ANDRASPRÅKSINLÄRNING

Transkript

1 ANDRASPRÅKSINLÄRNING

2 TVÅSPRÅKIGHET OCH ANDRASPRÅK Tvåspråkighet används oftast om människor som lärt sig två språk redan som barn, och talar dem båda som modersmål. Mer om detta senare... L1 modersmål L2 andraspråk Tvåspråkiga har flera L1, och man kan ha flera L2.

3 FÖRSTASPRÅKSTILLÄGNANDE OCH ANDRASPRÅKSINLÄRNING Den största skillnaden handlar om fel: Förstaspråksinlärare gör många fel, men de försvinner efterhand. Andraspråksinlärares fel blir kvar längre, och vissa försvinner aldrig helt.

4 TVÅ SÄTT Språkstudier Second language learning Formell inlärning Naturlig inlärning Second language acquisition Immersion/submersion technique Informell inlärning

5 SPRÅKSTUDIER Kurser/skolundervisning etc. Mer kunskaper om språket Fokuserar på vissa aspekter Ger ofta brister på särskilda områden Kan ge genvägar Analytisk inblick i språket Inkluderar (oftast) skriftspråk Hjälp att organisera Ibland: Främmande språk

6 NATURLIG INLÄRNING Att vistas i miljöer där språket talas, interagera på språket. Mer kunskaper i språket Ofta långsamt i början, men effektivare i längden Ofta begränsade domäner Kan utesluta skriftspråket Mer ryggmärgskänsla, mindre kunskap om system och regelbundenheter Ibland: Andraspråk (smal definition)

7 FÖRDELAR MED RESPEKTIVE METOD Språkstudier Regelbundenheter System Olika domäner, men inte alla Analys Grammatik Naturlig inlärning Oregelbundenheter Uttal Vardagsordförråd Känsla Språkfärdighet 7

8 KOMBINERADE METODER I språkstudier använder man sig ofta av tekniker som liknar naturlig inlärning, såsom skrivna dialoger, samtalsövningar och rollspel. Naturlig inlärning kan med fördel kombineras med språkstudier av olika slag, för sig själv eller organiserat.

9 KOMBINERADE METODER Vid studier Skapa eller föreställa sig naturliga situationer, öva konversation, för att ge språkfärdighet och självförtroende Sammanställa ordlistor för vanliga situationer och sådant som inte ingår i kurser och litteratur, för att täcka andra domäner Läsa litteratur och texter

10 KOMBINERADE METODER Vid naturlig inlärning Skriva ordlistor anteckna och lära in nya ord Läsa grammatik få förklaringar av det man hör omkring sig och hjälp att sätta ihop det Ställa upp och träna på paradigm

11 VÄSTERLÄNDSK BIAS Flerspråkighet, och därmed andraspråksinlärning, är mycket vanligare än enspråkighet. Genomsnittspersonen talar ungefär 1,7 språk... Naturlig inlärning är troligen det vanligaste sättet att lära sig ett nytt språk. Andraspråksinlärning framställs ändå som något ganska begränsat, och språkstudier som den vanligaste metoden, i mycket av västerländsk litteratur.

12 VÄSTERLÄNDSK BIAS Some children grow up in a social environment where more than one language is used and are able to acquire a second language in circumstances similar to those of first language acquisition. Those fortunate individuals are bilingual (see chapter 18). However, most of us are not exposed to a second language until much later... Yule 2006, s Vilka räknas in i us?

13 VÄSTERLÄNDSK BIAS For most people, the experience with L2 is fundamentally different from their L1 experience, and it is hardly conducive to acquisition. They usually encounter the L2 during their teenage or adult years, in a few hours each week of school time (rather than via the constant interaction experienced as a child), with a lot of other things going on (young children have little else to do), and with an already known language available for most of their daily communicative requirements. Yule 2010, s (mina understrykningar)

14 VÄSTERLÄNDSK BIAS young children have little else to do? Yule 2010, s (mina understrykningar)

15 VÄSTERLÄNDSK BIAS For most people, the experience with L2 is fundamentally different from their L1 experience, and it is hardly conducive to acquisition. They usually encounter the L2 during their teenage or adult years, in a few hours each week of school time (rather than via the constant interaction experienced as a child), with a lot of other things going on (young children have little else to do), and with an already known language available for most of their daily communicative requirements. Yule 2010, s (mina understrykningar)

16 VÄSTERLÄNDSK BIAS En stor del av jordens befolkning: Lär sig L2 genom interaktion. Lär sig L2 utanför skolan, eller innan skolstart. Måste använda L2 i flera viktiga domäner. Får en stor del av sin skolundervisning på L2.

17 ETT ANNAT PERSPEKTIV PÅ ANDRASPRÅKSINLÄRNING Second language acquisition naturalistic, instructed, or both has long been a common activity for a majority of the human species... In many parts of the world, monolingualism, not bilingualism or multilingualism, is the marked case. The million people whose native language is English, for example, are greatly outnumbered by the 1-2 billion people for whom it is an official second language. Doughty & Long (red.) 2003

18 INLÄRARSPRÅK Målspråk det språk man försöker lära sig Inlärarspråk det system man bygger upp när man försöker lära sig ett nytt språk

19 INLÄRARSPRÅK Inlärarspråket blir successivt alltmer likt målspråket Inlärarspråket kan stabiliseras och når då aldrig ända fram till målspråkets nivå

20 TVÄRSPRÅKLIG TRANSFER Interferens element i L2 identifieras med begrepp i L1, och underkastas reglerna i L1 = störningar från modersmålet Facilitering regler i L1 som fungerar på samma sätt som i L2 gör inlärningen lättare = sådant som är enkelt för att det funkar som i modersmålet Transfer både interferens och facilitering

21 NEAR-NATIVE LEVEL Den högsta nivån av andraspråksinlärning beskrivs ofta som nästan infödd -nivå near-native level. Det allra svåraste att få helt rätt är ljud som liknar ljuden i det egna språket. Nya ljud lär man sig som förstaspråkstalare, men ljud som finns i båda språken låter ofta lite för mycket som i L1.

22 AUTOMATISKA OCH STRATEGISKA PROCESSER Språkanvändning sker framför allt genom automatiska processer. I vissa fall kan en språkanvändare agera strategiskt, under medveten kontroll. En språkinlärare måste agera mer strategiskt, men kan automatisera L2-processer genom övning. En nivå av L2-kunskap kännetecknas av hög automatisering, att man behöver tänka väldigt lite på hur man uttrycker något. 22

23 SHARPES FYRA C Fyra nyckelord för lyckad andraspråksinlärning. Communication Språk är till för att kommunicera Culture Förstå talarnas kultur, inte bara översätta Context Inlärning kräver begriplig input, förståeliga sammanhang Confidence Lärande ska ge självförtroende att uttrycka sig på språket

24 BEGRIPLIG INPUT En av förutsättningarna för lyckad andraspråksinlärning är begriplig input att kunna förstå tillräckligt mycket av det som sägs för att lära sig mer. Gavagai-problemet Hjälpspråk

25 UNDERDEFINIERING I ÖVERSÄTTNING Willard van Orman Quine, filosof och logiker Alla hypoteser om översättning bygger på kontexten

26 GAVAGAI Kanin! Titta! Mat! Det kommer att bli storm ikväll! Titta, ett tillfälligt kanin-stadium! Titta, kaninbitar som sitter ihop!

27

28 L3 Emellanåt talar man inte bara om L1 och L2, utan också om L3. Ibland används termen bara för det tredje språk man lär sig, men en användbarare definition är att göra skillnad på L1 Modersmål, språk man lär sig tidigt i livet, inom den kritiska perioden. L2 Språk man lär sig senare i livet, efter den kritiska gränsen. L3 Språk man lär sig efter att redan ha lärt sig ett (eller flera) L2. Den definitionen fokuserar på skillnader i inlärningen som uppstår när man redan genomfört och lyckats med språkinlärning i vuxen ålder. 28

29 L3 L3 är en sorts L2. Varje definition av L2 måste också innefatta L3. Samma språk, för samma inlärare, kan betraktas som både L2 och L3, beroende på vad man är intresserad av. L2 är en mycket vanligare term än L3. 29

30 L3-INLÄRNING Inlärningen av ett L3 skiljer sig från L2-inlärning genom att man redan lärt sig strukturer och strategier för andraspråksinlärning. Interimspråket för andra, tidigare språk kan också ha en kognitiv effekt på inlärningen. 30

31 L3 OCH INTERFERENS Det är inte alltid modersmålet som påverkar när man håller på att lära sig ett språk. Också L2 kan ha en effekt. Vilket språk som aktiveras beror på flera faktorer: Färdighetsnivå Aktualitet Typologisk likhet 31

32 HJÄLPSPRÅK När man lär sig ett nytt språk är det ofta enklare om man har något språk gemensamt, ett hjälpspråk, för att förklara och översätta ord och konstruktioner som en genväg till begriplig input. Samtidigt finns det naturligtvis risk för interferens från hjälpspråket, och för att man minskar istället för att öka den begripliga inputen, genom att använda hjälpspråket istället för språket man försöker lära sig. Det finns metoder för att lära sig språk även utan hjälpspråk. 32

33 INLÄRNING UTAN HJÄLPSPRÅK Immersion- och submersion-tekniker, språkbad och liknande bygger i stor utsträckning på att man inte har tillgång till något hjälpspråk, men oftast använder man ett hjälpspråk för att komma upp till en nivå där sådana metoder blir effektiva, alltså i ett tidigare stadium. Det finns också metoder för att lära sig språk helt utan hjälpspråk, mer eller mindre formaliserade. Ofta sker det genom att man gör något helt annat tillsammans med talare av språket, och plockar upp de bitar som behövs för att utföra uppgifterna. Where are your keys? är en mer formaliserad metod för språkinlärning utan hjälpspråk. 33