten och sediment bedöms vara måttligt. Området består inte av någon i omgivningarna sällsynt förekommande vegetation. Pågående fritidsbåtsverksamhet samt förekommande fyllnadsmassor på platsen har troligen påverkat mark, vatten och sedimentkvaliteten under lång tid. Förutsättningarna för spridning av förekommande föroreningar bedöms vara måttliga till mycket stora, utifrån att: Metaller är generellt inte speciellt rörliga i mark. Markytan inom området där föroreningar påträffats är inte asfalterad. Förekommande jordlager är blockrik fyllning på friktionsjord. Närheten till vatten. Båttrafik förekommer inom området Rekommendationer Utförd undersökning konstaterar förhöjda halter av tungmetaller, PAH och längre petroleumkolväten, både med hänsyn till befintlig markanvändning och med hänsyn till planerad markanvändning. Konstaterade föroreningar i mark inom området medför att någon saneringsåtgärd kommer att behöva vidtas, oavsett om markanvändningen inom området förändras eller ej. Val av åtgärdsmetoder görs utifrån en kombination av förutsättningarna på platsen, nuvarande och framtida planer för markanvändningen inom området, föroreningssituationen, utbud av tekniker och mottagningsanläggningar i regionen. I utförd undersökning påträffades förhöjda halter av tungmetaller och PAH i sediment i två av tre undersökningspunkter. Uppmätta halter är dock i paritet med eller under medianhalter för metallhalter i ytliga sediment i Stockholm. En kompletterande markmiljöteknisk undersökning och utredning föreslås utföras. Denna kompletterande undersökning ska innehålla förtätande provtagning, för att verifiera att föroreningssituationen inom området är i enlighet med resultatet av nu utförd undersökning samt för att om möjligt kunna avgränsa påverkade delområden. I undersökningen bör också provtagning av grundvatten utföras och områdets utfyllnadshistorik bör utredas. I utredningen föreslås även en fördjupad riskbedömning utföras för området, med framtagande av platsspecifika riktvärden, dels för dagens befintliga markanvändning och dels för planerad markanvändning. Konstaterade föroreningar i mark och sediment medför även att hänsyn kommer att behöva tas till dessa vid eventuella anläggningsarbeten inom aktuellt område, med avseende på spridning och arbetsmiljö, m m. Konstaterade föroreningar kommer att innebära merkostnader i samband med anläggningsarbeten, exempelvis för tillstånd/anmälan, hantering och avlämning av förorenade massor, 8 av 9

12 miljökontroll, försiktighetsåtgärder under byggskede, m m. Med befintligt underlag är det i dagsläget inte möjligt att göra någon uppskattning av dessa kostnader Tillstånd, anmälan, samråd, m m Om muddringsarbeten ska utföras kräver det tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap 2 Miljöbalken. Beroende på sedimentens föroreningsgrad är muddringsarbetena tillstånds eller anmälningspliktiga. Enligt 6 kap 4 Miljöbalken ska den som avser bedriva verksamhet eller vidta någon åtgärd som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt balken tidigt samråda med länsstyrelsen. Enligt 10 kap 11 Miljöbalken skall den som äger eller brukar en fastighet underrätta tillsynsmyndighet om det upptäcks en förorening på fastigheten. Innan arbeten i förorenad mark och vatten utförs ska anmälan i god tid inlämnas till tillsynsmyndigheten. 7. Bilagor Bilaga 1. Sammanställning av analysresultat för jordprover samt jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (SNV 4639, 1997) Bilaga 2. Sammanställning av analysresultat för sedimentprover samt jämförelse med referensvärden. 9 av 9

13 Bilaga 1 Sammanställning analysresultat jord Tabell 1. Sammanställning av analysresultat avseende metaller för jordprover samt jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (SNV Rapport 4639, 1997). Enhet: mg/kg TS. i:\28geo\2808\ lilla essingen\5 q_proj\dok\bilaga_1_analyssammanställning_jord.doc Prov ID Nivå As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn Sn R02:1 0,0 1,0 < 3 < 0,1 26,9 52,3 < 1 55,9 26,9 117 < 2 R02:2 1,0 2,0 < 3 < 0,1 29,2 32,0 < 1 17,1 23,7 90,2 < 2 R04:1 0,0 1,0 < 3 0,217 40,3 159 < 1 33,6 45, ,41 R04:2 1,0 2,0 < 3 0,717 28, < 1 18, ,7 R05:1 0,1 1,0 < 3 0,196 21,3 30,0 < 1 13,2 77,3 119 < 2 R05:2+:3 1,0 2,6 < 3 0,321 12,5 360 < 1 11, < 2 R10:1 0,0 1,0 9,22 0,986 26,8 103 < 1 30, ,09 R10:2 1,0 1,6 4,94 0,518 17,7 127 < 1 11, ,93 R12:1 0,0 1,0 8,65 1,17 33, < 1 30, ,4 Riktvärde KM 15 0, MKM För tenn saknas svenskt generellt riktvärde för förorenad mark. Här ges jämförelse med det danska riktvärdet, Danska Miljöstyrelsen, Liste over kvalitetskriterier i relation til forurenet jord (2005) Ljust grå markerade rutor visar halter som överstiger KM Mörkt grå markerade rutor visar halter som överstiger MKM Sammanställning analysresultat jord, Stockholms stad, Exploateringskontoret, Kv Primus, Lilla Essingen, Stockholm 1 av 3

14 Bilaga 1 Sammanställning analysresultat jord Tabell 2. Sammanställning av analysresultat avseende organiska ämnen för jordprover samt jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (SNV Rapport 4639, 1997). Enhet: mg/kg TS. i:\28geo\2808\ i:\28geo\2808\ lilla lilla essingen\5 q_proj\dok\bilaga_1_analyssammanställning_jord.doc Prov ID Nivå Alifater Sammanställning analysresultat jord, > C5 C8 Alifater > C8 C10 Stockholms stad, Exploateringskontoret, Kv Primus, Lilla Essingen, Stockholm Alifater > C10 C12 Alifater > C12 C16 Alifater > C16 C35 Aromater > C8 C10 Aromater > C10 C35 PAHcanc R02:1 0,0 1,0 Ej analys < 10 < 10 < < 1,6 < 1,2 1,77 1,38 R02:2 1,0 2,0 Ej analys < 10 < 10 < < 1,6 < 1,2 1,01 0,78 R04:1 0,0 1,0 Ej analys < 10 < 10 < < 1,6 2,0 21,3 15,7 R04:2 1,0 2,0 Ej analys < 10 < 10 < < 1,6 0,4 9,88 6,89 R05:1 0,1 1,0 Ej analys < 10 < 10 < < 1,6 < 1,2 0,80 0,51 R05:2+:3 1,0 2,6 < 10 < 10 < 10 < < 1,6 < 1,2 0,17 0,12 R10:1 0,0 1,0 < 10 < 10 < 20 < < R10:2 1,0 1,6 Ej analys < 10 < 20 < < 2 < 2 1,7 1,4 R12:1 0,0 1,0 < 10 < 10 < 20 < < 2 2,1 9,2 10 Riktvärde KM ,3 20 MKM Ljust grå markerade rutor visar halter som överstiger KM Mörkt grå markerade rutor visar halter som överstiger MKM 2 av 3 PAHövr

15 Bilaga 1 Sammanställning analysresultat jord Tabell 3. Sammanställning av analysresultat avseende organiska ämnen för jordprover samt jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (SNV Rapport 4639, 1997). Enhet: mg/kg TS. i:\28geo\2808\ i:\28geo\2808\ lilla lilla essingen\5 q_proj\dok\bilaga_1_analyssammanställning_jord.doc Prov ID Nivå Bensen Summa toluen, etylbensen, xylen R02:1 0,0 1,0 Ej analys Ej analys R02:2 1,0 2,0 Ej analys Ej analys R04:1 0,0 1,0 Ej analys Ej analys R04:2 1,0 2,0 Ej analys Ej analys R05:1 0,1 1,0 Ej analys Ej analys R05:2+:3 1,0 2,6 < 0,01 < 0,1 R10:1 0,0 1,0 < 0,01 < 0,03 R10:2 1,0 1,6 Ej analys Ej analys R12:1 0,0 1,0 < 0,01 < 0,03 Riktvärde KM 0,06 10 MKM 0,4 60 Ljust grå markerade rutor visar halter som överstiger KM Mörkt grå markerade rutor visar halter som överstiger MKM Sammanställning analysresultat jord, Stockholms stad, Exploateringskontoret, Kv Primus, Lilla Essingen, Stockholm 3 av 3

16 Bilaga 2 Sammanställning analysresultat sediment Tabell 1. Sammanställning av analysresultat avseende metaller för sediment. Enhet: mg/kg TS. Jämförvärdena är bakgrundshalter i södra Sverige, från Naturvårdsverkets Rapport 4913 Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag, Tillståndsvärdena är gränsen mellan intervallen Låga halter och Måttligt höga halter, från Naturvårdsverkets Rapport 4913 Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag, Medianhalterna är för centrala Stockholm, från Metals in sediments from the Stockholm region: Geographical pollution patterns and time trends av Sternbeck et al, 2000 (avläst ur lådagram). Prov ID As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn Sn R22 < 3 0,839 45,5 198 < 1 30,7 90, ,0 R23 6,30 < 0,1 12,3 14,8 < 1 8,92 16,4 62,6 5,25 R24 9,80 1,09 59,6 152 < 1 39, ,4 i:\28geo\2808\ lilla essingen\5 q_proj\dok\bilaga_2_analyssammanställning_sed.doc Jämförvärde 10 1, , Tillståndsvärde , Medianhalt , För tenn saknas jämfövärde i SNV Rapport Här visas ungefärlig bakgrundshalt i sediment från Naturvårdsverkets Rapport 4393 Branschkartläggningen En översiktlig kartläggning av efterbehandlingsbehovet i Sverige, Sammanställning analysresultat sediment, Stockholms stad, Exploateringskontoret, Kv Primus, Lilla Essingen, Stockholm 1 av 2

17 Bilaga 2 Sammanställning analysresultat sediment Tabell 2. Sammanställning av analysresultat avseende organiska ämnen för sediment. Enhet: mg/kg TS. Riktvärden för organiska föroreningar i sediment saknas, därför visas de generella riktvärdena för jord i tabellen nedan, Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (SNV Rapport 4639, 1997). Medianhalterna är för Mälaren/Saltsjön från provtagning på ett stort antal platser, från Metaller, PAH, PCB och totalkolväten i sediment runt Stockholm flöden och halter av Östlund et al Prov ID Alifater > C8 C10 Alifater > C10 C12 Alifater > C12 C16 Alifater > C16 C35 Aromater > C8 C10 Aromater > C10 C35 PAHcanc PAHövr R22 < 10 < 10 < < 2,0 < 1,5 1,43 1,65 R23 < 10 < 10 < 10 < 10 < 1,6 < 1,2 < 0,28 < 0,36 R24 < 10 < 10 < 10 < 10 < 2,0 < 1,5 2,57 2,83 i:\28geo\2808\ i:\28geo\2808\ lilla lilla essingen\5 q_proj\dok\bilaga_2_analyssammanställning_sed.doc KM ,3 20 MKM Medianhalt ,6 2 1 Medianhalten gäller för totalkolväten, summan av alifater och aromater >C11. 2 Medianhalten gäller för summa PAH (summa av 23 PAH, inkl de 16 PAH som ingår i EPA prioriterade PAH). Sammanställning analysresultat sediment, Stockholms stad, Exploateringskontoret, Kv Primus, Lilla Essingen, Stockholm 2 av 2