Verksamhetsplan och budget 2011

Transkript

1 Beslut universitetsstyrelsen D nr 2010/2589 Verksamhetsplan och budget 2011 Inledning... 2 Verksamhetsplan... 2 En attraktiv kunskapsmiljö...2 Mål enligt strategi Universitetsstyrelsens prioriteringar Sammanfattning av fakultetsnämndernas/nuv:s verksamhetsplaner...3 Universitetsstyrelsens ställningstagande...6 Framstående forskning...6 Mål enligt strategi Universitetsstyrelsens prioriteringar Sammanfattning av fakultetsnämndernas/nuv:s verksamhetsplaner...6 Universitetsstyrelsens ställningstagande...9 Samhällelig drivkraft...9 Mål enligt strategi Universitetsstyrelsens prioriteringar Sammanfattning av fakultetsnämndernas/nuv:s verksamhetsplaner...9 Universitetsstyrelsens ställningstagande...11 Globala värden...11 Mål enligt strategi Universitetsstyrelsens prioriteringar Sammanfattning av fakultetsnämndernas/nuv:s verksamhetsplaner...11 Universitetsstyrelsens ställningstagande...13 Intern styrning och kontroll (ISK) Budget Förutsättningar i budgetpropositionen...14 Budgetprocessen...14 Resultaträkning samtliga verksamhetsgrenar förslag till budget...14 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå...15 Forskning och utbildning på forskarnivå...17 Externfinansierad forskning och utbildning på forskarnivå...18 Investeringar...18 Centrala funktioner...18 Bilaga 1: Identifierade riskområden hittills i processen (21)

2 Inledning Universitetsstyrelsen har under 2010 fört diskussioner och fattat beslut om inriktning av verksamheten I april fastställdes riktlinjer för fördelning av forskningsanlag, i juni diskuterades riktlinjer och ramar för verksamhetsplan och budget Diskussionen bildade sedan grund för ett fastställande av Riktlinjer och ramar för verksamhetsplan och budget 2011 vid styrelsens möte i september. Efter detta har institutioner och fakultetsnämnder utarbetat förslag på verksamhetsplaner som har diskuterats i hösttrialogerna där rektor möter dekan och prefekter för respektive fakultetsnämnd/ Nämnden för utbildningsvetenskap (NUV). Därmed bildar förslagen underlag för universitetets samlade verksamhetsplan och budget för Såväl trialogerna som verksamhetsplanerna innehåller bedömningar av kritiska faktorer för att institutioner och fakulteter inte når uppsatta mål, som därmed innebär risker för att universitetet inte uppfyller målen enligt strategin. Planeringen inför 2011 har följt den arbetsprocess som är beskriven i Linnéuniversitetets kvalitetspolicy. Verksamhetsplan Linnéuniversitetets strategidokument fokuserar på fyra områden kring vilka universitetet ska utvecklas, med underliggande mål för respektive område (kursiv text nedan). Målsättningarna är långsiktiga och prioriteringar måste göras för varje verksamhetsår. Detta görs genom universitetsstyrelsens beslut om riktlinjer och genom verksamhetsplaner inom fakultetsnämnder och institutioner. Universitetsstyrelsen kommer att följa utvecklingen genom övergripande kvalitetsindikatorer, avrapporteringar samt genom arbetet med intern styrning och kontroll (ISK). Styrelsens har i tidigare beslut bedömt att attraktivt utbildningsutbud/ studentrekrytering, ökad konkurrenskraft inom forskningen samt kompetensförsörjning är de faktorer som för närvarande är mest kritiska för att universitetet ska kunna utveckla kvaliteten och nå sina strategiska mål. Fakultetsnämnderna har utifrån styrelsens riktlinjer formulerat verksamhetsplaner som sammanfattas nedan i förhållande till de fyra områdena i strategin. Verksamhetsplanerna kommer att fastställas i början av En attraktiv kunskapsmiljö Mål enligt strategi Linnéuniversitetet ska: - vara en integrerad utbildnings- och forskningsmiljö som samverkar med det omgivande samhället - vara en plats för engagerade, kreativa och kritiska medarbetare och studenter - erbjuda utbildningar som är attraktiva, efterfrågade och har högt ställda kunskapsmål - erbjuda en kunskapsmiljö som kännetecknas av pedagogik av högsta kvalitet 2 (21)

3 Universitetsstyrelsens prioriteringar 2011 Riktlinjer och ramar för verksamhetsplan och budget 2011 prioriterar följande åtgärder: att långsiktigt utveckla ett attraktivt utbildningsutbud. Konkurrensen om studenterna kommer sannolikt att öka, vilket ökar kraven på kvalitet i utbildningen och att tillmötesgå arbetsmarknadens behov. Med utgångspunkt från lagstiftning, universitetets strategi och kvalitetspolicy, har fakultetsnämnderna/nuv ett uppdrag att intensifiera kvalitetsarbetet. Detta ligger sedan till grund för dimensionering och inriktning av utbildningsutbudet. att arbeta aktivt med rekrytering av nyckelkompetens för en strategisk utveckling av såväl forskning som utbildning. I detta ska ingå ett aktivt internationellt rekryteringsarbete samt överväganden för förbättrad jämställdhet och mångfald. att verka för att öka intäkterna i uppdragsutbildning och annan uppdragsverksamhet att tydligt inkludera dessa frågor i verksamhetsplanering och uppföljning Universitetsstyrelsen poängterar också vikten av att ta tillvara och utveckla medarbetarnas kompetens. Sammanfattning av fakultetsnämndernas/nuv:s verksamhetsplaner Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap (FHS) Fakultetsnämnden avser att genomföra en översyn av utbildningsprogrammen på grundläggande nivå. Översynen ska besvara frågor om fakultetens utbildningsutbud har bredd och djup, om program och kurser är attraktiva och ekonomiskt lönsamma samt om det finns anledning att avveckla eller utveckla utbildningsprogram. FHS vill särskilt göra en satsning mot att stärka kvaliteten i examensarbetena. Fakultetsnämnden ska stödja institutionernas arbete med att utveckla olika kursformer baserade på valfrihet och flexibilitet, i synnerhet då det råder en tvåcampussituation. Nämnden poängterar att det är vikigt att institutionerna arbetar med lärarutbildningen på ett aktivt sätt, bl.a. när det gäller kvalitetssäkring och rekrytering av disputerade lärare. Fakultetsnämnden stödjer institutionerna aktiva arbete för att bibehålla och utveckla uppdragsutbildningar. Då studentantalet på avancerad nivå är lågt avser fakulteten att samordna kurser och program inom och mellan institutionerna. Fakultetsnämnden kommer vidare att verka för att genusfrågor inom utbildning och forskning förstärks. Fakultetsnämnden poängterar också att studenternas engagemang är viktigt för att utveckla och kvalitetssäkra ett attraktivt utbildningsutbud, och uppmuntrar studenterna till engagemang i olika utbildningsfrågor. När det gäller rekrytering av nyckelkompetens välkomnar fakultetsnämnden de nya förutsättningar som propositionen för ökad autonomi ställer i utsikt. En särskild satsning ska göras mot rekrytering av yngre forskare/lärare. Fakultetsnämnden för ekonomi och design (FED) Fakultetsnämnden kommer att se över utbildningsutbudet angående hur utbudet motsvarar efterfrågan, och för att öka integrationen mellan utbildning och forskning. Vidare ses distansutbildningar som ett utvecklingsområde och man behöver 3 (21)

4 överväga åtgärder för att kompensera ett förväntat bortfall av studenter från tredje land i och med att studieavgifter införs. Vissa utbildningsprogram ges i samverkan mellan institutioner och fakulteter. Här finns ett behov av utveckling och fakultetsnämnden har för avsikt att genomlysa detta och ta ställning till åtgärder. En redan påbörjad satsning för kvalitetsutveckling av examensarbeten kommer att fortsätta. Under året tillsätts också en arbetsgrupp för att göra en översyn av hur kursvärderingsförfarandet kan utvecklas. En diskussion ska inledas om hur utbildningarna kan stärkas genom att professorer i högre grad deltar i undervisningen. Fakulteten har inom flera områden ett behov av att nyrekrytera disputerade lärare för att uppnå målsättningen om en stärkt integrerad utbildning och forskning, för att möta nya kompetensbehov och för att möta effekterna av pensionsavgångar. Nämnden avser att stärka möjligheter för adjunkters möjlighet till kompetensutveckling genom forskarutbildning Fakultetsnämnden ger i uppdrag till institutionerna att se över samtliga lärares kompetensutveckling i relation till institutionernas strategiska utveckling, överväga konsekvenser av en eventuell minskad studenttillströmning samt att ge förslag på nya utbildningar. Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Under 2011 avser fakultetsnämnden att genomföra en översyn av befintliga utbildningar på grundläggande och avancerad nivå. Merparten av fakultetens utbildningsprogram är professionsutbildningar med gott söktryck, dock finns det skäl för översyn av kvalitet, kopplingarna till omvärldsförändringar generellt och till förändringar i det arbetsliv studenterna möter efter examen. Utbildningar på avancerad nivå lockar i dagsläget få studenter, varför nämnden på olika sätt kommer att stötta åtgärder för att få dessa utbildningar mer attraktiva. Fakultetsnämnden vill genomföra åtgärder för att utveckla en pedagogik av högsta klass: it-pedagogik och distansutbildning, handledarutbildningar inom professionsutbildningarna och medarbetarsamtal om pedagogisk utveckling. Även satsningar för att möta de behov som finns för personer med funktionsnedsättning bör stödjas. Avslutningsvis betonas betydelsen av en god arbetsmiljö som grund för god kunskapsmiljö. FHSAB planerar att genomföra ett flertal åtgärder för att stärka arbetet med kvalitetsutveckling inom utbildningarna. Det gäller bl.a. kursvärderingar, examensarbeten, lärarkompetensen, forskningsanknytningen och yrkesförberedande färdigheter inom utbildningarna. Vidare vill FHSAB satsa på att utveckla interprofessionell utbildning, dvs. att studenter från två eller flera utbildningsprogram lär tillsammans med, av och om varandra i avsikt att bidra till en förbättrad professionell verksamhet. Verksamhetsplanen framhåller också vikten av att en god kommunikation utvecklas mellan nämnden och institutionerna. Fakultetsnämnden och institutionerna kommer gemensamt att utveckla formerna för rekrytering av nyckelkompetens och meritering/kompetensutveckling av befintlig personal. Det gäller rekryteringar av personal som kan bidra till att universitetets utbildnings- och forskningsmål uppnås, lektorers möjligheter till meritering och adjunkternas roll i professions- 4 (21)

5 utbildningarna. Vidare skall förstärkning av vetenskaplig kompetens inom lärarutbildningen beaktas. Nämnden avsätter strategiska medel för olika initiativ för kvalitetsutveckling. Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik (FNT) Nämnden konstaterar att de naturvetenskapliga och tekniska områdena har svårigheter att rekrytera studenter. Detta påverkas av den demografiska utvecklingen med minskande ungdomskullar, men också ett lågt intresse nationellt för utbildningar i naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Till detta kommer avgifter för tredjelandstudenter. Detta skall mötas genom åtgärder för breddad och stärkt rekrytering och genom nya och fördjupade utbytesavtal, samt genom utveckling av distansutbildningar för att möta ytterligare studentgrupper. En sådan utveckling måste kombineras med höjd kvalitet och examinationsgrad för distansutbildningarna. Nämnden kommer att undersöka möjligheten för en ny ansökan om tillstånd att utfärda civilingenjörsexamen. Fakultetsnämnden avser att genomföra en kvalitetsförstärkning av studenternas självständiga arbeten t.ex. med avseende på examinatorns roll och kompetens, handledningstid och bedömningskriterier. Programråd med externa ledamöter skall inrättas för samtliga utbildningsprogram och man vill stärka fakultetens alumniverksamhet. Den nya lärarutbildningen aktualiserar en genomlysning av lärarkompetensen och kompetensförsörjningsbehoven. Detta bidrar också till att förstärka kopplingen mellan forskning och grundutbildning. I planen framhålls också behovet av att göra nyrekryteringar inom ett flertal av nämndens verksamhetsområden för att möta framtidens kvalitetskrav. Nämnden för utbildningsvetenskap (NUV) Nämnden för utbildningsvetenskap har som sitt ansvarsområde lärarutbildningen och den forskning och forskarutbildning som knyter an till denna. Lärarutbildningen genomförs på flertalet institutioner som har sin organisatoriska tillhörighet till någon av de fyra fakultetsnämnderna. Detta innebär att NUV måste se sitt uppdrag i förhållande till fakultetsnämnder och berörda institutioner, men även att fakultetsnämnder och institutioner beaktar sitt ansvar för uppdraget att genomföra lärarutbildningen och i detta svara gentemot NUV. Verksamhetsplanen för NUV poängterar 2011 som ett år för utveckling av den nya lärarutbildningen och de examina som tilldelas Linnéuniversitetet (beslutas i december 2010). Lärarutbildningen, den utbildningsvetenskapliga forskningen och utbildningen på forskarnivå ska baseras på attraktiva kunskapsmiljöer. Kunskapsmiljöerna skall kännetecknas av ett dynamiskt och nära samband mellan utbildning, forskning och regionens skolverksamhet. Det ska också finnas en tydlig struktur mellan utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Med utgångspunkt i universitetets strategi och den nya lärarutbildningen anger NUVs verksamhetsplan ett antal åtgärder. Betydelsefulla kunskapsmiljöer för den nya lärarutbildningen ska identifieras, utbildningen ska ges en tydlig progression i fråga om professionskunnande och vetenskaplighet och en utbildningsvetenskaplig utbildning på forskarnivå som understödjer lärarutbildningen i dess nya form ska utvecklas. Dagens campusbaserade utbildning bör kompletteras med en flexibel distansbaserad utbildning. 5 (21)

6 Ett särskilt kvalitetsprogram ska tas fram för NUVs ansvarsområde. Då anslagsfördelningen för lärarutbildningen skiljer sig från övriga utbildningar skall NUVs beställarfunktion utvecklas i samklang med nämndens kvalitetsprogram. Särskild uppmärksamhet skall riktas mot tvåcampussituationen och utveckling av goda administrativa rutiner som stöd för utvecklingen. Universitetsstyrelsens ställningstagande Universitetsstyrelsen konstaterar att fakultetsnämndernas/nuvs förslag till verksamhetsplaner inom området Attraktiv kunskapsmiljö utgår från Linnéuniversitetets strategi och de riktlinjer och ramar som fastställdes av styrelsen i september Fakultetsnämndernas/NUVs föreslagna åtgärder inom detta område bedöms bidra till att universitetet kan nå de strategiska målen. Universitetsstyrelsen kommer att följa utvecklingen genom indikatorer och avrapporteringar. Framstående forskning Mål enligt strategi Linnéuniversitetet ska: - ha en nationellt och internationellt framstående forskning - ha en internationellt erkänd spetsforskning inom några Linnaeus University Centers - vara en attraktiv forskningsmiljö som stöds av och samverkar med näringsliv, kommuner, landsting och andra intressenter - uppnå en balans mellan intern och extern forskningsfinansiering Universitetsstyrelsens prioriteringar 2011 Riktlinjer och ramar för verksamhetsplan och budget 2011 prioriterar följande uppdrag till fakultetsnämnderna/nuv: att verka för ökad externfinansiering och ökat antal publiceringar, att verka för en balans mellan finansiering av forskning respektive utbildning på forskarnivå vid fördelning av fakultetsanslag att arbeta aktivt med rekrytering av nyckelkompetens för en strategisk utveckling av såväl forskning som utbildning. I detta ska ingå ett aktivt internationellt rekryteringsarbete samt överväganden för förbättrad jämställdhet och mångfald. att tydligt inkludera dessa frågor i verksamhetsplanering och uppföljning De strategiska satsningarna som styrelsen beslutade i september ska i första hand bidra till att öka forskningens konkurrenskraft. Fakultetsnämnderna har rektors uppdrag att identifiera de starkaste forskningsområdena inom respektive område. Sedan universitetsstyrelsen fastställt kriterier kommer universitetet med hjälp av extern granskning utse vissa av dessa områden till Linnaeus University Centers, varav de första ska etableras under Detta långsiktiga utvecklingsarbete finansieras 2011 med 5 Mkr genom strategiska medel. Sammanfattning av fakultetsnämndernas/nuv:s verksamhetsplaner 6 (21)

7 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap (FHS) Fakultetsnämnden har vidtagit en rad åtgärder för att stimulera såväl ökad externfinansiering som publicering. Forskningstiden för professorer och docenter avgörs utifrån andelen publiceringar och sökta respektive beviljade externa medel. Lektorer kan få stöd för externa forskningsansökningar och man ger stöd för språkgranskningar för att stimulera publiceringar i internationella tidskrifter. På institutionsnivå hålls seminarier för att öka kunskapen om externa forskningsmedel och om strategier för internationella publiceringar. Ambitionen är att fakulteten de närmsta åren ska öka externfinansieringen med 50 procent. Ett led i detta är att temporärt minska medel uppbundna i forskarutbildningen från nuvarande 35 till 30 procent. Nämnden avser att arbeta vidare med frågan om fakultetsmedlens fördelning mellan utbildning på forskarnivå respektive forskning per forskningsmiljö, för att tillgodose både behovet av forskarutbildning, och publiceringar och ökad externfinansiering. Frågan om finansiering av utbildning på forskarnivå aktualiseras också av nya ämnen som söker forskarutbildningsrättigheter. Inom fakultetens ansvarsområde finns ett antal forskningsmiljöer som tidigare har haft särskilda s.k. miljöstöd. Fakultetsnämnden kommer nu att utvärdera dessa satsningar för att gå vidare med framtida satsningar. I nuläget finns det inte någon tydlig miljö som aspirerar på att söka stöd för ett Linnaeus University Centre. Fakultetsnämnden för ekonomi och design (FED) Fakultetsnämnden för ekonomi och design uttrycker ett antal strategier för ökad externfinansiering. Nämnden avser att bygga vidare på de starka forskningsmiljöer som visat goda resultat, och att utveckla ett samarbete med det omgivande samhället som genererar mer extern finansiering. Vidare bör nya doktorander i högre grad kunna externfinansieras, helt eller delvis. Det gäller också att stärka arbetet med ansökningar till de traditionella finansiärerna. Fakultetsnämnden för ekonomi och design siktar på att uppnå balans mellan intern och extern forskningsfinansiering Nämnden framhåller att det är av stor vikt att säkerställa forskningstiden för professorer och docenter för att ge möjlighet till publiceringar. För att stimulera publiceringar skall antalet post-doc-tjänster öka, en docentakademi ska stimulera lektorers forskning och meriteringsmöjligheter, och man har för avsikt att starta interna publiceringsserier som språngbräda för publicering i tidskrifter. Inför 2011 pekar nämnden ut ett antal nyckelrekryteringar inom olika ämnen och i anknytning till olika utbildningar. Fakultetens område har relativt få doktorander och därmed ett behov av att säkerställa ett minsta antal doktorander i forskarutbildningsämnena. Nämnden kommer i sina beslut om tilldelning av fakultetsmedel att beakta balansen mellan medel för utbildning på forskarnivå respektive medel för forskning. Strävan skall också vara att doktorandprojekt i största möjliga utsträckning bidrar till att stärka miljöernas forskning. Fakultetsnämnden tilldelar designinstitutionen medel för att bygga upp en forskningsmiljö i ämnet. Under perioden har nämnden ambitionen att minst ett Linnaeus University Centre bildas inom fakultetens område. 7 (21)

8 Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Verksamhetsplanen anger att institutionerna söker externa medel i stor omfattning men att utdelningen är alltför begränsad. Det finns dock en påtaglig ambition att öka antalet publiceringar och att öka den externa forskningsfinansieringen. För att stärka forskningsmiljöerna och för att öka externfinansieringen har fakultetsnämnden under utlyst dels miljöstöd som forskargrupper kan söka, dels strategiska medel för att lektorer ska söka externa forskningsmedel. Medlen fördelas genom ansökningsförfarande. Fakulteten avser också att stärka samarbetet med s.k. landstingsforskare vilket möjliggör större forskningsmiljöer och möjlighet till ökade forskningsresurser. Detta kan också bidra till att nya forskningsområden kan tillkomma på sikt. Vidare kommer seminarier att hållas på institutionerna om såväl extern finansiering som publiceringar. FHSAB har en hög andel av forskningsanslaget bundet i åtaganden i utbildning på forskarnivå. Detta anses vara nödvändigt för att långsiktigt säkerställa rekryteringen av disputerade lärare. Samtidigt innebär det att de ekonomiska resurserna är begränsade för forskningen. I nuläget är fakultetsnämndens bedömning att det inom fakulteten inte finns någon tillräckligt utvecklad miljö för ett Linnaeus University Centre. På sikt kan området hälso- och välfärdsrelaterade frågor ur olika disciplinära perspektiv utgöra en möjlighet. Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik (FNT) Högsta prioritet för fakultetsnämnden är att öka andelen externa medel för forskningen. Lärarens/forskarens möjlighet att bidra till forskningsmiljöernas konkurrenskraft, samt att öka de externa intäkterna till forskning ska prioriteras. FNT kommer under året att utvärdera det individuella ansökningsförfarandet för fördelning av fakultetsanslagen. Man kommer att följa regeringens indikatorer för fördelning och utreda nya modeller för medfinansiering för externfinansierade forskningsprojekt. Fakulteten har ett stort antal doktorander och har en produktion som överstiger kravet i regleringsbrevet. Till detta kan läggas ett antal externfinansierade doktorander som kräver kompletterande medfinansiering. Man kommer att genomlysa vilket behov som finns av disputerade lärare i respektive ämne. Antalet doktorander kommer att minska från Till detta kan läggas att man redan 2010 har minskat antalet forskarutbildningsämnen från tidigare 19 till 11 och initierat en översyn av behovet av inriktningar inom ett ämne för att formulera tydliga krav gällande storlek, kompetens och hållbarhet. Fakultetsnämnden gör bedömningen att det inom fakulteten finns tre till fem miljöer som kan aspirera på att utvecklas till Linnaeus University Centres. 8 (21)

9 Nämnden för utbildningsvetenskap (NUV) Nämnden för utbildningsvetenskap avser att stimulera utveckling av framstående forskning inom det utbildningsvetenskapliga fältet, likaväl som utveckling av väl definierade forskningsmiljöer som bär upp den nya lärarutbildningen. Åtgärder ska vidtas för rekrytering och utveckling av utbildningsvetenskaplig kompetens inom strategiska områden. Nämnden avser att genomföra åtgärder för att stimulera en större andel externfinansierad forskning. Under 2011 behöver former utvecklas mellan NUV och fakultetsnämnder med syftet att ge stöd åt utbildningsvetenskaplig forskning. Universitetsstyrelsens ställningstagande Universitetsstyrelsen konstaterar att fakultetsnämndernas/nuvs förslag till verksamhetsplaner inom området Framstående forskning utgår från Linnéuniversitetets strategi och de riktlinjer och ramar som fastställdes av styrelsen i september Fakultetsnämndernas/NUVs föreslagna åtgärder inom detta område bedöms bidra till att universitetet kan nå de strategiska målen. Universitetsstyrelsen kommer att följa utvecklingen genom indikatorer och avrapporteringar. Samhällelig drivkraft Mål enligt strategi Linnéuniversitetet ska: - uppvisa en mångfald av former för utbildnings- och forskningssamverkan med samhället - vara en drivkraft för regionen Universitetsstyrelsens prioriteringar 2011 Universitetsstyrelsen ger fakultetsnämnderna/nuv i uppdrag att tydligt inkludera dessa frågor i verksamhetsplanering och uppföljning stödfunktionerna i uppdrag att prioritera åtgärder som stöttar utvecklingen inom samhällig drivkraft Universitetsstyrelsen har avsätt en procent av innevarande års takbelopp samt 1 Mkr från anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå för insatser för samhällelig drivkraft. Rektor har i uppdrag att efter samråd med fakultetsnämnder och institutioner besluta om kriterier och fördelning av dessa medel. Sammanfattning av fakultetsnämndernas/nuv:s verksamhetsplaner Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap (FHS) De olika institutionerna redogör för olika aktiviteter inom området. Några exempel är medverkan på bok och biblioteksmässan 2011, marknadsundersökning av behovet av språkkurser bland företag, arbetsmarknadsdagar för studenterna, praktik i utbildningarna, utbildnings- och forskningssamverkan med Växjö kommun och Regionförbundet Småland, kompetensutvecklingsprogram för aktiva lärare, 9 (21)

10 stärkandet av kontakter mellan professionsutbildningar och omvärlden, samt nationell distansutbildning med forum för levande historia. Fakultetsnämnden stödjer institutionernas aktiva arbete för att bibehålla och utveckla uppdragsutbildningarna. Nämnden har för avsikt att under året konkretisera gemensamma åtgärder för måluppfyllelse inom området Samhällelig drivkraft. Fakultetsnämnden för ekonomi och design (FED) Fakultetsnämndens målsättning är att institutionerna ska ha omfattande nätverk med företag och samhälle, väl integrerat med undervisning och forskning. Nämnden arbetar med att bilda ett Advisory Board med ledamöter från samhälle och industri, regionalt och nationellt vilket kommer att konkretiseras under året. En plan ska upprättas för hur samverkan med företag och samhälle skall byggas upp och stärkas. Nämnden skall verka för att samverkan ytterligare kan förstärka utbildningarna och för stärkta möjligheter för uppdragsutbildning. Fakultetsnämnden kommer också att bidra till utvecklingen av entreprenörskap för hela universitetet. Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden avser att aktivt prioritera två områden: ett idéprojekt om hur samverkansforskning kan stimuleras och hur samverkan kan ligga till grund för forskning och innovation. Nämnden kommer också att göra en satsning på institutioners och professionsutbildningars samverkan med kommuner och landsting inom frågor som rör uppdragsutbildning, behov av masterutbildningar, verksamhetsförlagd utbildning, forskning samt finansiering av doktorander. Fakultetsnämnden har också en ambition att stärka förutsättningarna för uppdragsutbildning. Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik (FNT) Samtliga institutioner inom fakulteten har starka kopplingar till externa parter inom företrädelsevis näringsliv, kommuner och landsting, industrin samt lokala och regionala nätverk. Fakultetsnämndens målsättning är att institutionerna ska ha ett omfattande nätverk med företag och samhälle som är en väl integrerad del av undervisning och forskning. FNT kommer att verka för ökad näringslivskontakt i utbildningsprogrammen och i forskningsprojekten, stödja utvecklingen av alumniverksamhet, stödja uppbyggnad av strukturer och resurser för att stärka relationer med det omgivande samhället. Nämnden för utbildningsvetenskap (NUV) NUV ska verka för att den utbildningsvetenskapliga verksamheten blir en drivkraft för det omgivande samhället. Denna ska komma till uttryck genom en kontinuerlig samverkan i olika former med inriktning mot lärares professionella utveckling och verksamheternas utveckling. En väsentlig koppling mellan universitetet och regionen utgörs av lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning (VFU). En kontinuerlig samverkan kring utvecklingen av VFU bidrar till både universitetets och regionens utveckling. För 2011 gäller särskilt att utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen utifrån en god förankring i lärarutbildningens inriktningar och ämnen, och i detta stärka grunderna för bedömning och examination samt genomföra särskild utbildning för lärare inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Vidare ska det utbildningsvetenskapliga fältet erbjuda både alumner och andra yrkesverksamma lärare ett vidare sammanhang av livslångt lärande. Linnéuniversitetets regionala utvecklingscentrum ska utvecklas så att det kan utgöra 10 (21)

11 ett stöd för kompetensutveckling av yrkesverksamma lärare. Nämnden ska verka för att forskningsresultat inom det utbildningsvetenskapliga fältet tas till vara, systematiseras och kommuniceras externt. Universitetsstyrelsens ställningstagande Universitetsstyrelsen konstaterar att fakultetsnämndernas förslag till verksamhetsplaner inom området Samhällelig drivkraft utgår från Linnéuniversitetets strategi och de riktlinjer och ramar som fastställdes av styrelsen i september Fakultetsnämndernas/NUVs föreslagna åtgärder inom detta område bedöms som utvecklingsbara för att bidra till att universitetet kan nå de strategiska målen. Universitetsstyrelsen kommer att följa utvecklingen genom indikatorer och avrapporteringar. Globala värden Mål enligt strategi Linnéuniversitetet ska: - vara en kunskapsmiljö som integrerar internationalisering, mångfald och hållbar utveckling - vara en kunskapsmiljö som stimulerar öppenhet och kunskapsutbyte mellan olika länder, kulturer, åldrar och vetenskapliga discipliner Universitetsstyrelsens prioriteringar 2011 Universitetsstyrelsen ger fakultetsnämnderna/nuv i uppdrag att tydligt inkludera dessa frågor i verksamhetsplanering och uppföljning fakultetsnämnderna/nuv i uppdrag att verka för ett ökat utbyte särskilt med beaktande av antalet utresande lärare/forskare och studenter stödfunktionerna i uppdrag att prioritera åtgärder som stöttar utvecklingen inom globala värden För strategiska satsningar inom internationalisering av utbildning och forskning avsätts en procent av innevarande års takbelopp samt 1 Mkr från anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. Rektor har i uppdrag att efter samråd med fakultetsnämnder och institutioner besluta om kriterier och fördelning av dessa medel. Sammanfattning av fakultetsnämndernas/nuv:s verksamhetsplaner Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap (FHS) Institutionerna framhåller att verksamheten är relativt framgångsrik på detta område. Ett antal prioriterade områden diskuteras nu bland annat hur andelen utresande lärare/forskare ska öka samt hur behovet av en språkpolicy kan mötas. Under 2011 avser fakultetsnämnden att arbeta vidare med samordningen av kurser för inresande studenter och utveckla av internationella distanskurser för den globala marknaden. Man har vidare för avsikt att verka för att öka antalet inresande och utresande lärare, forskare och doktorander och tydliggöra möjligheterna att tillbringa viss tid vid ett utländskt universitet. Fakultetsnämnden vill också att forskningsresultat ska publiceras i internationella sammanhang och att närvaron på internationella konferenser ökar. Dessutom uppmuntras anordnandet av internationella konferenser. 11 (21)

12 Fakultetsnämnden för ekonomi och design (FED) Fakultetsnämnden ser sin roll som stöd för institutionernas internationaliseringsarbete där målsättningen är ett samtida universitet som genomsyras av en internationell kultur. Man vill fortsätta med satsningar på fler kurser på engelska i kombination med kompetensutveckling av lärare. Fakulteten skall också utreda hur införandet av avgifter för tredjelandsstudenter påverkar ekonomi, kurser och utbildningsprogram. Det finns en obalans i utbyten för såväl studenter som lärare genom en övervikt av inresande i förhållande till utresande, och nämnden ha för avsikt att vidta åtgärder för ett ökat utresandet. En översyn av utbytesavtal ska genomföras och nämnden kommer att arbeta för att etablera långsiktiga avtal med partneruniversitet. Alla doktorander skall erbjudas möjlighet att tillbringa någon del av utbildningen vid ett partneruniversitet. Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Institutionerna framhåller att det finns flera aktiviteter på detta område. Ett antal prioriterade områden diskuteras, bland annat hur andelen utresande/inresande studenter ska öka, bland annat genom information och seminarier. Även internationella perspektiv i utbildningarna diskuteras, bland annat hur professioner verkar i olika kulturella sfärer. Förutom den internationella aspekten avser FHSAB att beakta situationen för studenter med funktionsnedsättningar. Under 2011 avser fakultetsnämnden att arbeta vidare med samordningen av kurser för inresande studenter och utveckla av internationella distanskurser för den globala marknaden. Man har dessutom för avsikt att verka för att öka antalet inresande och utresande lärare, forskare och doktorander och tydliggöra möjligheterna att tillbringa viss tid vid ett utländskt universitet. Fakultetsnämnden vill också att forskningsresultat ska publiceras i internationella sammanhang och att man ökar närvaron på internationella konferenser. Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik (FNT) Internationaliseringsarbetet varierar i hög grad på fakultetens institutioner där det finns verksamheter som genomsyras av internationalisering medan det i andra delar är ytterst begränsat. Institutioner deltar i olika grad i student- och lärarutbyte, arrangerar och deltar i internationella konferenser, samt bedriver forsknings- och utbildningssamverkan med utländska universitet/forskare. FNT kommer att identifiera partneruniversitet och göra en översyn av de utbytesavtal som finns, se över konsekvenser av avgifter för utomeuropeiska studenter, identifiera marknadsföringsbehov utomlands, stimulera utresande bland lärare och studenter samt verka för att doktorander ska tillbringa någon del av utbildningen vid utländskt universitet/organisation. Nämnden för utbildningsvetenskap (NUV) Globala värden; internationalisering, mångfald och hållbar utveckling, ska genomsyra utbildning och forskning inom det utbildningsvetenskapliga fältet. Verksamheten ska bedrivas i former som bygger på demokratiska grundprinciper och ett respektfullt förhållningssätt. För 2010 planeras utveckling av en internationaliseringsstrategi för lärarutbildningens område, etablering av fördjupade kontakter med ett antal välrenommerade lärosäten i andra länder som understödjer såväl utbildning som forskning, samt utveckling av globala eller internationella perspektiv i de nya utbildningsprogrammen. 12 (21)

13 Universitetsstyrelsens ställningstagande Universitetsstyrelsen konstaterar att fakultetsnämndernas förslag till verksamhetsplaner inom området Globala värden utgår från Linnéuniversitetets strategi och de riktlinjer och ramar som fastställdes av styrelsen i september Fakultetsnämndernas/NUVs föreslagna åtgärder inom delområde internationalisering bedöms som i behov av utveckling för att bidra till att universitetet kan nå de strategiska målen. Styrelsens uppfattning är att verksamhetsplanerna behöver fördjupas främst angående de globala värdena mångfald och hållbar utveckling. Universitetsstyrelsen kommer att följa utvecklingen genom indikatorer och avrapporteringar. Intern styrning och kontroll (ISK) Linnéuniversitetets styrelse beslutade 4 juni 2010 (dnr:2010/2432) om Policy för arbetet med intern styrning och kontroll (ISK). Policyn utgör stöd för arbetet med intern styrning och kontroll i syfte att säkerställa att Linnéuniversitetet når målen i En resa in i framtiden, Strategi , Linnéuniversitetet och andra av universitetsstyrelsen fastställda mål. följer de krav som ställs av regering och riksdag. Intern styrning och kontroll innebär enligt policyn att Linnéuniversitetet skall identifiera, kartlägga och värdera risker som utgör hot mot att myndigheten når önskat resultat samt bedöma vilken risknivå som är acceptabel (riskaptit). Riskerna skall analyseras utifrån en vald riskvärderingsmodell. bedöma om riskerna ska accepteras, elimineras eller hanteras genom kontrollåtgärder. Exempel på kontrollåtgärder är kompetensutveckling, ansvarsfördelning och avstämningar. följa upp arbetet med intern styrning och kontroll dokumentera arbetet med intern styrning och kontroll. Universitetsstyrelsen har beslutat om en riskvärderingsmodell och kommer i särskilt beslut att fastställa tillhörande kriterier för bedömning av risker. Universitets- och fakultetsövergripande riskområden har identifieras genom de diskussioner som förts på universitetsstyrelsenivå och genom de diskussioner som förts på trialogerna med respektive fakultetsnämnd/nämnden för utbildningsvetenskap. Risker har också identifierats vid rektors dialog med Institutet för fortbildning av journalister. Dessa riskområden finns dokumenterade i bilaga 1. Identifiering av riskområden inom polisutbildningen, förvaltningens och bibliotekets verksamhetsområde återstår samt riskområden i processer på lägre nivåer. I nästa steg i arbetet med intern styrning och kontroll skall riskområden tydligare formuleras och stämmas av i prefekt- och dekanrådet. Prefekterna och dekanerna kommer också att informeras om förutsättningar för arbetet med intern styrning och kontroll. Prefekt- och dekanrådet skall sedan värdera riskerna utifrån riskvärderingsmodellen samt tillhörande kriterier för bedömning av risker. Risker och bedömning av risker samt kontrollåtgärder skall dokumentera i en riskanalys som universitetsstyrelsen skall besluta om. 13 (21)

14 Budget 2011 Förutsättningar i budgetpropositionen Budgetpropositionen i oktober gav de ekonomiska förutsättningarna för universitetets verksamhet Linnéuniversitetet tillförs ökade anslag för forskning och utbildning på forskarnivå, totalt 266 miljoner kronor, vilket är mer än i universitetets preliminära planering och cirka 4 miljoner mer än för Ökningen beror bland annat på förbättrade prestationer i universitetets forskning, mätt i publicering, citering och externfinansiering, i relation till andra lärosätens resultat. Resultaten ligger till grund för den nationella omfördelningen av forskningsanslagen som numera sker årligen. Forskningsanslagen fördelas mellan fakulteterna av universitetsstyrelsen. De två nationella strategiska forskningsområdena där Naturvetenskapliga institutionen medverkar tilldelas också fortsatta resurser enligt plan. Dessa medel är öronmärkta för respektive forskningsområde och utbetalas via andra lärosäten, men förutsätter även ett särskilt stöd från universitetet. För utbildningarna på grundläggande och avancerad nivå fördelas anslag i stort sett enligt universitetets preliminära beräkningar, vilket innebär att det inte finns utrymme för utökningar av utbildning på grundläggande och avancerad nivå. Regeringen har angivit pris- och löneomräkningen till 0,227 procent. Intäkt av anslag avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå, respektive forskning och utbildning på forskarnivå, har justerats i följande tabeller med anledning av de nya förutsättningarna i budgetpropositionen. Budgetprocessen Processerna för verksamhetsplanering och budget är under uppbyggnad vilket gör att det fortfarande finns en tidsmässig eftersläpning i förhållande till hur budgetprocessen är tänkt att genomföras. Följande förslag till budget för universitetet bygger därför på preliminära beräkningar av institutionernas budgetar och på delvis preliminär fördelning av strategiska medel. Därutöver har en höjd ambitionsnivå för externa medel lagts till. Genomgångar sker med respektive institution i syfte att justera deras budgetförslag, inom ramen för det förslag till budget för Lnu som redovisas nedan. Budgeten visar på ett underskott på 15 Mkr och det motiveras av att 2010 beräknas ge ett överskott istället för det budgeterade underskottet. Överskottet ska användas till att under 2011 genomföra planerade anpassningar av verksamheten i enlighet med universitetsstyrelsens beslut om Riktlinjer och ramar för verksamhetsplanering och budget Anpassningarna gäller främst en minskning av utbildningsutbudet beroende på minskade takbelopp och satsningar för att öka forskningens konkurrenskraft. Resultaträkning samtliga verksamhetsgrenar förslag till budget Resultaträkning Lnu Budget 2010 Prognos 2010 Budget 2011 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 267, , ,1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 120,1 117,8 107,0 Intäkter av bidrag 132,5 131,0 121,1 Finansiella intäkter 1,2 1,2 3,0 14 (21)

15 Summa intäkter 1 520, , ,2 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 1 027,3 996,5 993,1 Kostnader för lokaler 189,2 182,0 191,7 Kostnader för övrig drift 283,7 288,0 272,0 Finansiella kostnader 0,5 0,5 1,0 Avskrivningar 40,1 40,0 31,4 Summa kostnader 1 540, , ,2 Verksamhetsutfall -20,0 13,7-15,0 Jämfört med prognosen för 2010 minskar anslagen med 27,6 Mkr för Utbildningsanslagen minskar 2011 med ca 32 Mkr i förhållande till utfallsprognos Det medför att en anpassning som måste ske med hänsyn till kommande minskningar av takbeloppen och förbrukningen av anslagssparandet. Anslagen till forskning och forskningsutbildning ökar något, 4 Mkr. Externa medel minskar med 20,7 Mkr. Minskningen består av att det särskilda stödet från regeringen för fusionskostnader uteblir (20 Mkr 2010). Det särskilda uppdraget från Rikspolisstyrelsen beträffande polisutbildningen minskar med 7,7 Mkr. Övriga enheter har sammantaget budgeterat för en ökning av externfinansiering med 7 Mkr. På kostnadssidan sker en minskning av personalkostnaderna vilket ska ses mot bakgrund av att fusionsprojekt avvecklats och till mindre del minskningen av polisutbildningen. Till bilden hör också att prognosen för personalkostnader 2010 sannolikt är för hög. Övriga kostnader minskar med ca 14 Mkr, men även här är sannolikt prognosen för 2010 något för hög. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå För 2011 är intäkterna av anslag avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå ungefär på samma nivå som planeringsförutsättningarna i septemberbeslutet. Detta innebär att inför 2011 och 2012 planerar Linnéuniversitetet för en minskning av antalet studenter. Intäkt av anslag i Tkr avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utfall Planeringsförutsätt. Prognos Budget Intäkt av anslag: Takbelopp Anslagssparande (årets nyttjande) Fortbildning av journalister (Fojo) Utrustning till sjöbefälsutbildningen Anslagssparande (outnyttjat takbelopp från tidigare år): Ingående balans Årets nyttjande Utgående balans Enligt årsredovisningar för Växjö universitet och Högskolan i Kalmar 15 (21)

16 2 Enligt beslut i organisationskommittén. Bedömningen var att utbildningens värde skulle komma att understiga takbeloppet. 3 Enligt prognos september Strategiska satsningar för områdena attraktiv kunskapsmiljö, samhällelig drivkraft och globala värden finansieras enligt nedan med anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. I budgetpropositionen höjdes prislapparna marginellt vilket får till följd att takbeloppet har höjts något. I styrelsens Riktlinjer och ramar angavs en buffert för 2011 för senare fördelning. Denna summa som föreslås fördelas av genom beslut av rektor har därmed ökat något jämfört med tidigare beslut. Strategiska satsningar inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå i tkr Prognos 2010 Budget 2011 Takbelopp Anslagssparande Strategiska satsningar: Medel att fördela senare Utveckling av psykologutbildning - FHSAB Utveckling av lärarutbildning - NUV Utveckling av civilingenjörsutbildning - FNT 300 Språkstöd - SOL Stöd till arbetet med samhällig drivkraft Stimulans av internationaliseringsarbetet Forum för genusvetenskap 250 Buffert Outnyttjat anslagssparande Återstår att fördelas till fakultetsnämnd/ NUV Fakultetsnämnderna/Nämnden för utbildningsvetenskap (NUV) har budgeterat för egna strategiska satsningar som beräknas uppgå till cirka en procent av bruttoanslaget till respektive nämnd. Fakultetsnämnderna beslutar om sina egna satsningar. Takbelopp i Tkr per fakultetsnämnd/nuv Prognos 2010 Budget 2011¹ Hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Humaniora och samhällsvetenskap (FHS) Ekonomi och design (FED) Naturvetenskap och teknik (FNT) Utbildningsvetenskap (NUV) ¹ Anslagsbelopp efter avdrag för strategiska satsningar 16 (21)

17 Helårsstudenter per fakultetsnämnd/nuv Planeringsförutsättn Prognos 2010 Budget 2011 Hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Humaniora och samhällsvetenskap (FHS) Ekonomi och design (FED) Naturvetenskap och teknik (FNT) Utbildningsvetenskap (NUV) Enligt beslut i organisationskommittén Forskning och utbildning på forskarnivå Strategiska satsningar för områdena framstående forskning, samhällelig drivkraft och globala värden finansieras enligt nedan med anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Ökning av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå enligt budgetpropositionen har riktats mot strategiska satsningar såsom forskning inom psykologi, socialt arbete, design och genusvetenskap. Cirka 4,3 Mkr föreslås fördelas senare genom beslut av rektor. Strategiska satsningar inom forskning och utbildning på forskarnivå i tkr Prognos 2010 Budget 2011 Intäkt av anslag: Strategiska satsningar: Rektors strategiska medel Linnaeus University Centers Havsmiljöforskning (EcoChange) Klimatmodellering (Merge) 250 Medfinansiering av externa forskningsprojekt Fakultetsnämnden för ekonomi och design (FED) Stöd till arbetet med samhällelig drivkraft Stimulans av internationaliseringsarbetet Delfinansiering professorsplattform energieffektivt byggande Forskning inom psykologi och socialt arbete Uppbyggnad av forskning inom design Forum för genusvetenskap Fördelas senare Fördelas till fakultetsnämnd/nuv I förhållande till styrelsens beslut i september om Riktlinjer och ramar för verksamhetsplanering och budget 2011 förändras inte fördelningen av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå till fakultetsnämnderna/nuv. Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå i Tkr per fakultetsnämnd/nuv Prognos 2010 Budget 2011 Hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) (21)

18 Humaniora och samhällsvetenskap (FHS) Ekonomi och design (FED) Naturvetenskap och teknik (FNT) Utbildningsvetenskap (NUV) Externfinansierad forskning och utbildning på forskarnivå Under trialogerna med respektive fakultetsnämnd/nuv har följande mål beträffande externfinansierad forskning och utbildning på forskarnivå föreslagits. Styrelsens målsättning är att de externfinansierade intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå ska på sikt utgöra minst lika mycket som anslaget enligt regleringsbrev. Utfall och budget i Tkr för externfinansiering forskning och utbildning på forskarnivå Utfall Prognos 2010 Budget 2011 Budget i % av anslag Hälsa, socialt arbete och beteendevet % (FHSAB) Humaniora och samhällsvetenskap (FHS) % Ekonomi och design (FED) % Naturvetenskap och teknik (FNT) % Utbildningsvetenskap (NUV) 2 1 Exklusive fusionsmedel och bidrag från Kammarkollegiet. 2 Det långsiktiga målet är 100 %. För universitetet som helhet innebär ovanstående att budget för externfinansieringen 2011 är 48 % av årets anslag. Investeringar Investeringsnivån beräknas var densamma som under innevarande år, dvs ca 30 Mkr. Bland större planerade investeringar kan nämnas (Mkr): Navigationssimulatorer 3,3 Livbåt fritt fall till Calmare Nyckel 1,5 Möbler och utrustning till Hus N 6,2 Central IT-utrustning 4,0 Ombyggnadskostnader 5,0 Centrala funktioner I posten centrala funktioner ingår styrelse och internrevision, ledningsfunktionerna (rektor och nämnder), Universitetsbiblioteket, gemensamma förvaltningen, 18 (21)

19 Universitetspedagogiska enheten, samt övriga centrala poster såsom bidrag till studentkåren. Det pågår en översyn av universitetets administration, inklusive effektiviseringar, ansvarsfördelning och modell för fördelning av kostnader mellan institutionerna och den centrala förvaltningen. För att resultaten av denna översyn ska kunna påverka fördelningen av resurser 2011 föreslås en tvåstegsmodell: en budgetram för de centrala funktionerna beslutas utifrån den modell som tillämpades för innevarande år. Rektor beslutar sedan om fördelning inom ramen och om de justeringar som är en följd av översynen. Styrelsen har tidigare uttryckt att universitet ska göra en besparing på kostnaderna för centrala funktioner om 10 % över 2 år. När besparingen beräknas ska beaktas att Linnéuniversitetet under 2010 erhållit fusionsmedel med 20 mkr, vilka upphör Det kvarstår dock kostnader relaterade till fusionen genom ett antal projekt som inte har slutförts utan fortgår även under Detta gäller främst större projekt relaterade till varumärkesuppbyggnaden, kommunikation och IT. Vidare har fakultetsnämndsorganisationen utökats betydligt jämfört med de tidigare lärosätena vilket medför högre kostnader genom fler nämnder och undernämnder. Föreslagen ram för 2011 har beräknats med utgångspunkt i 2010 års ram minskad med 5 %. Därtill avsätts medel 2011 för att fullfölja fusionsrelaterade projekt och avsättningar till stöd för att genomföra de förändringar som krävs för att uppnå för kostnadsbesparingen. Kostnadsnivån för centrala funktioner, beräknat på ett jämförelseneutralt sätt, ska vid utgången av 2012 vara minst 10 % lägre än ramen för Ram 2010 Prognos Ram 2011 Ram för Lnu (minskning med 5 %) Avsättning för projekt och åtgärder Totala kostnader Preliminär fördelning av ramen: Styrelse och internrevision* Rektor och nämnder Universitetsbiblioteket Förvaltningen UPE och studentkårsstöd Fusionsprojekt Ej fördelade justeringar * Universitetsstyrelsen fastställer ram för internrevisionen i särskilt beslut 19 (21)

20 Bilaga 1: Identifierade riskområden hittills i processen Riskområde per strategiområde: En attraktiv kunskapsmiljö: Riskområde: Attraktivt utbildningsutbud/studentrekrytering Studentrekrytering Examensarbeten Genomströmning Kvalitetsarbete exjobb, utvärdering kurs-, och utbildningsplaner, alumni Examensrättigheter lärarutbildningen Relation utbildning och forskning Kvalitet i utbildningarna för stärkt konkurrenskraft Kommentar: US 10 sept: Prioriterat område enligt riktlinjer och ramar för verksamhetsplanering och budget 2011 Hösttrialog: NUV, FNT Hösttrialog: NUV, FHSAB, FHS Hösttrialog: FHSAB Hösttrialog: FED Hösttrialog: NUV, FHSAB, FHS Hösttrialog: FNT Hösttrialog: FNT Framstående forskning Riskområde: Forskningsfinansiering: Både fakultetsmedel (prestationsbaserad tilldelning) och externfinansiering Externfinansiering Förbättrad kvalitet på ansökningar om externa medel Ökad konkurrenskraft inom forskningen Obalans utbildning på forskarnivå/forskning Försörjning inom utbildning på forskarnivå Antal forskarutbildningsämnen Relation forskning och utbildning US 19 feb: Inledande diskussion om forskningsfinansiering US 22 april: Redovisning av forskningsindikatorer per nämnd, beslut om övergripande principer för fördelning av fakultetsmedel Hösttrialog: FHSAB, FHS, FHS, FED Hösttrialog: FNT US 10 sept: Prioriterat område enligt riktlinjer och ramar för verksamhetsplanering och budget 2011 Hösttrialog: FHSAB, FNT Hösttrialog: FHSAB Hösttrialog: FNT Hösttrialog: FNT 20 (21)