SÖLVESBORGS KOMMUN VÄSTRA KAJEN, SÖLVESBORGS INNERHAMN ÖVERSIKTLIG UTREDNING AVSEENDE ÅTGÄRDER FÖR KAJ

Transkript

1 SÖLVESBORGS KOMMUN, ÖVERSIKTLIG UTREDNING AV Upprättad av: Evelina Nilsson Granskad av: Göran Sätterström

2 SÖLVESBORGS KOMMUN, ÖVERSIKTLIG UTREDNING AVSEENDE ÅTGÄRDER FÖR KAJ Kund Solixx Eskil Arnoldsson Sölvesborgs kommun Jörgen Brorsson Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Evelina Nilsson Göran Sätterström Innehåll Bakgrund 3 Befintlig kaj 3 Alternativa åtgärder 3 Fördelar och nackdelar med de olika alternativen 5 Behov av fortsatta undersökningar 5 Övriga synpunkter 6 Bilaga 1 Bilaga 2 Kajutformning Längdmätning kaj 2 (6)

3 Bakgrund WSP har på uppdrag av Solixx utfört en översiktlig geoteknisk utredning för ett planområde i Sölvesborgs innerhamn. I samband med utredningen har det framkommit att kajen i Sölvesborgs innerhamn delvis är i mycket dåligt skick. Därför har WSP på uppdrag av Solixx och Sölvesborgs kommun gjort denna utredning av alternativa åtgärder för kajen. Resultaten av de utförda geotekniska undersökningarna och en beskrivning av jordlagerföljden i området redovisas översiktligt i Solixx planområde, Kv Måsen 5 m fl, Översiktlig geoteknisk utredning daterad Kompletterande undersökningar har därefter utförts och de kommer senare att inarbetas i utredningen. Befintlig kaj Den befintliga kajen är ca 350 m lång. Längst i norr och längs i söder är kajen utformad som en spontkaj med en betongkrönbalk, vars underkant avslutas i ungefär samma nivå som medelvattenståndet. Den centrala delen av kajen är en äldre pålad stenmurskaj med bakomliggande träpålning och eventuellt trädäck. I början av 60- talet kompletterades kajen med en bakåtförankrad stålspont och ett kranspår, som pålades med betongpålar, se bilaga 1. En dykundersökning av kajen utfördes av MarCon Teknik AB i juli Resultatet av dykundersökningen redovisas i Sölvesborgs innerhamn, Dykarundersökning till , Statusbedömning av kajavsnitt. Kortfattat beskrivet så är kajens status, med längdmätning enligt bilaga 2, följande: m, stora delar av sponten strax under normalvattenståndet är sönderrostad m, sponten är delvis sönderrostad strax under normalvattenståndet (bitvis hål i varannan spontplanka, bitvis i varje och längs korta sträckor inga hål). Pålningen utan anmärkning m, inga hål i spont, viss avrostning av sponten. Alternativa åtgärder Följande åtgärder kan utföras för att lösa problemen med kajen: A. Renovering av befintlig kaj. B. En fyllningsslänt (1:1,5) läggs utanför den befintliga kajen, dvs släntkrönet kommer i samma linje som den befintliga kajen. C. Den befintliga kajen rivs och en slänt (1:2) läggs bakom kajen, dvs släntkrönet kommer ca m innanför dagens kajlinje. D. Delvis rivning av kajen och en slänt (1:2) anläggs med släntkrön ca 10 m innanför kajlinjen och släntfot utanför kajlinjen. 3 (6)

4 Alternativ A Renovering av den befintliga kajen innebär i princip att en ny spontkaj byggs utanför den befintliga. Dvs ny spont, nya dragstag och en ny krönbalk som går ner minst 1,5 m under normalvattenytan. Området mellan befintlig och ny spont fylls t ex med sand. Denna typ av renovering behöver göras på hela sträckan där pålar förekommer utanför spontkajen, dvs ca 200 m. Längs övriga sträckan innebär renoveringen att en ny krönbalk gjuts ner över den sönderrostade delen av sponten. Detta förutsätter dock att befintliga dragstag och ankarplattor är utan anmärkning samt att sponten under blivande krönbalk har tillräcklig bärighet (bör i så fall utredas vidare). Kostnaden för att göra en renovering med ny krönbalk är ca :-/ meter kaj och kostnaden för att göra en ny spont utanför den befintliga är ca :-/meter kaj x x 200 = ca 40 miljoner kronor Alternativ B Undersökningar av bottenförhållandena i södra delen av planområdet visar på mycket lös jord. Där liknande förhållanden råder utanför kajen, så kan man inte ur stabilitetssynpunkt utföra en utfyllning i vattnet. Jorden (lös lera) under botten måste stabiliseras genom installation av kalk-cementpelare (kc-pelare) innan en utfyllning kan utföras. Kostnad för sprängstensmassor är ca 200:-/m 3 och för en utfyllnadslänt med lutningen 1:1,5, så krävs ca m 3. Kostnaden för kc-pelare uppskattas till ca 10 miljoner kronor. 200 x = ca 14 miljoner kronor Vill man skapa större landyta, så är det möjligt att fylla ut en plan yta utanför den befintliga kajen innan slänten påbörjas. Kostnaden för den extra fyllningen och kcstabiliseringen blir ca kr/m 2. Om man t ex vill skapa en 10 meter bred yta längs hela kajsträckan, så kostar det ytterligare ca 11,5 miljoner kronor. Prisbilden för installation av kc-pelare från vatten är relativt osäker, eftersom liknande projekt inte har utförts i Sverige. För närvarande (oktober 2012) startas dock ett projekt i Göta Älv i Göteborg, där kc-pelare ska installeras utanför en kaj och därefter ska en fyllning läggas på kc-pelarna. Detta projekt är mycket likartat, bortsett från att vattendjupen är något mindre i göteborgsprojektet. I slutet av november 2012 kan erfarenheter av tekniken, framdriften, ekonomin etc summeras från det projektet. Alternativ C och D För alternativ C och D innebär rivningen av kajkonstruktioner och schakten bakom den befintliga kajen att den organiska jorden bakom kajen måste förstärkas ur stabilitestssynpunkt. Den billigaste metoden för detta hade normalt varit förstärkning med kc-pelare efter avschaktning av befintlig asfalt och bärlager. Bakom kajen finns dock många hinder i form av betongpålar och raka/sneda träpålar som försvårar installationen av kc-pelare. 4 (6)

5 Även leran under gyttjan måste förstärkas i både alternativ C och D och leran utanför befintlig kaj måste stabiliseras med kc-pelare under den nya fyllningsslänten i alternativ D. Dessutom måste kajkonstruktionerna delvis rivas, vilket bland annat innebär mycket undervattensjobb av dykare för kapning av pålar och spont. Rivningskostnaden för kajen blir minst kr/m, vilket motsvarar minst 10,5 miljoner kronor. Eftersom kostnaderna för alternativ C och D inte bedöms bli mindre än för alternativ B samt att man i alternativ C och D förlorar landyta, så har ingen total kostnadsbedömning för dessa alternativ tagits fram. Fördelar och nackdelar med de olika alternativen A. Fördelar: Beprövad åtgärd. Nackdelar: Kostsam åtgärd. B. Fördelar: Billigare än reparation av kajen. Möjlighet finns att skapa mer landyta genom en breddning av stabilisering och utfyllning. Nackdelar: Förstärkningen av jorden med kalk-cementpelare i vatten, speciellt vid aktuella vattendjup, är ingen väl beprövad metod i Sverige. Men det bedöms vara en möjlig lösning. Grumling vid installation av kc-pelare kräver eventuellt särskilda åtgärder. Bottenytan måste rensas från hinder som t ex stockar, kundvagnar, cyklar, ev block och sten. (Kostnad ej inräknad i uppskattat pris för alternativ B) Kräver vattendom. Osäker prisbild för installation av kc-pelare under vatten. C, D. Fördelar: Mindre behov av utfyllningsmassor än alternativ B. Vattendom erfordras sannolikt inte (enbart anmälan). Nackdelar: Svårlösta stabilitetsproblem pga den organiska jorden bakom befintlig kaj. Förlorad landyta. Komplex rivning av befintliga kajkonstruktioner. Behov av fortsatta undersökningar För en fullständig kostnadsuppskattning och därefter projektering av de alternativa lösningarna, så måste följande undersökningar utföras: A. Ekolodning av bottendjupen inom ca 0 10 m från kajen. Geotekniska undersökningar bakom och framför befintlig kaj, dvs ett antal sektioner med minst två undersökningspunkter i varje sektion. Behovet av antal sektioner styrs av hur stora variationer det är längs sträckan, men det blir i storleksordningen 10 sektioner. Framschaktning och statusbedömning av befintliga dragstag, 5 (6)

6 pålar etc som finns bakom kajen. B. Ekolodning av bottendjupen inom ca 0 40 m från kajen. Geotekniska undersökningar bakom befintlig kaj samt ute i vattnet på olika avstånd från kajen, dvs ett antal sektioner med minst tre undersökningspunkter i varje sektion. Behovet av antal sektioner och antal punkter i varje sektion styrs av hur stora variationerna är, men det blir i storleksordningen 10 sektioner. Kommentarer angående fortsatta undersökningar Lodningar bör utföras med ett multibeam ekolod, som ger en heltäckande bild över bottendjupen. Geotekniska undersökningar i Sölvesborgsviken måste utföras från ett fartyg med stödben alternativt en jack-up-rigg. Geotekniska undersökningar kan utföras utan fartyg närmast utanför kajen. Problem finns dock i form av hinder på botten, t ex stockar, sten, skrot, vilket bör rensas innan en sådan undersökning kan utföras. Söder om kajen visar borrningar från fartyg att de geotekniska förhållandena är mycket dåliga och norr om kajen (kajen vid SSE) visar en gammal undersökning på att de geotekniska förhållandena här är mycket bättre. Utanför den aktuella kajen har endast två undersökningspunkter utförts och från längdmätning ca 0/140 och söderut visar undersökningarna att kc-stabilisering krävs för att möjliggöra en utfyllnad i vattnet. I kostnadsuppskattningen så har kc-förstärkning av jorden antagits längs hela kajsträckan. Det är dock möjligt att en utfyllning går att göra utan förstärkning inom en begränsad sträcka längst i norr. Övriga synpunkter Det är viktigt att, i ett tidigt skede, bestämma den planerade nivån på markytan inom planområdet. Om marken måste höjas från dagens ca +1,5, så kommer det att få stora konsekvenser på omfattning av förstärkningsåtgärder och kostnader. För de föreslagna lösningarna som diskuterats i denna utredning, så har det förutsatts att den befintliga markytans nivå bibehålls. De angivna kostnaderna är mycket grova uppskattningar baserade på ett flertal antaganden bland annat gällande bottennivåerna och de geotekniska förhållandena. Mer undersökningar måste göras för att kunna göra noggrannare kostnadsuppskattningar. WSP Samhällsbyggnad Evelina Nilsson Göran Sätterström 6 (6)

7

8